ÅRSREDOVISNING Självständig - Lokal - Personlig

ÅRSREDOVISNING 2011

Förvaltningsberättelse

Fem år i sammandrag 2007 - 2011 Resultaträkning

Balansräkning

Förändring eget kapital Kassaflödesanalys

Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen

Revisionsberättelse Bolagsstyrning

Förteckning över huvudmän, styrelse, revisorer och förtroenderåd

1-2 3-4 5 6 7 8 9-33 34 35 36 37-39

Ordinarie sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum

tisdagen den 15 maj kl 18.30 i sparbankens samlingssal.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank, 537000-9598, med säte i Bjärnum, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 143:e verksamhetsår.

Verksamhetens art och inriktning

Snapphanebygdens Sparbank driver bankrörelse inom Hässleholms och Osby kommuner med inriktning på att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och organisationer

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning

Affärsvolymen har under året ökat med 1,3 % och uppgick vid årsskiftet till 2.782 Mkr.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årets slut till 947.318 tkr och har därmed ökat med 50.030 tkr (5,6%).

Förmedlat fondsparande till Robur Fond uppgick vid årets slut till 148.151 tkr värdet har därmed minskat med 14,4 %.

Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 779.842 tkr och har därmed ökat med 37.352 tkr (5,0%)

Förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick vid årets slut till 740.341 tkr och har därmed ökat med 10.906 tkr (1,5%).

Kapitalbasen uppgick till 129.814 tkr. Med nuvarande regler om 25% av kapitalbasen som maximal gräns för enhandsengagemang, dvs placering i exempelvis lån till en och samma kund, uppgår gränsen till 32.453 tkr fr.o.m. 2012-01-01. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,01.

Rörelseresultatet för året blev 4.786 tkr.

Räntenettot uppgick till 31.432 tkr en ökning med 14,6 %.

Provisionsintäkter (netto) uppgick till 5.536 tkr en ökning med 342 tkr.

Allmänna administrationskostnader och övriga kostnader har under året ökat med 148 tkr.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret

S h b d S b k h d å t fått i it f å S b k Göi å d H d

Snapphanebygdens Sparbank har under året fått en invit från Sparbanken Göinge om samgående. Huvud- männen har vid extra sparbanksstämma den 6 oktober beslutat att avslå denna och i samband med detta har styrelsen avgått. Ny styrelse har valts vid extra sparbanksstämma den 15 decmber.

Sparbankens likviditet

Bankens likviditet har under året varit god. Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen.

Personal

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

Bankens principer och processer för avsättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10.

Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 personer, varav i banktjänst 12.

Förväntad resultatutveckning 2012

Rörelseresultatet för år 2012 förväntas ligga på ungefär 13 mkr. Rörelseresultatet kan påverkas negativt beroende på omvärldssfaktorer som konjunkturavmattning.

Känslighetsanalys

Av tabellen framgår hur bankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras.

Förändring Efffekt på

rörelseresultat (tkr)

Marknadsränta (procentenheter) .+/-1% 1 061

Personalkostnader .+/-0,1% 87

Övr. rörelsekostnader, exkl kreditförl .+/-1% 77

Finansiella instrument och riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst är ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3.

Förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömning av sparbankens resultat och ställning

Arbetsmiljö

I banken skall arbetsmiljön präglas av att medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. För att uppnå detta sker en regelbunden genomgång av medarbetarnas arbetsmiljö.

Miljöpolicy

I såväl intern som extern verksamhet ska sparbanken bidraga till ett hållbart samhälle med minsta möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas.

Förslag till disposition av årets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 4.150 Styrelsen föreslår att detta belop disponeras enligt följande

,- anslag till allmännyttiga och därmed jämförliga ändamål 410

,- överföring till reservfonden 3.740

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,0 (2,1).

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,01 (föregående års kapital- täckningskvot 2,06). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129.814 tkr (124.145) och slutligt minimikapitalkrav till 64.697 tkr (60.470 tkr).

S ifik ti t f å t k it ltä k i

Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedöming är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och

balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Fem år i sammandrag

* * * *

Nyckeltal

2011 2010 2009 2008 2007

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 2 782 2 747 2 518 2 314 2 245

förändring under året, %

1.3 9.1 8.8 3.1 14.5

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

14.2 15.0 14.7 14.1 16.7

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2.0 2.1 2.1 2.1 2.1

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO 2.9 2.7 2.8 2.9 3.1

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

1.4 1.2 1.5 1.0 1.5

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

0.2 0.2 0.6 Neg 0.6

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt eget

kapital 2.6 2.3 7.2 Neg 7.1

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0.43 0.52 0.44 0.74 0.47

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0.88 0.85 0.63 1.00 0.58

Kapitaltäckningsgrad

rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i %

av osäkra fordringar brutto 61 78 63 71 40

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker

)

1.1 0.6 0.9 0.5 0.7

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

2.3 1.5 1.0 0.9 0.6

Övriga uppgifter

Medelantal anställda

12 12 11 10 11

Antal kontor

1 1 1 1 1

*Enligt lagbegränsad IFRS

* * * * Resultat- och balansräkning

tkr

2011 2010 2009 2008 2007

Resultaträkning

Räntenetto

31 432 27 418 26 487 27 031 25 650

Provisioner, netto

5 536 5 194 4 839 4 279 4 423

Nettoresultat av finansiella transaktioner

306 -1 179 1 541 -11 418 -228

Övriga intäkter

1 102 75 3 353 1 781 1 642

Summa intäkter

38 376 31 508 36 220 21 673 31 487

Allmänna

administrationskostnader

-13 492 -13 220 -12 986 -13 104 -11 727

Övriga kostnader

^{[1] -2 985 -3 158 -3 131 -2 894 -3 137}

Kreditförluster

-17 113 -10 256 -6 721 -5 738 -3 267

Summa kostnader

-33 590 -26 634 -22 838 -21 736 -18 131

Rörelseresultat

4 786 4 874 13 382 -63 13 356

Skatter

-636 -1 423 -2 774 -2 197 -3 344

Årets resultat

4 150 3 451 10 608 -2 260 10 012

Balansräkning

Kassa

5 592 5 623 5 726 5 845 5 213

Utlåning till kreditinstitut

134 494 169 916 164 628 87 315 130 525

Utlåning till allmänheten

779 842 742 490 687 064 698 616 641 783

Räntebärande värdepapper

149 033 91 330 96 311 84 100 63 818

Aktier och andelar

29 361 34 179 26 471 13 874 35 765

Materiella tillgångar

9 054 9 768 10 531 10 495 9 897

Övriga tillgångar

7 030 8 163 7 126 7 060 5 860

Summa tillgångar

1 114 406 1 061 469 997 857 907 305 892 861

Skulder till kreditinstitut

8 18 200 950 996

Inlåning från allmänheten

947 318 897 288 845 036 768 325 735 713

Övriga skulder

7 661 5 592 4 911 9 315 6 883

Avsättningar för pensioner

667 645 563 335 395

Summa skulder och avsättningar

955 654 903 543 850 710 778 925 743 987

Eget kapital

158 752 158 571 147 147 128 380 148 874

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

1 114 406 1 062 114 997 857 907 305 892 861

g p

*Enligt lagbegränsad IFRS

[1]

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

1 januari - 31 december

tkr Not 2011 2010

48 685 34 484 -17 253 -7 066

4

31 432 27 418

5

1 009 0

6

7 723 7 338

7

-2 187 -2 144

8

306 -1 179

9

93 75

38 376 31 508

10

-13 492 -13 220

18

-714 -763

11

-2 271 -2 395

-16 477 -16 378 21 899 15 130

12

-17 113 -10 256

4 786 4 874

13

-636 -1 423

4 150 3 451

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december

tkr 2011 2010

Årets resultat

4 150 3 451

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 374 8 452

Årets övrigt totalresultat -2 374 8 452

Årets totalresultat 1 776 11 903

Resultaträkning

Årets resultat Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader

Övriga rörelsekostnader Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader

Årets totalresultat 1 776 11 903

2011

2010

tkr Not

5 592 5 623

14

134 494 169 916

15

779 842 742 490

16

149 033 91 330

17

29 361 34 179

18

737 1 176

8 317 8 592

19

3 098 2 698

20

3 932 5 465

1 114 406 1 061 469

21

8 18

22

947 318 897 288

23

4 523 3 051

24

3 138 2 541

25

667 645

955 654 903 543

141 500 138 509 13 102 16 611

4 150 3 451

158 752 158 571 1 114 406 1 062 114

27

667 645

28

Poster inom linjen

Övriga ställda säkerheter kapitalförsäkring för pensionsåtagande Ansvarsförbindelser

Årets resultat Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde Bundet eget kapital - Övriga Avsättningar

Summa skulder och avsättningar

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar

Övriga skulder

Inlåning från allmänheten Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten

Materiella tillgångar - Inventarier

- Byggnader och mark Balansräkning Per den 31 december

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Tillgångar

29 460 42 354

29

73 077 76 460 - Övriga Åtaganden

- Garantier

Åtaganden

Totalt eget kapital

2010 ^Reservfond

Fond för

verkligt värde Årets resultat

Tkr

Ingående eget kapital 2010-01-01 128 380 8 159 10 608 147 147

Vinstdisposition 10 608 -10 608 0

Anslag till allmännyttiga ändamål -479 -479

Årets resultat 0 0 3 451 3 451

Årets övrigt totalresultat 0 8 452 0 8 452

Utgående eget kapital 2010-12-31

138 509 16 611 3 451 158 571

Totalt eget kapital

2011 ^Reservfond

Fond för

verkligt värde Årets resultat

Tkr

Ingående eget kapital 2011-01-01 138 509 16 611 3 451 158 571

Vinstdisposition 3 451 -3 451 0

Anslag till allmännyttiga ändamål -460 -460

Årets resultat 0 0 4 150 4 150

Årets totalresultat 0 -3 509 -3 509

Utgående eget kapital 2011-12-31

141 500 13 102 4 150 158 752

Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

1 januari - 31 december

tkr

4 786 4 874

2 969

33 422

714 763

17 111 10 264

-636 -1 423

24 977 14 900

-37 352 -55 426

4 128 -8 452

50 030 52 252

10 0

1 133 -1 600

2 091 682

45 017 2 356

25 000 24 000

-105 000 -20 509

-80 000 3 491

-460 -480

-460 -480

-35 443 5 367

175 521 170 154

140 078 175 521

tkr

2010-12-31

Följ d d lk t i å i lik id d l

2011-12-31

Likvida medel vid årets slut

Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Utbetalt anslag (-)

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Investering i finansiella tillgångar (-)

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+)

Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-)

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2011-12-31 2010-12-31

5 592 5 623

134 494 169 916

Clearingskulder -8 -18

140 078 175 521 140 078 175 521 Summa enligt kassaflödesanalysen

Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa

Noter till de finansiella rapporterna.

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per den 31 december 2011 och avser Snapphanebygdens Sparbank med säte i Bjärnum.

Adressen till huvudkontoret är Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2012 .

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och

k t d U k tt i h t d ä b d å hi t i k f h t h tt t l d f kt d åd d

Redovisningsprinciper

kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Utformning av de finansiella rapporterna

I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntekostnader inklusive premie för insättningsgarantin samt avgift till stabiliseringsfonden.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som ockskå inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss del av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

P i i k t d

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar, och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassifiering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket

syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas

värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings- redovisning tillämpas redovisas

värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för

handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.

Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.

Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fasställas. Skälet till

att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.

Fö t t h i ikt tt tt d t d kti i å ä f tid D t d i d ä d t å t d kti

Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 166 tkr (214tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar

resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.

Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter 50 år

- markanläggningar 20 år

- inventarier, verktyg och installationer 5 år

Komponentavskrivning på fastigheten tillämpas inte då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentlig påverkan.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.

Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön.

Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

För pensioner i egen regi dvs när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek i stället för att tillämpas IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förutbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resutaträkningen när de uppstår.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är

t li t tt tt tflöd k tt k ä

troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i

sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Risker

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Dessa rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-

ning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

0 0 0 0 0

211 951 0 211 951 201 353 10 598

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter³

Kreditriskexponering, brutto och netto 2011

211 951 0 211 951 201 353 10 598

38 311 0 38 311 32 564 5 747

62 696 0 62 696 56 426 6 270

159 283 0 159 283 135 390 23 893

151 441 13 190 138 251 69 126 69 125

232 447 617 231 830 185 464 46 366

0 0 0 0 0

856 129 13 807 842 322 680 323 161 999

149 033 0 149 033 0 149 033

149 033 0 149 033 0 149 033

Övrigt

10 597 0 10 597 0 10 597

29 460 0 29 460 0 29 460

40 057 0 40 057 0 40 057

1 045 219 13 807 1 031 412 680 323 351 089 Summa

Total kreditriskexponering Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa

Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning

Andra emittenter - AAA Värdepapper fastigheter³

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter

Övriga⁵

varav: kreditinstitut Summa

Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-

ning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

0 0 0 0 0

197 115 0 197 115 187 259 9 856

38 811 0 38 811 32 989 5 822

58 547 0 58 547 52 692 5 855

143 491 0 143 491 121 967 21 524

174 541 16 220 158 321 79 161 79 160

210 536 685 209 851 167 881 41 970

0 0 0 0 0

823 041 16 905 806 136 641 949 164 187

91 330 0 91 330 0 91 330

91 330 0 91 330 0 91 330

Övrigt

12 814 0 12 814 0 12 814

42 354 0 42 354 0 42 354

55 168 0 55 168 0 55 168

969 539 16 905 952 634 641 949 310 685

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar

2011 2010

tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 0 0

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 3 071 2 978

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 904 501

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 829 93

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar

Total kreditriskexponering Utställda lånelöften

1Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför Kreditriskexponering, brutto

och netto 2010

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter

Summa Pantbrev i andra Företagsinteckning Övriga⁵

Utställda finansiella garantier Summa

varav: kreditinstitut Summa

Värdepapper Andra emittenter - AAA

g g g

Fordringar förfallna > 360 dgr 894 1 075

Summa 8 698 4 647

tkr 2011 2010

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 0 0

- företagssektor 399 477 393 397

- hushållssektor 390 764 361 486

varav enskilda företagare 146 394 139 586

- övriga 3 408 4 512

Summa 793 649 759 395

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 8 699 4 647

- företagssektor 6 429 3 976

- hushållssektor 2 270 671

Osäkra lånefordringar 22 506 21 552

- företagssektor 19 619 20 311

- hushållssektor 2 887 1 241

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 13 807 16 905

- företagssektor 13 190 16 220

- hushållssektor 617 685

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 0 0

- företagssektor 386 287 377 177

- hushållssektor 390 147 360 801

varav enskilda företagare 146 394 139 470

- övriga 3 408 4 512

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, 2011

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt

återstående löptid (redovisat värde)

På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa redovisat värde

Tillgångar Kassa och tillgodohavande

hos centralbanker 5 592 0 0 0 0 0 5 592

Utlåning till

kreditinstitut 134 494 0 0 0 0 0 134 494

Utlåning till

allmänheten 622 911 43 275 84 561 28 497 598 0 779 842

Obligationer och andra

räntebärande

värdepapper 0 15 288 10 086 114 116 9 543 0 149 033

Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 9 055 9 055

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 32 458 32 458

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 932 3 932

Summa

tillgångar 762 997 58 563 94 647 142 613 10 141 45 445 1 114 406

Skulder Skulder till

kreditinstitut 8 0 0 0 0 0 8

Inlåning från

allmänheten 843 203 68 218 30 455 5 442 0 0 947 318

Övriga skulder 0 0 0 0 0 4 523 4 523

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 3 138 3 138

Avsättningar o

eget kapital 0 0 0 0 0 159 419 159 419

Summa skulder

och eget kapital 843 211 68 218 30 455 5 442 0 167 080 1 114 406

Total skillnad -80 214 -9 655 64 192 137 171 10 141 -121 635 0

Likviditetsexponering, 2010

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt

återstående löptid (redovisat värde)

På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa redovisat värde

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande

hos centralbanker 5 623 0 0 0 0 0 5 623

Utlåning till

kreditinstitut 169 916 0 0 0 0 0 169 916

Utlåning till

allmänheten 615 245 38 289 45 214 43 742 0 0 742 490

Obligationer och andra

räntebärande

värdepapper 0 20 078 10 103 56 149 5 000 0 91 330

Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 9 768 9 768

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 37 522 37 522

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 5 465 5 465

Summa

tillgångar 790 784 58 367 55 317 99 891 5 000 52 755 1 062 114

Skulder Skulder till

kreditinstitut 18 0 0 0 0 0 18

Inlåning från

allmänheten 853 006 15 715 25 301 3 266 0 0 897 288

Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 051 3 051

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 2 541 2 541

Avsättningar o

eget kapital 0 0 0 0 0 159 216 159 216

Summa skulder

och eget kapital 853 024 15 715 25 301 3 266 0 164 808 1 062 114

Total skillnad -62 240 42 652 30 016 96 625 5 000 -112 053 0

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken.

Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna på sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan

2011

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 5 592 5 592

Utlåning till

kreditinstitut 134 494 0 0 0 0 0 0 0 134 494

Utlåning till

allmänheten 614 776 12 362 18 447 33 849 100 408 0 0 0 779 842

Obligationer och andra

räntebärande

värdepapper 0 15 288 5 016 5 070 50 011 64 105 9 543 0 149 033

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 45 445 45 445

Summa 749 270 27 650 23 463 38 919 150 419 64 105 9 543 51 037 1 114 406

Skulder Skulder till

kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 8 8

Inlåning från

allmänheten 842 280 68 218 0 30 455 5 442 0 0 923 947 318

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 8 328 8 328

Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 158 752 158 752

Summa skulder

och eget kapital 842 280 68 218 0 30 455 5 442 0 0 168 011 1 114 406

Differens tillgångar och

skulder -93 010 -40 568 23 463 8 464 144 977 64 105 9 543 -116 974

Kumulativ

exponering -93 010 -133 578 -110 115 -101 651 43 326 107 431 116 974 0