• No results found

SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Didrik

SHagh~k

efter Stsekholms

blodbad.

Christlem II hade

1,5261

er6rn'at Sverige. Arvkonunga- dhme, krh9nirag ocki blodbad hade f ~ 1 j . t Tmoi: slutet au Hret. Xiir konungen i december begav sig hern till Danmark, syntes den nya- i~nionsnliionarkiene fast girandad.

"iii koil~nngens niir~naste omgivning horde r i d denria 'Lid mister Didrik S1aghzk. Hans hemland var Westplaalen och 3liinsbers siifim Fem Sr tidigare

ar

han onitalad %i- f6rsta

g$i-agena, Det van E de dagar

di

den p 5 ~ I i g e notarien och referendarien Giova~lrni Angelo Xi-eimboldi besedde sig att

bryta u p p fr'P-ara Rom s c h bege sig till Sarden fik- att diir f6rsiilja avlat bill rrl-adez-st9d &t Peterskyrkans B~yggnad Arcimboldi hade d;, sivilt man kan se, f9i-medlat hans första andliga bestiillningar och inrangerat honoan 1 siit Fötje. Efter nBgot a r hade s& m5ster DidriHa gjort sig fri fran sin riilgëlrare; lian hade bedragit Iionom

p5

hans hem- ligheter., invigt Clirlstiern II i dem och tillbelöniizg f5tk en sekreterarepost

t

de4 kungliga Baiacliet. Denna sekreterare- post blev s ~ ~ r a n g b ~ a d a n för %%ans framtid. Y3 m6i-er dros~om i det ib!jaii$e i oHlka diplomatis!ia missioner, I Rom, IAiibec%i. och aniiorstiides, i rakels finansiella fe9rvaltriing, över- allt och alltid er: dika dristig som f6rdon1sfrE fjenare at

lroilungamaialei~~ Siista beii4nlng blev dekanatet i Feoskilde med dess rika inko~mstrr. Vrides kriget

mot

Syersge gjorde DidriB SEaghzl; Christiein SH nTa tjiinster, och efher

Stod;-.

holms blodbad fick han den lediga biskogssstslen i Skara.

Sonm

electus hart161 triidde han in P det sveaackcc riksradet,

Raai delade d i r makleal med Grsslaf Trolie, arl;ebiskogsen a r Uppsa1:1, sch bisl;open av Fyen Jens Andersen (Rzlidencak),

(2)

1 66 Lauritz Weibiill.

n u ave11 electus till Strenglias. blen liolaungen gav honom platsen före dessa: han gjorde honom vid sin avresa fran Sverige tili stAthAl1are över riket. Som sådan Tar h a n E konunigens %%je y5 hans hemresa till Danmark och var med o m exekutionen asr munkarna P Sydala klosker P Sma-

land l.

Den tid soan följde narmast, skiilPe komma att föra Didrik S l a g k b an högre p i arans och maktens Sinne,

Det står soni ett av de skarpast framtradande dragen E Christiern 11:s inre poBitiPi att ZBveraHlt havda BtonuxaganzaBileras och rikets auktoritet; det medeltida vasendet dar varje storman var sin egen herre s c h herre Bover andra, skulle utrotas. Utslagena av dessa allnliinnaa stravanden a r mangan De möter Inte minst i konungens uppea-sdande mot kyrkan och dess man, sarskilt 1 hans ingrepp mot arkebiskopssto9en i Lund.

Z slutet av 4369 avled arkebiskopera av I , t ~ i ~ d , Birger Gunnersen. Christiern Hi gjorde ori~edelbart anspråk p i de kungliga Eiin som lag under iirkebiskopen, i första hand p i BornEaoEm, o c h f ö r att driva dessa ansprali igenom, rntsag

han p i trots av Iiapitlet en av sina ~~aångbeprövade sekre- terare Jörgen Skotborg till iirkebiskop. Men tankarna hos en sekreterare och en Zrkeblskop g i r latt olika vagar, och

Jörgen Skstborg hade hite val påtvingats Itapitlet, förran han satte hårt emot %lart och uagsade utlamna de arke- biskopliga förlailingarria. Förhallandena %edde till en drag- kamp mellan Izonona och konungen; den varade ett år och mera. Christiern 91:s besl~it blev omsider att Ista Jörgen Sitolborg falla, en atgiird så mycket %attare som denne aldrig lyckats f5 påvlig stadfastelse -- phreai hade s e s e r ~ e r a t ärkebiskopsstolera, I~ardinaIen Paolo Emllls dej Cesi gjorts till administrator av arliestiftet och fått sig tilldelad dess in1;omste.r. hlen var finna en ny archielectus som kunde

----

l Acta poilrificuin Dariica, uctg. af Alfr. I i r a r u p og Jobs. Lindbzli, VI,

100, 107, 110, 233, 306, 326 f,; Allen, De t r e iiordislie Rigers Historie, IT, 116 f.; III: 1, 61, 72, 58, 280 f., 333 f., 357 f.; EkdahJ, Cliristieril 11:s arkiv, IV,

(3)

Ididrik Slaghselr e f t e r S t o c k h o l m s blodbad. B67 yanias bli en villigare OGII sgkrare hantlangare at ko- nungen och riket in föreir5darerr varit? Christaersa 11:s bliel; f611 på Dldrik SlagBxeIa. Det r a r tidigt pi. varen

l521 l. Eleclus av Skura, stilhalHarea~ över Sverige, skulle

nu också vara iirkebiskop ay Lund.

Uppdraget alt Beda förhandlingara-ia i Ron1 om Didrik Siagiaxlis archlepiskopat uppdrogs 5% en av Claristiern 11:s sekreterare, master H<laeis Hgederseaa; som mectlija9paa.e fick han Biaiiikeia fran Ulrecht Johan Slagh:vl<, en hrorson till rniistes Didril;. Förliandlingaraaa log denna gailig ett lika liastigtssorn gynnsamt forlopp; man maskte htdr kraftigt och tveklöst greppet var hos den nye pretendenten. AvgiRerna till kurian med eit oavliortat servitium p2 4000 Roriner er- bj6ds hatan vidare; kardinalen-administratorn tiilfredsstal%des m e d 3,000 dukater; dartill naed loftet alt lasii-ig Gilristlern skulle utverka av sial svager kejsar Iiar1 eit reservat at

honom p5 nya 2 A 3.16)00 dukater i Xeapel. Huset Frngger i A%ug~buag likviderade afliirerna; aned de foriiringar som m a n aldrig kunde undvika: sprang kostnaderna upp liil 7,800 dukater. S a r Enan Isominit ett stycke in i juli 1521 war allt i ordniaig. Hionfirmationen

p5

ar9ielsisl;opsstolen s a r beviljad ocla paren hade därtill gett Didrils SlagkizP; ratt att förena med iirkebisliopsstolen aranen en blsliopsstol. Billlan %agrom antidaterades. Dess datum bler den 19 salars 1313, Leo S:s k r ~ i ~ i r i g s d a g

',

Ingeil sliulle kunna saga att deax ulfiirdats med Skara biskopsstol f6s ögonen.

Konung och p i v e var eniga. Det Iåg helt

alla heriikaliiagar att nSgon eller n5got skulle k~irana hindra att st5tla5llaren över Sverige, eleclus till Skara, ocksa blev askebiskop a.r Lunmd, den mest betydaiide stglining n5gon r i e d a n f ~ r tronen kunde n 5 tHlP i Sordeia.

--pp

Allen III: 2, 62 ff.: Acta poiitifieum Daliica \'I, ZU:, 289, 299, 3 1 2 f . ; K r e r e og A k t s t - l i k e r til Oplysniilg af C h r i s t i e r n den B i ~ d e i l s og Fre~derili deta

F o r s t e s Historie, udg. r e d C. F. Allen, 2 f , , 1 8 8 f.

"icta pontificum Danica 1'1, 360 ff., 370 ff., 2 ; Alleii I I I : 2, 208 ff.; Liiidlia'lr, Pax-eriles F o r h o l d tik D a n m a r k u n d e r I i o n g e r n e l i r i s t i e r n I og Hans, 150.

(4)

Chrlstiern 11:s nordiska monarki var en diktatrirsfat. Inse ~iiotsatser, en sha2ryt kamp mellan partier och per- soner, nled huvudena lika osakra ssin areposier och be- stal%ningar, a r i sådana ordningen för dagen. B Christiern 11:s Sverige fick denna kanip sin inrilataninng och f5rg 2.i den trtveclaling som de allrilarina politiska f6rhalIandena i brgd- störtad hast bom att taga.

l~I&iraderna efter CLirisiiern 11:s avresa omlades stall- ninagen P Sverige. Konungen hade g15 ~iisentllga punkter gripit

niiste: han Ilade, a v finansiella skal, i stor utstriicknlng av- skedat de friimmande legotrupper son11 han eröa7rat Handet med, och han hack Iatlt lit@ befallning både om böaidernas avviiprsing och onn en ny gard - det betydde att han p&

en g&img riskerade sin inilitiira position och sjiikr f"rde samman stoffet till en agitation emot sig, Redan i december hade uppror u t b r u t i t i det sydligaste av de svenska landskapen: Smaland. Kring Kopparberget I Dalarna d r e ~ vid samma tid ~ipprossmiin kring; det gick order till komanelidanten på

Testeras att sia efter dem. Ett stycke in i niista a r Rammade upproret 6vei hela Smaland och Dalarna; i det senare landskapet fick rhireisen sin ledare och organisator: Gustaf Eriksson Vasa. StiilIniragen var redan tidigt p i varen sidan, at8 del G r dernne stod som den nma-rmaste snppgtfteam at8 be- nrgktiga sig Vesteras, ~nilhtiirgeografickf uppmarschporlen f6r det mellansvenska bondeuppbadet, brobbavudet f9r det inre &12lasb5cl;net.

L4?lararet i den situation som p5 detia s a i t infritt, stod under varen 9521 fullt klart fëir ChristBern 11:s svenska riks- rad: radet Insag att en n~otstöt r a r nödvandig. En hasstyrka detacherades f r i n StocIdlolrn vid mitten av anars; riksridel red i spetsena; planen var at% motstöten skulle sattas in milltaiït. E slutet av april kom avgörandet: ett slag utarifir Vesterås. GAyckail svel< riksradet. Slaget slöt zned Geistaf Vasas och biinderlias seger. Cpprnarschporten var Opp11ad.

(5)

Diciriir Slaghiek e f t e r Stockiiolms hlodbacl. 169 DidriIi S l a g h k hade g~ersonligeai iaagripit \-id tillfallel

H a n Paade, i strid mot den militare o ~ e r b e f a l h a ~ a r e a i 93einnald r o n Beidersdorf och mot Jens Xi~dersen, trott sig finna att den strategiska sthllningen fordrade ett ,arzgrepD au regerings- t r u p p c n m o& ii-vtanigit detia igenasin. Trargperna och deras ledning, inte han -

SR

var hanis ~azes-ring - hade sralitat

',

Gustaf Trolle var Inale narvarande i Vesieras vid tlden for slaget - senare Snalften ay april s c h oset* mittela av m a j

"

var h a n i Korrband for att p3 deiiria front hejda uppisrs-

rorelsen f r i n att utbreda slg. S a r harm skildes fran de a n d m ~.ilisridea i Yester5s h a d e i1cea8 val t ~ c l n t det gick sails:iml till 3, iraeaz alii synes aasrata ha sarit samja och fred; ilar han igen aaotte dem vid sin %terkomst till Stoelihoim, halde paria- konturerna avlclaïats och var ~ ~ a k t l i a ~ ~ ~ p e n mellan de rege- rande i iuEl gang. h ena sidan: Didrik S l a g h ~ k , fylld aa. aI;tlr~ltet, g5paigS en l-aansynslos salle, isled mycket av en t ~ d c Handsl;nePit och dlaBieiisXL kondolticr i blodet; å den undra sidan: Jens Andersen, prelat ut i fingerspetsarria, Isiadig, slug med iaiake inte %>lott p; det egna, utan ocksa det a l l m i n n a basta, Gustaf Trolle slot sig t411 Jeils AilcPersen. Oclz tiiB- sammans gick de mot DidriB Slagb,aiB;.

Ett forsta utslag av I;oa?flikteiz moter i en s8irivelse sem Gustaf mrolle och Jens Araclersen, tillsamaiians med biskop Otto av Testeras och Eril; Troile, efter naltten aa- maj axlat till konungen. »Kare imadige herre», skriver de. )>Dar h a l e r ingen gjort denna uppresning litan inaster DPric ined sitt uppenbara laot om galge och hjul och det anord ha13 gjorile VVese-As slott

-

och hcatet att Baan ville tipp och byanria Ropparberget, Solvberget och Dalarria, och den brand p% d e n by och det mord p i den lcvlnna h a n gjorde p5 rcrgeaz

'

Iáilloriia iaos A l l e n I I I : 2, 1 9 9 ff ( G . Bog Iiap. 1-11). J m f s Bertil C:soil B a r l i ~ i i a ~ i , I<oilgl. Sven livgardes Iiistoria I , 8 ff.

Gustaf Trolle d a t e r a r Vesteris ] ' ' r ( B e h r m a i i i ~ , Iiong ë l i r i s t i e r n den Andens Historie, II, 1 6 6 ) ; fran Helsinglaiad meddelade Iian sig med iilagistra- t e n i Stoclillolrn och denna ntfiirdade med aiilediiii~g därav e n slirivelse "+

(EI<dalll IV, 1359 f,). H a n d a t e r a r i Stockiiolm (srnst. 1357 f,). Alleil III: 2, 161.

(6)

170 Lauritz TYeibull.

mot Dalarila. Det ma eders riade förlita sig till. Käre n i - dige herre. Det sölv, guld och penningar som master Dirich Ilauer tagit laar i Siocliholm och latit föra på slottet, d ä r lian h a n ingen reda göra för, varlien nied skrift eller ord)) I. Skrivelseii var en anklagelseskrift utan alla oins11riv- ningar mot koriuaigens förste inan 1 Sverige personligen. Den gav boiiom, nog så djärvt, hela sHiuldeil for upprorsrörelsen. Den beskyllde B-ronorn för oegentligheter 1 hans medelför- ~ a l t n i i l g och rakenskapsf~ring.

Didrili Slaghzk h a r i detta s a m m a d i a n g gjort vad haii kunde för att aiedsvarta Gustaf TroBle imfiir Christlern Il, m e n trots detta och den ~~tl>riiglade misstro SOM konungen sedan

gammalt hade mot Jens Andersen, begynte hails tillit till Didrik Slaghak att vackla. Han s a ~ i d e ett langi mennorlal till srar, genomgick i det sfallnlngerr i Sverige och gav sina instrulitiorier. Didrlk S l a g l i ~ k hlev befalld till I<~benhavii. H a n sliulle h a med sig siila rakensksiper på den utgift och uppbörd som h a n baft A konungens \-agniar

Det kungliga memorialet väckte stor rorelse i Stockholm.

Ty Tar det något som Gustaf Troile och Jens Andersen inte ville, var det akt släppa Didrlk Slaghzk i i r h sig till Köben- b a r n utan att själya s15 följe. Sigbrit moder k a n h a n snart sranda, var Jens Andersens ord 3 ; han mente med Sigbrit konungen. Riksrådet tog sitt parti. Och det handlade snabbt, Det valde i ankiiytliing till eit medgivande av konungen, tillsammans med borgmastare och rad i Stoclcholm till 116- vitsmara 1 Sverige en u r sin initt, Gustaf Trolle" Didrik Slaghzek var darrned skj~xten 5% sidan. Och rPI;sradet gick

Belirmaiiii II, 1 7 2 f , ; jmfr Alieri 111: 2, 449 (anin. 1 6 ) ; Palndaii-Niiller, J e i n huderseil Beldeilak, 91. - Ilet talas i h r e r e t om vad master Didrik tagit ))har i Stocliholm)); brevet a r alltså a r s a n t därifran efter Gustaf Trolles i t e r k o ~ r i s t från Norrland.

4

a n d r a siclaii ligger b r e ~ e t före det k u i ~ g l i g a me- morialet (jmfr iiedan), vilket utgör svar clirå ocli förarileride bland anriat en skrivelse f r å n biskop Otto a r Vesterås till lroi~uaigeri 'j,'c. Ueiirmanil II, 1 6 9 ff.

"eiirmann II, 160, 173 ff, Behrmaiiii II, 160. Allen III: 2, 186 f.

(7)

Didiiiá Slaghxli efter Stocliholms blodbad. 889 ridare. Det utgick fran det allmanraa ropet o m att master Didrik var orsalaen il11 tipproret; detta uppror, menade de, kunde endast stillas, om m a n Iydligt och klart tog avstand fran honona och h a n som tecken darp2 $lev iiministone till synes satt Pangen. Htsr m a n lan laar sig i t : stiillsulngen hade n i t t delm pnnlait att stathallanen den 16 jun2 sj;SaEr gick med harpV1. Till konungen skrev m a n : »Tyckes rikets rad biist yara a$& ~rrnaster Diriek och alle hans tillhangare bliva hiis tillstades, s& %ange hans nade 8iommer sjalv, fijrst att detta upplopp karm dess snarare aarsi5llas, och sedan kan limans n5de fAnga. yttermera reda p2 hans n i d e s gods och penningar, desslikes att det varder vetterligl dPrer allt riket att master Dirickes garningar och hasedllngar are icke gangne efter via. tiareste ilAdigste herres befalismi~zgar)). Det tillades asloma- tiskf : »miis%er Dirleii k a n aldrig giara rakesaskap, %y h a n haver intet skrivit vad h a n haver uppburit och utgivit som aktan- des ar; dock skall det val vara vetterligt vad jaan haiver upp-

b ~ i r i t , OGII aldrig kan det vara velterligt var det Gr blivet, utan att h a n bliver sjiibr sa villig Pmai~ vill det saga)) 2 s

Riksradet hade visat sig i stand till en inre uppgöm-else och att taga ansvar. Men samlidist hade det satt sig 6ver koirtialgens hetalliaing orn Dldrik Slaghzk. Jens Andersen Gck uppdraget att tappsatta instruktionen f6r det sandebud som skulle överbringa beskedet till 1;snungera. Iaastru1;tionen som endast kan ha yarit avsedc8 att läsas au. siiardehudet, skrader inte orden. »Del gglller nrá land och rikco~, skrev Jens Andersen. »Ona master Diderack kommer a.8. landet, d å skole alle master Diderlcks garningar tankas var kgresfe

ma di ge herre till, sch det skulle hans niide icke vilja f6r s i myckek guld som mäster Diderack yager. Ty Sveriges rike iir bättre a n s5 mycket guld. Item det ar orideligt, att kongelig majestat rattar sig nggora tid efter anas8er Diderlcks handel, vare sig antingen i rad eBIer skrivelse, ty dar skall. aldrig följa annat efter Bn skada och ohest8nd. Item master Diderik a r ratropad 6ver alle landena f6r era uppenber"ag

Ekdnhl 1374; Allen III: 2, 450 (anm. 22) Belirniann II, 174 f., 153.

(8)

8/22 Lauritz Weil>iall.

mlssdAdare %r de mångfaldiga, uppenbarliga olirisbliga g&-- ningar han liaver gjort emot all Biristendomen. Item sager hala u p p e n b a r l i g e ~ ~ att han Icke aG.jer mera för att 'ragu en biskop frgn halsela a n en hen~sd. Iten: %r sidane o%irYstBige

;e-

ningar hann haver gjort, skådade h a aldrig varken kyrka eller Iiloster eller vill nigora tid bekarana Gud dSrf6re. Diir- f6re sager nu arar man att detta arpplopp s c h örlig 5r en ratt Iiannnd av G u d , Och ar alhnogeai dar dristig av, n a r dem predikas s5 "re. Darföre ar det 5nteligen-e radelagt att master DIderLck bliver har s j a h iillstiides, som han sjalv begSrer». Iaastruktloiaern sH~~lar som syarel p5 memorialet med att starkt betona hans oredlighet s c h Prnar 1311 sist orden: uN5r eam krismad koniung Fialgas- markelig skada 1"6r han tror dem iian Inte skealle tro oc1i misstror dem som han skulle tro: da a r det ett straff efter Guds Iönligri domar f6r nagre uppenbarlige garningar. Och d i ska91 konungen akta Da-vids ordi 'Coi regis in mann De! est9, scla g6ra lag igen, som David gjorde» l.

Da

Clirisllern II fick det svenska riksrsdets nya besked sin master Didiil;, befann han si; inte Biingre i Danmark,

I

all Siast och Iiemligi~et hade haaa bestamt sig %r en resa t118 Sederliinderna och fQrhandlade dar som bast med sin svåger, kejsar B<arl. Beskeden fran Sverige, malet Sverige, lades h u r otroligt det kan lata, tillsvidare ad acta.

Inte desto mindre blev Christiern

HI

under siil ~hsleIse i Blederlanderna ivungen att faga i varje fall en del a.; frage- komplexet kring Didril; Slaghôelr under överviigande, Det var vid denna lid som förhandlingarna i Rom om iirkebi- skoq~sdömet nadde sin avslutning. Kontaalgen lick meddelande från sitt sai~deb~zd dar, att k o ~ ~ f i r m a t i o ~ a e n beviljats DidriB Slaghael;. Han tvangs att taga siisadp~ankt till detta.

Den slasmdp~nkt konunigen kom att intaga visas laur

'

Bellrrnann il, 158 ff. .- S l i r i f t s t ~ c k e t a r sjiilrfaliet i n t e som det menas, något b r e r till lionuiagen. Dess iilileliåll f ~ r b j u d e r detta. I<oi~ungei: i~iiiniles ociiså geuomg5ende i tredje person, och iieter det p& e t t stalle (150):

Keferat hoc i i u i ~ t i u s sigoniiter yuin iahi maius yericuiurn illic rnaior a ~ l l i i -

(9)

Uidriic Slaghrek e f t e r StocPdloIms blodbad. $73 hiindelserna i Sverige ~ e r k a d e . Det uppsattes och avgiela brev till siindebudet - det .;ar strax i augusti i Briigge,

I<o~~Gi-rnatlo~len skulle inte expedieras, Ilette det n u ; var det kommet sa yltt att bulian darp5 redaz-r Jag uts8ai.ia.en9 sIsulle m a n lagga sin flit p& att DDsdrik SIaghzEis n a m n utsliitai; platsen skeille st3 öppen "r namnet

p5

d e n person, som lionungen kunde vilja ha E Rans sYiiJle bill stifiet l.

I Rom yar man van till allt, B~s%%oriia hade m a n iin~an fn?e [ A t t ut, och d å I<%creas Peterscia diskuterade de raya direk- hiveri med h~aset F~1ggeir.s representant vid kurian, Antonhus

Fugger, korn man till den uppfattning, att soU14eiter~ede maia bzra tiB1r5cBiligB hos paren sjiilv, kunde saken viil bli gjord om som koa-r~ngen ville. Illen; de

7.800

dukaterna var inte att iiinka p i att f5 %iIBk>aka, En 6 1', 500 till behaardes f6r

nya f6raringar, SoTliciterfng skedde. Den bar frukt.

Bu]-

Borna expedierades i n t e

Didrlli SIagli~Ei var oslaadliggjord soni c65tI181Eaue Over Sverige. Rans iirkebiskopsstol syntes iiil ocIrså k r t o n a sig 3 ['iirran.

Medan Christierim 11 eippe%a6"a sig i Nederiiinderna och f6rhanidling;irrla med Kom tog den ~ i i n d n i n g de gjorde, skred f6a.lusteri av Sverige vidare: sriart aterstod av det stolte 1~51- del d3r endast StoebhoEm o c h huvisdf5sïiiis1garna ufanftii..

1 augncti dickde Gustaf Yasa 6rer slcogarna

p

:

Kolrn5rden ned i Ostergbtland. I Vadstena blev hani strax eiter deme 20

~ a l d tYPI rikets förestAn~dare. Ridderskapet i Sverige slbt sig

lie1 öppet till hoeaorn; de sve~iska trupperna i Stoekherlm och gsa Kalmar deserterade 3.

DB DidrIk SlagPmair blev tagen i EfingsBigi farvar, hade h a n gjort det fhrbehA18 att inan inte daramied Oog nagon skuld

p5 sig, och att han som l~onnligen befallt honiom3 a:ille ha. Acta p o ~ i i i f i c u m Danica Vi; 371 ff., 381. Jrnfr Grarii i Ski.ifter udá <!et 1ijoberiE1arnsl;e Selslcab freinlagte III, 36.

Acta puiitificuzn Danica T'P, 371 ff.

(10)

1 7-1- Lauritz \fTeibull.

Pov att resa till D a n ~ n a r l i nar det avgick skepp fran Stock- holm l. Det a r sannolikt sitt laan redan den 21 j d i h a r varit i Köbeilhavra ?. Gustaf a r o l l e och Jens Andersen följde

Bort tid efter. l l a n h a r e n uppglfl i ett brev fran IiOberi- hav11 att drottilang Elisabet tog »arIigen» emot den svenslce arkehisltopeim nar h a n l i ~ i ~ ~ 3. Det satt p5 ~ ~ i i i c e t Jens Xnder- sen blev mottagen, var ett annat. Didrilt S l a g h d lyckades utverka I;onunge~as befallning att han »sl;u%Be insiitta h. J ö ~ i s , biskop 1 Odense, och 11. Jöran Turson, prost i Vppsa'ka, irtl arrest tiB1 dess konungen iicPi tala medi denm, p5 det d e Inga brev matte bortskicka Bonungena till skadan. Han undersiit- tade Biapitlet i %lind %15rom, scii master Didrili och kapitlet gick i borgeii för >)&:r Jens, biskop i Odense, och Bi:r Jöraa Tearesson, prost Q ~ P YppsaIa, att de skole siallas till rgtta för konungen, n a r konungen koiairile till Iiöpenhamn s c h sa be- garde». Denna borgen 8ai~dertecknades i Lurad den 81 sep- tember 1521 k -

Det hade igen komniit tlB1 en av dessa lyekoom%;ast- ningar som tidens och inte minst Chrisiiern 11:s historia a r

sa rik på. DlslriB Slaglrn~li hade rau i y k a t s bereda Jens Andersen s a m m a öde son1 Jens Andersen nagon om15naCI tidi- gare berett honom sjalv.

Xågra dagar senare var konungena tillbaka i sin lsuvad- stad. De dokument som ii. kvar, tillåter inte a l t niarmare följa de föriianadlingar som darrned inleddes och i vilka Didril; Slaghzk spelade hiavudrollen. Men n g g o t k a n slcyrritas. Xe- derlaget vid Veslerås h a r dragits fram och Reiaiwald -von Beidersdorf kallats att infinna sig, men hail var liårt sårad och kunde Inte konima. Det f6rdes på tal i n G r konungen att

Gustaf Trolle var18 rned o m att hindra Didrili SlaghAi från

att som Itonungen befallt, k o m m a till I < ~ b e ~ a h a v n , och upp-

togs f6rhör med Jens Andersen varför lian och iirkelsiskopen självtaget iarranat sina poster i Sverige. Jens Andersen tog

Ekdahl Il', 1375; Allen I I I : 2, 450 (anm. 22).

Hanserecesse I I I : 'i, 62.

Allen I I I : 2, 432 (anm. 36).

Excerpta diplomatica. Sext. 12 n:o 100; S k i ~ i e I ~ i . e v s f ö r t e c I i ~ ~ i ~ ~ g e ~ ~ 471. B i d a i Sv. Rilisarli.

(11)

DidriB S l a g l i z l i efter Skoclriiol~ns b!orfbad.

175

p i sig att l-aa r i t t Gustaf 'Tro'bBe till uppbrottet, ocli fordjra- pade sig i att ut\eckla %menr Sverige bast k u n d e v;nnas tillbaka;

p i Stoclilnolms slott hade vid uppbroltek s5 go&% s a m ingelm aninan an arl~ebiskoper-r \ arit Iiïar av s ~ e n s l i a r n t ~ och denne

sithlsttad ocli forarmad l. Men ad Didrik SBaghcek sjalv kan ha Iinft att arifora Ca11 ai~lrlagelseo-na mo8 sig ;nr okaktt. Konungen .;acklade. Eorsl d5ngt fram i november tog lian bestamd position. Han sHarev

d$

till sitt sandehrid i R o ~ i i o m »bispen av F) e n , S~uruledes h a n haarer bevisa sig uti B-srsws gamle stycker», och iick till svar ridet att nu SSaa gola »en liten process d a r o m » och skicka den upp till Rom. » E d e r s niade Iian sal lagligen siailja honom fr511 baskopsdomet och f5 ratt over laonom, s5 att han far lon for Saans gode bar- ningar». Bal%oriaa begardes expedierade utan radering. Den 20 december avgick de tio% Danmark P i v e n hade oåter- kalleligt stadfast Didriik SIaghzk som askebiskop a v Eu~ad, den siste stadkiste

a

den E n s a racka som borjat med Asker och Eskil, Absalom och Andreas Sunesen.

Jens Andersen fick si%8a kvar

a

sitt faiigelse hos kapit- let 1 Lt~iid. JPasler Ditlev Smillmer, en axr konungens seliie- terare, notificerade den 23 noveniber kapatetlierrarna om valet a r arkebiskop. %<oaiungen hade r a l t Didrik SBaghzl; och gett det tilllia~liia for p i \ e n . 'Valet hade skett iitan ail masten Didrilc frannstallt nagon beganaim ona att komma nfraga Y.

II'.

Sedan lionungei~s avg8rande o m árkebiskopss2slen fallit, inbjod Didrilc Slaghzk omedelbart ta11 SIII introduktion i Lunds domkyrka. Anders 1 3 ~ ~ s son] fiprdrivits f r i n siri biskopsstol i Oslo, fick h r e r dzirom ocle om att assistera -

f ~ r m o d l i g e n r a r irage~i anrian biskop abt tlllgS4. Den 25

november ägde iri~sod~ilitioa2en ruin. Officialen p i Lsarada- Allen I I I : 2, 455 (aaiin. 511, 452 (anin. 36); Paluctaii-Muller, 1 0 1 ff Z Acta poritificum Danica VI, 380 f.

S k B n e b r e r s f o i t e c l i ~ ~ i ~ ~ ~ e ~ ~ 469 x. med datuiu : »l<opei~iiamn dir S'ti Giementis)).

(12)

1/63 Lauritz iX7eibrill.

gard Hans Skovgaard Tar .med; h a n skrev i sin ralcenskaps- bol;: »Anno dotnhli 1521 mindagen sona var sancta Kale- rilla j~angfrus dag, d i blel. naasler Disid; Siaghceli In8edd till SrkeblsEiop att bliva over Lurade stlckt», liran Pillagger: »Och

s a m m a dag antvardade hann n~ag, Hans Slcorgaard, Lunda- gårds naycl;lar och befallde mig framdeIes offi'ficlaldömet upp5

Lursdag$re?)> l. Den serilare historle%raditionen p5 platsen

skildrade liiindelsena mera tltf~rligt. filiister Didi.ik, sages det, e n t y s k nanan; hade tidigare varit Sigbrits Bansler oe91 i miiaiga Rr slagit %]je 111eeB landskneiitar; »ethCnei-giffuit menni- ske». Niis- hari n u kom, lnfranmgd au l;oiaunge~-i p5 arkehi- skopssiitet och skulle lata introalsera sig i kA~~rah-8, hade han maangla koniang Clsrlstlerras drabanter s c h landsknektar med sly. De fikide honom ngspf6r stora gatan oclz ii1 B domkyr- kan med pipor oeli tra~mmor. Darilaile gick den nye i r k e - biskopen avigt kring kyrkasa och sade % r vem som ville iilora p5 att aldrig hade S:t Laurens och k u n d s domkyrka haft siri ratte husbonde och herre fBjrriin aail 'Sraditionen harrör fran mitten av 1500-talet och synes influerad fråia k.oniaii.g Chnistierns landsriill - det ftirbj~~dles i denna (kap. 2 ) biskoparna n a r de iiomnaer till allisaanilare herredagar och annars, a t t hava framför sig gipor och tr~anamor.

Det ar okan$ l-ntaru laflge 5rliebislispen efter sira iiitro- duktion stanaiade i Lund, Regester över brev a-isar emeller- tid att han den I december var annaorsiiides, den Al 1 Kö- benlaav-. I senare delen av asr5iladea; h a r Baan Igen besökt sitt stift, Man har tillbringat julen dar. Fredagen efter ~ e i l - dagen, den 27 deeembcr da Hans Skovgaard igen talade med honoin, var hala p i Borgeby, iirliebiskopei?is faste och

gard vid hiidde strehm 3 o

Det f6rsta sp8rsnai5l soam efter Didrik S l a g h ~ l a s u t n j m - iiing motte %aoalnm, h a r galaska sakert varit spörsmalek om 5rIcebisEaopjsstolem fajrliiningar. Redan den 23 noa-ennbes bef~iilmiikhlgade Christlerii T1 en av sirla sekreterare att ge

H a n s Siiovgaards riiliei~sliapsboli 1519-1522. RA, liöbenliavrt.

? Joil 'F~irsii~is k y r k o k r ~ r a i k a . RirEieli. Satnl. 11, 311.

(13)

Didrik Slag11:el; efter Stockholiiis blodbad, 177 kapitlet lillnb5niia »alagra markeliga a r e n d e m , Det Gr mQi-

ligh att de gallt d e arkebiskopliga lanen. B ~ a r j e fall tradde 5rkebisbopen i IGrblndelse med hövitslroalanela p i Hammers- laars Xiels Ibsen. Annsn deil 2'7 decernber hade denne emei- lertid inte liin111at sloifsloa~en Ifr5n sig. Didrik SBeagh-k be- fallde hoaloan d $ att j>iinteligen» göra det l, i8IIear rbos~~%la!et

blev, 16rrnodligeai med arliebiskopens goda minne, intet.

Ett andra sp6rsm5l som m6ite, T a r spörsmalet ona dera a ~ d a n k a d e firetradaren Jorgeoa Skolborg. Nar. denare i ok- lober f.alnn sin sak farlorad, hade halm s6Si1 att ekonomiskt sakerstalla sig. Han hade vant sig till kapitlet om ett l i n seli erbjudit detta siisom pant %Y$ av de arkebiskspliga l i n a n :

Strö lanr i Gôinge liiirad s c h Esplaerlt i Gars hix-ad i Skase; Kapitlet hade beviljat »en hop penningar ocla söl\-» av dom- kyrkaris medel och Y a ~ r k o ~ a r d a r n a mottagit pantear -.. DidrAEi Slaglazli konfirnlerade efter alf h a blivit iiakebiskoqs tiaais- aktionen 3. Men Ilan var darf6r inte sinnad att ge upp

spelet.

Da

hala iiel; hQra att Jörgen Skotborg packade sina klstor och att de förseglades i hialmö, f6rsiod han att man- nen var i fard med att %ra r a d Iman hade n r riket. Didrik Slaghzk lat da, den 7 december, genom ett ombud fhredraga liapitlet, att Rans f6retradare borde satta borgen f6r slg; viflle hara inte, »skulle Ilan inkommrma p; Ltande bisItopsg5rd och diir sa Biilage iorbXiva &i11 dess han gjort skal och reda $61 vad laan sappbsaril och utgivit p2 Lunde sates a.%gnar» &. H u r

de% gick med kistorna

ar.

okiirat. Alen Jörgen SkotImrg fann ett tillfiille att skippa boii. Ban tog munkdriikt.

P2

vag

till

Rom f a n n han en tillflyiitsort hos grabroderna 4 1<51~esi,ha\:n S-

Didrik Slaghzli var vid Liden f6r sin r~fniirnxil:iig Bnnn

P - P

Skanebrevsfiirtec1in1i11geii 471, 84.

" ~ a t e l ~ r e v e t registrerat i S i r i i i e l ; r e ~ s f ö r t e c E i ~ ~ i ~ g e ~ l SO iinidpr d a t u m : »siindageii näst efter saneti Dyonysii martyris 1521)) (i3/:o); .Joigen SJ;oiborgs

foljel>re\- till i b u c r i l a i lailet s m s i . SO r. u n d e r d a t u n i : ~ i p s o die hn.ii:ieeili~

millium rirgiiluril 1321)) (", 10).

Excerpta diplomatica. Sext. 12 n:n 96.

~ k i ~ i e l ~ i c r s f ö r t e c k i l i n g e ~ ~ 471 .v. under dntam: » E u i ~ c i o c t a ~ ~ a saiicti

'Andrege ap. 1521)).

(14)

1

78

Lauritz \Jreibiiil.

inte promoverad till någola a r ordinies sacri l . D i helgden

a.i domkyrkans kyrliogård blivit ki-iirikt, harniades Anders ,PILPLIS a n n u ena galag till Lund. Didrib S l a g h z k bad hononan att $oretaga vigningen och begiiïde att kapitlet skulle ))till- stalla l-ionom de ornamenter som dartill h ~ r d e n

Det a r att f6rmoda alt krinkningen av B;yrkogårdens helgd harrörde fri-an det friimmansde ki-Egsfoll; som i slutet av "d21 sam%ades till Lin~id. I StockiaoSm ock annorstiides hade Dldrik Slaghcaik varit varvare &t konungeil och hanidlat och vandlat med penningarna till soldatesken. Bnnu som iirkeblskop fortsatte han i yrket, Han satt p5 Lundagård och antog och arlönade landslmektar 3.

Till Dldrik Slaghzeks besök 1 sitt stift under julen 9329 knyler sig en handelse som $r relaterad i en slrriïelse Isan Dieiricli von Schöaiberg, h6gmastarens 1 Pretzssen sändebud hos Claristiern II I. Skri-velseia a r daterad Liibeck den B

februari 1522 Huvudalitôr ar \.id sidan av Didrik Slag$-l* moder Siglsrit; hiindelseii röu sig om ChrisZiern 11:s tyske sekreterare, master Stephail Hsgiferasteiiier som senast koi~ui~gera p5 halls resa till Xederlandernu och f6rut a n r a n t s av Bionom 1 missioner till Fredrik den vise av Sachsen och Iiejsar Karl

I';

i handlingarna från rllisdageri i FTc'orms laser man Inans n a m n 6. Som introdulctlon Iian tjiha en

regest Over ett brev, slcrivet till master Siephan och daterat Lund den 21 december: »Cailutais Caroli sande ii19 archie- bisliopen nied Moeris Falster 36 marla och beder master StaEan att giva sadant honom tji1 kairi~ia, samt beder att han

Acta poiltiiicum Danica V, 362, 3'10 f.

Sliiriebrevsförteciiiiingeil S i 2 urider d a t u m : »flafiilze feria 4:ta post

festum beatze Aniire 1.5'21)) (l1112).

Sk5iiebrevsförteckni11gen 413 Y., 4 7 2 ; Escerpta diplomatica. Sext. I 6 11:o 1 2 .

"krivelseii i Ordensbriefarciniv. Iiönigsberg. Professor Gottfrid Carls- soii som d a r påtriiffat skriveisen, h a r haft vanligheten stalla eii a r s k r i f t till författarens förfogaiide.

L3reve og Aktstykker, 9 ; I)eiitsclie Keiclistagsakten II: 2, 901. .Jmfr Oskar Xiiderseri, Overfor Iiiriiebruddet, 82.

(15)

Didrik Siaghrek efter Stockholms blodbad.

179

icke ville förhasta sig, o m hail bliver förtalad hos iirkebi- s k o p m g som laan a r orden ataiarnad o m » '.

Die trich von SchG~abergs beratbelse lyder s »Kunglig Maje- siats av Dalanaask secreáarlus aaaiicter Steflan reste efter ordre en dag till SBiiae m e d master Ditericli, arbehiskopen a r

Lund. 5lodar Sipiecht och han, master Diterlcil, hade gjort

ett ridslag t;ried varandra, och avsikten de satt sig f6re ar

deni, all viil hail fatt Stegan tiver, ckiille Ilala ISla slQ husn-

det a v honom eller p5 anrian v i g bringa hsnonn om livet. Men sa snart master Diterich och SteEarn korn Biuer till SkGne, f6PL e n siliittosarn sjiilm efter Guds rids$u"lrnaster DilerfcEa 135, s5 att han art dsdeligen á.~ra:ok och fur tiden icke k u n d e utfbra sitt tilltag, och Biom master S t e f i n igel1 tillbaka till KGbenhavn. I7ar man undrade sig d a r 8ver a t t se hsriom

s5 livslevande, och man sade holmonm hsrr det f6r sant varit hestalli, och hade heller ia:gen veiat annat an att h a n var ded s c h bralit om halsen. Alles5 vart hon01-n tillratf han skulle ined det fGrsicr, o m h a n arille radda siil Kv, ge sig ur laisdet. Steffan blev högeligen ftip.slirft"ia41d Qver a t h r a d m a n tliltiiiikk honom sliulle komma till utfaranide, och fast h a n i%r sant v a r oskyldig, gav h a n sig lilcval i vig, och haver Gud %r-

lalaat honom lyckan s5 akt han Jionzmit till LBbecl;, ftir vilket h a n tackar Gud»

---w

-Sic5rael~revsförtecl~~iii~ge11 471 Y. u n d e r d a t u m : »Lutid d. 2 1 decernb.

1521», E111ig-t Excerpta diplorriatica. Sext. I 5 n:o 1 4 9 v a r peiliiiiigarna giva.

'

1ioiiig:ii 3laiest:t von Tlieiisr~argkeii Secretarius Ibleystei. Steffan h a t

vf eii-ieri Tag niit ;\leyster Ditericii denil E r t z Bisclioff roni Laaida iia Schoneii,

raiseii musseil, iii dieser vorgesatzten Sleyiiui~g, das Muer Sipreciit x-nd e r Aleister Diterich eiiien Ratschlag m i t riiaaiacler geinacht, so elis e r Steffan hirvber breelit: das H a u p t abschlagen o d e r sonstera i n ander Wrge .rnibbreri- gen lasseii. So balde aber Meister Dlterieh viad Steffari vf Sclionen liomiliei~, h a t alis T.'erhrilgbnus Gottes Meister Di'iericli die Pestilentz aragestosseri, das e r todliciien krancli geworcleii, also das e r seiilem Vornerneri vf disrnai iiit

h a t s t a d t geherm mogeii v n d l i e y s t e r Steffan wlderuml, zurwck nach Koppen- l i a g e ~ i einiiorniiien, Iial sich y d e r m a n seins Lebenis vervinndert r i i d gesagi, wie es warhafftig bestelt, vritl a u c h i ~ y m a i i d t e a n d e r s t gexviest, dara das e r t o d e o n d r m b des Iielsz gehrncht xvere. d l s o i s t i m e gerateii, das e r sicli iiis erste, souer e r sein Lebeil retten \volt, aus dem Lande thuii solt. Also i s t Steffan solclis gedaclits, d e r f a r w a r viiscl-inldig, znm Haiidel koinmeia hocli

(16)

i 80 Lauritz Weibuli.

Den Grkebiskopliga Bikipperr hade naisslyel;ats, %'ad galide striden m e l l ~ n Didrili SBaghzli s c h Stephan Hopfen- sieiner?

JIedan Didrik SlagB-nxRi och miisier Siephan war H Skane, befann sig Christlern PI -5 Fyen; hani daterar d a r brev från den 20 BiBB den 31 december.

1

Odense iakill han sin moders, $lakedrottning CEiristEnes begravniiig. Deri 2 januari 8.a~ k4an

p" atervag i Korsör, Dagen efter har haal varit H<öbenharn~

'.

Konungens ftirstec atgard efter aterkomsten r a r lika o r h t a d som 6veieas9aande. d r k e b i s ~ c o ~ e n s a r nu aler i Ii~benSmavn. Konungesa Biit fgngsla honom*

Samma dag arkebiskopen .&ngsiades, den 3 jasiuari:

gick brev fraw konungen fil1 kapitlet .i Lund »att herr eke- t u s Lundensis, master DBederHc%a nratie bli h a r i Háaipenhamn>:. Orsaken angavs bestamt: »för nggot rakenskap och g51d som koraungen Ilos honom hade, ocka att ftirdeimsk~ald 1,errade kapitlet ville till sig anamma allt det krigsfolk I S%iine son1 inaster Iljedes-ich antagit och l6amt och halla dem tillstiides». Brerel ar endask bevarat i aegest. Denna regest kan kom- pletteras med eia a n n a n öarea samma bre^. Det beter han

att >>%onungein bi311 electrtai i Lund m5ster Didrich Bivar i IZipenhaaann för wagon

g54d

s%ruld» och att kapitlet >>skulle emottaga krigsfolket och darom ferhera, huru mycket lön eketus dem givit haver))

Regcsternoa risar. klart> aLt Didrik S l a g h ~ k s »%varhall- aiiade» har haft sin orsak i ~riikensliap och gii%d» som han stod i till konaungen. R5lienslcape11 O& galden unges inte

ersclirocken, \docii sic11 vfgernaclit vild Iiah ime 63t die guod r e r l j c i i e n , domit er bis gein LUbeck k c m m e i ~ , cbnnor e r Got daiiciii.

Reg. Iiist. dipl. Dan. 6915-6932, 691-1; Sl;~nebrevsförtecBi1~iiige11 473 r.

SBi6iiebrcvsf6rtecir;iingeii i i 3 v. under ))Datam Ktipeiihamn feria

6:ta post festum Brandalii abhatis 1522)). Ailen III: 2 , l å g 9 förklarar 1522

Tara felskrift fös 1 5 2 acli S:t Brnrieiarri dag vara den 29 november. D i r a v iörrirringen iios honom s. 222 ff.

(17)

Uidrik S l a g P ~ d i efter Stockholms blodbad. 181 ha haft förbindelse med hans medelfbrvaHtning; I Srerige: dea har Raft det aned gevOdSningen av brlgsfca9kek i Skhne oeP-o varii a%. den beskaffer7;lset, att ledningen av delta BirigsfoIk omedelbart franitogs iirkebiskopen. Anrlilagelsen bar tydligen

gatt ut

p5

att arirebiskopen iiliviiblal sig medej som han haft a m

band,

H<onnngens fhrsfandigunde till kapitlet i Euar,d att halla fbjrhor om hurra n ~ y c k e t DhdriB SlaghzBc k a n ha ui- betalt till krigsfolket, torde visa detta.

Med Didrila Slaghzeks Gssgslande och anklagelsen mot hononi m r det att vanta att alla Iaananiirgar genterasot den mgkiige skulle upphöra. En ny anklagelse fardes o~medeL-

bart fram, Den hade sitt tarsprung h det "rlaallande till piivesto%ea som Slockholms blodbad och laandelserna d5ï- efker f6rk kow~msageia dn i.

I Stocltholms blodbad hade de tv5 biskoparna B,Ia'u%hias av Sfreng~aas och Vincent a v Skara mist Iivek Kggot senare? i bCPrjaaa av februari

1529,

hade priorn och flera av bröderna k Xydala kloster blivit driilmlita. Privilegium fora hade

gmft Briiaakts. Ryktet om dessa vhldshand%lngar hade

natt till Kom, s c h inle minst hade Johannes RXagn~is, den senare Srkebiskopen av Uppsala som Sten Sture ackrediterat r i d 0turIan9 vitf och breft 8a11agt. texten ear S V ~ P I S % Q synpunkt.

1% a.5re1i 2321 hade ChrisPierlm II begart akt de ; 81 elecil Jens Xnderse~i och Didrik SEaghzek sknbJe p r s ~ i d e n a s t111 de lediga bislaspssfa%urna i Strengsaas och Sliara. Pallen syasa.de med att begara uppgift om orsakerna t411 vakarrsernia, och Christlern

H%

hade m a s i ankomnas med en redoggirelse -

enligt honorn var det inte fraga om nagon ax;riiktnkng;

bi-

skoparna

hade

lianhingen ovetande, mist Iivet 1 el8 upplopp

av soldatesken p8 Stockholms sBotb kon~angero vore oskyldig, RedogBre'isen blev föredragen1 vid bardinalkollegiets sam- manirade den B4 juni l. Ett par \-eckor senare upptogs dea

till förnyad behar~dling, Leo

X

meddelade d& att ban as- iladc sanda brodern Franciscus de Polentia av grabatidra- orden till Daiimark, Konungen hade alt fria sig infik= denne Allen III: 2, 454 18); Acta poiitlficum Danica VI, 334: jmfr 336 f.

(18)

152 Lauritz TVeibull.

fran ryktet att ha Iatlt döda de YVA bisksparila; ta%te ryktet sant, att g0ra avb6n och penitens

*.

$'id sin iierkomst f r i n Fyen m0tte nu Chrisllern II

Fs.aneiscirs de Poientia I HáCPbenhavn, Didrnk S l a g h ~ k s namn hade 5nnm inte blivit niin~nt i samband aned Stock- Yaolms blodbad, och allra miaisk hade det skett i Rom9 dar

paren jei intarm vidare tI11erBsiinZ honom Brkebis%aopssfolen i Eund oc3a gatt med 4B11 och med pA den aratidaterade bullan av den 19 mars 1513, Skulden %r de tv& bislioparaias undergång vilade dar p i konungen. Det Tar som förhallan- dena rabvec&8at sig, ett siatsintresse u t i t sona inst att den avlyftes fr5n honom, Didrik SlaghzB var nsr ankIagad och saii fangen f6r grsft brott. T a r skulden a n d i Inte tilliisen- tyrs hans'?

De huvudha~adlingar som bevarats $31 11kstorBen om Stockholms blodbad, visar oförtydbart att till dem som

u . 8

detta tlllfaIle agerade i fOrsta planet har hört Gustaf Trslle, Jens Andersen och Jöran Turesson

-

Gustaf Trolie hade rest anklagelsen och fordrat rattvisa dnf6r konungen; han och de tv5 andra hade suttit framsi P den andliga domstol som avgett den sentet~tia, som exekutionerna grundade sig p2 ?. Av dessa tre befann sig Gustaf Ta-ojle i

januari 1.522 i TáBbenhavri. De tu5 andra var i fCarvar hos

kapitlet i Lund, Den 7 januari maste Didrik Slaghzk sjiiga9v sätta sig iled och skriya efter de tv:.

En

i~ppgift om inr~ehillet i brevet

ar

beyarad. Den lyder: »Thesdsriei SBaghcrKs

nmissive B111 Isapitelherrarna k Lund det f6rbemilte arcPaPe- biskop SlaghzB*. skulle Orerfira till konungen 1 Danmarl;

biskopen av Odense och prosten av Uppsala, rn2sten- JQrgerm

Tursson beilamnd, varföre f0rbernalde Theodoricrzs ville hava Bajiilp av kapitlet dUrtill. Dat, ipss die sancti Canuti regis ( 3 : dnels) 1522)) ! Dagarna efter var de bada i Kobenhaun.

Det kom nea till eni serie f8rhör inför FsancPscus de PsBenfia. Om resultatet kunde man senare %asa i en offici-

g Acta. pontificunm Danica \'I, 358 f.

"canctia I, 9 Tf., i 3 ff.

(19)

Didrilr Slagllzek efter Stockhoinis hlodhad. 153 e%P redogGreIse, som understuaador~~ 51- omtalad som )>g-8- munkens process»; den blev begagnad under den rattegång som med tiden kom att f i r a s Pilfis rikskammarr~ttsora i Spel- jer mellan ChristBern %I och Frederik H och atersiiilldes 8811

Hiung Chrlstiern i början av l528 I. Redogsrelse~a 51- nu fáir- ?srad, och satt exakt ange det resultat till vilket m a n korn vid f6rlsQren ár ogéjrligt, llien det catt på vilket C,%rristiern

1%

tippfattade restaltatet eller ville h a det uppfattat, kan fixe- ras. Enlfgt h o ~ i o m blev det konstaterat att Haaa @II\: ingen de% hade haft i de t a 4 bislasparnas undergang. a'viirtom: deras r~ndeagiiig h a d e som laan tidigare lAtBt f6rsSBra, Bgt

r u m mat hans vetande och vilja genom krigsfolkets vald- samma framfart. 18issdidarern som %rade Iatit fiingslla bisko- parna och senare aven dranka maanknrnaa i Nydala, fasislogs oBo6nhOrligB: Brkebisliopen, masker Didrik, Många trovardigsh vittnenl bland dem tv5 biskopar, Biif Boa~ar~gen y1:lermera f6rsakra infor r1Baskammarratte1~~ hade intygat att l-iaa sjii$v var utan sk~dd.

Det lian infe vara n i g s t tvivel om att de t v 6 blsksphira~a som vittnade i n k r Fraeaeiscus d e Potentia, s a r de Bagda i Stockholms blodbad inveelzlade: Giastaf 'grolle och Jens Ara- dersen. De laar genom sina vlttnesm.LatH inte endast yarit

med om att avlyfta skulden fran sin herre, konung Christ2ei.n:

de har sclosi n a r de vittnade, Peii~inah med Billfredssta%Pelse ialatlaga hurusom deras langa fejd med Didsik SBagl~aela imer - -- -- --

Deii egentliga titeln synes h a v a r i t : Processeis iriquisitioais per n u n - iirim apostolieiim h a h i t z s u p e r m o r t e m d u o r u m episcoporian~ i!; Suetia de- rollatorum. Se iiarom or11 o m C:iristieriz 11:s uppfalb-ning :iv resultatet a r undersökningen E r i k Aritp i Danske AIagazi- V : 5 , 52, TO f,, 81, Jiilir Alleil I I I : 2, 456 (anni. 2).

? J m f r med oraiist5eiade Scepperris i stridsskriften mot Eiai~eeliarna, p. S 2 v.: Quid vero a d vos, c[uomodo c u m Stoclihol~ire~isihus et Suelis egerit? Xam illiirs seueritudinein, quarn dieitis i11 causa fuisse, u t Sireci denaio defi-

cerent, justani judicauit Rornanus Politifes, inisso legato Dn. Joaniie de Po-

tentia, qui legitima fnquisitione facta, ut ex ipslus, qiii periec rios est, pro-

cessu patet, iiihil przeter j i i s t i t i a i i ~ factiim esse judicauit. E t vos, c(moc1 Ao- inanus P o i ~ t i f e s Leo decirnuc juste factunl judicanit, severius, hoc est irijii-

(20)

184 Lauritz Tlreibull.

var ö\re~-ffyftad p2 ett nytt plan. De Tar dar blivna konungenis allierade mot den förhatade. Och ratt eller oraft - p i detta nya plan hade de ajla utsikter att den förhalade slaailde bli (lefiilitir: fast.

I-landlaggningen av de biida målen mot Didrik SPaghzk i KBhenhavn kunde, kaaaonlskt sett, endast para att betrakta såsom förberedande. H u r kontiaagen Bsa betraktade och ut-

lade resultaten, kunde dessa aldrig berattiga honom tall at% utkriiva något vásldsligt straff p2 den ankbagade ---. en ar-

Irebislaop av Lund par kanoniskt uiidantagen den vár1dslig.a ratten; påven P Kom var hans domare. Mera hand i saker som dessa Srano~iisk rat% den daa-iske l;o~iaangen? Man Ilade sedan lánge i hans Iiandlipngar kunnat iakttaga den fulllcoin- Blga respektlösheten infi5ï denna. I sjalva verket var i b(>ajan

av 1522 och i nlil som det soni., förelag, en helt ny lagstift-

ning trBdd i den kanoniska rattens stalle.

Denna apya lagstiftning möter i kung Christierns stads- och laamdsratter, detta ~nalitiga Iagstiftnaingsver~a som antici- perade arhumdradens utveckling, och av vilka den Grra

promulgerades den (i januari 15% oc1-i var gjord med riks-

ridets san~tycke, den senare måsie tilllm8ra kangefar s a m m a tid. Stadsratten har i sia

#

/ P (jraxfr Handsratfei~

s

21) följande: »P: det att praster s c h lilerker och andre geistllge personer Imar uti riket rna vederfaras Bag, slig1 och ratt och ej s8cole sólra deras ratt rrtarzrikes i Rom och aimraorstades san1 de liartill gjort hare, dem till stor skada och forderv, kost s c h t5ri.g oeb peiaimingspillande, vilja vi med det allerf6rsfa skicka fyra doctores och magistros, som stacdse skole resi- dera i var stad Roskilde och dar skole slita ratt och diBnsaa 6ver alle andelige saker, saviil 6ver bisfiopar, prelater sona avec andre har i riket, s c h ingen hárefter skal1 darut8ver trangas uti slika saker att draga till Rom eBSer annanstades,

p i de% att guld och penningar lrunna bliva liar h riket, men alle andelige saker skole %bil-e farnamnde doctores och ma- gistros förslitas s c h andas». L de ftiljaade $$ P stadsrattelm (jmfr kindsratten 21) bestiiaa~rnes, att bisittarna i rattene skall vara "rfarna hade B l<~rbs%ragen och kejsarlagen, pro-

(21)

Wicirlk Slag?,i;tk e f t e r StockYsoirns blodbad. 185 cessen aldrig dragas 9 Iaszgdrag, och ratten ratg0ra instans nnellana landstingen och k6pstadsratiesna sam& konungen och rikets rad l.

Den inhemska domstol solm CEarlstiero~ 11:s lagar har talar o m , liar~~rnarrakten, arar djupt rotad i hans hela statsuppfatt- niisg, och har den vid den tldpilrrkt d 5 Didrlk S i a g l i ~ % i s mal handlades, hannib att organiseras, liar det varit a.s den- na dsnsstol som cdoiaaen srdiriiirt sl~ulle avke~nnas.

I

an- nat fall Baar konungen med slhid i för~xndersoknlusgeni. och med ledning av kejsarratten sakerligen menat sig berattigad att sjLjalv avkunna domen. Men i bada. fallen %tar dc: niainga som im611 sig iiil r a d som var det alBnaiint erkanda och be- stzeiide 1 B<ris"rconheBen, Inuni-naf rubricera vad soen skedde med de ord karn1eliter1nunIine11~ den ryktbare Paulus Eli= rattalade: absqme pub%iea Buris sentendla utara ai5gsri offentligen av- k u n n a d p5 ratten vilaisde dom 3 .

Det sira@ som triiffade Didrik SLagbzk, war dödsstrafT: galge s c h bal. Galge a r tjuvstraff - f6rsfa anklagelsen mot

honom hade sannmanhsarrg med »rakesiskap och giiBd~~, Bal

ar-

straffet för Biatteri, dari inrbegripei- groft brott mot den bestaande andliga ordning som paven och Itoncilierna fast- stallt - andra anklagelsen mot Didrfis SlagBazli r a r att h a n bragt tvenne konfirmerade blskopar o m halsen, Straffet exekverades p5 Gamnneikorr 3 Köbenhavrn, Det sltedde Con-

versionis Siti HPauli aflora, deil 3-1 jaiarnseri. Franciscirs de Po- tentia a7aa i ~ a r r a r a n d e i.

Bland dean som stod s c h shg p5 ckrriihtningen, vas ocksa Paul~as E l i : ~ '\Tar h a n bom i-mern 3nlecknade h a n : ))jag B-sar

Saniii. af gariale dailsite 1,ore u d g . af J. I,. i. I < n l d e r u p - l i o s e i l ~ i ~ i g e ~ III, 7% l113 i: J m f r ,Joli,ain Hvitfeld i Scaridi;~ 1'11, 1 6 1 fi:

Paiilus Helie, Sl;riftei, .lTI, 84.

Y nHafii. p o s t festu111 Felicis 1522)) t i l l s l i r e r GIiristiei~o II kapitlet i Lund bland a n n a t o m a t t »förordna 2:tie c?aririerii$n s o m u p p b a r a den arch?- bisiiopeii tiilhörige r a n t a a r Luiade s a t e o c h stift)). Slianehrcrsförteck~7i~1ge1~ ii2. Regesteli r i s a r d e t första i n g r e p p e t i iirkebiskopeiis 5mbetsiiitö~iiing. Feiicis d s g = 'j, i.

(22)

I86 Lauritz Weibull,

i dag deri 24 janrnarl anno donaini 1523 skadat n15ster nid-

riks ynkansvarda ändaPycBt. Han ar n u Baranad, det straff

som alla de f8rtjgnar som besrnitiar och f6sdap.var sina furs- tars sinnen med falskt tal)),

Z

sina a~ii-nrmesanifeckningar~ P

Sklbykrianilman, -iil%ade h a n : »Den viirsfe brottslinag, vard gal-

gen och helvetet)), förbriir-dd efter det han letts till halet fran

galgen, tlPL vilken han fördes u t fOr at.t hiingas I-%ans Skov- gaard skrev ilagra dagar efter hiiaide%seir: »hilsro dornini

1522 sancte Pavels afton, d i blev master DiricB; brand p6

det stora torget i I i ~ b e m h a r n , Jag sporde det i Katslösa kyrka i Lage C r ~ a e s narvars sönmdsagen för I<yndelsmessa)>

Annrr

~ ~ a g o a

senare berattas Dietrich von Schönberg: »Av vad ossainer masier Dlierich, 5rkebisIiopena av k u n d , blev satt fangslig iis mig förborgat. Efteråt gays befallning som ocksa sattes P verket, att hiinga honom i galgen. >%en nar strecket var lagt orar hans hals, bad han s c h sade att nu kunde det Tara nog? man borde n6ja sig med att kasta Hao- nom i elden, Denna var i f6rvCag uppgjord, och han för- des genast p5 stunden darhiin och har alltsi Eltt sitt straff och Ur foshr5nad)a. Dietrich von Sehönbe~g forksiik%e~ >»Det gas också rykte alt den gamla horkrinanan skall sitta fangs- Ilg. Aleil Jag fruktar dessviirre det Car lante sa viil. Yoïe hon bragt ur viigen, det ginge viil darefter vida taleligare ta91 1 Danmark an laittills har skett»

S'ad som intriiffade den 24 januari B522 Tar rasgot oh0rt i Danmarks historia. Och natur&$ Icom de aarda historie-

I'anlus Helie, Skrifter, I? 9, 8'1, 84 f.

'

Mans Sitorgaards r5lie~isliapsbolr 1.5bEI--l.522. ,Tiiifr I<irkelaistoriske Sarnliiiges HI, 324.

"Iiurtz darnach ist Meyster Dileiicli, d e r Ertzbischoff voii Lund:ar, geferagkiicli gesatzt, aiis vias S'rsaclleii ist m i r verhorgeil, rolgendt nusgefurt des Reuelhs a n Galgeii z u lienicken. Als ime aber der Stricli v m b den Halse gelegt, h a t e r gebelteii, es w e r geiiung, m a n solt in allein i n s Fcuer briiigeii, ~ r e i e l i s z a u o r n bereit geweseii vilnd von S t ~ i i l d t darzri g e b r a c h t v r a h a t nlso die Straff ciitpliatigen ~ n d ist verprazidt. L's geliet auch die Sage, wie die alt H u r gefeaigklicli solt sitzeil. 4cli beforchte aber leider, es sex nit so clar.

Wo s i e a b e r weg gebraclit, mockts darnacli vii leidtlicher in Tiielirnaïglien zugehen d a n Ilisher gesclaeerr.

(23)

Didrili Siagli:~l.ii efter StockhcYrns blodbad.

189

heriittarraa ait spinna ridare pi det siillsar~~ma teaxat. E n

generation senare beriittade man, hurusom Garnm!:Htorv när esekutisneia sliedde, stod packal n ~ e d fo%k; alBn, f d a s l e ~ hangde fulla. 1iol-auragei-u var faren fiha staden; Sigbrit hade dragit sina f6nsterlsaclaar till, AfCadosamt banade sig b6deHn

v i g genom massan, oslm underlig tedde sig iirkebislropen dar haai Hism efter: grbn silkebarett p5 I~tinadeb, t t ~ ~ i i l i a av siden och hosor, röda sammetstofflsr, Yi~stycket av ckarkakari, sYaior-

tan a-s. fint hollandslarft. En trappa ledde upp till stiI1alset

med galgen. ~ i & e b i s k o P e n salte tofl'lor~ia xaedarsfCar. Profos- sen ledde s$ DidrPk med repet om halsera tappf6s "hragapan. Iden under galgen gjorde profossen helt om. »Nog», sade han; »vi siad1 nu en aizamarz vag».

S5

.gick d e ned fbr k a p - pan Igen, Diarik SlagIxek stannade dar nednnfBr. Han tog

de röda s a ~ ~ ~ m e t s t o E l o r n a

p5

igen. islers ett stycke ifraim flammade balet s c h lag en stege p5 marken. Kliideina blev tagna av deir denide och $an surrades fast vid stegen. Ste- get blev rest, Den viiltes 6 r e r !dll motsatta sldaai. Brotts- lingen 601% ~aaitt i balet, Pilockan var -s.ld pass tio p i fermid- dagen.

Man kan Iiisa denna con amore utstofierade berat- 'selse p5 latin hos Johaasnes Sraning

I$-

1584),

i 6versiitbniamg Ziil danska hos Arild Hualfeld l, Grusaddrage3 6uei-ensstam-

m e r i h~ivëadsak med vad som redan ii- kant friila Paulus

Eli= och Dietrich von Schbnberg. Man h a r f6rvanat sig

Bjver iirkebiskspens kladsel, i~ppkoamllngens fzfiinga raseso ini-au ansikte mot ansikte med d6dear - naturligtvis ligger

hakom at% h a n p i sin dödsvandring var degraderad s c h be- r8\-a(% den arkeblslispliga ornateii. Berattelsen om Sarkebsi- skopens avkl5dnaade, h a n s surrande fast t.Ld stegen, 01x3 h u r denna restes och fiilldes iii. hos cie fiirdai historleberiitiarna i 6verensstiirn~arnelse med den sena kejsarr8ttens fireskriftes om h u r det skal3 g5 I118 nar nagon levande fbrba-galnes.

AV grnadl5ggakade belydelse miste d a maal utmatte straf-

' Sraliirig,

Hlstori3 C:laristierrii IF, 432 i f ; Arild Haiifcld, folionppl. 11, I I S I .

(24)

f 8 8 Lauritz UTeihull.

fet for Didril; LSlagBazI<s fGrbrytelser, ha varit den undersok- niing soan hallits in%r den piklige legaten, Yi h a r bort Christien-n 11:s uppfattning av undersöknlngean resultat. Det a r d5 av vikt och intresse at% ocksa h&ra Franeiscels de Po-

tentla's, Vad mente Franciscus de Potentja om rescnltatet? Aret efter var h a n tillbaka i Nom. I slutet av april hade h a n f6iaretriide i F;ardYnalkolleglet. Han fick dar vidlyftigt beratta o m sin missaona till Korden och inforiilerade piiven och kardirsalerna o m vad som hade f~retagibs av Chiistiern

HI och hans ministrar mot biskoparna och andra, De bisko- par som blirit a ~ l f v a d e , %-ar d i han Iiimnade Rom tv&; hail talade nu o m tre -- tydligen Tar den fredje Didïik Slaghzk.

Konungen och hans ministrar hade %;%i% bringa dem om livet och brannt-t dem. Om de ursskter som Bionungeaa kom- mit med, antec1inades det i kollegiets protokoll: nilrail usle- bant - av noad4 och intet varde l ,

Galge 51. tjuvstaaf', l T a d gallde striden mellan Didr%% Slaghzk och Stephan Hopfelasteiner, och p5 a.ad Iod be- skyllningarna mot seliretesaren?

» D 5 moder Sipreci-iin, fortsatter Dietrich x7sn Schönberg i sitt brev, »&om Z föriarlng att han avvikit, dröjde hon inte att lata det f6lje som h a r begiiaelse och a r snart fl11 att hiinaga, slô efter honom

p2

vagar och stigar, scla synner-

Pigen att lata adeln sla efter honom i landet Holstein, och var m a n kom p& hoiiom befallde hon att m a n skulle riittsligen lata Infinga horaom 1 konungens namn, den dock denna tid r a r p-yen, jag tror ock f~allviik ingen Ea~anskap hade darom.

P i sHdant ris kom ena adelig herre in i Laibeck dar Stephan d a var, och klagade Siephan "r att f i satt honom ratts- Iigen fast»

',

Enligt Stephan ~ j a l ~ fr211 vaken det bevarats

Acta poiitificnm D a n i i a \'I, 384; I3rcve og Alitslyklier, SO.

"o Maer Sipreciit seiii Abseheyden erfareii, Iiat sie nit geseir~nbt

(25)

Didrilr SEag1:reli eRes StocliEiolms blodbad.

189

ett hrev till Christiern II l , intriiffade delta redan alen 3 ja- nuari

1522;

dagen f6rul laade Stephan kommit till EiihecBa.

Den ad1iy.e herren hette OIte Stubb, B a n s ank%age8se inf6r borgmistare och r i d löd enligt Stephan p% att sekreteraren undaiasnillat fr511 konungen '7- eller onakring 8.000 gyllen, dartil8 det kungliga sigillet sona h a n velat zalstaHPa kvitteraser med

p i

över 20,000 gyllen. Dietrich a7on Sehenberg solm har sina s~papgifter fr5n Stepban sjiilv, framstaller detla ss, att an8~lageEsen 96d p5 sekreteraren b sa son^ p$ e n tjuv den LID-

dansnillat f r i n Komgl, h1ajesiat 8.000 gyllen och Hans Ma-

jestats sekret». Slutet blev eftersom Otte Slubb inte kunde

%agga f r a n n i g r a klara bevis, at6 hade han och den ankla- gade bler tagna i GngsSIgt "rrar, Otte S t ~ ~ b h i kornek Ske- p h a n pa Ratlrs JJarstaII diir han iick sitta satan bojor !

Senare blev det f6retett f6r radet B 1,iihecl; ett brev under Christkrra 11:s sigill. Det iasraehsll att Stephaan som en :jul7 avvikii u r Daamnnark, och d a haal snndansraillak Kungl. 3Iaj:ts penningar, s8ia.ii"lstycl;en7 register och riilisonskaper sk.ubie k r -

passas till Segeberg 3.

S5 Isristfiilligt som aazaterialeii ar, kara m a n naturligt- vis inte draga nagra s5k<rzf sliatsatses av de f6rh511anmlden som

har hur dragits friam. Aden grunden 5- lagd %r en hypotes

som inte ulan vidare kan avvisas. Didrik SlagH1ri.1~ Inar id jultiden 1521 gjort vad Saan kunde "r att rejdja den k - ~ n g - 4ige selweteraren bar viigen, denne emellertid lyckats avvika

och den 2 januari 5322 komniit t111 Liibeek. Det har i detta s a m m a n l ~ a n g frarnf6a.l~ eda IlIanaeade beskyldnia-ng nloit sekre- teraren soili den 3 januari f ~ r a n l e d d e att Didslk Siag- h& b1e.c f & ~ g s % a d och o ~ n s l d e r fiPrcBes Ii81 galgen,, F6r-

sen v n d sonderlicli iils LaliGe zu Hoisteiii demi Adel i-iachzueyle:~, veld v-u m a n i r i arilioiiil>t, mit r e c h l aiinemeai z u lassen ? m Same11 dec Kolnigs, d e r tloclr die Zeyt iii Fu:ie gewest, glaub auch genatzlich, sein 1I:t soichs lceili n'isseii gelinbi-, I>euoihe!i. Aiso ist ein E d e i l m a i ~ 111 Lubecli, do daii S t e f f a i ~ gewest2, e - n i i o n a i n e ~ i , vnd Steffao mit Reciit setzeia Incsen . .

.

angeclagt.

E r e r e og ~ k t s t y k b e r , G ff.

? I>ietricii r o n SciicPzibergs f ö r u t citerade brev.

(26)

I90 Lauritz Tl'eiljull.

hallanderia h a r fr5n h6srjars legat gynnsamt tillffita den kupp

som 2rkebisHtopeaa avsig. Stephun IfIopfensteiner har al%- deies som Dldrik Slagbzk, vid jultiden

1521

haft med liïlgs- fo%l;ets avloning att g6r-a: han lyfte

d5

jamte en annan 2142 marla Iios myrstn7i5sbaren JBrgeaa Kock pli% att avlöna draban- teana 1 %,und med

<

DDPdrik Slaghzks a ~ s i l i l med alt r6dja

Stephan Hopfensteii~er tar r i g e n ferefaller endast ha kunnat vara att v d han var borha, p; död nian ö v e r ~ a l t r a skulden för egen girning.

I IAubecB gick 3 det f61jan.de processen mot Skplian Hopfe~~steiner ridare, Radet frikfinde kaonoim3. ".

Suhm, S y e Samlinger, I I : 2, 183.

V I r e r till högmastaren f r i u F e h r i Nederlanderna i 1522 - Uvel: d e l t a b r e v godhetsfullt delgivet a v professor Carlsson - o m t a l a r Dietrich von Schönberg a t t d a rriaster Stepiians motpart, h a r kallad Otte von Sionen, inte 1;uride f6ra hans skuld i bevis, blev Steplian, för r a r s Iösgivai~de bsevskri- varen arbetat, frikarid. hlot von Stoiien foretogs ingen atgard, » d % Stephaii i n t e ville h a n s ofärd».

Eeuuril: 1"i'ribelSI.

References

Related documents

Previous in vivo animal studies have reported correlations between upregulated osteogenic gene expression in peri-implant tissues and enhanced histo- logical and biomechanical

The evaluation of the prototype seems to show the feasibility of mobile technologies, particularly open source technologies, in improving the health data

To investigate the challenges of using available paper based and mobile health data collection methods and reporting systems from primary health facilities to

finns det ett inlägg från en förskollärare lärare som menar att hennes rektor anställde en obehörig vikarie istället för att ge tjänsten till en

Detta är en orsak som leder till missnöje av programmet bland ungdomarna för att de upplever att de inte får hjälp i sitt arbetssökande och sina ärenden av personalen

Tänker man också på undersökningen där det framkommer tydligt att 85 % av eleverna hade som planer att jobba inom transportbranschen så är det bara att gratulera

Lärarna som intervjuades är överens om att det inte är jämlikt mellan hur pojkar och flickor lär sig engelska men att det inte finns tillräckligt med tid eller motivation

However, in the third workshop, I found the paper prototypes could not meet the testing goals of understanding children’s motivations on the gamified dynamics created by