Bilaga 4 - Sjöar, vattendrag och kustvattnet

(1)

Bilaga 4 - Sjöar, vattendrag och

kustvattnet

Kommunstyrelsens plan för vatten och VA

Klicka eller tryck här för att ange text.

(2)

Innehåll

1. Inledning ... 2

1.1 Syfte och behov ... 2

2. Kommunen som aktör för samverkan ... 3

2.1 Kommunens representation i vattenråden ... 3

2.2 Få fart på åtgärdsarbetet ... 4

3. Kommunens roll som markägare ... 5

3.1 Ansvarsfördelning för kommunens delaktighet i dikesföretag och markavvattningsföretag ... 6

3.2 Kommunens ansvar i fiskevårdsområdesföreningar... 7

4. Blå-gröna värden ... 8

5. Summerat investeringsbehov ... 9

6. Referenser ... 12

(3)

1. Inledning

Denna bilaga utgör en del av KS plan för vatten och VA för Halmstads kommun och avser att beskriva vilka åtgärder som behövs för att nå ambitionsbilden i KFs plan för Vatten och VA i sjöarna, vattendragen och kustvattnet.

I Halmstads kommun uppnår endast ett fåtal av kommunens alla sjöar vattendrag och kuststräcka god ekologisk och kemisk status vilket är kravet för att uppnå

miljökvalitetsnormen (MKN) för vatten. I Hallands län ska ytvattnet uppnå god ekologisk och kemisk status innan 2027. Anledningen till att sjöar, vattendrag och kuststräckan inte uppnår god ekologisk och kemisk status beror på flera saker. Fysisk påverkan och hinder i

vattendragen, läckage av näringsämnen och föroreningar från jordbruksmark och samhällen och försurningen gör att ekologin i vattnet inte når målet.

I likhet med miljökvalitetsnormerna för luft och buller kommer miljökvalitetsnormen för vatten påverka kommunens samhällsutveckling i avseende på var och hur kommunen kan bygga samt vilka verksamheter som kan ges tillstånd inom avrinningsområden som inte når god ekologisk status efter 2027.

Den kommunala verksamheten har stor påverkan på vattenkvaliteten genom VA-försörjning, fysisk planering och utbyggnad av samhället och som tillsynsutövare på verksamheter som påverkar vattenkvaliteten negativt. Det finns flera områden där kommunen som markägare och verksamhetsutövare kan verka som gott exempel och leda vägen för en bättre

vattenkvalitet och höja värdet av vattnet som är en gemensam resurs.

Samverkan är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå god vattenkvalitet. Genom tillsyn enligt miljöbalken kan man ställa krav på enskilda verksamhetsutövare/fastighetsägare men ofta är det nödvändigt att se på behoven och åtgärderna i ett avrinningsområde för att göra bäst åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Då behövs samverkan mellan flera aktörer för att komma framåt. Genom samverkan höjs kunskapen och förståelsen för allas intressen som finns i och kring vattnet. Kommunens engagemang i vattenråd, dikesföretag och

fiskevårdsföreningar ska driva på för en ansvarsfull vattenförvalting och genomförande av åtgärder som gynnar vattnets ekologi. Vattenrådens arbete skapar ett gemensamt ansvar för vattnet som ger långsiktiga effekter både på vattenkvaliteten och hållbarhet för areella näringar, energiförsörjningen och vatten som rekreationsvärde i kommunens samhällen.

1.1 Syfte och behov

Denna del av KS plan för vatten och VA beskriver de åtgärder som ger kommunen bättre möjlighet att nå ambitionsbilden i KFs plan för vatten och VA samt de lagkrav om god vattenkvalitet som ställs i vattendirektivet. För att förbättra den ekologiska och kemiska statusen i sjöar, vattendrag och kustvatten inom kommunens geografiska område måste kommunen satsa resurser på strategisk och operativ nivå. Åtgärderna som föreslås syftar till att tydliggöra kommunens roll som samverkanspart i vattenråden och som markägare i

(4)

vattenanknutna företag och föreningar Samt skapa en tydligare ansvarsfördelning för

kommunens interna organisation, förvaltningar och bolag. Detta för att få bättre möjlighet att agera för en bättre vattenkvalitet där kommunen har rådighet.

Figur 1. Bedömning av ekologisk status i kommunens sjöar, vattendrag och kustvatten 2019 i Halmstads kommun.

2. Kommunen som aktör för samverkan

I Halmstads kommun finns fem huvudavrinningsområden för sjöar och vattendrag; Nissan, Suseån, Fylleån, Skintan och Nyrebäcken samt Genevadsån. För kusten finns Kattegatts kustvattenråd som sträcker sig från Kungsbacka till Höganäs. Ingen av vattenförekomsterna uppnår i sin helhet god ekologisk och god kemisk status för vatten på grund av olika

anledningar (statusklassning 2020 av länsstyrelsen i Hallands län). En stor del av åtgärdsarbetet för att få bättre vattenkvalitet i sjöarna och kustvatten måste göras i vattendragen.

2.1 Kommunens representation i vattenråden

För att kommunens resurser ska kunna användas för samordning och politisk representation i vattenråden föreslås följande:

(5)

- Kommunen tillser samordnare (tjänsteperson) för Nissans vattenråd, Suseåns vattenråd och Fylleåns vattenråd samt deltar i styrgruppen för Kattegatts

kustvattenråd. Om vattenråd bildas i Nyrebäcken har kommunen samordningsroll till en början även där.

- Kommunen tillser kontaktperson för Skintan vattenråd och Genevadåns vattenråd.

- Kommunen har utsedd politisk representant i Nissans vattenråd, Suseåns vattenråd och Kattegatts kustvattenråd.

2.2 Få fart på åtgärdsarbetet

EU och staten avsätter varje år stora summor som kan sökas som bidrag. Detta kräver både planering, administrering och kan kännas ekonomiskt riskabelt för lantbrukare och markägare som kan utföra åtgärder.

De åtgärdssamordnare som har anställts för att arbeta ut mot markägare tillsammans med vattenråden har under projekttiden byggt upp ett arbetssätt (i samverkan med Halmstad Högskola) och ett stort nätverk av intresserade markägare.

Kunskapen om kommunens sjöar, åar och vattendrag är fläckvist mycket bra men i allmänhet saknas en heltäckande kartering av naturvärden och åtgärdsbehov. Bra kunskapsunderlag och karteringar är viktigt för att kunna prioritera rätt åtgärd på rätt plats och på så vis ge mesta möjliga miljönytta för pengarna. Genom en heltäckande beskrivning i en biotopkartering samt åtgärdsplan finns bättre möjligheter att söka finansiering genom bidrag samt tillstånd enligt miljöbalken. Det kan också ge markägare en tydligare bild vad som förväntas av dem för att bidra till att närliggande vattenförekomst ska uppnå god ekologisk och god kemisk status.

För att kunna genomföra åtgärder behövs samverkan och förtroende mellan markägare och andra aktörer. Vattenråden är viktiga plattformar för samverkan där alla aktörer har möjlighet att diskutera och utbyta information om det som påverkar deras avrinningsområde.

Kommunen gör bedömningen att det är värt att göra ett nytt försök att bilda ett vattenråd i Nyrebäcken. Genom att samverka kan åtgärdsarbetet i Nyrebäcken få fart.

Åtgärd NV1: Anställa en åtgärdssamordnare för att jobba areella näringar för åtgärder för bättre vattenkvalitet och för vattensmart användning.

Mål med åtgärden:

Åtgärden ger kommunen möjligheten att fortsätta redan påbörjat arbete för att skapa fler åtgärder som minskar näringsläckaget till vattendragen och kusten samt ett mer vattensmart och uthålligt lantbruk. Åtgärdssamordnarna tar kontakt med lantbruket och stödjer dem i arbetet att vidta åtgärder för att öka möjligheten att vattendragen uppnår god ekologisk och kemisk status. Åtgärdssamordnaren kan även ge stöd i vattensmart användning för hela verksamhetens vattenanvändning vilket gör lantbruket mindre sårbart i ett förändrat klimat

(6)

samt en bättre hushållning med vattenresurser i kommunen. Åtgärdssamordnaren samverkar med vattenråden och driver på för ökad takt i åtgärdsarbetet.

Uppfyller viljeinriktning: ”Framtidens tillgångar”, ” Långsiktig planering och samverkan”,

”Hållbarhet och cirkulära flöden”.

Åtgärd NV2: I samverkan med markägare och vattenråd ta fram kunskapsunderlag och lokala åtgärds- och förvaltningsplaner i avrinningsområdena för att uppnå MKN vatten.

Mål med åtgärden: Förbättrat kunskapsunderlag om avrinningsområdena och vattendraget bidrar till bättre planerade åtgärder som kan bli mer effektiva om dem utförs i ett

sammanhang och i prioriterad ordning. Skapa bättre möjligheter att söka bidrag för genomförande av åtgärder samt underlätta administration av åtgärdsarbetet.

Uppfyller viljeinriktning: ”Framtidens tillgångar”, ” Långsiktig planering och samverkan”,

”Hållbarhet och cirkulära flöden”.

Åtgärd NV3: Verka för att bilda ett vattenråd i Nyrebäckens avrinningsområde.

Idag finns inget vattenråd i Nyrebäcken, ett vattendrag där det finns flera verksamhetsutövare som påverkar vattenkvaliteten och hydrologin. Problematiken är komplex och omfattar föroreningar och rester av bekämpningsmedel, utdikning, bevattning och dammar samt att det är ett av Hallands mest näringsbelastade vattendrag. Kommunen har möjligheten att erbjuda en gemensam plattform för att de många olika aktörerna ska kunna diskutera åtgärder för att förbättra Nyrebäckens vattenkvalitet.

Mål med åtgärden: Att bidra till samverkan mellan berörda verksamhetsutövare i form av ett vattenråd för att sprida kunskap, information och diskutera lämpliga åtgärder i ett större sammanhang kan vara acceleratorn till att markägare och verksamhetsutövare genomför åtgärder.

Uppfyller viljeinriktning: ”Framtidens tillgångar” och ” Långsiktig planering och samverkan” ”Hållbarhet och cirkulära flöden”.

3. Kommunens roll som markägare

Som markägare har kommunen ansvar i bland annat markavvattningsföretag och fiskevårdsområdesföreningar. Det ger både rättigheter och skyldigheter om hur

vattenområden kan nyttjas och hur de ska skötas men det påverkar också vattenkvaliteten och ekologin i och kring vattnet. Som markägare har kommunen samma möjlighet som andra markägare att söka stöd för naturvårdsbidrag för åtgärder som kan stärka ekosystemet kring vattendragen och förbättra möjligheterna att nå god ekologisk och kemisk status för vatten.

(7)

Det är viktigt att kommunen som markägare och samverkansaktör kan visa vägen för vattensmarta och miljöförbättrande åtgärder lösningar i skogs och jordbruksmark.

Åtgärd NV 4: Upprätta en åtgärds- och förvaltningsplan för kommunägd skogs- och jordbruksmark

Kommunen äger mycket skogs- och jordbruksmark där åtgärder kan vidtas för att minska näringsläckage och försurande ämnen, stärka landskapets vattenhållande förmåga och bidra till ökad biologisk mångfald. Genom att se över rutiner för utarrendering av mark och direktiven för skötsel av skogsmark kan kommunen förbättra möjligheterna att nå MKN vatten och nå god ekologisk status.

Mål med åtgärden: Minska negativ påverkan på vattenkvaliteten från kommunägd mark och förbättra möjligheten att uppnå god ekologisk status i vattendragen.

3.1 Ansvarsfördelning för kommunens delaktighet i dikesföretag och markavvattningsföretag

För att kommunen ska kunna uppfylla ansvaret i dikesföretag (hädanefter kallas dessa för företag i denna del av åtgärdsplanen) där kommunen är delägare genom markinnehav föreslås ansvarsfördelning som genom VA-planens antagande gäller för kommunens förvaltningar och bolag. Länsstyrelsen har tillsyn för att tillståndet för företaget efterlevs.

Miljöskyddsavdelningen har tillsyn om märkbara utsläpp av föroreningar eller miljöskada i vattendraget uppstår. Markägare och verksamhetsutövare som påverkar vattenkvaliteten negativt är ansvariga för att den negativa påverkan upphör och så att vattendraget som ingår i företaget kan uppnå god vattenkvalitet och miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten kan nås.

Kommunens roll i företagen:

- I företag där det finns en aktiv styrelse och där kommunen äger en mindre andel av marken inom båtnadsområdet ska det finnas en markägarrepresentant utsedd som kontaktperson.

- I företag där det finns en aktiv styrelse och där kommunen äger en stor andel av båtnadsområdet ska markägarrepresentant för kommunen finnas med i styrelsen.

Kommunens representant ska verka för att företaget förvaltas så att MKN för vatten kan uppnås.

- I företag som inte har aktiv styrelse men där kommunen äger en huvuddel av marken inom båtnadsområdet eller där kommunen har stort intresse som verksamhetsutövare, ska kommunen tillse att företaget förvaltas så att MKN för vatten kan uppnås.

(8)

- I företag där det finns en aktiv styrelse och där kommunen och LBVA använder företaget som recipient ska samverkan från verksamhetsutövare med företagen ske.

LBVA ska inte representera kommunen i styrelsen men ska utse en kontaktperson.

Kommunen och LBVA ska kunna redovisa sina utsläpp och flöden till dikesföretagen samt hur man arbetar för att minska eventuell negativ påverkan på vattenmiljön.

- I de områden där företaget går genom detaljplanerat område kan företaget ingå i dagvattenanläggningen. Då har LBVA ansvar för skötsel av

dagvattenanläggningen/företaget. Skötsel ska ske för att säkerställa företagets funktion för markavvattning samt på ett sätt som förbättrar möjligheten att MKN vatten kan nås. I vissa fall kan efterlevnaden av företagets tillstånd gå emot möjligheten att uppnå MKN för vatten i vattendraget. I dessa fall måste samverkan med länsstyrelsen ske för att få vägledning om vilken lagstiftning som ska prioriteras.

Åtgärd NV 5: Förbättra kunskapsunderlaget om vilka företag som är aktiva samt upprätta kontaktpersoner och styrelserepresentanter från kommunen i aktuella företag.

Kunskapsläget för vilka dikesföretag och markavvattningsföretag som kommunen äger mark samt där det finns en aktiv styrelse är inte komplett. En kartläggning över vilka företag som kommunen enligt ansvarsfördelningen ska medverka i behöver kartläggas. Rutiner och rollfördelning för hur kommunen ska verka i företagen behöver förtydligas.

Mål med åtgärden: Möjliggöra kommunens deltagande enligt ansvarsfördelningen i dikesföretagen. Bevaka kommunens intresse som verksamhetsutövare men också som medansvarig för att uppnå god ekologisk och kemisk status i vattenförekomsten.

3.2 Kommunens ansvar i fiskevårdsområdesföreningar

Halmstads kommun äger den näst största andelen av marken i Nissans nedre

fiskevårdsområde, största delen i Fylleåns fiskevårdsområde och Torvsjöns fiskevårdsområde (som även innefattar Toftasjön och bäcken däremellan). Enligt fiskevårdsområdets stadgar har markägarna ett proportionerligt ansvar i föreningen utefter andel markinnehav inom

fiskevårdsområdet.

Kommunen har tidigare representerats med en politiker i Nissans nedre FVOF och Fylleåns FVOF, samt en tjänsteman som skött ekonomin och agerat sekreterare. Sedan tjänstemannen som skött uppdraget under lång tid har gått i pension har frågan väckts hur kommunens engagemang i fiskevårdsområdesföreningarna ska se ut framöver.

Som markägare har kommunen möjlighet att söka stöd för naturvårdsbidrag för åtgärder som kan stärka ekosystemet kring vattendragen och förbättra möjligheterna att nå MKN för vatten.

(9)

Kommunen har en unik möjlighet att ta rollen som samverkansaktör för markägare och verksamhetsutövare.

Kommunens huvudsakliga syfte i fiskevårdsområdesföreningarna ska vara att driva på åtgärder som i första hand förbättrar för den vattenanknutna ekologin och för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. I andra hand ska kommunen driva på för åtgärder som gynnar tillgängligheten och attraktiviteten för sportfisket vilket kan stärka kommunens roll som turistort även under vår- och höstsäsong.

Åtgärd NV 6: Ta fram förslag på rutiner och representation för att möta kommunens ansvar i aktuella fiskevårdsområdesföreningar.

Åtgärd NV 7: I samverkan med fiskevårdsområdesföreningarna verka för att ta fram kunskapsunderlag och en långsiktig åtgärdsplan.

Mål med åtgärderna: Tydliggöra hur kommunens representation i fiskevårdsområdesföreningar ser ut för att främja långsiktig samverkan.

Få till stånd fler åtgärder för att förbättra möjligheterna för den vattenanknutna ekologin samt möjligheterna att vattendraget når god ekologisk status. Åtgärderna kan stärka kommunen som turistmål för sportfisketurism och ett livskraftigt ekosystem står bättre emot förändringar i ett framtida klimat.

Uppfyller viljeinriktning: ”Vattnets värde”, ”Framtidens tillgångar” och ” Långsiktig planering och samverkan”

4. Blå-gröna värden

Längs kusten, sjöarna och vattendragen finns kommunens mest värdefulla natur och

rekreationsområden. Halmstads kommun har ett styrdokument, Halmstads gröna värden, som togs fram 2008 [4]. Halmstads gröna värden pekar ut områden som har skyddsvärde på grund av deras stora natur- och rekreationsvärden i kommunen, både i staden och på landsbygden.

Dessa värden ska vägas in och jämställas med övriga intressen i frågor som rör lokalisering, exploatering och naturvård. Dokumentet anger också styrande riktlinjer för kommunens eget markinnehav och kommunens viljeinriktning med de mest värdefulla och skyddsvärda områdena.

Det finns ett behov av att uppdatera dokumentet även med de blå värdena och beskriva områdenas grön-blå kopplingar till varandra. Grön infrastruktur är ett begrepp som dykt upp på senare tid och hänvisar till möjligheten för en växt eller djurart att under sin livscykel röra sig från ett område till ett annat. Det kan vara från boplats till födosökningsplats eller från uppväxtområde till lekområde för fortplantning. Den gröna infrastrukturen omfattar även sjöar, vattendrag, bäckar, dammar och kuststräckan. Syftet att beskriva grön infrastruktur är att visa på viktiga gröna kopplingar för att arter ska kunna spridas, ha ett utbyte mellan artpopulationerna samt ha tillgång till miljöer så att dem kan genomföra hela sin livscykel.

(10)

Ibland kan bevarande av kulturhistoriskt viktiga miljöer stå i konflikt med åtgärder för det vattenanknutna ekosystemet. Det är därför av största vikt att kommunen i samband med beskrivning av blå-gröna värden även tar med kulturvärden i beaktande. Det finns ett flertal kulturlämningar längs vattendragen som kan skapa förståelse för utvecklingen av vårt samhälle, skapa engagemang och höja värdet av vattnet.

Åtgärd NV 8: Uppdatera och inkludera blå miljöer i Halmstads gröna värden samt se över de grön-blåa miljöernas kopplingar till varandra och till kulturhistoriskt viktiga platser.

Mål med åtgärden: Få ett uppdaterat och mer heltäckande styrdokument för hur Halmstads grön-blå värden hanteras och utvecklas för biologisk mångfald, rekreation, kulturhistoriska värden och ekosystemtjänster i bebyggd miljö. Dokumentet ger vägledning och möjlighet att utveckla områden som är extra viktiga för den biologiska mångfalden i fysisk planering och projekt.

Uppfyller viljeinriktning: ”Vattnets värde” och ” Långsiktig planering och samverkan”

5. Badvattenkvalitet

Turismen och attraktionskraften kopplat till vattnet kan inte underskattas men i de centrala delarna av Halmstad uppnår inte vattnet badvattenkvalitet. Nissan har från 60-talet och framåt fått betydligt bättre vattenkvalitet men fortfarande är det för höga halter av bakterier, men även läckande ämnen från förorenade områden och i dagvattnet. Även på Västra stranden är det för höga värden av bakterier vilket hindrar kommunen från att kunna utveckla den till en kommunal badplats.

Åtgärd NV 9: Kommunen ska utreda föroreningskällor och föreslå åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i Nissan och Västra stranden.

Mål med åtgärden: Förbättra kunskapsunderlaget om vilka föroreningskällor som ger upphov till möjligheterna att säkra god badvattenkvalitet samt öka kunskapsunderlaget om hur det kan ske.

6. Summerat investeringsbehov

Föreslagna åtgärder genererar inga konkreta investeringar utan bara årliga kostnader, vilket belastar en driftbudget och medräknas där med inte i sammanställningen över

investeringsbehoven.

Åtgärd NV1: Åtgärdssamordnare för att jobba med åtgärder ut mot lantbruket för vattensmart användning.

Typ av investering: Beräknad kostnad: Prioritet:

(11)

Personella resurser 750 000 kr/år Hög prioritet och förutsättning för genomförande av åtgärd NV 2 och NV3. Åtgärdssamordnare bör anställas under hösten

2021tillsvidare.

Åtgärd NV2: I samverkan med vattenråden ta fram kunskapsunderlag och lokala åtgärds- och förvaltningsplaner i avrinningsområdena för att uppnå MKN vatten.

Typ av investering:

Personella resurser från åtgärd 1 alt.

omfördelning av befintliga personella resurser.

Utredningskostnaderna kan till största del finansieras med statliga bidrag

Beräknad kostnad:

100 h /år personella resurser 1-2 miljoner kr i

utredningskostnader

Prioritet:

Genomförandet beror på möjlighet att få bidrag. Löpande arbete 2021- 2024

Åtgärd NV3: Verka för att bilda ett vattenråd i Nyrebäckens avrinningsområde.

Personella resurser från åtgärd 1. Kan till viss del finansieras med statliga bidrag.

120 h personella resurser 200 000 kr

Prioritet:

Medel prioritet 2022-2024

Åtgärd NV 4: Upprätta en åtgärds- och förvaltningsplan för att minska negativ påverkan på vattenkvaliteten från kommunägd skogs och jordbruksmark

Fördelning av befintliga personella resurser samt

utredningskostnader.

80 h personella resurser 350 000 utredningskostnad (konsultuppdrag)

Prioritet:

Medel prioritet 2022-2024.

Åtgärd NV 5: Kartläggning av aktuella markavvattnings- och dikesföretag samt hur kommunens verksamheter påverkar vattenkvaliteten.

Fördelning av befintliga personella

80 h personella resurser

Prioritet:

Medel prioritet 2022-2024

(12)

resurser samt

utredningskostnader.

350 000 kr

utredningskostnad (konsultuppdrag)

Åtgärd NV 6: Ta fram förslag på rutiner och representation för att möta kommunens ansvar i aktuella fiskevårdsområdesföreningar.

Fördelning av befintliga personella resurser.

40 h personella resurser

Prioritet:

Hög prioritet 2021-2023

Åtgärd NV 7: I samverkan med fiskevårdsområdesföreningarna verka för att ta fram en långsiktig åtgärdsplan

Fördelning av befintliga personella resurser samt

utredningskostnader (kan troligtvis

finansieras delvis med statliga bidrag eller från FVOF).

80 h personella resurser 350 000 utredningskostnad

Prioritet:

Medel prioritet 2022-2024

Åtgärd NV 8: Uppdatera och inkludera blå miljöer i Halmstads gröna värden.

Typ av investering Fördelning av befintliga personella resurser samt

utredningskostnader Möjlighet finns att söka statliga bidrag för att delvis åtgärden

Beräknad kostnad 800 h personella resurser 500 000 konsultkostnader

Prioritet:

Åtgärd NV 9: Kommunen ska utreda föroreningskällor och föreslå åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i Nissan och Västra stranden.

Typ av investering Fördelning av befintliga personella

Beräknad kostnad 200 h personella resurser

Prioritet:

(13)

7. Referenser

[1] VA-översikt, Halmstad kommun, 2020-06-01

[2] Inriktningsbeslut för Kommunfullmäktiges plan för vatten och VA [3] EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60 EG)

[4] Halmstads gröna värden (Kommunfullmäktige 2008) resurser samt

utredningskostnader

1,5 miljoner för utredningar och konsultkostnader