RAPPORT
JM AB
Dagvattenutredning Tyresö Näsby
Uppdragsnummer 1143465
Stockholm2011-09-09
Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Agata Banach
Jenny Pirard
1 Bakgrund 5
1.1 Syfte 5
1.2 Frågeställning 5
1.3 Underlagsmaterial 5
2 Krav 6
2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun 6
3 Områdesbeskrivning och geotekniska förhållanden 7
3.1 Före exploatering 7
3.2 Efter exploatering 7
3.3 Geotekniska förhållanden 7
3.4 Avrinningsområde och recipient 7
4 Metod och indata 9
4.1 Kartering av avrinningsområde 9
4.2 Beräkning av flöden och volymer 10
4.3 Flödesberäkning 10
4.3.1 Beräkning av flöden före exploatering 10
4.3.2 Beräkning av flöden efter exploatering 10
4.4 Volymsberäkning 11
4.5 Indata 11
5 Resultat 12
6 Dagvattenhantering i Tyresö Näsby 13
6.1 Övergripande 14
6.2 Avrinning från delavrinningsområde 1 14
6.3 Avrinning från delavrinningsområde 2 och 3 15
6.4 Avrinning från delavrinningsområde 4 och 5 15
7 Principlösningar 16
7.1 Höjdsättning av hus och tomtmark 16
7.2 Avrinningsstråk och sekundära avvattningsvägar 16
7.3 Stuprörsutkastare och ränndalar 17
7.4 Diken 17
7.5 Permeabla (genomsläppliga) beläggningar 18
7.6 Växtbäddar 19
7.10 Gröna tak 21
7.11 Informationsskyltar 21
8 Slutsats 22
Bilaga 1 Tyresö Näsby avrinningsområde Bilaga 2 Tyresö Näsby dagvattenhantering
1 Bakgrund
1.1 Syfte
JM AB planerar att exploatera ett område längs med Njupkärrsvägen i Tyresö kommun.
Bebyggelsen kommer att utgöras av flerfamiljshus och radhus. I och med detta har Sweco fått i uppdrag av JM att inför detaljplanen utreda hur dagvattnet kan hanteras inom planområdet. Syftet är att föreslå hållbara och lokala dagvattenlösningar med
utgångspunkt från bevarandet av två naturligt förekommande våtmarksytor.
Flödes- och volymsberäkningar görs för hela det detaljplanelagda området samt den naturmark som avrinner mot planområdet. Ett förslag på utformning av dagvattensystem görs.
1.2 Frågeställning
I denna dagvattenutredning görs ett försök till att besvara följande frågor:
• Hur kommer exploateringen att påverka dagvattnets flöden och avrunna volymer?
• Hur mycket behöver flödena fördröjas för att motsvara naturmarksavrinning?
• Hur ska dagvattnet inom planområdet hanteras?
• Hur kan en säker avledning av dagvattnet utföras?
• Vilken typ av dagvattenåtgärder föreslås och var bör dessa lokaliseras?
1.3 Underlagsmaterial
Nedan följer en förteckning över det underlagsmaterial som har använts:
• PM. Översiktlig geoteknisk utredning. Planeringsunderlag, WSP 2011-06-22.
• Grundkarta, ledningskarta och illustrationsplan erhölls i en dwg-fil, GK-skiss- 110609 och tillhandahölls av Erseus Arkitekter, 2011-06-09.
• Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun, saknar datum.
• Observationer från platsbesök, 2011-08-25.
2 Krav
Det har tillsammans med kommunen överenskommits att en avrinning från planområdet som motsvarar avrinning från naturmark ska vara utgångspunkten för beräkning av erforderliga fördröjningsvolymer vid ett dimensionerande 10-årsregn. Det har dock inte framkommit några flödeskrav i förbindelsepunkt eftersom kapaciteten i den mottagande D500 ledningen i Njupkärrsvägen är god (muntl. Thomas Lagerwall, Tyresö kommun).
Kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning har i en start PM för planuppdraget skrivit att
”En dagvattenutredning ska upprättas för utredning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom fastigheten. Vid tillämpning av LOD sker såväl en flödes- som volymsreduktion.”
Tyresö kommuns riktlinjer för dagvattenhantering har beaktats och vad som avses med detta dokument beskrivs nedan.
Vidare har JMs egna önskemål om utformning av ett innovativt dagvattensystem med bevarande av befintliga våtmarksytor legat till grund för utredningen.
2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun
I Tyresö kommuns riktlinjer för dagvattenhantering föreskrivs att lösningarna ska vara genomtänkta, miljöanpassade, kostnadseffektiva samt väljas utifrån dagvattnets
föroreningsinnehåll och recipientens känslighet. Målet med riktlinjerna är bland annat att upprätthålla och så långt som möjligt efterlikna den hydrologiska balansen.
Vidare är det önskvärt att använda dagvattnet som en resurs för att förbättra närmiljön.
Genom tillämpning av LOD kan en synlig och estetisk dagvattenhantering erhållas.
Ursprunglig vegetation och genomsläppliga ytor bevaras så långt det är möjligt.
I kommunen har man klassificerat dagvattnet utifrån de föroreningar som kan förväntas från en viss typ av markanvändning för att avgöra om rening fordras eller inte. Enligt riktlinjerna klassificeras föroreningsbelastningen från Näsby planområde som Låga till måttliga (klass 2). Denna klass avser Mindre villaområden och normaltäta
radhusområden med inslag av grönstråk, takytor, promenadytor samt cykel- och mopedvägar utan större inslag av föroreningar från trafik eller < 5 000 fordon/dygn. Klass 2 områden som avleds till en ”mycket känslig” recipient, i det här fallet Albysjön, erfordrar inte rening om utsläppet inte kan orsaka skada på recipienten.
3 Områdesbeskrivning och geotekniska förhållanden
3.1 Före exploatering
Planområdet och fastigheten Näsby 4:1472 som JM avser att exploatera är belägen längs Njupkärrsvägen mellan Bergfotens skola och Lindalens industriområde i Tyresö kommun.
I söder angränsar planområdet mot naturmark. Området utgörs av kuperad terräng med omväxlande små höjder och instängda svackor där sanka partier skapats.
Hällmarkstallskog utgör den dominerande naturtypen.
Området avvattnas mot två mindre kärr som ligger inom planområdet och en
dagvattenledning som går i Njupkärrsvägen. Enligt uppgifter från kommunen utgör denna en D500 med god kapacitet och kan utan problem ta emot dagvatten från planområdet.
3.2 Efter exploatering
Kommunens mål är att den framtida bebyggelsen ska erbjuda god boendekvalitet och arkitektur. De nya bostäderna skall medföra så små ingrepp i den befintliga topografin som möjligt och göra det möjligt för delar av området att användas för lek och rekreation genom bevarandet av områdets ursprungliga karaktär.
Den planerade bebyggelsen utgörs av flerfamiljshus och radhus och kommer att täcka ca 60 % av fastigheten. Önskvärt är att markparkeringen ska delas upp i mindre enheter och integreras med bostadsbebyggelsen och anpassas till terrängen.
3.3 Geotekniska förhållanden
Enligt WSPs översiktliga geotekniska utredning består området av fastmarkspartier med ytnära berg eller berg i dagen. Av den geologiska kartan framgår att jorden utgörs av postglacial finsand och sand på sandig morän och i lågpunkterna förekommer ytskikt av torv.
3.4 Avrinningsområde och recipient
Planområdet ligger inom Albysjöns avrinningsområde och avvattning av naturmarken sker mot ett antal brunnar i öst (söder om skolan) och norr (Njupkärrsvägen) Den uppsamlande dagvattenledningen i Njupkärrsvägen avleder vattnet till Fnyskdiket i norr som går via Kolardammen, en reningsdamm/våtmark för dagvatten, och vidare till Albysjön, (se Figur 1).
Figur 1. Dagvatten från planområdet Näsby avleds i ledning (streckad linje) via Fnyskdiket (heldragenlinje) och vidare till Kolardammen för att slutligen nå recipienten Albysjön.
Albysjön är klassad som en mycket känslig recipient men då dagvatten från planområdet kommer att genomgå rening i Kolardammen anses ingen ytterligare rening krävas inom planområdet.
Planområde Näsby
Fnyskdiket
Kolardammen
4 Metod och indata
Under detta kapitel redogörs för den metod som har använts och de beräkningar som har genomförts i denna utredning. Resultaten av dessa beräkningar har sedan legat till grund för förslagen dagvattenhantering.
4.1 Kartering av avrinningsområde
Som indata till samtliga beräkningar fordras area per markanvändning såväl före som efter exploatering. Avrinningsområdet före exploatering karterades utifrån grundkara och ledningsunderlag. Totalt utgör planområdet och kringliggande naturmark, som kommer att påverka den framtida utbyggnaden, ett ca 8,24 ha stort avrinningsområde.
Avrinningsområdet delades in i fem stycken delavrinningsområden utifrån befintlig topografi och naturliga avvattningsstråk, vilka åskådliggörs i Figur 2 nedan. Se även Bilaga 1 för uppförstorad bild.
Figur 2. Ytavvattningen inom planområdet indelat i delavrinningsområde 1-5.
Området efter exploatering karterades utifrån grundkarta, illustrationsplan, preliminära framtida marknivåer och möjliga avrinningsvägar och anslutningspunkter. Även i detta fall delades planområdet in i fem stycken delamråden men med annan areafördelning mellan delområde 2 och 3 beroende på utformningen av den föreslagna bebyggelsen.
En noggrannare beskrivning av respektive delavrinningsområde, dess förändringar och förslag på framtida utformning av dagvattensystemet beskrivs under kapitel 0
Dagvattenhantering i Tyresö Näsby.
4.2 Beräkning av flöden och volymer
I denna utredning genomfödes översiktliga beräkningar av flöden och erforderliga fördröjningsvolymer med hjälp av dagvatten- och recipientmodellen StormTac1, version 2011-07. Som indata till modellen användes den kartlagda markanvändningen före och efter exploateringen, den ackumulerade årliga nederbörden, 636 mm/år2 samt den senaste framtagna regnintensiteten för det dimensionerande 10-minuters, 10-årsregnet på 228 l/s*ha som rekommenderas att användas av Svenskt Vatten. Samtliga
beräkningar utförs även med klimatfaktor. Exakt utformning av området är inte fastställd varför beräkningarna får ses som en uppskattning av framtida situation. Syftet är att redan i det tidiga planskedet kunna upplysa behovet av att reservera ytor för dagvattenhantering och ytlig avledning.
4.3 Flödesberäkning
Dimensionerande flöden har beräknats för 10-minuters, 10-årsregnet för respektive delområde före och efter exploatering samt med och utan klimatfaktor.
4.3.1 Beräkning av flöden före exploatering
Avrinningen från naturmark kan variera kraftig. Enligt P90 utgör den specifika
naturmarksavrinningen från områden < 20 ha 15 l/s*ha men eftersom området är något kuperat och till viss del utgörs av berg i dagen så har avrinningskoefficienten innan exploatering satts till 0,1 vilket ger ett högre flöde än om ovan nämnt antagande hade gjorts.
4.3.2 Beräkning av flöden efter exploatering
Olika klimatfaktorer används för olika regioner i Sverige och olika återkomsttider på regnet. 10-20 % ökning av den maximala nederbördsintensiteten i Stockholmsregionen är vad som föreskrivs av Svenskt Vatten. I det här fallet görs ett antagande om en ökning på 20 %. Syftet med denna beräkning är att dimensionera dagvattensystemet för att klara de
1 www.stormtac.com
2 Uppmätt nederbörd, justerat efter mätförluster med faktor 1,1 i enlighet med SMHI.
intensivaste regnen och på så vis minska risken för översvämning och skador på fastigheter med hänsyn till prognostiserade framtida klimatförändringar.
4.4 Volymsberäkning
Två olika volymsberäkningar har genomförts med och utan klimatfaktor. Dels har volymen vid ett medelregn beräknats men även den erforderliga fördröjningsvolymen. Syftet med framtagandet av den avrunna vattenmängden vid ett medelregn är att veta hur mycket vatten som finns tillgängligt för gestaltning av området.
Den erforderliga fördröjningsvolymen har beräknats för ett 10-årsregn med den dimensionerande varaktigheten, d.v.s den som ger störst volym. Vid denna dimensionering utgör avrinning från naturmark med en avrinningskoefficient på 0,1 utgångspunkten. Det flöde som uppstår innan exploatering sätts som utflöde från respektive delavrinningsområde.
Vilken klimatfaktor som används skiljer sig beroende på om det är flöden eller volymer som skall beräknas. Vid dimensionering av volym vid ett medelregn och
fördröjningsvolymer används den faktor som Svenskt vatten publicerat för den ökade nederbördsmängden. I Stockholmsregionen har denna prognostiserats till 10 %.
4.5 Indata
Nedan i Tabell 1 redogörs för indata till modellen. Tabellen innehåller markanvändning före och efter utbyggnad uppdelat på delavrinningsområde 1-5 samt
avrinningskoefficienter för respektive markanvändning.
Tabell 1. Areor per markanvändning före och efter utbyggnad av Näsby. Summan av arean utgör arean för grönområde innan exploatering. Aro=avrinningsområde.
Markanvändning Avrinnings-
koefficient Aro 1 Aro 2 Aro 3 Aro 4 Aro 5 Aro Tot*
Bostadsområde 0,4 1,4 0,22 0,54 1,24 0,7
Grönområde 0,1 2,4 0,98 0,46 0,3 x
Summa (Naturmark före) 0,1 3,8 1,2 1 1,54 0,7 8,24
* Planområde och kringliggande mark som utgör avrinningsområdet.
5 Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten av beräknade flöden och utjämningsvolymer. Av Tabell 2 framgår beräknade flöden från respektive delområde före (Qföre) och efter (Q10) exploatering. Vidare redogörs för den avrunna volymen vid ett medelregn (Vr) och den erforderliga fördröjningsvolymen (V10). Samtliga med och utan klimatfaktor.
Tabell 2. Dimensionerande flöden (l/s) före och efter exploatering samt fördröjningsvolymer (m3) för regn med återkomsttid 10 år. Även avrunnen volym vid medelregn (Vr) redovisas. Samtliga med och utan klimatfaktor.
Enhet Aro 1 Aro 2 Aro 3 Aro 4 Aro 5
Q före l/s 87 27 23 35 16
Q10 l/s 182 42 60 120 64
Q10med klimatfaktor l/s 219 51 72 144 77
Vr m3 46 11 15 31 16
Vr med klimatfaktor m3 51 12 17 34 18
V10 m3 57 9 22 54 32
V10med klimatfaktor m3 79 14 30 72 42
Q före - flöde före exploatering, 10 min 10-årsregn Q10 - flöde efter exploatering, 10 min 10-årsregn Vr - avrunnen volym vid medelregn
V10 - erforderlig fördröjningsvolym vid 10-årsregn
Resultaten indikerar att en exploatering kommer att medföra ökade flöden jämfört med idag och att det föreligger ett fördröjningsbehov om flödena ut från området inte skall öka.
Såväl flödena som behovet av fördröjning ökar med de antagna klimatfaktorerna.
6 Dagvattenhantering i Tyresö Näsby
I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av respektive delområde samt hur dagvattenhanteringen kan lösas i Näsby. Beskrivningen utgår ifrån principerna kring hållbar dagvattenhantering som bygger på en kombination av många små LOD3-åtgärder och ytliga avvattningsvägar. Den gröna bostadsmiljön kommer att medföra trög avledning med mycket infiltration och upptag i växter. De åtgärder som föreslås finns noggrannare beskrivna i kapitel 7.
Figur 3 åskådliggör ett förslag på utformning av dagvattensystemet. En uppförstorad bild finns i Bilaga 2.
Figur 3. Delavrinningsområdena 1-5 och illustrationsplan med föreslagna dagvattenåtgärder efter utbyggnad.
6.1 Övergripande
Den kuperade terrängen med ett tunt jordlager och berg i dagen gör att avrinningen från området blir högre än från en skog med tjockt jordtäcke. Partier som täcks av det sandiga jordlagret kan med fördel utnyttjas för infiltration. Instängda partier måste undvikas och det behöver säkerställas en ytlig avledning i de fall vattnet rinner ner i en svacka med klipptröskel.
Vatten från kringliggande naturmark som avvattnas mot bebyggelsen skall ledas om istället för in i området så att riskerna för skada på fastigheterna minimeras. En sådan omledning kan exempelvis göras med hjälp av avskärande diken. Ett
makadam/dräneringsdike är inte att föredra då denna ligger i nivå med kringliggande mark. Ett sådant uppfyllt dike inom fastighet signalerar inte att det är avsett för avledning av vatten. Det finns exempel där boende har bebyggt en sådan yta som sedan medfört en minskad framkomlighet för vattnet med översvämning som följd. En svacka i terrängen blir tydligare och skulle först behöva fyllas upp för att kunna bebyggas.
Det finns ett utbyggt dagvattensystem med ledningar i området som ger goda möjligheter till anslutning av dagvatten både i öster och i norr i Njupkärrsvägen.
Genom att anlägga gröna tak på komplementbyggnader och carports kan flödena minska något jämfört med om traditionellt tak läggs.
6.2 Avrinning från delavrinningsområde 1
Avrinningsområde 1 avvattnas mot ett befintligt alkärr i väster som till stora delar avses att bevaras även i framtiden. Vid platsbesök (2011-08-25) observerades inget utlopp från kärret vilket troligtvis innebär att vatten tas upp av växter och infiltrerar på platsen. I framtiden när våtmarkens utbredning minskar och andelen hårdgjorda ytor runtom ökar kommer tillrinningen att öka samtidigt som kapaciteten i kärret minskar. I och med detta fordras att en avledning av dagvattnet säkerställs. Förslagsvis sker detta i ett öppet, brett och flackt dike på den västra sidan om infartsvägen in i delområde 4.
I brantare delar av området nyttjas lämpligen terrassering eller tvärgående jordvallar för dämpning av vattnets hastighet. Härifrån avleds vattnet i trumma under vägen mellan de två besöksparkeringarna i norra delen av planområdet och vidare parallellt med
gångbana och ut i grönstråket med de stora tallarna. Här finns en befintlig kupolbrunn dit eventuellt överskottsvatten kan avledas. Mellan de två parkeringarna kan det bli aktuellt med anläggande av regngård som dels tar vatten från p-ytorna men även andra delar av avrinningsområde 4.
Förutom att utjämna vatten så kan dikena underlätta snöhanteringen genom att fungera som ett längsgående snöupplag. Exempelvis behöver ett dike som ska kunna utjämna och ha kapacitet att avleda vatten från delområde 1 behöva vara minst 0,3 m djupt, ha 0,2 m i bottenbredd, 1,4 m i överkant och en släntlutningar 1:2. Föreslagen sträckning redovisas i Figur 3.
6.3 Avrinning från delavrinningsområde 2 och 3
Idag avvattnas större delen av delavrinningsområde 2 och 3 mot ett befintligt kärr som ligger i den östra delen av planområdet. Den brunn i ledningskartan som såg ut att ta emot överskottsvatten från kärret återfanns inte vid platsbesök. Vid samma tillfälle observerades att båda kärren (västra och östra) stod torra, vilket tyder på att allt vatten infiltrerar, tas upp av växtlighet eller avdunstar.
Efter exploatering kommer dessa delområden att få ett annorlunda avrinningsmönster jämfört med idag. Den ytan som bidrar med vatten till den östra våtmarken kommer att minska. Däremot är det inte sagt att den vattenmängd som tillförs kommer att minska då hårdgöringsgraden ökar. Det bör säkerställas att värdefull natur som man önskar bevara får sitt behov av vatten tillgodosett och det behöver anordnas en bräddbrunn för
eventuellt överskottsvatten från kärret. För delområde 2 anordnas ett avskärande dike som antingen avleds till befintlig brunn i öster eller till kärret dit även delområde 3 kommer att avledas.
6.4 Avrinning från delavrinningsområde 4 och 5
Delar av avrinningsområde 4 avleds till ett gemensamt dike för delområde 1 och 4 och vidare ut mot förbindelsepunkt i Njupkärrsvägen. Delar av delavrinningsområde 5
avvattnas med hjälp av lösningar så som avskärande diken, regngårdar och svackdiken.
Dagvatten från husen och lokalgatan kommer antingen att avledas till skelettjord som anläggs i gaturummet där träd kommer att planteras alternativt mot naturmarken och den centrala kullen. Vissa hus kan avledas direkt mot Njupkärrsvägen och det gröna stråket med de gamla tallarna. Här kan vattnet ledas i stuprör under gångbanan och sedan få mynna i ett svackdike som görs i ordning och förenas med tallarna. Runt
stuprörsutkastarnas mynning kan erosionsskydd anläggas för att minska skador på jordtäcket. Överskottsvatten kommer att kunna brädda till befintlig kupolbrunn.
7 Principlösningar
Genom tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan vattnets naturliga kretslopp efterliknas och naturliga reningsprocesser i mark och vatten utnyttjas. Ytlig avledning i öppna dagvattenlösningar tillför utöver trög avledning av dagvattnet dessutom estetiska värden till bebyggelsemiljön, ökar fastigheternas ekonomiska värde och
synliggöra vattenprocesserna, vilket bidrar till ökad förståelse. Öppna lösningar kan också utnyttjas i pedagogiska sammanhang.
I detta kapitel beskrivs principerna för de olika dagvattenåtgärderna som föreslås inom planområdet.
7.1 Höjdsättning av hus och tomtmark
För att undvika översvämningar och förhindra att dagvatten rinner in mot byggnaderna behöver marken utformas med lutning bort från husen. De tre första metrarna närmast husen ges markytan en lutning på 5 %, vilket innebär 5 cm nivåskillnad på 1 längdmeter.
Längre bort från husen ges marken en lutning på 1-2 %, vilket innebär 1-2 cm
nivåskillnad på 1 längdmeter. Närmast husen kan marken hårdgöras med plattor så att vatten inte riskerar att rinna ner längs med husväggen.
7.2 Avrinningsstråk och sekundära avvattningsvägar
Det är viktigt att redan i ett tidigt skede säkerställa en kontrollerad dagvattenhantering med bestämda avvattningsvägar för att minska risken för översvämningar och instängda områden. Höjdsättningen av marken bör utformas så att vatten alltid har möjlighet att avledas.
Speciella avrinningsstråk bör anläggas vid tomtgränser och tomtmarker bör luta mot dessa stråk. Höjdsättningen av byggnader bör också utföras så att fastigheterna ligger högre än väg och lutar emot vägen så att avvattning kan ske dit.
Till de LOD-anläggningar som föreslås erfordras bräddlösningar så att överskottsvatten som uppkommer vid intensiva och långvariga regn kan avledas på ett säkert sätt samt för att minimera risken för översvämningar. Systemet dit dagvattnet får brädda kan med fördel ske i öppna system så som diken eller genom konventionell dagvattenledning alternativt en kombination av dessa två.
Det vatten som varken LOD-systemet, eventuella ledningar eller diken är dimensionerade för att omhänderta måste kunna avrinna eller lagras på ett säkert sätt via så kallade sekundära avrinningsvägar utan att det uppstår olägenheter. Hela gaturummet kan exempelvis fungera som ett sekundärt avrinningssystem vid extrem nederbörd. Om avledning mot gaturummet inte är möjlig bör så kallade U-områden4 planeras in för att säkerställa avvattningsvägar. U-områden bör då specificeras i detaljplanen, där det bör
4U-områden är en beteckning som används i planbestämmelser. Inom U- områden ska marken vara tillgänglig för gemensamhetsanläggningar t.ex. svackdiken eller för underliggande ledningar.
säkerställas att det finns öppningar i planen som möjliggör avledning på markytan, via gator och vattentåliga grönytor.
7.3 Stuprörsutkastare och ränndalar
Avledning från hustak kan göras via stuprörutkastare med en längd på ca 20 cm. Marken närmast huset hårdgörs och så kallade ytvattenrännor (ränndalsplattor) anläggs med en lutning bort från huskroppen. Från rännorna går vattnet vidare ut på gräsmatta och/eller till planteringar där vattnet infiltrerar. Om dagvatten skall kunna infiltrera på en grönyta på tomtmark så kan matjorden blandas ut med sand eller grus för att öka infiltrationen. I Figur 4, nedan visas ett förslag på hur ränndalar kan utformas.
Figur 4. Exempel på utformning av ränndal i ett bostadsområde.
7.4 Diken
Överskottsvatten från tomtmark samt dagvatten från omkringliggande områden och kvartersmark föreslås ledas i svackdiken. Syftet är att åstadkomma en trög eller långsam avrinning. Diken kan t ex anläggas mellan tomter eller längs med vägar i form av
avrinningsstråk. Dess utformning och höga flödesmotstånd medför att en reduktion av vattenvolymer och flödestoppar sker.
Svackdiken skapar också en nödvändig flyktväg för ytvattnet vid extremhändelser, utan att byggnader och verksamheter översvämmas. De är även relativt okänsliga för driftproblem såsom igensättning.
Ytterligare fördelar med svackdiken är att de är relativt billiga att anlägga och underhålla samt har bättre kapacitet än ledningar under mark. Svackdikets djup och lutning skall vara så små som möjligt med hänsyn till säkerhet, estetik och för att motverka erosion inom anläggningen. I Figur 5 nedan visas exempel på hur svackdiken kan utformas.
Figur 5. Exempel på hur svackdiken kan utformas
7.5 Permeabla (genomsläppliga) beläggningar
Om det är möjligt är det rekommenderat att ersätta hårdgjorda ytor med permeabla beläggningar i syfte att öka infiltrationsmöjligheterna. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Permeabla beläggningar föreslås användas för parkeringsytor och lekplatser. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör pelleplattor, markplattor, stenmjöl, grus och smågatsten, se exempel i Figur 6 nedan.
Figur 6. Exempel på genomsläppliga beläggningar. I bilden t.v. visas ett grusat gångstråk och t.h. visas exempel på pelleplattor på uppfart.
7.6 Växtbäddar
Takdagvattnet från vissa av husen föreslås ledas till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation så som träd, örter och gräs planteras. I dessa sker fördröjning av
dagvattnet. Flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna
dagvattenrännor och på så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan anslutning till ett öppet avledningsstråk eller tät dagvattenledning i gata.
Växtbäddar kan även förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare
utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare. För bilder över växtbäddar se Figur 7.
Figur 7. Exempel på utformning av växtbädd.
7.7 Regngårdar
Regngårdar föreslås fördröja dagvatten i från både tomt och kvartersmark. Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar men tar emot vatten från större
avrinningsområden varför de kräver större utrymmen. För exempel se Figur 8.
Figur 8. Exempel på utformning av regngårdar
7.8 Kantstenslösningar
I syfte att erhålla en säker miljö i gaturummet och en effektiv dagvattenhantering föreslås att de växtbäddar och svackdiken som anläggs längs med vägar utformas utan kantsten mot gång- och cykelstråk samt med försänkt kantsten (kantsten med släpp) mot vägbana.
På så vis kan dagvattnet avrinna ytligt mot växtbäddar utan att avledas via brunn och ledning, se Figur 9.
Figur 9. Exempel på utformning av kantsten. Till vänster visas att övergången mellan gångbana och växtbädd kan skapas utan kantsten och att kantsten med släpp anläggs mellan körbana och växtbädd.
7.9 Skelettjordar
Skelettjordar föreslås anläggas i syfte att fördröja dagvatten från vägen i norra delen av planområdet innan avledning sker till kommunens ledningsnät. Utöver fördröjning sker även rening av dagvattnet, detta genom fastläggning och nedbrytning av bland annat suspenderad substans, olja och kväveföreningar.
Vägen avvattnas till uppsamlingsbrunnar med sandfång som fördelar vattnet ut i jorden.
Vattnet kan sedan fördelas i skelettjordarna via dräneringsledning alternativt
perkolationsbrunnar. Uppsamling och avledning sker till tät dagvattenledning i gata.
Nedan visas exempel från Hammarby sjöstad där utrymmet under parkeringsyta och gångbana utnyttjats som skelettjord, se Figur 10.
Figur 10. Tv visas att träden till höger, som växer i skelettjord och får dagvatten, fortfarande har gröna blad jämfört med de träd som växer till vänster där det inte är skelettjord.
Th visas ett annat exempel på trädplantering i skelettjord.
7.10 Gröna tak
Gröna tak föreslås anläggas på tak över parkeringsplatser samt på
komplementbyggnader. Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilka bidrar till att fördröja och minska flödestoppar, se Figur 11.
Figur 11. Grönt tak på komplementbyggnader i bostadsområden.
7.11 Informationsskyltar
Det rekommenderas att skyltar som förklarar dagvattenanläggningarnas utformning och funktion sätts upp i anslutning till anläggningarna i syfte att informera allmänheten och på så vis skapa förståelse för dagvattnet. Nedan i Figur 12 visas exempel på utformning av olika informationsskyltar.
Figur 12. Exempel på utformning av informationsskyltar för både små och stora dagvattenanläggningar
8 Slutsats
Dagvattenhanteringen i Tyresö Näsby föreslås bestå av ett system som byggs upp av flera olika LOD-åtgärder som anläggs på tomtmark och vilka i sin tur är kopplade till gemensamma LOD-anläggningar i gaturummet och på övriga gemensamma ytor. Ett LOD-system utesluter inte att ett konventionellt ledningsnät också behöver anläggas för att kunna ta hand om till exempel dräneringsvatten. Önskvärt är att ha en kombination av gröna och traditionella lösningar.
Genom JMs ambitioner om ett naturnära boende kan en effektiv dagvattenhantering erhållas. Den planerade exploateringen kommer att i kombination med föreslagna åtgärder att minska de efter exploatering ökande flödena och dagvattenvolymerna. De föroreningar i dagvattnet som genereras i anslutning till planområdet bedöms inte medföra någon negativ påverkan på miljön.
Eventuellt ökade flöden och vattenvolymer till kommunens dagvattennät skulle enligt uppgift från kommunen inte medföra något problem då kapaciteten i mottagande ledning är god. Det är dock viktigt att förebygga ökade flöden med hänsyn till områden uppströms och nedströms som i framtiden kan bli aktuella för exploatering. Byggs flera områden ut och tillrinningen ökar kan den befintliga dagvattenledningen löpa en risk att bli
överbelastad.
