PM LUFTKVALITET
2018-09-14
Luftkvalitetsutredning av nya byggnader i kvarteret Spinnrocken, Södertälje
Upprättad av: Emma Hedberg, Hilma Larsson
Sammanfattning
En luftkvalitetsutredning har utförts på planen för nya bostäder i kvarteret Spinnrocken i Södertälje. Utredningen avser PM10 och NO2-halter, och jämförs mot gällande
miljökvalitetsnormer för årsmedelvärden och percentilvärdena för dygn, samt percentilvärdena för timme avseende NO2.
Spridningsmodelleringen visar att miljökvalitetsnormerna överskrids redan i nuläge för PM10 dygn samt alla normer för NO2 längs trottoar på Turingegatan.
De tillkommande byggnaderna längs Turingegatan förändrar spridningsmönstret och fungerar som en skyddande barriär för innergård och tillkommande byggnader på Nedre Villagatan, som får en bättre luftmiljö. Däremot så koncentreras halterna istället mot Turingegatan vilket leder till högre halter på motsvarande trottoar utanför byggnaden.
För prognosår 2030 kvarstår risken för överskridande av PM10, om inga åtgärder för att reducera denna parameter utförs, men alla tre miljökvalitetsnormer för NO2 kommer att klaras.
Luftintaget på de nya bostäderna bör placeras mot Nedre Villagatan och innergården och inte mot Turingegatan.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 4
2. Riktvärden för utomhusluft 5
3. Metod och underlag 6
3.1 Beräkningsmetod 6
3.2 Meteorologi 7
3.3 Trafikunderlag 7
3.4 Bakgrundskoncentrationer 7
3.5 Utsläppsfaktorer 8
3.6 Omräkning av NOx till NO2 8
3.7 Validering av beräkning 9
4. Resultat 10
4.1 Partiklar, PM10 10
4.1.1 Årsmedelvärde PM10 10
4.1.2 Miljökvalitetsnormen för PM10 dygn 12
4.1.3 Slutsats PM10 13
4.2 Kvävedioxid, NO2 13
4.2.1 Årsmedelvärde NO2 13
4.2.2 Miljökvalitetsnormen för NO2 dygn 15
4.2.3 Miljökvalitetsnormen för NO2timme 17
4.2.4 Slutsats NO2 19
5. Slutsats 20
Bilaga 1. Samtliga spridningskartor
1. Bakgrund
Nya bostäder föreslås uppföras i centrala Södertälje. Eftersom den vältrafikerade Turingegatan passerar intill det nya området behöver en luftkvalitetsutredning utföras för att undersöka hur miljökvalitetsnormer (MKN) för PM10 samt NO2 uppfylls idag och påverkas av detta. Utformning och placering av de nya bostäderna visas i Figur 1.
Figur 1. Illustration av de nya bostäderna
Luftföroreningar ökar risken för hjärtlungsjukdomar och bidrar till ökad dödlighet (WHO, 2005).
Exponering av luftföroreningar innebär en ökad risk för luftvägspåverkan hos barn, utveckling av allergi och utveckling av astma. Luftföroreningarna i tätorter och i miljöer med förhöjda
luftföroreningshalter innebär en ökad risk för cancer, fosterpåverkan och besvär (obehag och lukt). Det har visat sig att luftföroreningar orsakar fler läkarbesök/sjukhusinläggningar för den del av befolkningen som är känsliga, exempelvis astmatiker och barn samt de som redan har en hjärt- och lungsjukdom.
2. Riktvärden för utomhusluft
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
Till skydd för människors hälsa och miljö finns det inrättat en förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft (SFS 2010:477), som följer av EU-direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG).
I luftkvalitetsförordningen om MKN för utomhusluft beskrivs föroreningsnivåer som inte får överskridas, eller överskridas i en viss utsträckning. I Tabell 1 och Tabell 2 redovisas normerna för NO2 och PM10, vilka är de svåraste normerna att klara i urban miljö. NO2 dygnsmedelvärde är en svensk norm, övriga är EU-normer. Halter under nedre utvärderingströskel indikerar god luftkvalitet och innebär att mätningar inte behöver utföras utan enbart modellberäkning och/eller objektiv skattning krävs för att följa upp luftkvaliteten.
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (gränsvärden) och värden för nedre och övre utvärdering avseende NO2 i omgivningsluft.
Ämne Medelvärde Miljökvalitetsnormer (MKN)
Nedre
utvärderingströskel
Övre
utvärderingströskel NO2 Timme 90 µg/m3.
Får överskridas 175 ggr/år, förutsatt att 200 µg/m3 inte överskrids mer än 18 ggr/år.
54 µg/m3 72 µg/m3
Dygn 60 µg/m3.
Får överskridas 7 ggr/år
36 µg/m3 48 µg/m3
År 40 µg/m3 26 µg/m3 32 µg/m3
Tabell 2. Miljökvalitetsnormer (gränsvärden) och värden för nedre och övre utvärdering avseende PM10 i omgivningsluft.
Ämne Medelvärde Miljökvalitetsnormer (MKN)
Nedre
utvärderingströskel
Övre
utvärderingströskel PM10 Dygn 50 µg/m3.
Får överskridas 35 ggr/år
25 µg/m3 35 µg/m3
År 40 µg/m3 20 µg/m3 28 µg/m3
MKN gäller generellt för luften utomhus, men med några undantag. MKN ska inte tillämpas för luften på arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Enligt
Naturvårdsverkets handbok Luftguiden (2014:1) bör inte MKN för luftkvalitet heller tillämpas för luften på vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras för. Däremot ska normerna tillämpas för luften som cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs
med vägar och i vägars mittremsa. MKN bör inte tillämpas där människor normalt inte vistas, exempelvis inom vägområdet längs med större vägar, om inte gång- och cykelbanor är lokaliserade där.
Partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i Stockholmsregionen idag i jämförelse med miljökvalitetsnormerna till skydd för människors hälsa. De normvärden som är svårast att klara är dygnsmedelvärden och avser
korttidsexponering vid höga halter.
För bedömning av hälsoeffekterna hos människor som kommer att vistas i området har beräknade halter jämfört mot miljökvalitetsnormerna för NO2 och PM10. Övriga luftföroreningar som regleras av MKN förekommer långt under denna och utgör sannolikt inget problem i utredningsområdet.
3. Metod och underlag
Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet CadnaA 2018 som använder den lagranska spridningsmodellen AUSTAL2000 för spridningsberäkningar. En av fördelarna med att använda denna modell, är att hänsyn kan tas till byggnaders effekt på vindfältet, och därmed dess effekt på spridning och ackumulation av föroreningar.
Indata till modellen är trafikflöden och emissionsfaktorer för fordonen på gatunätet, meteorologi och bakgrundshalter. Årsmedel- och percentilvärden för NO2 är anpassas utifrån stabila empiriska samband. De modellerade halterna valideras mot mätdata från Turingegatan, och uppfyller kvalitetskraven enligt Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2010:8. Detaljerad information om beräkningsmetoden, indata och efterbehandlingsmetoder ges i respektive underkapitel nedan.
3.1 Beräkningsmetod
Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet CadnaA 2018 som använder den lagranska spridningsmodellen AUSTAL2000 för spridningsberäkningar.
I lagranska modeller får föroreningarna en stokastisk spridning och modellen följer föroreningarnas spridning med vinden. Den indata som krävs för att utföra
spridningsberäkningar i AUSTAL2000 är meteorologiska data i form av timmedelvärden över ett år, och emissionsdata.
Emissionsdatan varierar efter andel tung trafik, dubbdäck samt hastighet. Tillsammans med den meteorologiska datan (vindhastighet, vindriktning samt stabilitetsklass) beräknas vindfältet som korrigeras för strömning omkring byggnader och terräng. Med vindfältet och emissionsnivåerna kan dispersionen och halter av olika föroreningar beräknas.
Beräkningarna utfördes i 5x5 m grid på höjden 1,5 m.
3.2 Meteorologi
Den meteorologiska informationen är framtagen med data från flera synopsstationer som beräknats i den numeriska väderprognosmodellen MM5 (Mesoscale Model 5th generation”).
Datat köptes in från Lakes Environmental Software.
Den meteorologiska datan omfattar vindhastighet, vindriktning samt stabilitetsklass och används för att beräkna vindfältet som korrigeras för strömning omkring byggnader och terräng.
Meteorologin för området baseras på år 2009 som anses vara ett normalår för meteorologi.
3.3 Trafikunderlag
I Tabell 3 redovisas använda trafikuppgifter. Andel bilar med dubbdäck har antagits vara 65 % enligt uppgift från Södertälje kommun.
Tabell 3. Trafikuppgifter som använts i utredningen
Gata Hastighet
(km/h)
Trafikflöde (ÅDT)
Tung trafik (%) 2015
Trafikflöde ÅDT 2036
Tung trafik (%) 2015 2036
Turingegatan mellan bron
och Nygatan 50 42 000 10 42 800 10
Turingegatan mellan
Nygatan och Oxbacksleden 50 33 000 10 36 300 10
Ängsgatan 50 25 000 10 27 500 10
Forskargatan 30 1800 2 1995 2
Storgatan mellan Astrabacken och Kronstrandsg
30 2600 1 2872 1
Storgatan från Astrabacken
till Jovisgatan 30 4900 10 5444 10
Nedre villagatan 30 2800 6 3390 7
Flödet på trafiken har på 30-gatorna satts till fritt flöde och på 50-gatorna till tät trafik.
3.4 Bakgrundskoncentrationer
Till de beräknade partikelhalterna adderades bakgrundsnivåer hämtade från SMHI:s rapporter (2001,2012,2013), se Tabell 4.
Tabell 4. Bakgrundshalter som adderades till de beräknade halterna.
Nuläge
µg/m
32036 µg/m
3Partiklar (PM
10)
Årsmedel
13 12Dygnsmedel
25 25Bakgrundshalten för NOx har antagits vara skillnaden mellan den modellerade och uppmätta halten för mätpunkten. Bakgrundshalten uppskattas därigenom för NOx att vara drygt 5 µg/m3, vilket är rimligt utifrån jämförelse med NOx årsmedelhalter på bakgrundsstationer inom
Stockholms län. Samma bakgrundshalt har antagits för prognosåret, för att inte riskera att underskatta halterna i prognosen.
3.5 Utsläppsfaktorer
Utsläppen från vägtrafiken till omgivningsluften beror av fordonstyp och drivmedel men också av hastighet och trafikens flöde. Vid kökörning blir utsläppen högre jämfört med när trafiken flyter på utan stopp. Utöver motorns utsläpp bildas slitagepartiklar vid kontakten mellan däck och vägbana, som bidrar till högre halter av PM10. Dubbdäcksanvändning ökar andelen
slitagepartiklar, likaså högre hastighet.
De avgasrelaterade utsläppsfaktorer som använts i beräkningarna är hämtade från HBEFA 3.3.
Faktorer för både nuläge (år 2015) samt prognosår 2030 användes. För slitagepartiklar har det linjära sambandet mellan hastighet och utsläpp använts enligt NORTRIP-modellen (Denby mfl, 2013 a och b).
3.6 Omräkning av NOx till NO2
Spridningsmodelleringen görs på NOx-utsläppen (summan av NO och NO2). En omvandling av beräkningarna behöver därför göras för att kunna jämföra mot miljökvalitetsnormerna för NO2. Detta sker enligt en empirisk formel (Düring mfl, 2011):
= ∗ + (Ekv. 1)
Konstanterna anpassades efter mätdata för att gälla för lokala förhållanden med en minsta- kvadratanpassning, se figur. Denna metod att beräkna NO2 årsmedelhalt samt 98-percentilerna för dygn och timme gör att man undviker komplexa fotokemiska modeller och istället använder en stabilt empiriskt samband från många års mätdata i omgivningsluft.
Figur 2 Uppmätta värden för NOx årsmedel och NO2 årsmedelvärden samt 98-percentiler dygn och timme från mätstationer i Stockholms län, för anpassning enligt ekvation 1 ovan. Mätpunkten på Turingegatan är inkluderad i figuren, och avser mätvärden för 2017. Mätstationerna inkluderar regional och urban
bakgrund, samt gaturumsmätningar.
3.7 Validering av beräkning
För att få en uppfattning om noggrannheten har beräkningarna validerats mot 2017 års mätdata av luftföroreningar vid Turingegatan.
Validering av modellen görs med syftet att utvärdera dess förmåga att reproducera
representativa halter för det undersökta området. Naturvårdsverkets har tagit fram kvalitetsmål, som luftkvalitetsmodeller ska uppfylla. Kvalitetsmålen är i enlighet med kraven på
modellberäkningar som finns definierade i EU:s Luftdirektiv och baseras på jämförelse mellan beräknade halter och uppmätta halter. I Tabell 5 framgår vilka krav som ställs på de
luftföroreningar som ingår i denna utredning.
Tabell 5. Kvalitetsmål för modellberäkningar enligt Naturvårdsvårdsverkets författningssamling (2010:8)
Kvalitetsmål Partiklar (PM10) Kvävedioxid (NO2)
Årsmedel 50 % 30 %
Dygnsmedel Ännu ej fastställt 50 %
Timmedel - 50 %
För att avgöra om modellberäkningarna uppfyllde kvalitetsmålen, nyttjades ett verktyg rekommenderat av referenslaboratoriet för tätortsluft (SMHI). Vad som kan vara bra att ha i
åtanke är att ett perfekt uppnått modellresultat inte nödvändigtvis behöver innebära 100 % överensstämmelse med mätdata. Detta då varken mätningar eller modeller återger en perfekt beskrivning av atmosfärens kemiska tillstånd. Atmosfären påverkas av flertalet icke-linjära och till viss del stokastiska parametrar, varför en viss spridning är att vänta mellan uppmätta och beräknade halter.
Valideringen visade på låg modellosäkerhet och kvalitetsmålen klarades med god marginal, se Tabell 6. Då många parametrar är likartade mellan mätstationen och planområdet, så som avståndet till lokala emissionskällor, trafikmängder och meteorologiska förhållande, antas beräkningsparametrarna vid valideringen vara applicerbara för beräkningarna vid planområdet, både för nuläge och för prognosberäkningarna.
Tabell 6. Resultat av modellosäkerheten
Resultat Partiklar (PM10) Kvävedioxid (NO2)
Årsmedel* 23 % 17 %
Dygnsmedel** - 8 %
Timmedel** - 6 %
* Beräknad med det statistiska måttet RDE (Relativt Directive Erros), utgår från gränsvärdena i EUs Luftdirektiv
** Beräknad med det statistiska måttet RPE (Relativt Percentile Erros), utgår från percentiler
4. Resultat
Resultatet från utredningen redovisas i följande kapitel. Färgskalorna för halterna följer nivåerna enligt utvärderingströsklar och värden för normer enligt Tabell 1 och Tabell 2. Det innebär till exempel att rött på utbredningskartorna påvisar risk för överskridande av MKN.
4.1 Partiklar, PM10
Den främsta orsaken till höga halter av PM10 är slitage av däck och vägbana, framförallt vid hög andel dubbdäcksanvändning, och hög andel uppvirvling av vägdamm vid högre hastigheter.
Emissionsfaktorerna för partiklar förväntas därför inte förändras särskilt mycket till prognosår 2030, givet samma hastigheter, samma dubbdäcksandel och ungefär samma trafikmängd.
Utredningen avseende partiklar redovisas med beräkningar för nuläge och prognos för partiklar.
4.1.1 Årsmedelvärde PM10
Intill Turingegatan visar beräkningen för nuläge att det redan är höga halter. De tillkommande husen leder till att de maximala halterna ökar. De tillkommande husen bidrar till att förändra spridningsmönstret och på innergården mot Nedre Villagatan blir halterna lägre eftersom husen fungerar som en barriär mot föroreningarna. Halterna ökar något i öppningen mellan befintlig och ny bebyggelse.
Det är risk för överskridande av MKN intill vägen redan före de tillkommande husen och för att åtgärda detta kan åtgärder i form av minskning av antal dubbdäck, sänkt hastighet,
dammbindning med mera vara aktuellt. Husens luftintag behöver placeras på innergården mot Nedre Villagatan.
Figur 3. Årsmedelvärde PM10för nuläge.
Figur 4. Årsmedelvärde PM10för prognosår.
4.1.2 Miljökvalitetsnormen för PM10 dygn
Normvärdet för PM10 dygn avser att halterna för det 36:e värsta dygnet under ett år ska underskrida 50 μg/m3.
Precis som för årsmedelvärdet riskerar halterna intill vägen överskrida miljökvalitetsnormen i nuläget (Figur 5).
Med tillkommande byggnader (se Figur 6) kommer PM10 normen för dygn fortfarande riskera att överskridas, men halterna mot Nedre Villagatan minskar, och även för området på andra sidan Nedre Villagatan eftersom byggnaderna skärmar av föroreningarna och skapar en förbättrad luftmiljö. I öppningen mellan befintlig och ny bebyggelse ökar halterna något, och utbredningen av risk för överskridande förändras.
Figur 5. Det 36:e värsta dygnet för PM10, nuläge.
Figur 6. Det 36:e värsta dygnet för PM10, prognos.
4.1.3 Slutsats PM10
Det föreligger risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för dygn för PM10både i nuläge och för prognosår 2030. Vid uppförande av byggnaden längts Turingegatan, kommer den fungera som en skyddande barriär och luftmiljön innanför byggnaden kommer att förbättras. Genom att utforma planen så att entréer ligger mot Nedre Villagatan undviks onödig, upprepad och varaktig exponering mot de höga partikelhalterna. Genom att utforma promenadstråk så att människor som ska promenera öst-västlig riktning hellre väljer denna väg än Turingegatan, undviks denna exponering också.
Friskluftsintag bör placeras på motsatt sida Turingegatan.
Åtgärdsförslag för att reducera halterna av PM 10 inkluderar exempelvis minskad dubbdäcksanvändning och lägre hastighet på Turingegatan. Med tankte på att
miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas både i nuläge och vid ny plan, bör åtgärder övervägas oavsett planförslaget.
4.2 Kvävedioxid, NO2
För kvävedioxider förväntas emissionsfaktorerna minska avsevärt till prognosår 2030, detta beror på att motorerna förväntas få bättre rening och en förändrad fordonsflotta. Genomslaget kommer att synas både på de färska föroreningarna, men även på en lägre bakgrundshalt.
4.2.1 Årsmedelvärde NO2
Turingegatan är en vältrafikerad gata och redan idag riskerar miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde att överskridas (Figur 7).
Om planområdet redan var uppfört, kan man se att de nya husen förändrar strömningsmönstret, vilket leder till högre halter vid öppningen mellan befintlig och ny bebyggelse, samt på
trottoarsidan (Figur 8). På innergården mot Nedre Villagatan blir halterna däremot lägre
eftersom husen fungerar som en barriär mot föroreningarna och ger en skyddande effekt. Detta scenario skulle kunna antas vara ett värsta utfall för planområdet, och bör bedömas som osannolikt.
För prognosåret 2030 kommer dock fordonsflottan att ha bättre prestanda samt lägre bakgrundshalter, vilket gör att risk för överskridande inte lägre föreligger (Figur 9.
Årsmedelvärde för NO2 prognosår, med de nya byggnaderna.
Husens luftintag behöver placeras på innergården mot Nedre Villagatan för att inte riskera att ventilera bostadshuset med förorenad luft.
Figur 7. Årsmedelvärde för NO2 nuläge.
Figur 8. Årsmedelvärde för NO2 nuläge med de nya byggnaderna.
Figur 9. Årsmedelvärde för NO2 prognosår, med de nya byggnaderna.
4.2.2 Miljökvalitetsnormen för NO2 dygn
Normvärdet för NO2 dygn avser att halterna för det 8:e värsta dygnet under ett år ska underskrida 60 μg/m3.
Precis som för årsmedelvärdet, riskerar NO2-normen för dygn att överskridas redan i dagsläget.
I fallet att de nya bostäderna skulle uppföras med bibehållen fordonssammansättning som dagsläget syns mönstret med mer koncentrerade halter längs vägen och spridningsmönstret med en kil mellan nuvarande och kommande byggnader med höjda halter (Figur 10 och Figur 11). Eftersom miljökvalitetsnormen för dygn är det svåraste att nå, blir området med risk för överskidande större för dygnsnormen än för årsnormen. Detta scenario skulle kunna antas vara ett värsta utfall för planområdet, och bör bedömas som osannolikt.
För prognosåret 2030 kommer fordonsflottan att ha fått bättre prestanda, som tillsammans med lägre bakgrundshalter kommer att reducera risk för överskridande betydligt (Figur 12).
Husens luftintag behöver placeras på innergården mot Nedre Villagatan för att inte riskera att ventilera bostadshuset med förorenad luft.
Figur 10. Det 8:e värsta dygnet för NO2, nuläge.
Figur 11. Det 8:e värsta dygnet för NO2, nuläge med nya byggnader.
Figur 12. Det 8:e värsta dygnet för NO2, prognosår.
4.2.3 Miljökvalitetsnormen för NO2timme
Normvärdet för NO2 timme avser att halterna för den 176:e värsta timmen under ett år ska underskrida 90 μg/m3.
Precis som för årsmedelvärdet och MKN dygn, riskerar NO2-normen för timme att överskridas redan i dagsläget (Figur 13). I fallet att de nya bostäderna skulle uppföras med bibehållen fordonssammansättning som i nuläge, syns mönstret med mer koncentrerade halter längs gata och spridningsmönstret med en kil mellan nuvarande och kommande byggnader med höjda halter. Dock kommer spridning också att förhindras på andra sidan de byggnader som uppförs längs Turingegatan, tack vare byggnadernas skyddande effekt (Figur 14). Detta scenario skulle kunna antas vara ett värsta utfall för planområdet, och bör bedömas som osannolikt.
För prognosåret 2030 föväntas fordonsflottan att ha bättre prestanda som tillsammans med lägre bakgrundshalter kommer att reducera risk för överskridande betydligt (Figur 15).
Husens luftintag behöver placeras på innergården mot Nedre Villagatan för att inte riskera att ventilera bostadshuset med förorenad luft.
Figur 13. Den 176:e värsta timmen för NO2 under ett år, nuläge.
Figur 14. Den 176:e värsta timmen för NO2 under ett, nuläge med nya byggnader.
Figur 15. Den 176:e värsta timmen för NO2 under ett, prognosår.
4.2.4 Slutsats NO2
Det föreligger risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för år, dygn och timme för NO2 i nuläge. Vid uppförande av byggnaden längts Turingegatan, kommer den fungera som en skyddande barriär och luftmiljön innanför byggnaden kommer att förbättras. Genom att utforma planen så att entréer ligger mot Nedre Villagatan undviks onödig, upprepad och varaktig exponering mot de höga partikelhalterna. Genom att utforma promenadstråk så att människor som ska promenera öst-västlig riktning hellre väljer denna väg än Turingegatan, undviks även denna exponering.
För prognosår 2030 visar beräkningarna att halterna av NO2har minskat, och att alla tre miljökvalitetsnormer klaras.
Friskluftsintag bör placeras på motsatt sida Turingegatan för att undvika risken att ventilera med förorenad luft.
Åtgärdsförslag för att reducera halterna kvävedioxid handlar främst om att minska andelen dieseldrivna fordon, till exempel genom eldrivna bussar, eller sätta krav på renare Euro-klasser på personbilar i centrala Södertälje. Fordonsflottans prognoser tyder på en kraftig förbättring av utsläppen av förbränningsrelaterade föroreningar samt en ökad andel elektrifierade fordon.
Detta leder till lägre emissioner i gaturummen, men även att bakgrundshalterna av NO2 blir lägre.
5. Slutsats
Tillkommande byggnader fungerar som en barriär mot luftföroreningarna vilket leder till lägre halter mot Nedre Villagatan och på innergårdarna. I öppningen mellan befintlig och ny bebyggelse ökar däremot halterna något eftersom de koncentreras där. Innergårdarna där människor kommer att vistas beräknas få en bättre luftmiljö vid genoförandet av planen.
Trottoar mot Turingegatan överskrids i nuläge för både partiklar och NO2. För prognosår med uppförda byggnader föreligger ej längre risk för överskridande av NO2. Utan lämpliga åtgärder med avseende på PM10 kvarstår risken för överskridande oavsett om planen genomförs eller ej.
Vid bedömning av MKN kan dock en viss risk för överskridande accepteras om luftkvaliteten förbättras i känsligare områden, där människor vistas (såsom på innegård i detta planförslag), vid en samtidig försämring (dvs. risk för överskridande) i en miljö där få vistas tillfälligt (såsom en trottoar mot Turingegatan). Givet detta bör ovanstående förslag anses acceptabel ur luftkvalitetssynpunkt då luftmiljön vid platsen för den varaktiga vistelsen inte bara underskrider MKN utan dessutom förbättras i förhållande till nuläge.
Planen bör också utformas så att gång- och cykelväg uppmuntras ta andra vägar än längs trottoarsidan på Turingegatan, samt att entréer placeras mot gård. Luftintag på den tillkommande bebyggelsen behöver sitta mot Nedre Villagatan eller i taknivå och inte mot Turingegatan, för att säkerställa att tilluften till inomhusmiljön är av god kvalitet.
Minskad dubbdäcksanvändning och lägre hastighet på Turingegatan skulle förbättra luftmiljön med avseende på PM10. Andra riktade insatser såsom dammbindning och liknande kan utöver dessa åtgärder eventuellt även vara aktuella. Med tanke på att miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas både i nuläge och vid ny plan, bör åtgärder övervägas oavsett planförslaget.
För kvävedioxid handlar det främst om att minska andelen dieseldrivna fordon, till exempel genom eldrivna bussar, eller sätta krav på renare Euro-klasser på personbilar i centrala Södertälje.
Referenser
Naturvårdsverket, 2018. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/miljokvalitetsnormer/mkn- luft/sammanst-miljokvalitetsnormer.pdf
WHO. (2005). Health effects of transport related air pollution. Edited by Michal Krzyzanowski et al.
Denby mfl. 2013a. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling. Atmospheric Environment 77:283-300, 2013.
Denby mfl. 2013b. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact
modelling. Atmospheric Environment 81:485-503, 2013.
Düring I., Bächlin W., Ketzel M., Baum A., Friedrich U., Wurzler S. A new simplified NO/NO2
conversion model under consideration of direct NO2-emissions.
https://pure.au.dk/ws/files/39728714/s8.pdf
Länsstyrelsen i Stockholms län; Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet
SLB. (2017). Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. Modeller, emissionsdata & jämförelser med mätningar. SLB 11:2017.
http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2017_011.pdf
SMHI (2001). Nomogramför uppskattning av halter av PM10 och NO2. Meteorologi Nr 102. ISSN:
0283–7730
SMHI. (2012). Luftkvaliteten i Sverige år 2020. Meteorologi Nr 150. ISSN: 0283–7730 SMHI. (2013). Luftkvaliteten i Sverige år 2030. Meteorologi Nr 155. ISSN: 0283–7730
