GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden
2006-06-14
BUN § 46
Uppföljning av förändringar i skolorganisationen (Havdhem/Hablingbo samt Träkumla/Stenkumla skolor)
KS dnr 2005/0078-29; BUN dnr 2005/034-63
Barn- och utbildningsnämnden beslöt med anledning av en
fullmäktigemotion 2005-04-06 att ge BUF i uppdrag att under 2005 utvärdera omorganisationen av dels Hablingbo-Havdhems skolor, dels Träkumla skola – Lyckåkerskolan (BUN § 05/38).
Av den brukarenkät som utsänts under hösten 2005 och intervjuer framgår sammanfattningsvis:
- Alla berörda parter vittnar om att sammanslagningen har blivit positiv.
- Eleverna har fått flera kamrater, fler lärare, bättre utrustad skola med bibliotek, idrottshall, bra skolgård och bra lokaler.
- Personal behöver många arbetskamrater, möjlighet till karriärväxling, möjligheter till heltidsarbete, möjligheter som ökar när skolan blir större
- Föräldrar anser att en skola inte får vara för liten. Barn behöver många kamrater och flera vuxna och det har de fått nu.
- Rektor anser att det pedagogiska utvecklingsarbetet har stärkts i och med att arbetslagen blivit större och flera kompetenser tillkommit.
- Förvaltningen måste planera och budgetera inför skolsammanslagningar för att förebygga problem som annars uppstår. En checklista bör upprättas och en stödperson utses på förvaltningen för att stödja rektor i omställningsarbetet.
- Tydlighet och klara besked och beslut från beslutsfattarna efterfrågas såväl från personal som från föräldrar.
- Det är viktigt att lyssna mer på de föräldrar som har barn i skolan än på dem som bara värnar socknen.
- Beslutprocessen får inte bli för utdragen.
Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Rapporten godkänns
2. Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
GOTLANDS KOMMUN 2006-06-14 Barn- och utbildnings-
förvaltningen KN
PM
Utvärdering av sammanslagning av skolor
BUN beslutade § 38 2005-04-06 att ge förvaltningen i uppdrag att under 2005 utvärdera omorganisationen av dels Hablingbo-Havdhem skolor,
dels Träkumla skola-Lyckåkerskolan. (Stenkumla har även ingått i utvärderingen här.)
Fullmäktigeledamot Christer Mattson har i en motion 2005-02-14 väckt frågan om att en utvärdering skall ske av sammanslagningen av skolorna.
Planeringssekreterare Gunilla Carlson och utvecklingschef Karin Nyström har träffat och intervjuat elever, föräldrar, lärare, skolsköterskor och rektor i de här aktuella skolorna och dokumenterat svaren. Besök har gjorts på Havdhem skola och på Lyckåkerskola. Arbetet startade i februari 2006.
Intervjuarna ställde följande öppna frågor till alla grupper.
1. Vad har fungerat bra?
2. Vad hade kunnat göras bättre från diskussion om omorganisation till skolgång i den nya skolan?
3. Hur fungerar det idag?
Sammanlagt djupintervjuades i de berörda skolorna
• 19 elever
• 9 föräldrar (varav två representerade Hem och Skola)
• 8 lärare/personal
• 3 rektorer
• 3 skolsköterskor
Sammanställning av resultaten från intervjuerna
Av elevernas svar framgår att följande varit positivt med sammanslagningen av skolor:
Det som var bra innan flytten var:
+ Att skolan innan flytten ordnade med träffar som "skolbytardag", lägerskola och besök på den nya skolan.
+ Att de kände många elever sedan tidigare, genom att de hade haft idrott och slöjd tillsammans och även idrottat på fritiden.
Det som var bra med sammanslagningen var;
+ Att få nya kamrater. Det gäller både de elever som flyttat till en ny skola som de elever som fått nya skolkamrater.
+ Att få tillgång till specialsalar som idrottshall, skolbibliotek och slöjdsalar.
+ Att få vänja sig vid en större skola inför flytten till ”högstadieskola”.
+ Att det var samma bussbolag för skolskjutsarna Positiva uttalande från lärarna
+ Det var ett ”lyft” att få nya arbetskamrater och att få fler kollegor att samarbeta med.
+ Möjligheten har ökat att ha fler pedagogiska samtal + Fler möjligheter till egen yrkesutveckling
+ Roligare att arbeta med lite större klasser som ger mer dynamik i grupprocessen
+ Nöjda med de nya lokalerna, när de väl stod klara (Hablingbo/Havdhem)
Positiva uttalanden från föräldrarna
Alla föräldrar som intervjuats i de här aktuella skolorna vittnar om att det nu har blivit jättebra för deras barn.
+ Det var bra för eleverna att få flera kamrater och att ”bussiga kortet”
har underlättat för eleverna att också vara med sina nya kamrater på fritiden.
+ Bra för eleverna att få vänja sig vid en större skola innan de skall flytta till ”högstadiet”.
+ Barnen blir mer ”framåt”
+ Bra för elever i behov av särskilt stöd att få tillgång till resurser, då det ibland var svårt att få hjälp på en liten skola.
+ Bra kontakt med berörda rektorer som har gjort sitt bästa trots stora påfrestningar
+ Föräldrar har själva fått nya vänner bland de nya föräldrarna + Det har varit ett ”jättelyft” med den nya större skolan
Positiva uttalanden från skolsköterskorna
+ Sammanslagningarna har inte medfört några hälsoproblem. Tvärtom har fler elever framfört att det var roligt att få fler kamrater.
+ Generellt fanns inställningen till sammanslagningen ”att det här skall bli bra”. I åk 4 och 6 har skolhälsovården ”hälsosamtal” med eleverna.
Barnen pratade inte mycket om flytten. Personalen försökte få till stånd olika samarbeten mellan skolorna. Idag märks ingen uppdelning mellan vilka barn som kommit från Hablingbo och vilka som funnits i
Havdhems skola. (Hablingbo).
+ Sammanslagningen fungerade överhuvudtaget bra, informationen till elever och föräldrar gick fram, det gavs möjlighet till diskussioner.
(Trä-/Stenkumla)
+ Eleverna får tillgång till fler resurser, det finns fler lärare och mer
”kringpersonal”. Det finns större möjligheter att hjälpa elever i behov av särskilt stöd, möjligheten att tillskapa mindre grupper för speciella behov ökar.(Trä/Stenkumla)
+ Rektor har följt upp med träffar med föräldrar, lärare och barn på ett mycket bra sätt. (Trä-/Stenkumla)
Negativa uttalanden från eleverna
- Eleverna kunde ha besökt varandras skolor, både den nya skolan och den gamla som skulle upphöra.
- De vuxna kunde lyssna mer på eleverna.
Negativa synpunkter som lärarna har uttryckt
- Beslutsprocessen blev för utdragen. När beslutet väl togs fanns ingen framförhållning när det gällde det praktiska arbetet som fick göras av dem själva utan någon hjälp.
- Mycket material försvann och annat som borde ha kastats kom med till den nya skolan.
- Lärarna på båda skolorna borde ha fått mer tid tillsammans för
planering av det pedagogiska arbetet. Elevgrupperna blev för stora och det fanns egentligen ingen bra lösning, bara mindre dåliga. Bättre beredskap skulle ha behövts med planerade förebyggande stödinsatser för elevgrupperna.
- Det var negativt att flytten skedde just när det var så stora barnkullar och att skolan inte var färdigbyggd när man flyttade in.
(Hablingbo/Havdhem)
Negativa synpunkter som föräldrar har uttryckt
- När politikerna inte fattar beslut i tid och beslutsprocessen blir för utdragen, så flyttar föräldrarna själva sina barn när de förstår att en skola inte har någon framtid. Detta kan i sin tur bli negativt för föräldragruppen och naturligtvis i förlängningen för barnen. Socknen blir splittrad (Sten-Träkumla/Lyckåker)
- Alla föräldrarna efterlyser tydlighet och ”ärlighet” från beslutsfattarna.
De skulle ha tagit mer vara på möjligheten till samarbetet med föräldrarna.
- Många gånger lyssnar politikerna mer på äldre ”sockenbor” som värnar om skolbyggnaden än på de föräldrar som har barn i skolan.
- Det var negativt att flytten skedde just när det var så stora barnkullar och att skolan inte var färdigbyggd när man flyttade in.
(Hablingbo/Havdhem)
- Skolor i Visby är inte vana att ”tänka på bussbarn” vid schemaläggning.
(Lyckåker)
Negativa synpunkter som skolsköterskorna har uttryckt
- Båda skolorna, Träkumla och Stenkumla, borde ha lagts ner samtidigt.
Det blev ingen bra verksamhet för de ca 20 elever som gick det sista året i Stenkumla.
- Det fanns en del elevproblem i de båda skolorna med de hade inget med själva sammanslagningen att göra. Det blev ett sätt att utanförlägga problematiken att skylla på flytten. (Hablingbo)
- Tidpunkten för sammanslagningen var olycklig. Det som var problem var trångboddheten och ombyggnationen som pågick samtidigt som sammanslagningen skedde. Det hade varit bättre att vänta två år när de stora elevkullarna hade gått vidare till högstadiet. (Hablingbo)
Svar på hur det fungerar idag:
Idag ”med facit i hand” är alla nöjda och vittnar om att det fungerar mycket bra både för både elever, lärare och föräldrar i de här sammanslagna skolorna.
Att tänka på inför framtida skolsammanslagningar
BeslutsprocessenDet är viktigt att inte dra ut på beslutsprocessen. Från det att tanken väckts att en skola skall upphöra, till dess att beslut har fattats att så verkligen skall ske, får det inte gå flera år.
Många vittnar om att det som upprör är när ”falska förhoppningar” väcks som sedan inte infrias.
Flera föräldrar uttrycker att de förstår att en alltför liten skola inte är bra ur lär- och- undervisningssynpunkt och inte heller ur ett socialt perspektiv. Därför blir de upprörda när politikerna inte kan fatta nödvändiga beslut, utan drar ut på tiden.
Det är viktigt att anpassa tidpunkten för sammanslagningen med elevantalet för att förhindra onödiga problem som brist på klassrum och trångboddhet.
Behovet av förberedelsetid är olika för barn och unga. För barn räcker det att veta var man skall gå i skolan nästa termin medan lärare och föräldrar behöver längre tid för att kunna förbereda sig både mentalt och praktiskt.
För eleverna är det viktigaste att få veta vilka skolkamrater man skall ha samt få se den nya skolan och träffa de nya kamraterna innan flytt.
Lika viktigt som att eleverna som skall flytta till en ny skola får besöka den är, att själva få visa upp sin gamla skola för sina nya klasskamrater.
Eleverna uttrycker att de vill veta vilken lärare de skall få. Det är inte
avgörande att få behålla sin tidigare lärare även om en del uttrycker att det var en trygghet.
En noggrann analys måste ske av vilka effekter det blir om elevgrupper hålls ihop alternativt splittras upp på flera klasser för att lärarna skall ha en god beredskap för det som händer.
Byggnation skall inte ske parallellt med inflyttning.
Budget för omorganisationskonstnader måste finnas.
Planering och budgetering måste ske för det praktiska arbetet när en skola stängs som har funnits under mycket lång tid.
Förutsättningar som måste finnas för rektors arbete:
∗ Tid måste ges för planering av omställningsprocessen.
∗ Tid för samtal med berörda elever, lärare, föräldrar och allmänhet.
∗ Tid och stöd av BUF i samarbetet med Teknisk förvaltning.
Förutsättningar som måste finnas för lärarnas arbete:
∗ Tid måste ges för samplanering med de nya arbetskamraterna.
∗ Tid måste ges för samtal med eleverna
∗ Hjälp och tid måste finnas för att inventera och besluta om material som skall
1. tas med till den nya skolan
2. tas om hand för att användas på andra skolor ex skolbiblioteksböcker
3. material som skall omhändertas för att bevara ”kulturarvet” t.ex.
av hembygdsföreningen, Fornsalen eller annan intressent 4. material som skall sorteras och kastas
5. hjälp och tid för att packa och packa upp på den nya skolan 6. hjälp med praktiskt arbete
∗ Planerings- och eller kompetensutvecklingstid får inte helt åtgå till praktiskt arbete som uppackning och iordningställande av materiel.
Förvaltningens arbete och ansvar:
∗ Budgetera för omställningskostnader.
∗ Ta fram en checklista till stöd för rektor vid skolsammanslagningar
∗ Erbjuda personligt och praktiskt stöd till rektor.
∗ Se till att anlita experthjälp för att se till att skolan dokumenteras för framtiden.
∗ Ta tillvara bilddokumentation som skolkort med mera, textmaterial, elevarbeten och annat som bör arkiveras.
Sammanfattning:
Alla berörda parter vittnar om att sammanslagningen har blivit positiv.
Eleverna har fått flera kamrater, fler lärare, bättre utrustad skola med bibliotek, idrottshall, bra skolgård och bra lokaler.
Personal behöver många arbetskamrater, möjlighet till karriärväxling, möjligheter till heltidsarbete, möjligheter som ökar när skolan blir större
Föräldrar anser att en skola inte får vara för liten. Barn behöver många kamrater och flera vuxna och det har de fått nu.
Rektor anser att det pedagogiska utvecklingsarbetet har stärkts i och med att arbetslagen blivit större och flera kompetenser tillkommit.
Förvaltningen måste planera och budgetera inför skolsammanslagningar för att förebygga problem som annars uppstår. En checklista bör upprättas och en stödperson utses på förvaltningen för att stödja rektor i omställningsarbetet.
Tydlighet och klara besked och beslut från beslutsfattarna efterfrågas såväl från personal som från föräldrar.
Det är viktigt att lyssna mer på de föräldrar som har barn i skolan än på dem som bara värnar socknen.
Beslutprocessen får inte bli för utdragen.
Karin Nyström Gunilla Carlson
Utvecklingschef Planeringssekreterare
