• No results found

Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Susanne Jangentorp 2012-06-05 LK/120094

Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Eva Hallström (MP), ordförande

Birgitta Kringlund (FP)

Mats Sandström (S) vice ordförande Åsa Johansson (S)

Thomas Olsson (C) ers för Aida Alvinius Ersättare Marianne Utterdahl (SIV)

I tjänsten Agnetha Jonsson, chef landstingsservice Mikael Borén, chef landstings-IT

Lars Nilsson, chef landstingsfastigheter Curt Monfelt, miljöchef

Miranda Fredriksson, miljösamordnare

Pia-Britt Hildebrand, enhetschef upphandling och avtal § 20 Särskilt inbjudna Christer Pettersson, Region Värmland

Fredrik Östlin, Off 2 Off

Justering Utsågs Mats Sandström att jämte ordföranden justera dagens protokoll.

§ 19

Dagordning och övriga frågor

Dagordningen godkändes med följande tillägg under övriga frågor:

Information om Off 2 Off.

Ordföranden hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

§ 20

Rapport om utvärdering av arbetssätt för miljökrav i upphandlingar

Enhetschef för upphandling och avtal Pia-Britt Hildebrand och miljösam- ordnare Miranda Fredriksson rapporterade om resultatet av sitt nya arbets- sätt att jobba med miljökrav i upphandlingar.

Pia-Britt Hildebrand inledde med att informera om föreläsningar som enhet- en varit på.

Anders Wijkman föreläste den 26 mars på SOIs årskonferens, som detta år var på CCC, om sin utredning. Nya bestämmelser som är resultatet av ut- redningen skulle ha införts i sommar men har nu skjutits fram till december.

Maria Loosman har haft föredrag om sociala och etiska krav i upphandling.

Enheten har också varit på en samordnad upphandling med miljöstyrnings- rådet och på Gotland på regionkonferens med föreläsare bland annat Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi, som redogjorde för ett projekt

(2)

om ”Offentlig upphandling- som politiskt styrmedel” vilket syftade till att ta reda på effekter kring grön upphandling.

Sveriges offentliga upphandlare åker till Almedalen i juli.

Pia-Britt Hildebrand kommer att delta i ett av seminarierna där hon kommer att i intervjuform redogöra för hur Landstinget i Värmland arbetar med be- greppet strategisk upphandling.

Förslag vid upphandling, när man ska ställa miljökrav, är att man premierar leverantören när man når vissa mål istället för vite när man inte uppnår må- let. Detta kräver en annan typ av uppföljningssystem än vi har idag.

Uppförandekod

Pauline Göthberg, anställd av SKL, åker runt i landstingen. Hon jobbar med att se över och kartlägga uppförandekoden, hur mycket den används och hur. Pia-Britt Hildebrand kommer att bjuda in Pauline till Värmland. För- slag är att hon kommer en kort stund på ett landstingsstyrelsemöte för en presentation och därefter träffar medarbetarna på upphandling och avtal samt miljösamordnaren och miljöchefen i ett särskilt forum.

Miljösamordnare Miranda Fredriksson visade ett konkret exempel på hur man kan gå tillväga för att ställa miljökrav i en upphandling. Under våren har mobiltelefoner upphandlats. Med hjälp av Miljöstyrningsrådet framtogs förslag på miljökriterier. För att få reda på vilken kravnivå som var lämplig att ställa på telefonerna, med hänsyn till upphandlingsägarens krav, genom- fördes en liten marknadsundersökning och leverantörsdialog. Kriterier som ställdes var exempelvis maxförbrukning av energi vid laddning, material fria från PVC och bromerade flamskyddsmedel. Miranda visade ett exempel på hur dokumentation från ett företag kan se ut för att intyga att kraven upp- fylls.

Regeringen har tagit fram ett lagförslag till ny miljöbilsdefinition. Förslaget innebär att olika krav på utsläpp kommer att ställas beroende på bilens vikt.

Detta tas i beaktande vid landstingets planerade upphandling av leasingbilar i höst.

§ 21

Projektet BiodriV

Christer Peterson Region Värmland informerade om projektet BiodriV som bedrivs av energikontoret i Värmland. Syftet med projektet är att skapa för- utsättningar för produktion och användning av biodrivmedel i Värmland.

Biogas produceras av restprodukter från samhälle, jordbruk och industri.

Biodrivmedel kan också produceras av cellulosabaserade råvaror.

BiodriV är ett viktigt projekt för miljöns skull och även en möjlighet att ut- veckla den värmländska verkstadsindustrin och att skapa arbetstillfällen.

Värmland ligger också efter jämfört med många andra län när det gäller biogasproduktion.

(3)

§ 22

Miljöredovisning

Miljösamordnare Miranda Fredriksson presenterade Landstinget i Värmlands miljöredovisning för 2011.

Landstingets klimatpåverkan har totalt sett fortsatt att minska under 2011.

Om utsläppskällorna studeras var för sig blir det emellertid tydligt att det fortfarande behövs insatser för att nå en halverad klimatpåverkan inom re- spektive område. Detta gäller framför allt det utsläpp av växthusgaser som härrör från lustgasanvändningen och tjänsteresor med egen bil.

I jämförelse med basåret för det miljöpolitiska programmet har det totala ut- släppet uttryckt i koldioxidekvivalenter minskat med 57 procent, från 7 318 ton 2007 till 3 118 ton 2011. Inköp av 100 procent ursprungsmärkt el under 2011 utgör största anledningen till minskningen.

Miljöredovisningen i sin helhet finns att läsa på liv.se. under uppföljning och analys.

§ 23 LK/111831

Miljöpolitiska programmet - ansvarsfördelning

Miljöchef Curt Monfelt redovisade ansvarsfördelningen mellan verksamhet- erna för de olika målområdena i det miljöpolitiska programmet.

Redovisning ska ske senast i mars månad varje år enligt framtaget doku- ment. Redovisningen omfattar fem rubriker; ansvar, långsiktigt mål, stra- tegi, utvärdering föregående år och planerade aktiviteter innevarande år.

Syftet är att öka medvetenheten om vilka miljöpolitiska mål som landstinget har beslutat om och att tydliggöra vilken organisatorisk enhet som ansvarar för målområdet och att förenkla uppföljningen.

Curt Monfelt och Miranda Fredriksson har informerat verksamhetsföreträ- darna om innebörden i ansvarsfördelningen. De kommer också att stödja verksamheterna vid behov.

Återrapportering kommer att ske till teknikutskottet när dokumentet med målområden är färdigställt.

§ 24

Ekonomisk uppföljning, rapport 1 samt genomförande VP 2012

Landstingsservice

Chef för landstingsservice Agnetha Jonsson redovisade landstingsservice re- sultat.

Sammanfattande analys för perioden

Beslutet om nya avgifter för sjukresor med låg ersättning med resa med kol- lektivtrafik har gett önskad effekt med fler resenärer på servicelinjer, en ök- ning med 23 procent för årets fyra månader. Antalet taxiresor har minskat med 13 procent.

(4)

Ett energieffektiviseringsprojekt, i syfte att öka andelen sjukresor med kol- lektivtrafik ytterligare, startar i höst.

ABBA-projektet med införandet av fakturering, frikortsdatabas och självbe- tjäningsterminaler är ett projekt som genomförs i nära samverkan med eko- nomistaben. Fakturering och frikortsdatabas har driftsatts under första tertia- let och implementeringen av självbetjäningsterminalerna tar fart under hös- ten.

Landstingsservice har fått uppdraget att hantera personalbostäder för fram- tida läkarkandidater från Örebro och Uppsala. Kontakter med Karlstads Bo- stads AB har etbalerats och försöksverksamhet kommer att starta från hös- ten 2012.

Landstingsservice deltar även i år i benchmarking tillsammans med andra landsting inom patientmåltider, materielförsörjning, patienttransporter, lo- kalvård och textilhantering. Resultatet redovisas i juni. Till följd av förra årets benchmarking har ett förbättringsprojekt startats upp inom städverk- samheten vid Centralsjukhuset i syfte att med lägre resursåtgång öka kvali- tén i de tjänster som erbjuds.

Serviceteamet i Landstingshuset, som är en pilot där nya arbetsformer prö- vas, kommer att utvärderas innan sommaren för att ta tillvara nyttiga erfa- renheter inför fortsättningen.

Materielförsörjningsprojektet, som genomförs tillsammans med vårdens verksamheter för att effektivisera förrådshanteringen, har kommit igång bra.

Först ut är Division opererande specialiteter och projektet pågår till halvårs- skiftet 2013.

Det har varit intensiva skeden i de stora byggprojekten som kostförsörj- ningsprojektet, CSK 2013 och hus 60.

Den omfattande renoveringen av köket vid Centralsjukhuset börjar bli klar och köket beräknas vara i full drift efter sommaren. Avfallssystem för åter- vinning av köksavfall till biogas har installerats.

Inköp av andelen ekologiska livsmedel, följer planen, >20 procent.

Införandeprojektet av det nya telefoniavtalet som tecknats med Telia-Sonera har påbörjats och löper till 30 januari 2013. Samtliga vårdcentraler kommer att byta traditionell telefoni mot IP och mobiltelefoni, hänvisningsdator och växlarna på akutsjukhusen kommer att uppgraderas. En positiv effekt av av- talet är bland annat att Patienthotellet på Centralsjukhuset nu är en integre- rad del av televäxeln.

Antalet arbetade timmar omräknat till årsarbetare har minskat med 9,81 tjänst jämfört med samma period förra året. Den ackumulerade sjukfrånva- ron för perioden ligger på 7,96 procent, vilket i stort sett är på samma nivå som föregående år. Tidig rehabilitering och hälsofrämjande insatser fortgår kontinuerligt.

(5)

Resultatet av medarbetarenkäten visar att stöd från chef till medarbetare har förbättrats.

Ekonomi

Landstingsservice prognostiserar ett helårsresultat om - 2,9 miljoner kronor.

Prognosen för sjukresor är - 6,4 miljoner kronor, prognosen för porto - 2,2 miljoner kronor och prognosen för personalkostnader + 0,3 miljoner kronor.

I övrigt balanseras överskridandet av överskott för övriga poster och ej för- delade medel som budgeterats centralt inom landstingsservice.

Tele Teknik

Tele Teknik går nu in i nästa organisationsförändring med målet att under 2012 kunna integreras med Landstings-IT för att underlätta kontakten och samordningen mellan de tekniska serviceorganisationerna.

Landstings-IT

IT-chef Mikael Borén presenterade IT:s resultat.

Det är god tillgänglighet på IT-tjänster. Införandet av Cosmic sker enligt plan. Nästa steg är införande på Sjukhuset i Torsby. Det finns en plan för förtätning med allmänmedicin.

Arbetet har startats upp med KPP (kostnad per patient), DRG (diagnosrela- terade grupper) och TKR (totalkostnadsredovisning). Det finns kopplingar till LEGO (landstingets interna ekonomimodell för gemensam kalkylering och överenskommelser) som ekonomistaben arbetar med.

Tjänstekatalogen uppdateras med information om vad olika beställningar kostar exempelvis persondatorer.

Införande av processer och förvaltningsmodell pågår. Processer implemen- teras hos IT. Utbildning ska genomföras i förvaltningsmodell PM3.

Etablering pågår av den nationella patientöversikten (NPÖ) i fas 2.

Ekonomi

Landstings-IT prognostiserar ett helårsresultat om -0,5 miljoner kronor. Re- sultatet för period 1 är ett överskott på cirka 1 miljon kronor.

Överskottet beror till största delen på vakanser vid tillsättning av tjänster.

Personalen är också relativt ung vilket leder till frånvaro på grund av vård av barn och föräldraledighet. Det är också en viss försening av ny- och åter- investeringar.

Produktion

Personal har rekryterats till IT:s helpdesk vilket gör att antal väntande ären- den minskar succesivt. 85 procent av de ärenden som kommer in är åtgär- dade. Produktionsmiljön är stabil när det gäller servrar och tillgänglighet till system.

(6)

Medarbetare

Sjukfrånvaron har halverats jämfört med samma period 2011.

Sjuknärvaro – IT har infört arbete på distans när arbetet så tillåter på prov.

Personalomsättningen är hög. Det är svårt att hitta kompetent personal och det finns behov att anlita rekryteringsföretag. IT rekryterar också internt.

En enkät har skickats ut till all personal. Resultatet visar att arbetsklimatet har förbättrats.

Miljö

När Cosmic har införts krävs färre servrar. Multifunktionsskrivare har in- förts istället för personliga skrivare. De dataskärmar som finns är utan kvicksilver. Energi återvinns ur datahallarna.

Landstingsfastigheter

Chef för landstingsfastigheter Lars Nilsson presenterade landstingsfastig- heters resultat.

Sammanfattande analys för perioden

Landstinget i Värmland är inne i en fas med omfattande investeringar. För närvarande pågår projekt med planerade investeringsutgifter av storleksord- ningen 2 300 miljoner kronor. Landstingsfastigheter har under respektive styrgrupp ett stort och ansvarsfullt uppdrag att driva dessa projekt på ett op- timalt sätt. Dessa uppgifter präglar i dag arbetsuppgifterna för en stor del av organisationen. Parallellt med detta finns uppdraget att hålla de lokaler som för närvarande utnyttjas helt tillgängliga.

Organisationen är fullt bemannad och har hitintills visat att den klarar upp- draget och har förutsättningar för att fullgöra uppgiften.

Kompetensområdet fastighetsdrift av vårdlokaler har även visat sig gångbart utanför landstingets organisation. Andra motsvarande organisationer hämtar i ökande utsträckning inspiration hos oss. På samma sätt finner våra medar- betare såväl stimulans som goda idéer hos andra som just nu uppför stora lokalprojekt. Störst är utbytet med NKS (Nya Karolinska sjukhuset Solna) för närvarande. Landstingsfastigheter stöttar de kommunala organisationer- na i Värmland med stöd och praktiskt arbete beträffande desinfektionsut- rustningar.

Medaretarperspektivet innebär under dessa förutsättningar att ta i bruk och erbjuda hjälpmedel som ger var och en trygghet och säkerhet. Inom dessa områden pågår omfattande utvecklingsarbeten.

Uppdraget är inte längre att tillhandahålla lokaler utan får mer och mer ka- raktären av att tillgodose funktioner. Detta är särskilt framträdanden när det gäller processdelen att ta nya lokaler i bruk respektive inleda projekt.

Sjukfrånvaron har ökat med 50 procent från 3.04 procent 2011 till 4,67 pro- cent 2012. Orsaken är tre långtidsjukskrivningar.

(7)

Antalet anställningar har ökat från 83 2011 till 85 2012 och antalet årsarbe- tare har ökat från 79.24 till 88.43.

Resultatet av medarbetarenkäten var bra.

Stora projekt

CSK 2013

Alla kalkyler, ritningar, tidplaner med mera finns inlagt digitalt. De som ar- betar med byggprojektet använder läsplatta.

CSK 2013 består av fyra huvudetapper, etapp A – D. Varje etapp är indelad i delprojekt. En erfarenhet av det hitintills utförda detaljplaneringsarbetet är att projektet för att kunna genomföras består av fler delprojekt än vad som ursprungligen planerats. Styrgruppen har därför beslutat att endast projekt som leder till att målet för etapp A får genomföras. Styrgruppen för pro- jektet kommer i juni 2012 att behandla ett förslag vilka projekt ur etapperna A-D som ska färdigställas inom projektet CSK 2013.

Ersättningslokaler OP Öst

I projektet ingår rivning av hus 18, nybyggnad av hus 60 med tillhörande kulvertarbeten, omkopplingar och flyttning av media, infrastrukturåtgärder samt ombyggnationer inom hus 53-54.

Arbetet löper enligt plan. Markarbetena har startat med byggnation av ny in- fartsväg från Älvgatan in till förlossningsentrén samt med schakt för VA ar- beten.

Landstingsfullmäktiges beslut i juni 2011 innebär att nybyggnationen kan tas i bruk för vårdproduktion under andra kvartalet 2016 och ombyggnat- ionen under andra kvartalet 2018.

Ekonomi

Landstingsfastigheter prognostiserar ett helårsresultat om -3,4 miljoner kro- nor vilket beror på stora kostnader i samband med asbestsanering i hus 5 på Centralsjukhuset.

§ 25

Prioriterade investeringar

Landstingsfastigheters chef Lars Nilsson informerade om prioriterade inve- steringar.

Lustgasdestruktion installeras på Centralsjukhuset under hösten 2012. Paral- lellt görs upprustning av viss målning och belysning för att skapa en trevli- gare miljö.

Anpassning av vårdcentralen Kronoparken påbörjas och beräknas vara klart i mars 2013. I samband med anpassningen kommer man också att se över enkelt avhjälpta hinder.

(8)

Anpassning av vårdcentralen i Charlottenberg inklusive en liten ombyggnad samt anpassning i nuvarande lokaler påbörjas och ska också vara klart i mars 2013. Hyresavtalet i EDA förlängs till mars 2013.

Lars Nilsson informerade om hur lokalfrågan kan lösas för Vårdcentralen i Årjäng. Det gäller hälsovalsverksamheten och sjukgymnastiken. För hälso- valsverksamheten kommer vissa ytor i familjecentralen nyttjas och komplet- teras med paviljonger för att få ut tillräckliga ytor. Ombyggnationen beräk- nas vara klar vid årsskiftet.

§ 26

Övriga frågor

Off 2 Off

Fredrik Östlin vd för Off 2 Off informerade om företagsidén. Det handlar om återanvändning av möbler och material via webbtjänst och grundas på licensavgifter. Företaget arbetar för hållbara organisationer.

Inbjudningar

Det fanns för närvarande inga inbjudningar.

Information från seminarier

Punkten utgick.

Avslutning

Mötet avslutades med att ordföranden och övriga i utskottet önskade varandra trevlig sommar.

Vid protokollet

Susanne Jangentorp Justeras

Eva Hallström Mats Sandström

References

Related documents

Av skäl som framgår av vad som anförts under 7 § föreslår Lagrådet att paragrafen kompletteras med ett stycke som innehåller upplys- ningar om att det finns bestämmelser om

Denna bild skulle heller inte behöva anknyta till något sammanhang och därför kunna så att säga flyga under radarn för vad som definitivt kan sägas vara en korrekt

En förvaltare behöver till skillnad från en god man inte något samtycke från huvudmannen för att en rättshandling som han/hon företagit inom ramen för sitt uppdrag skall

”Då staten aktivt delar ut ekonomiska stöd i form av subventioner, lån och skatte- undantag finns det en risk att dessa medel inte går till de företag som har mest nytta av dem,

Det är även viktigt att tänka på kriteriets eller kravets exakta roll i processen, är det för att sålla bort sådana projekt som aldrig borde få stöd, alla välja ut de

Socionomerna menar också att föräldrar som skiljer sig visar sina barn att de inte behöver leva kvar i omständigheter som inte är bra för dem, att skilsmässan blir en god

kvinnosaksnit utan en neuros som hon själv är väl medveten om.” 28 Samma besvärade känsla finns hos Anita Linde i Kvällsposten: ”Det är en självbiografisk roman av det

Man hade nog lärt sig en hel del.” På både termin 1 och termin 4 var det många studenter som svarade att de kunde se fördelar för den egna gruppen men var spekulativt tveksamma