Normmedvetna rum för lek och lärande
Mia Heikkilä, bitr professor i pedagogik Projektledare
mia.heikkila@mdh.se
• Hur kan en förskolas fysiska miljö bidra >ll en normmedveten verksamhet som främjar barns lek och lärande?
• Hur behöver rummen vara möblerade och inredda?
• Presenta>on av ombyggna>on av två förskolor i Västerås stad som följts av forskare
à ”hur man har tagit sig an rummen, förändrat möblering och med enkla medel anpassat >ll fram>dens inkluderande förskolemiljöer.”
Forsknings- och utvecklingsprojekt 2017-2019
www.normmedvetnarum.se
Foton:
Elisabeth Ohlson
Vad har vi gjort?
5
Hur är inomhusmiljön är byggd och uGormad i förskolan? Funkar den så bra som möjligt för aI barnens lek ska bli så inkluderande som möjligt?
Standarder för förskolebyggen à
12 råd för förskolerum
Normmedveten?
• "Normmedveten" innebär en förståelse av aI barns liv är fyllda med olika sociala normer, och aI designen i barndomsmiljön måste spegla en stor acceptans av alla slags sociala uIryck, säI aI vara och en
bred förståelse av barns iden>tet när det gäller kön, etnicitet, religion, ålder och social klass. Miljön behöver vara uppmuntrande och flexibel i förhållande >ll rum och platser för alla barn.
• ”Normmedveten” i projektet har kokats ner >ll aI leken inte ska begränsas av inomhusrummens uGormning eller materiella
inramning.
à Normer skapas inte i rum som >llåter flexibla lekar och flexibel rörelse mellan rum och platser.
Speglas mot e@ utdrag av förskolans uppdrag (Lpfö 98, rev. 16, Lpfö18)
7
Lek ska vara grunden för barnens vardag
Undervisning i förskolan ska utgå från barnens intressen och möjligheter >ll lärande
Förskolan ska vara rolig för alla barn
Förskolan har eI likvärdighetsuppdrag, eI uppdrag aI värna demokra>
Förskolan ska motverka stereotypa könsroller, alla ska få pröva på allt, jämställdhet är målet
På förskolan introducerades intervjun som tre olika uppdrag
- Nu får du ett uppdrag: Kan du fotografera en plats här på förskolan där du gillar att vara eller leka?
Efter att vi tagit bilden kan vi sitta här (något tyst plats) i lugn och prata om vilken plats du fotograferade och varför gillar du att leka där.
- Nu får du ett nytt uppdrag: kan du ta ett fotografi av en plats här på förskolan där du nästan aldrig är?
- Nu får du ett tredje uppdrag, kan du ta ett fotografi av en plats här på förskolan där du inte gillar att vara?
Resultat från videoinspelningar före ändringar i rummen
• Borden får en väldigt fixerande inverkan på leken. Stora bord blir >ll ”siIlek”, ”pyssel” på motsvarande säI som färdiga leksaker?
• Fri lek skapar mer könsuppdelad lek?, men högt lekkompetenta barn
• Korta, ”hoppiga” lekar
• Stort fokus på ordning o reda bland sakerna
• Flickor tenderar aI vara mest där pedagoger är
• Stort leksaksfokus bidrog >ll disciplinering, fysiskt s>llasiIande lek och tendenser >ll könsuppdelad lek à Leken behöver vara flexibel i plats och rum för aI
Inledande del i projektet – vad såg vi för
mönster kring barnens tankar, personal och Pdigare forskning?
Gränser
Hur kan förskolan vara en plats där alla barn ges möjlighet a> skapa en stark iden?tet, en känsla av samhörighet och ak?vt deltagande?
(jfr. Kenan 2010)
”Experience a sense of belonging, wheter through togetherness in peer rela>ons, or the experience of a common ground or ac>ng,
learning and playing together, may be more challenging for children
who are (experience themselves) ’different’ wheter due to culture,
language, economic status, gender, or ability and whose experience
is one of exclusion rather than inclusion” (Kenan, 2010, s. 202)
Hur vill vi skapa ombyggnationen?
• Mer möbler än fysiska väggar
• Skapa flexibilitet i rummen
• Ta bort gränserna som vi seI
Två centrala exempel gällande rummen med avseende på genusnormer
• Köket
• Lägenheten
• Maskeradhörnan
Andra exempel på skapande av flexibilitet i
rummen
Vad såg vi när vi gjort fas 2 och fas 3?
àBarnens lekar blev mer rörliga med mindre leksaksfokus àLekarna fick eI flöde mellan rum och material
àBåde barn kunde läIare komma in i leken och gå ut ur leken àInget specifikt fokus på genus i leken
