Kammarrätt, 2017-1095
En äggproducents anläggning spärrades på grund av Newcastlesjuka och fick sedan ersättning enligt epizootilagen på grund av rostangrepp på inredning och packmaskin. Desinfektionsmedel som spridits hade legat på för lång tid. Bolaget hade följt Jordbruksverkets epizootihandbok och själva
desinfektionen hade inte varit en valbar eller frivillig åtgärd. Bolaget borde dock tidigare ha vidtagit aktiva åtgärder för att driva saneringsarbetet framåt. Bolaget ansågs därför ha medverkat till kostnaderna och ersättningen jämkades till hälften.
Jordbruksverket hade spärrförklarat Kvillinge Ägg AB:s anläggning och avlivat samtliga fjäderfä (ca 24 000) och destruerat samtliga ägg som lagrats på anläggningen. I ärendet hade det betalats ut sammanlagt 4 020 106 kr på grund av kostnader och förluster på grund av vidtagna åtgärder enligt epizootilagen. Ersättning för
produktionsbortfall lämnafrs med femtio procent av den kostnad eller förlust som bortfallet medförde. I övrigt lämnades full ersättning för de ersättningsgilla kostnaderna.
Bolaget ansökte om ersättning för rostskador på inredning efter sanering. Bolaget yrkar även ersättning avseende kostnad för reservdelar till packmaskin (Agropool).
Bolaget anförde bl.a. följande. Kostnaden och ersättningsbeloppet är en direkt följd av Jordbruksverkets beslut och åtgärder i anledning av sjukdom och spärrförklaringen av anläggningen enligt epizootilagen. Bolaget har följt alla beslut och anvisningar som lämnats via ansvarig veterinär och tjänstemän i anledning av utbrottet. Det var i beslutet om avlivning även tydligt att saneringsarbetet skulle utföras av ett ackrediterat företag och
utföraren har en skyldighet att anpassa desinfektionen efter saneringsytornas olika omständigheter. Bolaget har inte heller varit förhindrad att ta bort saneringsmedlet.
Förvaltningsrätten i Jönköping biföll överklagandet på så sätt att bolaget hade rätt till ersättning.
Förvaltningsrätten anförde bl.a. följande. Ersättning skall lämnas enbart för kostnader eller förluster som föranleds av en myndighets beslut enligt epizootilagen. Ersättning lämnas för hela den faktiska kostnaden eller förlusten. Av förarbetsuttalande framgår att exempelvis embryon och ägg som förstörs vid en sanering kan ersättas som en kostnad på grund av en saneringsåtgärd. Detta innebär att även annan egendom som förstörs vid en sanering bör kunna ersättas som en kostnad på grund av en saneringsåtgärd. I detta fall har bolaget tillämpat en avskrivningstid om 15 år. Förvaltningsrätten finner inte skäl att ifrågasätta att den ekonomiska livslängden är 15 år. Mot bakgrund av vad som framkommit har bolaget gjort sannolikt att inredningen och packmaskinen har skadats på grund av saneringsåtgärd, och rätt till ersättning för detta finns om det kan anses att det är kostnader på grund av ett beslut enligt epizootilagen. Jordbruksverket har i huvudsak gjort gällande att kostnaderna har uppstått till följd av en felaktig hantering från sökandens sida eller ett felaktigt verkställande av beslut enligt lagen. Härvid kan konstateras att bolaget har utfört preliminärdesinfektion efter att ha fått beslut om
Källa: Kammarrätt
Målnr/Dnr: 2017-1095
Beslutsdatum: 2018-03-15
Organisationer: Jordbruksverket Kvillinge Ägg AB
det. De har följt de instruktioner de fått. Någon instruktion om att rengöringsmedlet skulle tvättas bort efter viss tid har de inte fått. De har sedan, i enlighet med information som de säger sig ha fått, avvaktat med rengöring till det att saneringsplanen var klar och saneringsmöte hållits. Det har framkommit att det i det inledande skedet inte fanns någon färdig krisorganisation, och att det var många olika personer inblandade. Flera vittnen har uppgett att djurägaren enligt deras uppfattning inte skulle vidta några åtgärder utan beslut eller anvisningar från Jordbruksverket eller veterinär.
Jordbruksverket överklagade.
Kammarrätten i Jönköping biföll delvis överklagandet och beslutade att bolaget skulle beviljas ersättning för kostnader på grund av skador på inredning samt packmaskin men att ersättningen ska jämkas till hälften av ersättningsbeloppets storlek.
I domskälen uttalades följande.
" - Rätt till ersättning för rostskador på inredning och för kostnader för reservdelar (Agropool)
Enligt 15 § epizootilagen ska staten ersätta den som på grund av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller på grund av beslut som har meddelats med stöd av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen drabbas av bl.a. kostnader på grund av saneringsåtgärder.
Av 5 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:105) om ersättning på grund av beslut med stöd av epizootilagen, framgår att ersättning lämnas endast för kostnad på grund av saneringsåtgärder som vidtagits utöver normal rengöring och som fastställts i saneringsplan eller beslutats av den förordnade veterinären.
Av förarbetena till epizootilagen framgår följande. Ersättning ska även i fortsättningen lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.
Ersättning ska lämnas enbart för kostnader eller förluster som föranleds av en myndighets beslut enligt lagen.
Kostnader eller förluster som uppkommer enbart på grund av sjukdomen ska alltså inte ersättas. Endast den som direkt och primärt drabbas av ett beslut ska ha rätt till ersättning. För närvarande lämnas ersättning också för kostnad med anledning av saneringsåtgärder enligt bestämmelserna om intrång i näringsverksamhet. I den nya lagen kommer denna ersättningspost att anges särskilt. Sådan ersättning kan komma att gälla också embryon, sperma och ägg avsedda för reproduktion som förstörs vid saneringen (se prop. 1998/99:88 s.
25–26).
Syftet är att saneringsåtgärder ska planeras och att den enskilde ska ersättas för sådana planerade kostnader och förluster som uppkommer på grund av sanering utöver normal rengöring. Rätten till ersättning förutsätter därför att saneringsåtgärden fastställts i saneringsplan eller beslutats av den förordnade veterinären. Rätten till ersättning förutsätter även att det finns ett direkt orsakssamband mellan Jordbruksverkets beslut och den uppkomna kostnaden (jfr a. prop. och HFD 2013 ref. 37 angående ersättning enligt växtskyddslagen (1972:318)). I det aktuella målet innebär detta att det måste finnas ett direkt orsakssamband mellan saneringsåtgärden och den uppkomna kostnaden.
Det har framkommit att Kvillinge Ägg av veterinär uppmanats att utföra preliminärdesinfektion av anläggningen.
I den fastställda saneringsplanen anges att saneringen inleds med en preliminärdesinfektion med parvocide 1
% i stallarna, packrummet, av packmaskinen och kylrum. Det finns därför inte anledning att ifrågasätta att utförande av preliminärdesinfektionen utgjort en sådan saneringsåtgärd som avses i epizootilagen.
Ställningstagande inför frågan om det föreligger ett orsakssamband mellan kostnaderna och saneringsåtgärden förutsätter att det är utrett vad saneringsåtgärden preliminärdesinfektion innebär och vilka moment som ingår i utförandet.
Ett utbrott av Newcastlesjuka är allvarligt och smitta kan snabbt spridas. Vid ett utbrott är det primära intresset att förebygga, förhindra och bekämpa smittspridning. En djurägare har en skyldighet att omedelbart anmäla misstanke om epizootisk sjukdom till veterinär samt för att göra det som rimligen kan begäras för att förhindra och begränsa smittspridningen. En veterinär som misstänker ett fall av epizootisk sjukdom ska omedelbart anmäla det till Jordbruksverket. Jordbruksverket har ansvar för att sätta den misstänkta anläggningen under officiell övervakning samt för att vidta ett antal specificerade åtgärder såsom bl.a. att utreda förekomst av smitta samt att besluta om och reglera åtgärder för att förebygga och bekämpa smittspridning. Rengöring och
desinficering av en smittad anläggning utgör sådana åtgärder. För dessa åtgärder finns detaljerade bestämmelser i Rådets direktiv 92/66/EEG av den 14 juli 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan samt i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar, senast ändrad genom SJVFS 2010:44. Riktlinjer finns även i Jordbruksverkets epizootihandbok (2006).
Av artikel 11.b direktivet om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan framgår följande. Medlemsstaterna ska säkerställa att rengöring och desinficering utförs under officiell övervakning i enlighet med de direktiv som ges av den officiellt förordnade veterinären och i enlighet med det förfarande för rengöring och desinficering av en smittad anläggning som anges i bilaga 2. I bilaga 2 till direktivet anges under rubriken Inledande rengöring och desinficering bl.a. att alla delar av lokaliteterna där fjäderfäna varit inhysta samt alla delar av andra byggnader, gårdar etc. som har blivit förorenade under slakten eller i samband med obduktion ska så snart fågelkropparna har avlägsnats för kvittblivning sprutas med ett desinficeringsmedel som är godkänt. Det använda desinficeringsmedlet ska lämnas kvar på ytorna i minst 24 timmar. Under rubriken Slutlig rengöring och desinficering anges bl.a. att alla ytor ska befrias från fett och smuts med avfettningsmedel och tvättas med vatten.
Efter tvättning med vatten ska ytorna sprutas på nytt med desinficeringsmedel.
I 6 kap. 12 § SJVFS 2002:98 anges att en smittrening av en anläggning ska ske enligt en saneringsplan som fastställts av Jordbruksverket. Av 6 kap. 16 § framgår följande. I de fall det bedöms nödvändigt för att motverka smittspridning i samband med en smittrening av en djuranläggning och en bortförsel av djurkroppar och material ska en smittrening inledas med en preliminärdesinfektion. Därvid ska kroppar av avlidna djur, gödsel, strö, markområden och utrymmen som har förorenats i samband med avlivning eller annan hantering av djuren samt golv väggar, tak och inredning i utrymmen där djuren har vistats dränkas in med desinfektionsmedel.
Medlet ska lämnas att verka under så lång tid som Jordbruksverket beslutar. En slutlig smittrening av en djuranläggning ska utföras när en eventuell preliminär desinfektion är avslutad och djurkropparna har avlägsnats.
Av 6 kap. 17 § framgår följande. Om inte Jordbruksverket beslutar annat ska en smittrening omfatta
oskadliggörande av smittspridande skadedjur, grovrengöring, våtrengöring genom högtryckstvätt eller på annat
sätt med fettlösande medel, upptorkning samt slutlig behandling med desinfektionsmedel.
Enligt 6 kap. 19 § är det, efter en avslutad smittrening av en smittförklarad djuranläggning, förbjudet att tillträda den anläggning som har smittrenats. Förbudet gäller till dess att beslutet om smittförklaring har upphävts enligt 7 § epizootilagen. Undantag från förbudet mot tillträde kan medges av Jordbruksverket.
I Jordbruksverkets epizootihandbok anges bl.a. följande. Smittrening ska utföras enligt en saneringsplan som Jordbruksverket fastställer och under övervakning av veterinär som verket utser. Arbetet ska omfatta både preliminärdesinfektion och slutlig smittrening. Preliminärdesinfektion ska utföras på följande sätt. Så snart alla fågelkroppar avlägsnats för att oskadliggöras ska alla djurutrymmen, andra utrymmen, redskap och
markområden samt allt material som kan ha utsatts för smitta begjutas med tillräcklig mängd
desinfektionsmedel. Desinfektionsmedlet ska tillåtas verka i minst 24 timmar. Alla vävnader från fåglar samt alla ägg, fjädrar, kasserad inredning och grövre föroreningar av byggnader, gårdsplaner, utrustning etc. ska
noggrant samlas upp och oskadliggöras tillsammans med fågelkropparna. Slutlig smittrening ska utföras på följande sätt. Alla ytor ska befrias från fett och smuts med hjälp av avfettningsmedel och därefter tvättas med vatten. Efter tvättning med vatten ska ytorna åter besprutas med desinfektionsmedel (se Epizootihandboken 2006 Del II kapitel 8 Newcastlesjuka, s. 9).
Av saneringsplanen framgår bl.a. följande. Saneringen inleds med en preliminärdesinfektion. Efter den preliminära desinfektionen rengörs enligt detaljerad anvisning byggnader och lokaler.
Kammarrätten konstaterar att saneringsplanen innehåller relativt detaljerade anvisningar om saneringsarbetets utförande efter preliminärdesinfektionen. Däremot innehåller saneringsplanen endast övergripande anvisningar om hur preliminärdesinfektionen ska utföras. Det finns därför inte anledning att utgå från att Kvillinge Ägg varit ålagt att vid preliminärdesinfektionen följa andra direktiv än de som följer av ovan refererade bestämmelser.
Preliminärdesinfektionen har således inneburit att fågelkroppar ska ha avlägsnats och att djurutrymmen, andra utrymmen, redskap och markområden ska ha dränkts in i desinfektionsmedlet parvocide med en
koncentrationshalt på 1 %. Desinfektionsmedlet ska ha lämnats kvar på ytorna i minst 24 timmar. Först efter det att preliminärdesinfektionen utförts har den slutliga smittreningen kunnat påbörjas. Som framgår av
Jordbruksverkets epizootihandbok tvättas desinfektionsmedlet först då bort från ytorna med vatten för att sedan desinficeras på nytt. Kvillinge Ägg har därför inte haft anledning att uppfatta att vattentvätt av ytorna skulle ingå som ett moment i preliminärdesinfektionen.
För bedömning av om det förligger ett orsaksamband mellan kostnaderna och saneringsåtgärden måste den föreliggande situationen, som innebär att saneringsåtgärden vidtagits, jämföras med ett fiktivt scenario, där saneringsåtgärderna inte vidtagits (jfr Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp 2 allmänna
ersättningsprinciper 1991, s. 226). Om kostnaderna endast uppkommit under förhållandet att
saneringsåtgärden utförts och kostnaderna inte kan anses bero på andra omständigheter föreligger ett orsakssamband mellan kostnaden och saneringsåtgärden. Det material Kvillinge Ägg presenterat i målet gör sannolikt att preliminärdesinfektionen, oberoende av eventuella samverkande skadeorsaker, utgjort en nödvändig betingelse för skadorna på inredningen och packmaskinen (jfr Hellner och Radetzki,
Skadeståndsrätt, 9 uppl. s. 184 ff). Preliminärdesinfektionen har inte varit en valbar eller frivillig åtgärd för Kvillinge Ägg. Kammarrätten finner därmed att det föreligger ett orsakssamband mellan saneringsåtgärden och de aktuella rostangreppen som inneburit kostnader. Kvillinge Ägg har således rätt till ersättning för kostnader för rostskador på inredningen och för reservdelar till packmaskinen som uppkommit till följd av saneringsåtgärden.
- Jämkning av ersättning
Enligt 16 § epizootilagen kan ersättning jämkas om den ersättningsberättigade uppsåtligen eller genom vårdslöshet själv har medverkat till kostnaden eller förlusten. Detsamma gäller om den ersättningsberättigade vägrar att rätta sig efter en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen eller ett beslut som har meddelats med stöd av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.
Av förarbetena till epizootilagen framgår följande. För att ytterligare markera vikten av ett korrekt och lojalt beteende från enskilda vid ett sjukdomsutbrott anser regeringen att det bör räcka med vanlig vårdslöshet hos den enskilde för att möjlighet till jämkning ska finnas. Det är även av stort värde att ge den enskilde djurägaren ekonomiska incitament att aktivt medverka till en snabb och effektiv bekämpning av epizootiska sjukdomar (se a. prop. s. 26–27).
En djurägare förväntas följa tillämpliga föreskrifter och de direktiv som ges av Jordbruksverket och ansvarig veterinär. Det kan inte förväntas att en djurägare tar egna initiativ i samband med smittrening som äventyrar arbetet med att förebygga och bekämpa smittspridning i syfte att tillvarata egna intressen. Detta ska dock inte förstås som att djurägaren kan förhålla sig passiv under processen. Av allmänna skadeståndsrättsliga principer följer att en skadelidande har ansvar för att i den utsträckning det rimligen kan förväntas av honom eller henne, begränsa skadan (jfr 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)).
Preliminärdesinfektionen utfördes den 23 juni 2014. Inredning i utrymmen där djuren vistats skulle då dränkas in med desinfektionsmedlet parvocide och lämnas kvar under minst 24 timmar. Därefter skulle den slutliga
rengöringen och desinficeringen ha påbörjats. Desinfektionsmedlet har tvättats bort från anläggningen först den 30 juli 2014. Kvillinge Ägg har anfört att tvättning inte kunnat ske förrän saneringsplanen fastställts och
saneringsmöte hållits. Saneringsplanen fastställdes den 16 juli 2014 och saneringsmöte hölls den 22 juli 2014.
Smittrening ska ske enligt en saneringsplan. Den veterinär som Jordbruksverket utser att övervaka
smittreningen ska utarbeta saneringsplanen i samråd med verksamhetsansvarig på anläggningen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket och länsstyrelsen. Saneringsplanen ska fastställas av
Jordbruksverket (se Epizootihandboken 2006 Del I kapitel 17 Skyddskläder och smittrening, s. 8). Arbetet med smittrening enligt saneringsplan förutsätter således inte att saneringsplanen fastställts av Jordbruksverket.
Kammarrätten konstaterar att parterna redan den 25 juni 2014 haft ett möte där saneringsåtgärderna
diskuterades. Såvitt framgår hade inredningen och packmaskinen då stått indränkt i desinfektionsmedlet i mer än 24 timmar. Kvillinge Ägg borde redan vid detta tillfälle ha förvissat sig om hur det fortsatta saneringsförloppet skulle förlöpa. Genom att först drygt en månad därefter påbörja den slutliga saneringen och desinfektionen har Kvillinge Ägg medverkat till de uppkomna kostnaderna. Ersättningsbeloppets storlek ska därför jämkas till hälften.
- Sammanfattning
Kammarrätten har funnit att saneringsåtgärden preliminärdesinfektion har orsakat skador på inredningen och packmaskinen och föranlett kostnader för Kvillige Ägg och att det föreligger ett orsakssamband mellan Jordbruksverkets beslut och de uppkomna kostnaderna. Kvillinge Ägg har därför rätt till ersättning för
kostnaderna med stöd av epizootilagen. Jordbruksverket kan emellertid inte ensamt lastas för att skadorna uppkommit. Kammarrätten har funnit att utförandet av smittrening enligt saneringsplan inte förutsätter att en saneringsplan fastställts. Kvillinge Ägg borde tidigare ha vidtagit aktiva åtgärder för att driva saneringsarbetet framåt. Kvillinge Ägg har därför medverkat till att kostnaderna uppkommit genom att påbörja den slutliga saneringen först drygt en månad efter det att preliminärdesinfektionen utfördes. Ersättningsbeloppet har därför jämkats till hälften.
Jordbruksverket har inom ramen för sitt beslut inte prövat ersättningsbeloppets storlek. Med hänvisning till instansordningsprincipen ankommer det på verket att beräkna de uppkomna kostnaderna i enlighet med denna dom.
- Rättegångskostnader
Det finns ingen laglig möjlighet att utge ersättning för rättegångskostnader i mål av aktuellt slag. Yrkandet därom ska därför avvisas."
