Resultatrapport för Assbergs förskola
Upprättad av Christina Fridén 2012-08-27
1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Organisation
Kommentar/Analys
Hösten 2011 startade med att Margareta Nordin förskolechef gick i pension och jag er- satte henne from augusti.
Fyra pedagoger varav tre förskollärare var på föräldraledighet.
En ny avdelning 1-3 år hade startat under våren -11 och ytterligare en avdelning 3-5 startade i augusti -11.
Rekrytering av ytterligare en förskollärare till den nystartade avdelningen 3-5 pågick under hösten utan framgång.
På grund av att barnantalet inte ökade i den takt som vi antagit och med anställnings- stoppet anställdes ingen barnskötare på vikariat under hösten. Konsekvensen av detta blev att med en förskollärare ensam på avdelningen och barn som hela tiden skolades in, kom inte avdelningen riktigt igång. Jag upplevde också att det fanns oklarheter i hur mycket pengar som fanns avsatta till nystart och vad som gällde för inköpsstopp.
Det blev ingen en trygg miljö för barnen och mycket ensamarbete för pedagogen.
Under vårterminen utökade barngruppen succesivt och barnskötare anställdes på vika- riat. Vi såg snabbt förbättringar för både barn och personal. Avdelningen gick framåt och föräldrarna blev mer nöjda.
De flesta som vikarierade under hösten saknade utbildning. I januari blev det återigen byte av personal på flera avdelningar. Vikariat avslutades och barnskötare på las-listan anställdes. Det blev återigen nya arbetslag som skulle hitta sina former.
Hela året har präglats av att personal slutat och börjat och att barn skolats in och sko- lats ut.
Arbetet under året har präglats av att hitta en gemensam plattform, gemensamma ruti- ner och strategier. Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?
Anställningsstopp och inköpsstopp har påverkat verksamhetens förutsättningar i hög utsträckning. Personalen har varit extremt flexibla och alltid försökt att se till barnens bästa.
Att vi har behövt slå ihop avdelningar, barn och pedagoger över hela huset har skapat otrygghet hos både barn, föräldrar och pedagoger. Föräldrarna har varit osäkra på var deras barn ska lämnas eller hämtas från en dag till annan.
På detta sätt har det tagit längre tid för de nyanställda pedagogerna lära känna barn, föräldrar och verksamhet.
När höstterminen startade konstaterade vi nästan genast, att något behövde göras på två avdelningar. Vi ändrade gruppsammansättningen på två avdelningar. Barnen dela- des då in i 1-3år och 3-5år. Vi fick snabbt ett positivt resultat. Barnen blev tryggare och gladare. Föräldrar och personal var nöjda med förändringen.
1.2. Personal
Barn och personal
Antal barn Antal barn per årsarbetare
Andel med peda- gogisk
högskoleutbildning
Andel med an- nan utbildning för arbete med barn
Andel utan ut- bildning för ar- bete med barn.
93 7,1 45,6% 42,9% 11,5%
106 5.92
Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. De nedre ba- seras på den 15 maj.
Kommentar/Analys av ovanstående punkter:
Formell kompetens:
Under året har 3 förskollärare och en barnskötare varit föräldralediga och flera har er- satts av outbildade barnskötare.
En vakant förskollärartjänst fanns till den nystartade avdelningen. Vårt försökt att rekry- tera förskollärare var utan framgång. Den var vakant under hela hösten och ersattes sporadiskt under hösten av outbildad personal.
En konsekvens av att flera saknat utbildning har varit att antalet ansvarsbarn har ökat för den ordinarie personalen. Inskolningar, utvecklingssamtal, dokumentation osv.
Personaltäthet:
Bland personalen finns flera småbarnsföräldrar vilket också har bidragit till en hög från- varo. Vi har haft svårigheter med att rekrytera vikarier samtidigt som vi haft ”vikari- estopp” Jag ser tydligt hur detta påverkar kvalitén i verksamheten negativt.
Under året har jag försökt att rekrytera förskollärare till de nya avdelningarna, utan framgång. Inga behöriga sökande.
Omvärdsanalys:
Det finns flera föräldrar som inte har Assbergs förskola som sitt första hands val. Det in- nebär att de endast har sina barn placerade här, tills det blir lediga platser på andra för- skolor. Min uppfattning är att flera av valen är på grund av närhetsprincipen till andra förskolor. Givetvis kan även ett negativt ”rykte” också påverka valet.
I och med att barngrupperna ständigt förändras påverkar det barnens trygghet både för de som slutar och för de som är kvar och som ständigt får nya kamrater.
Kompetensbehov/uppföljning av insatser
Fördelningen på förskollärare och barnskötare var 31% förskollärare 69% barnskötare.
Tre av de fyra pedagoger som varit föräldralediga under Ht-11 och vt-12 och som åter- går i tjänst from ht-12 är förskollärare, vilket innebär att from hösten är fördelningen högre vad gäller förskollärare.
Vi arbetar vi kontinuerligt med att öka kompetensen bland personalen. Kompetensut- veckling sker inom flera områden vilket är av stor betydelse för kvalitén på förskolan.
Vi erbjuder apu-studerande så varierade erfarenheter som möjligt och god handledning av erfarna och kvalificerade pedagoger. Under läsåret 12/13 utbildas en pedagog som handledare, som ytterligare ökar kvalitén på förskolans mottagning/handledning av ele- ver.
I vår organisation tas engagemang, intresse och kompetenser hos varje pedagog till- vara. Vi har genom utvecklingspedagog och arbetslagsutvecklare sett gott resultat och
utveckling har skett inom flera områden. Vi kommer att arbeta på samma sätt nästa läsår.
Ett gott exempel är att vi hade betydligt fler deltagare på föräldramötet. Personalens engagemang, att de var väl förberedda och med fokus på vårt uppdrag gjorde att föräld- ramötet genomfördes med nöjda föräldrar och pedagoger.
Ett annat exempel är vårt fokus på organisation och gemensamma strategier. Det har inneburit att vi skapat en plattform för alla på förskolan att stå på. Framtagandet av en gemensam vision har inneburit samtal kring våra värderingar och vad som är väsentligt utifrån vårt uppdrag. Sammantaget ger det ökad måluppfyllesse inte minst i förhåll- ningssätt och förståelse för uppdraget.
För att säkerställa hög måluppfyllese, att utveckling sker måste uppdraget ständigt kommuniseras, förstås och analyseras. Genom dokumentation, pedagogiska forum, aft- nar, lärande samtal, medmedarbetarsamtal och Apt synliggör vi denna process
1.3. Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar)
Kommentar/Analys:
Med två nya avdelningar varav en som var tänkt som en tillfällig lösning och inköpsstopp har situationen för oss inte varit den bästa. Vi har saknat klara riktlinjer för hur mycket pengar vi har till förfogande. Jag upplever att det saknas basutrustning, både på de nya avdelningarna och på de gamla.
Vi ligger hela tiden efter materialmässigt. Med sex avdelningar känns det tungt att inte ens befinna sig på en relevant basnivå. Vi har ändå lyckats vara kreativa, letat på vin- dar, lånat och ärvt stolar, bord, soffor. Konsekvens blir att kostnaden skjuts upp. Lånade saker ska återlämnas.
Under året har jag som förskolechef inte haft någon bärbar dator. Det har varit en källa för stor frustration. Jag har inte på ett smidigt sätt kunnat använda mig av de digitala hjälpmedel som finns och som jag är beroende av.
Anställnings, vikarie och inköpsstopp har i hög grad påverkat verksamheten negativt.
Förskollärarnas planeringstid har varit få till antalet, vid vissa tider obefintliga.
Det har blivit påtagligt negativt, inte minst vid det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation.
En positiv konsekvens har varit att arbetslaget arbetar mer tillsammans och vissa struk- turer har skapats för att underlätta samarbetet mellan avdelningarna. Morgonmöte.
2. Övergripande frågeställningar
Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att ut- trycka sig?
Strategier:
Att i arbetslaget tillsammans med barnen arbetar med kommunikation och samspel.
Har rutiner som skapar trygghet Tillåtande och inbjudande miljö Tar tillvara på utemiljö och natur
Systematiskt dokumenterar och analyserar vårt arbetssätt.
Arbetssätt: Vi använder oss av en utvärderingsmall som hjälper oss att ”se” hur och om vi behöver ändra vårt arbetssätt/förhållningssätt.
Vi utmanar och uppmuntrar Vi arbetar tematiskt
Vi blandar aktiviteter och material i samma rum.
Metoder:
Arbetet med massage har inneburit att barnen blivit mer lyhörda och ödmjuka inför varandra. Det visar sig i barnens lek och i deras konflikthantering. Barnens empatiska förmåga har stärkts.
Genom pedagogernas närvaro/stöd i leken
Förtydligar kommunikationen genom bilder (dagsschema)
Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t ex språk, musik, rö- relse, drama och bildskapande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 2
Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra – dåligt, rätt – fel etc:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 8
Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga att lära?
Rutiner som skapar trygghet gör att barnen vågar pröva. Tillsammans med pedagoger vågar man pröva och tilltron till den egna förmågan ökar.
Vi utvecklar vår kompetens bl.a. genom pedagogiskt forum och pedagogisk afton och Vi använder oss av en veckoplanering och vi har uppdelade ansvarsområden. På detta sätt kan vi lättare stödja barnen.
Vi experimenterar och uppmuntrar barnen till eget utforskande.
Använder oss av IKt som projektor, I-pad, kamera där barnen kan spegla sig själva och omvärden.
När vi arbetar med massage ser vi att det ökar barnens empatiska förmåga, förståelse och tilltro för sig själva och sina kamrater.
Våra samlingar är korta och med ett innehåll som fångar barnens uppmärksamhet och vilja att forska vidare.
Grodan Oscar används som en symbol för att vi ska vara rädda om varandra och som skapar en vi-känsla för barnen.
All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kun- skap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till ak- tiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt experimenterande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 3
Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 6
Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans in- verkan på miljön?
Öka pedagogernas kompetens genom fortbildning för samtlig personal på Navet och mattesatsningen.
Vår medvetenhet/kunskap i naturvetenskapliga begrepp och matematik har ökat tack vare kompetensutvecklingen. Vi behöver bli bättre på att planera i det dagliga arbetet så att vi synliggör processerna i naturen. Vi har fångat barnens intressen genom att ut- forska närmiljön och naturen runt om förskolan.
Arbetar med utomhuspedagogik som ett medel att implementera LPfö98/10
Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 3
Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skap- ande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturveten- skapliga begrepp:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 6
Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkut- veckling?
Vi använder oss av litteratur och sagoböcker. Bokpåsar till utlåning på olika språk.
Matramsor som barnen tillsammans med en pedagog författar.
Text ”Välkommen” på alla språk finns synligt på förskolan.
I vardagen ta alla tillfället i akt att sjunga, rimma, leka med nonsensord och gåtor. Är medvetna och benämner saker vid sina rätta namn.
Vi förstärker språket med hjälp av tecken som stöd. Vi ser att barnen gärna använder sig av tecken.
Handlingsplaner upprättas för de barn som har behov av särskilt stöd.
Nära samarbete med elevhälsan.
Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 6
Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 7
Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 1
Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till exempel lek, skap- ande verksamhet och temaarbete:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande?
Vi använder oss av litteratur och sagoböcker. Bokpåsar till utlåning på olika språk.
Matramsor som barnen tillsammans med en pedagog författar.
Text ”Välkommen” på alla språk finns synligt på förskolan.
I vardagen ta alla tillfället i akt att sjunga, rimma, leka med nonsensord och gåtor. Är medvetna och benämner saker vid sina rätta namn.
Vi förstärker språket med hjälp av tecken som stöd. Vi ser att barnen gärna använder sig av tecken.
Handlingsplaner upprättas för de barn som har behov av särskilt stöd.
Nära samarbete med elevhälsan.
Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 9
Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Pedagogerna tar en aktiv roll i leken:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckl- ing och lärande?
Alla barn har Digital portfolio och portfoliopärmar.
Utvärderingsmall som utgår ifrån verksamhetens mål i LPFÖ98/10.
Vårt utvecklingsarbete dokumenteras fortlöpande, bl.a. i syfte att medvetandegöra pe- dagogerna om vår barnsyn och vårt förhållningssätt och hur vårt förhållningssätt påver- kar barns lärande och utveckling.
Att pedagogerna inte haft möjlighet att utnyttja sin planeringstid har givetvis inneburit att dokumentation, följa upp och analysera varje barns lärande inte har genomförts i den utsträckning som är önskvärt.
Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 8
Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kon- tinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Elevhälsan
Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå?
Vår specialpedagog har varit ett stort stöd och i hög grad bidragit på samtliga nivåer.
Stöd genom: material, handledning, observationer och stöd till föräldrarna.
Gott samarbete med pedagogerna som har ett stort förtroende för hennes kompetenser.
Specialpedagog, förskolechef, pedagog och föräldrar arbetar mot samma mål. Det är då vi når ett gott resultat.
Vi har vid vissa tillfällen haft behov av att konsultera en psykolog.
I vilken utsträckning stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 9
Anmälan till Skolinspektionen/BEO
Har anmälan föranlett att åtgärder har vidtagits på organisationsnivå? Beskriv i så fall vilka och vilket eventuellt resultat som uppnåtts?
Flera pedagoger har deltagit i utbildningen gällande föräldramöte i Navets regi. Pedago- gerna var mycket nöjda med utbildningen och fick mycket matnyttigt med till höstens föräldramöten. Föräldramötet var ovanligt välbesökt detta läsår. Både föräldrar och per- sonal var nöjda med mötet.
Förfrågan har lämnats ut till föräldrar på våren om att delta i uppstaren av en samver- kansgrupp på Assberg. Jag fick ingen respons och gör därför ett nytt försök att starta en samverksgrupp vid föräldramötet ht-12.
På ledningsnivå har samtal mellan förskolechefer och rektorer intensifierats om hur vi ska underlätta för pedagogerna att mötas i samtal vad gäller övergångarna.
Förskolorna i Skene och Parkskolan f-3 har en plan över hur samverkanska gå till.
Planen följs, men dialogen mellan pedagogerna behöver utökas ytterligare.
Vi arbetar för att förbättra likabehandlingsplanen. Värdegrund och barnsyn diskuteras regelbundet. Vi har skapat en gemensam vision som uttrycker vår värdegrund och vi kommer att formulera vår gemensamma barnsyn under ht-12
3. Brukarperspektiv
Vårdnadshavarnas perspektiv (andel)
Stämmer helt och hållet
Stämmer
ganska bra Stämmer ganska då- ligt
Stämmer
inte alls Vet inte
Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och
följs upp 44 36 4 0 16
Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust
att lära 44 48 4 0 4
I förskolan stimuleras mitt
barn att utvecklas språkligt 40 56 0 4 0
I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturve- tenskap
20 40 8 8 24
Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns be-
hov och förutsättningar 56 28 12 0 4
Nöjd föräldraindex
(Högsta värde=100) 73
Svarsfrekvens 24% (25 svar)
Analys av resultatet: Andelen svar var lågt. En anledning kan vara att vi har många föräldrar med annat språk än svenska. 12 olika språk finns representerade.
Flera föräldrar har sitt andra eller tredjehandsval på Assbergs förskola. Detta kan vara en anledning till att intresset för att svara är lägre. Föräldrarna vet att barnet inte ska vara kvar till hösten.
Vi erbjöd föräldrar att svara på datorer som fanns uppställda och enkäten delades även ut i pappersform.
Index på nöjdhet är lägre än kommunen i helhet. En orsak kan vara att man faktiskt inte har fått sitt förstahandsval och därför inte känner sig nöjd. Två nystartade avdelningar, flera pedagoger på föräldraledighet, flera vikarier och ny förskole- chef påverkar kvalitén i förskolan.
I kommentarerna från föräldrar fanns både ris och ros. Min uppfattning är att där vi fått ris, kommer föräldrarna att se förbättringar redan under höstterminen 2012.
4. Helhetsbedömning
Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området ”Utveckling och lä- rande”:
Ingen utsträckning
1 10 Hög
utsträckning 5
Analys/Kommentar:
Förskolan har starkt påverkats av tillkomsten av två nya avdelningar, nyanställda peda- goger, flera pedagoger på föräldraledighet och vikarier för dem och en ny förskolechef.
Året har präglats av att skapa en gemensam plattform att stå på, gemensamma strate- gier och en gemensam vision. Var är vi? och vart ska vi? Är frågeställningar som ge- nomsyrat verksamheten.
Vi har skapat en organisation där utveckling och lärande är i fokus och strukturer där pedagogernas kompetensutveckling och dialogmöten kommit till stånd.
Min uppfattning är att vi nått ett gott resultat, vi är på väg.
Pedagogernas kompetens, intresse och engagemang är stort, vilket är en förutsättning för att vi ska nå hög måluppfyllelse.
Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område?
Vi kommer att arbeta vidare i pedagogiska forum, där pedagogerna regelbundet får in- put, reflekterar över sitt eget lärande och vad som ska åstadkommas i verksamheten.
Som ett redskap i att öka pedagogernas förståelse använder vi oss av lärande samtal.
I fokus blir vårt utvecklingsområde: utomhuspedagogik, som ett medel att implemen- tera den nya läroplanen.
Dokumentation, reflektion och analys kommer att vara i fokus.
Vi kommer att arbeta lösningsinriktat- se förmågor och möjligheter framför hinder.
Läsa: ”Uppföljning utvärdering och utveckling i förskolan”
”Återerövra yrkesrollen”
