Bankens Vision Åtvidabergs Sparbank ska vara en lokal utvecklingsmotor.

Årsredovisning 2011

Innehåll:

VD:s kommentar... 1

Förvaltningsberättelse... 3

Fem år i sammandrag... 5

Förslag till disposition av bankens vinst……….…... 7

Resultaträkning... 8

Balansräkning………. 9

Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 10

Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….…….. 11

Kapitaltäckning... 35

Styrelsens påskrifter... 37

Revisionsberättelse... 38

Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 40

Företagsstyrning………... 41

Bankens personal……… 42

Bankens Vision

Sparbanksstämman äger rum tisdagen den 8 maj.

Åtvidabergs Sparbank

ska vara en lokal utvecklingsmotor.

En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna

ekonomiska styrkan.

Redovisning för verksamhetsåret 2011

Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 145:e verksamhetsår

Förvaltningsberättelse

Allmänt

Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun.

Sparbankens utveckling

Balansomslutning

Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 279 Mkr (1 241 Mkr), vilket är en ökning med 3,1 %.

Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 255 Mkr (1 191 Mkr) och har därmed ökat med 5,4 %.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 094 Mkr eller med 16 Mkr. Det motsvarar en ökning med 1,5 procent.

Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 773 Mkr, en minskning med 74 Mkr, eller 8,7 procent.

Utlåning

Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2011 års utgång till 930 Mkr, en ökning med 19 Mkr, eller med 2,1 procent.

Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 863 Mkr, vilket innebär en ökning med 2,1 % under år 2011.

Aktier i Swedbank AB

Vid årets ingång ägde banken 93500 stamaktier och 94000 preferensaktier i Swedbank AB.

Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen till 16,7 Mkr. (17,8 Mkr).

Den ekonomiska påverkan under året på grund av värdeförändring har varit negativ med ca 1,1 Mkr, vilken har bokförts som Fond för verkligt värde i balansräkningen.

Affärsvolym

Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 3 966 Mkr (4 023 Mkr), vilket är en

vilket resulterar i en kapitaltäckningskvot på 2,25 (2,08).

Sparbankens resultat

Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 26,9 Mkr, vilket är en ökning med 9,9 Mkr jämfört med förra året.

Rörelseresultatet uppgår till 24,8 Mkr vilket är en ökning med 19,9 Mkr. 2010 belastades resultatet med stora kreditförluster.

Räntenettot för år 2011 har ökat med 9,8 Mkr, främst beroende på något ökande volymer och förbättrade marginaler under året.

Provisionsnettot är oförändrat jämfört med föreågende år.

Allmänna administrationskostnader är 1,2 Mkr högre än förra året.

Personal

Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 16 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 17, varav 8 kvinnor och 9 män.

Liksom tidigare har personalen genomgått vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra skickade som möjligt att möta kundernas

förväntningar.

Under 2011 har vi tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby startat bolaget Spar Tjänster i Linköping AB. I detta bolag kommer bankernas administrativa arbetsuppgifter att samordnas.

För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.

Prognos 2012

Vår bedömning är att resultatet för 2012 kommer att ligga i nivå med, eller något under, resultatet för 2011.

Det finns betydande osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på bankens affärer – såväl avseende volymer som marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att ligga i nivå med 2011.

Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

I sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen och med dokumenterad möjlighet att rapportera direkt till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i

styrdokument och processer.

Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 gemensam med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby.

Kredit- och motpartsrisker

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största risk-

exponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att

minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.

Övervakningen sker med stöd av ett särskilt

kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig.

Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 3.

Marknadsrisker

I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk, definieras som risken för att marknads- värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.

gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte

överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.

Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens

likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 3 966 4 023 3 835 3 361 3 377

förändring under året, % -1,4 4,9 14,1 -0,5 5,6

Kapital

Soliditet

13,7 12,7 13,2 12,1 14,7

Kapitaltäckningskvot ¹⁾

2,25 2,08 2,25 2,02 2,28

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO 3,2 2,6 2,7 3,0 2,9

Rörelseintäkter/affärsvolym

1,4 1,2 1,3 1,4 1,4

Rörelseresultat/affärsvolym

0,6 0,1 0,5 0,2 0,4

Räntabilitet på eget kapital

11,0 2,4 9,2 2,6 7,1

K/I-tal före kreditförluster

0,52 0,62 0,63 0,64 0,64

K/I-tal efter kreditförluster

0,56 0,89 0,64 0,82 0,70

66 55 72 78 59

Andel osäkra fordringar

1,1 1,7 0,7 0,7 1,4

Kreditförlustnivå

0,2 1,3 0,1 1,3 0,5

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 17 18 19 19 20

Antal kontor 1 1 1 1 1

1) Ändrat beräkningssätt genom inforandet av Basel II regler.

2) Med affärsvolym avses in- och utlåning i egen balansräkning samt summan av lån och placeringar i andra institut för kunders räkning.

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget kapital

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer ²⁾

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Osäkra fordringar och kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkning tkr 2011 2010 2009 2008 2007

Resultaträkning

Räntenetto 40 700 30 944 29 980 34 041 29 471

Provisioner, netto 13 729 13 697 12 640 11 634 13 288

162 27 3 867 -1 646 393

Övriga intäkter 1 282 314 1 901 2 874 2 358

Summa intäkter 55 873 44 982 48 388 46 903 45 510

Allmänna administrationskostnader -24 907 -23 746 -26 102 -25 197 -25 280

Övriga kostnader^[1] -4 086 -4 251 -4 214 -4 819 -3 631

Kreditförluster -2 101 -12 084 -452 -8 532 -2 862

Summa kostnader -31 094 -40 081 -30 768 -38 548 -31 773

Nedskrivningar på finansiella tillgångar - - - -3 021 -

Rörelseresultat 24 779 4 901 17 620 5 334 13 737

Bokslutsdispositioner 104 -38 -147 137 -40

Skatter -6 488 -1 425 -4 141 -2 477 -3 014

Årets resultat 18 395 3 438 13 332 2 994 10 683

Balansräkning

Kassa 6 276 7 499 5 746 11 941 6 873

Utlåning till kreditinstitut 273 458 279 851 180 129 269 129 184 474

Utlåning till allmänheten 930 521 911 458 910 951 740 655 620 775

Räntebärande värdepapper 42 142 12 154 12 049 43 109 229 689

Aktier och andelar 19 802 19 441 14 882 16 890 38 978

Materiella tillgångar 1 569 1 967 2 338 1 383 1 822

Övriga tillgångar 5 217 8 648 7 301 8 954 8 711

Summa tillgångar 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061 1 091 322

Skulder till kreditinstitut - 0 96 7 979 6 011

Inåning från allmänheten 1 093 807 1 078 212 976 966 940 157 915 111

Övriga skulder 10 310 5 161 6 684 11 282 9 675

1 104 117 1 083 373 983 746 959 418 930 797

Obeskattade reserver 264 368 330 183 320

Eget kapital 174 604 157 277 149 320 132 460 160 205

Summa skulder och eget kapital 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061 1 091 322

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa skulder

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Förslag till vinstdisposition

Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2011 utgör 18 395 359,82 kr.

Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden.

Reservfonden den 31 december 2011 Reservfonden uppgår härefter till

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot uppgår till 2,25 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,08). Kapitalbasen uppgår till 157 888 tkr (136 055 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 70 091 tkr (65 494 tkr).

Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

167 625 979 kr

149 230 619 kr

18 395 360 kr

Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden

1 januari - 31 december

tkr Not 2011 2010

54 049 34 906

-13 349 -3 962

4 40 700 30 944

5 676 85

6 16 269 16 116

7 -2 540 -2 419

8 162 27

9 606 229

55 873 44 982

10 -24 907 -23 746

20 -585 -583

11 -3 501 -3 668

-28 993 -27 997

26 880 16 985

12 -2 101 -12 084

24 779 4 901

13 104 -38

14 -6 488 -1 425

18 395 3 438

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

tkr Not 2011 2010

Årets resultat 18 395 3 438

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -1 069 4 519

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - -

Årets övrigt totalresultat -1 069 4 519

Årets totalresultat 17 326 7 957

Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Summa kostnader före kreditförluster

Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat

Resultaträkning

tkr Not 2011 2010

6 276 7 499

15 273 458 279 851

16 930 521 911 458

17 42 142 12 154

18 19 152 19 425

19 650 16

20 1 569 1 967

Aktuell skattefordran 0 1 462

21 587 563

22 4 630 6 623

1 278 985 1 241 018

23 1 093 807 1 078 212

Aktuell skatteskuld 2 374 0

24 4 283 2 630

25 3 653 2 531

1 104 117 1 083 373

26 264 368

149 231 145 792

6 978 8 047

18 395 3 438

27 174 604 157 277

1 278 985 1 241 018

28 13 940 16 325

29 116 305 121 864

Ställda säkerheter inga inga

Aktier och andelar i intresseföretag

Balansräkning

Per den 31 december

Kassa

Utlåning till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tillgångar

Materiella tillgångar - Inventarier

Utlåning till allmänheten

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Summa tillgångar Skulder och eget kapital Inlåning från allmänheten Övriga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder

Obeskattade reserver

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital Eget kapital

Reservfond

Åtaganden - Garantier Poster inom linjen Fond för verkligt värde

Ansvarsförbindelser Årets resultat

1 januari - 31 december tkr

24 779 4 901

- -

-8 -273

585 583

2 248 12 189

-6 488 -3 589

21 116 13 811

-21 311 -12 696

-29 988 -106

15 595 101 246

0 -96

3 437 -396

5 149 -1 531

-6 002 100 232

116 -

-1 530 -616

449 174

-649 -369

-1 614 -811

-7 616 99 421

287 350 187 929

279 734 287 350

6 276 7 499

273 458 279 851

279 734 287 350 I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 53 822 tkr (35 024 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor

med 11 773 tkr (3 021 tkr) samt erhållen utdelning med 676 tkr (85 tkr).

tkr

Reserv fond Fond för verkligt värde

Årets

resultat Eget

kapital

Ingående eget kapital 2010-01-01 132 460 3 528 13 332 149 320

Årets resultat 3 438 3 438

Årets övrigt totalresultat 4 519 4 519

Årets totalresultat 4 519 3 438 7 957

Vinstdisposition 13 332 -13 332 0

Utgående eget kapital 2010-12-31 145 792 8 047 3 438 157 277

Ingående eget kapital 2011-01-01 145 792 8 047 3 438 157 277

Årets resultat 18 395 18 395

Årets övrigt totalresultat -1 069 -1 069

Årets totalresultat -1 069 18 395 17 326

Vinstdisposition 3 438 -3 438 0

Utgående eget kapital 2011-12-31 149 230 6 978 18 395 174 604

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod.

Rapport över förändringar i eget kapital

Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa

Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-)

Försäljning av materiella tillgångar (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/Minskning av värdepapper (-/+) Ökning av inlåning från allmänheten (+)

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2011-12-31 2010-12-31

Noter

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg.

Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 8 maj 2012.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Utformning av de finansiella rapporterna

I IASBs årliga förbättringsprojekt (annual improvements process) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital.

Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseår.

Redovisningsprinciper

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella Instrument.

IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9.

Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid

specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option"

som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.

Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.

Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån.

Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat i form av ränteswappar.

Då säkringsredovisning enligt IFRS inte tillämpas redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar på derivat under posten "Nettoresultat av finansiella transaktioner".

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas

- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument i form av ränteswappar.

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar.

Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option).

För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.

Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet

anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.

Metoder för bestämning av verkligt värde

(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad

(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderings- teknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

Aktier och räntebärande värdepapper

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.

Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara

förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde.

Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs

"Fond för verkligt värde" under eget kapital.

Materiella tillgångar

Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom för vissa datorer som skrivs av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för

sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till

avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens målsättning är att hålla en låg risknivå.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen, och med dokumenterad möjlighet att direkt rapportera till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby.

Finansiella risker

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk- exponering

(före nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning Redovisat

värde Värde av

säkerheter Total kreditrisk- exponering efter avdrag

säkerheter

3 309 3 309 3 309

358 154 219 357 935 340 002 17 933

51 207 73 51 134 51 125 9

154 259 154 259 147 854 6 405

94 567 3 717 90 850 81 118 9 732

130 213 12 075 118 138 116 621 1 517

433 066 4 712 428 354 12 454 415 900

273 458 273 458 273 458

1 224 775 20 796 1 203 979 752 483 451 496

12 162 12 162 12 162

29 980 29 980 29 980

42 142 42 142 42 142

116 305 116 305 116 305

13 940 13 940 13 940

130 245 130 245 130 245

1 397 162 20 796 1 376 366 752 483 623 883

Pantbrev i andra näringsfastigheter

- utan rating Företagsinteckning Övriga⁵

varav: kreditinstitut Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Summa - A Summa

Krediter¹ mot säkerhet av:

Kreditriskexponering, brutto och netto 2011

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³ Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter

Total kreditriskexponering ⁶ Åtaganden

Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Värdepapper ⁷

Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-

ning)

Nedskrivning/

Avsättning Redovisat

värde Värde av

säkerheter Total kreditrisk- exponering efter avdrag

säkerheter

30 948 30 948 30 948

350 834 114 350 720 328 814 21 906

51 341 51 341 51 332 9

149 378 149 378 148 832 546

86 086 2 809 83 277 71 948 11 329

105 017 8 445 96 572 91 514 5 058

437 528 8 455 429 073 10 922 418 151

279 851 279 851 279 851

1 211 132 19 823 1 191 309 734 310 456 999

12 154 12 154 12 154

12 154 12 154 12 154

121 864 121 864 121 864

16 325 16 325 16 325

138 189 138 189 138 189

1 361 475 19 823 1 341 652 734 310 607 342

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16.

7 Utgår från Standard and Poor's rating Erhållna säkerheter

Sparbanken har under 2011 inte innehaft några erhållna säkerheter.

Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i

engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsegmentet.

Oreglerade och osäkra fordringar

2011 2010

tkrFordringar förfallna 60 dgr eller mindre 183 -

Fordringar förfallna > 60 dgr - 180 dgr 576 18 685

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 1 293 3 031

Fordringar förfallna > 360 dgr 29 221 14 106

Summa 31 273 35 822

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Åtaganden

Summa

Total kreditriskexponering ⁶ Summa

varav: kreditinstitut Summa

Värdepapper ⁷ Övriga⁵

Utställda finansiella garantier - A

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen²

Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Kreditriskexponering, brutto och netto 2010

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³

Åldersanalys, osäkra lånefordringar Beviljade ej utnyttjade krediter

tkr 2011 2010 Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 1 446 -

- företagssektor 272 709 284 650

- hushållssektor 668 882 633 461

varav enskilda företagare 279 341 227 788

- övriga 8 280 13 170

Summa 951 317 931 281

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar * 23 317 11 361

- företagssektor 21 279 9 030

- hushållssektor 2 038 2 331

Osäkra lånefordringar 31 273 35 822

- företagssektor 29 235 33 491

- hushållssektor 2 038 2 331

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 20 796 19 823

- företagssektor 19 524 17 803

- hushållssektor 1 272 2 020

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 1 446

- företagssektor 253 185 266 847

- hushållssektor 667 610 631 441

varav enskilda företagare 279 341 227 788

- övriga 8 280 13 170

Summa 930 521 911 458

* Med oregelerade lånefordringar avses betalningar som är försenade mer än 60 dagar.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I bankens likviditetspolicy fastställs hur stor likviditetsreserv som ska hållas, och hur den ska mätas och följas upp samt hur en situation med bristande likviditet ska hanteras och rapporteras.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj får lägst uppgå till 147 Mkr.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.