Yttrande Kommunstyrelsen
2016-08-12 Sidan 1 av 4
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/0391 KS-4 Diariekod: 309
Remissvar på regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län
Övergripande
Det är positivt att trafikförsörjningsprogrammet innehåller en tydlig målmodell och att målens betydelse och funktion tydliggörs.
Föreliggande yttrande fokuserar på programmets mål mot bakgrund av att de ska vara styrande för utformningen av den upphandlade trafiken och vägledande för den kommersiella trafiken. Fokuseringen är dessutom motiverad av att strategier, åtgärder och beslut om allmän trafikplikt ska baseras på målen och utgöra grund för framtida inriktningsbeslut.
Att visionen ligger i linje med den regionala utvecklingsplanen för
Stockholmsregionen, RUFS, är en styrka. Överhuvudtaget är det viktigt att programmet väl samordnas med förslaget till ny RUFS 2050. Det är väsentligt att trafikförsörjningsprogrammet inte föregriper utan beaktar de övergripande avvägningar som behöver ske i arbetet med RUFS.
Att programmet uppmärksammar behovet av samverkan mellan olika aktörer, såsom trafikförvaltningen, Stockholms läns kommuner, trafikverket och operatörer är mycket positivt. Detta är avgörande för kollektivtrafikens konkurrenskraft, inte minst eftersom resan måste fungera från dörr-till-dörr där den första och sista kilometern är mycket viktig för hur resan upplevs.
I trafikförsörjningsprogrammet har kommunen nästan genomgående pekats ut vid sidan av trafikförvaltningen och trafikentreprenörer som en aktör som ska bidra till att målen uppnås. I många fall fordrar en hög måluppfyllelse ett nära samarbete, men att peka ut flera ”aktörer som bidrar” till att uppnå målen skapar också otydlighet kring hur ansvaret är fördelat. Målen bör vara formulerade så att denna otydlighet om ansvar kan undvikas. Helst bör målen fokusera på trafikförvaltningens och trafikentreprenörernas ansvar.
Samtidigt får inte detta skymma behovet av samordning mellan aktörerna.
Trots insikten att hela resan från dörr-till-dörr behöver fungera saknas det mål för detta i trafikförsörjningsprogrammet. Här skulle
gränsdragningsfrågor mellan de olika aktörerna kunna lyftas fram. I många kommuner är möjligheten till kombinationsresor och smidiga byten mellan exempelvis cykel och kollektivtrafik, avgörande för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det är därför viktigt att det finns tillgång till bra
cykelförbindelser i form av regionala och lokala cykelstråk. Sedan några år tillbaka finns en regional cykelplan för Stockholms län som pekar ut ett regionalt cykelnät som binder samman hela länet. Utbyggnaden av dessa regionala cykelstråk har en stor betydelse för den regionala
kollektivtrafiken, vilket borde lyftas fram i trafikförsörjningsprogrammet.
Yttrande
2016-08-12
Dnr. 2016/0391 KS-4 Sidan 2 av 4
Trafikförsörjningsprogrammet bör även lyfta fram vikten av goda cykelparkeringar och arbetet med ett regionalt lånecykelsystem i Stockholms län.
En annan konkret fråga som berör ansvarsfördelningen mellan kommunen och trafikförvaltningen är bussarnas egenskaper och gatunätets utformning.
Att ensidigt anpassa gatunätet för de mest utrymmeskrävande busstyperna är inte rationellt om det finns busstyper med mindre utrymmeskrav. Med hänsyn till trafiksäkerhet, att marken är en begränsad tillgång och av ekonomiska skäl finns det all anledning att inte överdimensionera utformningen av gatunätet.
Ytterligare en notering är att nya former av kollektivtrafik inte behandlas i trafikförsörjningsprogrammet. I samarbete med trafikförvaltningen studerar Sollentuna kommun förutsättningarna för att försörja det expanderande Väsjöområdet med linbana. Med målåret 2030 finns det skäl att i
trafikförsörjningsprogrammet föra resonemang om hur trafiksystemet kan komma att utvecklas i olika avseenden på längre sikt. Programmet bör vara öppet för nya kostnadseffektiva och attraktiva system med låg miljö- och klimatpåverkan.
Bedömningen av trafikförsörjningsprogrammet försvåras av att måtten för flera av de nedbrutna målen är under utredning. Detta är särskilt
problematiskt med hänsyn till att målen kan stå i konflikt med varandra.
Programmet skulle därför öka i tydlighet om principer redovisas för hur målen inbördes ska prioriteras.
Ökat kollektivt resande
Konkurrenskraftigt
Ambitionsnivån i det mätbara mål som formulerats för restidskvoten 2030 mellan stadskärnor har sänkts i förhållande till målet i det gällande
trafikförsörjningsprogrammet. Dessutom är målet omformulerat för att begränsas till att enbart gälla kärnorna i samma regionhalva. Härutöver har ett mål för restidskvoten i länet som helhet utgått i jämförelse med det gällande trafikförsörjningsprogrammet. Det kan diskuteras hur relevanta just dessa restidskvoter är, men intrycket är att ambitionsnivån sänkts. Det behövs en bättre analys av vilka restidsrelationer som bör prioriteras och vilken ambitionsnivå för dessa som ska eftersträvas. Ur kommunens perspektiv är tvärförbindelser i olika relationer ett område där det är angeläget att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft. Mot den bakgrunden bör inte ambitionen för dessa resor sänkas. Fler relationer än mellan kärnorna behöver också studeras. Det vore önskvärt om de restidskvoter som används i trafikförsörjningsprogrammet kan brytas ner och användas i den kommunala planeringen. De framstår som
nyckelbegrepp för vilken kollektivtrafikförsörjning kommunen har rätt att förvänta sig av exempelvis den upphandlade trafiken.
Yttrande
2016-08-12
Dnr. 2016/0391 KS-4 Sidan 3 av 4
Tryggt
I och med att inga värden på de mätbara målen för 2030 angivits i
programmet är det svårt att kommentera på annat sätt än att tryggheten är mycket viktig, inte endast för att öka kollektivtrafikandelen, utan även för jämställdhet och för att underlätta för invånarna i olika delar av regionen att mötas, dvs. stärka det sociala kapitalet.
Tillgängligt
Den föreslagna ambitionsnivån om 100 % tillgängliga fordon och stationer 2030 är bra, men också den enda rimliga ambitionsnivån. Vid exempelvis pendeltågsstationer bör ambitionen innefatta samtliga entréer med hänsyn till att gångavstånden mellan entréerna är långa. Däremot kan 100 % tillgängliga busshållplatser vara svårt att uppnå.
Smart kollektivtrafiksystem
Miljöanpassat
Ambitionsnivån, om 100 % förnybar energi i allmän kollektivtrafik 2030, är bra och i linje med nationella och regionala ambitioner.
Formuleringen av högsta bullernivåer är inte helt tydlig. Tydligheten skulle öka om det uttryckligen framgår att det är ”Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader” som gäller. Bullermålet bör inte
begränsas till att avse tunnelbanor och lokalbanor. Med hänsyn till att bussar ofta står för maximalnivåerna på kommunala gator behöver mål för högsta bullernivåer från bussar läggas till.
Målet om minskning i utsläpp av partiklar och kväveoxider bör vara att kollektivtrafiken inte ska vara en bidragande orsak till överskridande av miljökvalitetsnormerna och de regionala miljömålen för Frisk luft. I det fastställda åtgärdsprogrammet ”Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län (2012)” finns definierade åtgärder för vad olika aktörer ska göra för att minska utsläppen. I den mån kollektivtrafiken och landstinget berörs av dessa åtgärder så ska åtgärdsplanen vara vägledande för åtgärder. Det framgår inte vad de föreslagna minskningarna i %-satserna innebär i förhållande till miljökvalitetsnormerna och de regionala
miljömålen. Därför är de svåra att följa upp.
Det saknas ett mål gällande Giftfri miljö och kemikaliehantering. Det skulle vara bra om målen kunde anpassas till de mål och åtgärder som anges i den regionala miljömålsstrategin för Giftfri miljö där landstinget är en viktig aktör och medansvarig till programmet. För kollektivtrafiken kan det handla om krav i upphandlingen gällande kemikalieanvändning, förorenade
områden, ogräsbekämpning mm.
Säkert
Eftersom inga värden på de mätbara målen anges är de svåra att kommentera.
Yttrande
2016-08-12
Dnr. 2016/0391 KS-4 Sidan 4 av 4
Resurseffektivitet
Inga värden på måtten för resurseffektivitet anges, vare sig för nuläget (2015), 2020 eller 2030. Med hänsyn till att kommunerna i ett par av måtten anges som en bidragande aktör är detta en brist. Dessutom finns det ett samband mellan de värden som kan komma att föreslås för måtten
”kostnad/platskilometer” och ”kostnad/personkilometer” och vilket trafikutbud som är möjligt att erbjuda. Risken finns att dessa värden står i motsättning med exempelvis ambitionen att uppnå låga restidskvoter. Ett alternativt sätt att använda de föreslagna måtten för resurseffektivitet är att begränsa de till jämförelser mellan alternativa sätt att tillgodose samma behov av trafikutbud.
Ett dilemma med måtten för resurseffektivitet är att de kan motverka att kollektivtrafiken etableras tidigt när nya bostads- och arbetsplatsområden byggs ut. Det är viktigt att kollektivtrafiken etableras tidigt för att stimulera vanor som möjliggör ett kollektivtrafikresande i högre utsträckning
Attraktiv region
Pålitligt, sammanhållet och tillväxtskapande
De mätbara mål som föreslås överensstämmer med de delmål som anges i förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
RUFS 2050. Trafikförsörjningsprogrammets mål behöver således beakta de synpunkter som kommer in i samrådet av RUFS 2050.
