Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran

Version 1.0 2015-03-16

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Naturvärden och skyddade områden... 5

Kulturmiljö ... 6

Sjöar och vattendrag ... 7

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 7

Miljögifter ... 11

Tillståndet i miljön ... 11

Källor till påverkan ... 13

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 20

Undersökningar och övriga insatser ... 21

Genomförda och pågående åtgärder ... 21

Övergödning ... 23

Försurning ... 24

Fysisk påverkan ... 25

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 26

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 26

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 28

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 28

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 29

Källor till påverkan ... 29

Referenser ... 30

Bilagor ... 31

Bilaga 1. Provtagning miljögifter ... 31

Externa bilagor ... 32

(4)

Sammanfattning

Delavrinningsområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran ligger till större delen i kommunerna Avesta och Norberg men sträcker sig även in i kommunerna Hedemora och Sala. Inom området finns ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6), som är en industrimiljö som inkluderar bland annat Koppardalen, gamla järnverket och

kraftverksanläggningarna i Lillforsen och Storforsen.

För området har bergsbruk och metallhantering haft en stor historisk betydelse och har dominerats av Avestas industri- och bruksmiljö. Längs avrinningsområdets vattendrag återfinns lämningar efter metallframställning, kvarnar och dammvallar. Även äldre lämningar har påträffats i form av boplatser, gårdstomter och förhistoriska gravar. I avrinningsområdets södra delar ligger Nedre Dalälven som har pekats ut som ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och

vattendrag.

Inom avrinningsområdet finns det lokalt stora problem med miljögifter. De primära påverkanskällorna är i första hand koncentrerade kring Avesta och Krylbo. Det finns här en stor variation av verksamhetstyper, både pågående och nedlagda verksamheter, vilka påverkar vattenmiljöerna i området. Den komplexa påverkansbilden speglas i den stora mångfald av miljögifter som uppmätts i området.

Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter samt i viss mån flottning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(5)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter.

Området vid Kungsgårdsholmarna, Hovranområdet och Döda fallen är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.

Inom området ligger Kungsgårdsholmarna och det angränsande Hovranområdet vilka båda har pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet har skett ur naturvårdsynpunkt. Värdena består bland annat för Kungsgårdsholmarna av den översvämningsberoende strandfloran och för Hovranområdet den översvämnings- och betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och arter. Storsjön vid Ingolsbenning har pekats ut ur fiskesynpunkt och Bjurforsbäcken ur naturmiljösynpunkt.

Längs Bjurforsbäcken har det bildats ett kommunalt reservat, bland annat för att bevara den öringstam som finns här.

Tre allmänna vattentäkter har skydd i form av vattenskyddsområde, Germundsbo (2002), reservvattentäkten Mästerbo (1960) och Brunnbäck (2002).

(6)

Kulturmiljö

Bergsbruk och metallhantering har haft stor historisk betydelse inom området och domineras av Avesta och dess industri- och bruksmiljö. Utmed områdets vattendrag finns, förutom lämningar efter metallframställning, bland annat kvarnar och dammvallar.

Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser, gårdstomter och

förhistoriska gravar. En snabb överblick av terrängmodeller framtagna från lantmäteriets höjdmodell visar på ett stort antal lämningar efter främst kolframställning, färdvägar, täktverksamhet samt gruvor inom området, som inte är kända sedan tidigare.

I södra delen av området ligger Nedre Dalälven som är utmärkt som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005).

Detta område innefattar även ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6)¹. Avesta är en industrimiljö och inkluderar bland annat Koppardalen med Avesta hytta, gamla järnverket och kraftverksanläggningar i Lillforsen och Storforsen.

I norra delen av avrinningsområdet ligger Grådö-Hamre-Husby, ytterligare ett område med särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Grådö-Hamre-Husby är en centralbygd vid Dalälven där järnframställning haft stor betydelse sedan åtminstone järnåldern. Området var av strategisk betydelse för kontroll av kommunikationer utmed Dalälven. I Grådö, finns rester av en medeltida befästning, skans, vid Dalälven.

Övriga intressanta områden med kända vattenanknutna kulturvärden är bland annat Ingolsbenning, Bjurfors och Knallasbenning.

Fornminnesinventering har skett i området som berör Dalarna åren 1989-1990.

Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter samt i viss mån flottning.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

1 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/84-006.txt

(7)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(8)

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).

Löp- nr

Vattenförekomster i Dalälven mellan Bäsingen och Håvran

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Da l ä l ven

(Aves tafors en - Bä s i ngen) SE666849-152533

2 Da l ä l ven SE667423-151516 3 Kva rnbrobä cken

SE666549-152871 4 Sva rtån

SE666655-152340 5 Myrs jöå n

SE666750-152146 6 Bjurfors bä cken

SE666830-151744

7 Bä cken mel l a n Li l l s jön och Stors jön

SE666738-151393 8 Kl i ntboå n

SE667186-151427 9 Kl i ntboå n

(Li l l s jön - Hytts jön) SE667172-151089 10 Da mms jöå n

SE667148-150900 11 Stors jön

SE667288-150936

X X

Må ttl i g

Otillfreds- ställande Må ttl i g

Må ttl i g

GES 2021

Aves ta

Aves ta, Hedemora Aves ta X

GES 2021

X GKSS 2015

GKSS 2015

GKSS 2021

Aves ta

X X

Må ttl i g Må ttl i g

Må ttl i g

GKSS 2021

Må ttl i g

GES 2021

X GES 2021

GES 2021

X Uppnå r

ej god Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Uppnå r ej god Uppnå r ej god Ej kl a s s a d

X X

GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

GKSS 2015 X

X X

Norberg

Aves ta, Norberg

Norberg

Norberg Hedemora , Norberg Aves ta, Norberg X

X

X Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s tatus

GKSS 2015

X

Aves ta, Norberg

(9)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom

vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(10)

Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(11)

Miljögifter

Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har lokalt stora problem med miljögifter. Påverkanskällorna för miljögifter är koncentrerade kring Avesta och Krylbo, och det är en stor variation av verksamhetstyper, både nedlagda med förorenad mark och pågående, och därmed är påverkansbilden för delar av detta avrinningsområde komplex.

Detta återspeglas i den stora mångfald av föroreningar som uppmätts i avrinningsområdets provtagna vattenförekomster.

Tillståndet i miljön

Figur 4. Sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

Inom Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har tre

vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår tre ej god kemisk status och tre vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre

vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna

vattenförekomsterna.

(12)

De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter.

Myrsjöån (SE666750-152146)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halter av Cd, DEHP och Ni överstiger respektive gränsvärde.

Cr- och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.

Det finns en stor mångfald av ämnen som uppmätts, och även om de flesta inte

överstiger några gränsvärden eller klassgränser påvisar det en spridning av miljögifter till ytvattnet från omkringliggande påverkanskällor.

Svartån (SE666655-152340)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av Cd, oktylfenol, Ni, pentaklorbensen och pentaklorfenol i ytvatten överstiger respektive gränsvärde.

Sedimenthalterna för sex PAHer överstiger respektive gränsvärde. TBT-halten i vatten tangerar gränsvärdet.

Cr-och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.

Sedimenthalterna av Cr, Cu, Ni och Zn överstiger respektive gränsvärde eller klassgräns.

Sedimenthalter av dioxiner och dioxinlika är förhöjda. Dioxiner och dioxinlika PCBer har i dagläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra

vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008). Uppmätta halter var högre än detta värde.

I Svartån placerades en sedimentfälla hösten 2011. I sedimentpartiklarna uppmättes tre olika PAHer i koncentrationer som översteg gränsvärdet för sediment. Även höga halter av klorparaffiner (mellankedjiga, MCCP) har påträffadats i sedimentfällan. MCCP har i dagsläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra

vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008) och halterna i Svartån översteg detta värde. Det material som uppsamlas i sedimentfällor är det

organiska material som senare ska sedimentera på botten (i ackumulationsbottnar).

Föroreningar som är bundna till detta material återspeglar antingen de föroreningar som nyligen släppts ut i vattnet eller de föroreningar som är bundna till sediment och som genom omrörning, av exempelvis bottenlevande djur eller vattenströmmar, åter är i vattenfasen och kan transporteras vidare nedströms. Det uppmättes ett flertal ämnen i sediment från sedimentfällan vilket visar på att många olika ämnen sprids till Svartån från dess närliggande verksamheter, nedlagda eller pågående, och de sprids mycket troligt vidare till Dalälven och vidare nedströms.

Perfluorerade ämnen har påträffats vid ett flertal tillfällen, men tyvärr har laboratorierna inte lyckats omräkna halterna uppmätta i de passiva provtagarna till motsvarande vattenkoncentrationer så att de kan jämföras med gränsvärden.

Dalälven (Avestaforsen – Bäsingen, SE666849-152533)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade

flamskyddsmedel övertiger gränsvärdet. Halterna av PFOS i fisk är förhöjda. Även sedimenthalterna av HCB, HCH och nonylfenol är förhöjda i jämförelse med gränsvärden.

(13)

En stor variation av miljögifter har påträffats i ytvattenprover i denna vattenförekomst.

Det är både ämnen som kan kopplas till förorenade områden eftersom de under lång tid varit förbjudna i Sverige, exempelvis bekämpningsmedlet lindan, men också till pågående verksamheter exempelvis fenoler.

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

Det finns totalt 11 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i avrinningsområdet (Figur 5). Fem av dessa är täkter med liten miljöpåverkan. Det finns en A-verksamhet som representerar stålindustrin (Outokumpu Stainless AB). Verksamheten, som omfattas av både Seveso- och IPPC/IED-direktiven är lokaliserad till Västerbobäcken. Vid den verksamheten genereras utsläpp av organiska ämnen och metaller både till luft och till vatten. Utsläppen till vatten omfattar bland annat metaller (Cr, Ni, Zn) och mineralolja.

Dagvattnet står för en stor del av utsläppet till vatten (upp till 95 %). Cirka 2 ton olja, 400 kg Cr, 250 kg Ni och 230 kg Zn når totalt Västerbobäcken årligen (Miljörapporterings- systemet, emissionsdeklaration 2012). Även via luften transporteras diffust ämnen som Hg, Cu, Pb, Zn, Ni, PAH och dioxiner från verksamheten och faller slutligen ner i

närområdet. Övriga verksamheter är så kallade B-verksamheter och utgörs bland annat av avfallsförbränning Avesta som har mindre utsläpp av bland annat Hg och dioxiner till luft. Utsläpp av rökkondensat och dagvatten sker till Dalälven. Outokumpu Press Plate AB (enbart stoft till luft), Karl Hedin Sågverk och Krylbo avloppsreningsverk (ARV) är även de B-verksamheter. Krylbo ARV, som renar både hushålls- och industriellt vatten bland annat från ovan nämnda verksamheter, har kända utsläpp till recipienten Dalälven.

Tabell 2 visar utsläppsstorlek av metaller till recipient från Krylbo ARV och Outokumpu.

Även organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske via dagvattenavrinning av hårdgjorda ytor från alla dessa verksamheter.

Även mindre, miljöfarliga, verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

(14)

Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Tabell 2. Utsläpp av metaller från Krylbo avloppsreningsverk (ARV) respektive Outokumpu till vatten redovisat som medelvärde för 2008-2011

Förorenade områden

Sammanlagt 153 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har 18 förorenade områden tilldelats riskklass 1 och 2 (Tabell 3)och 24 områden tilldelats riskklass 3 och 4.

Ämne Krylbo ARV Outokumpu

kg/år kg/år

(medel åren 2008-2011) År 2012

Cd 0,16

Cr 3,3 391

Cu 8,7

Hg 0,18

Ni 8,4 247

Pb 1,1

Zn 49,9 226

(15)

Tabell 3. Kartlagda förorenade områden (riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 1 Gotthard Aluminium

AB

Primära metallverk (Al) Aluminiumföreningar, legeringsmetaller, PAH, dioxin, cyanid, oljor, lösningsmedel, fenol, fluorföreningar

Dalälven (SE666849- 152533)

1 Ängslaboratoriet Övrig oorganisk kemisk industri.

Industrilaboratorium till Månsbo klorat

Sprängämnen, melamin, cyanider, karbamid, guanidin.

bly, kvicksilver

Dalälven (SE667423- 151516) 2 Rabbatsbennings hytta Järn-, stål- och

manufaktur

Varp, slagg, metaller, PAH

Klintboån (SE667186- 151427) 2 Koppardalens

industriområde

Järn-, stål- och manufaktur

PAH, tungmetaller, oljor, aromater, lösningsmedel, syror

Dalälven (SE666849- 152533) 2 Outokumpu Stainless

AB (Avesta Jernverk)

Järn-, stål- och manufaktur

Metaller, PAH, oljor, lösningsmedel, kvicksilver, dioxiner

Västerbobäcken som går till Svartån (SE666750- 152146) 2 Krylbo Gjuteri AB Järn- och

lättmetallgjuterier

Oljor, PAH, dioxin, metall, slagg, gjutsand Färg

Svartån (SE666655- 152340) Dalälven (SE667423- 151516) Badelundaåsen 2 Deponi för Krylbo

Gjuteri AB

Industrideponi. Avfall från Krylbo Gjuteri

Gjutsand, slagg och slipdamm, stoft och slam från luftfilter och våtavskiljare.

Smörjoljor, färg, PAH dioxin, lösningsmedel, metaller, furfurylkarbamidharts, paratoluolsulfonsyra

Svartån (SE666655- 152340)

2 Gjutsand från Krylbo Gjuteri AB, Rönningen 4:1

Industrideponi. Avfall från Krylbo Gjuteri

Avfallssand, slagg, slipdamm, stoft och slam från luftfilter och våtavskiljare. Dioxin smörjoljor, PAH, bly, kadmium,

lösningsmedel, furfurylkarbamidharts, paratoluolsulfonsyra

Svartån (SE666655- 152340) 2 Industriavfall i Rembo Industrideponi. Avfall

från Gränges aluminium

Cyanid, PAH, dioxin, Al- fosfid, oljor, koppar, krom, nickel

(16)

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 F.d. deponeringsplats i

Åsbo

Industrideponi. Avfall från aluminiumfabriken i Avesta

Saltslagg från aluminiumfabriken i Avesta. Cyanid, PAH, dioxin, olja, Al-fosfid, koppar, krom, nickel

Badelundaåsen (grundvatten), Dalälven

2 Uppsjöns avfallstipp Industrideponi Hushålls- och industriavfall.

Saltslagg mm från aluminiumfabriken i Avesta. Oljeavfall, lösningsmedel, bekämpningsmedel, cyanid, PAH, dioxin, Al- fosfid, koppar krom, nickel

F.D. Uppsjön (utfyllt) med utflöde till Dalälven (SE667423- 151516)

2 Långgruvan Västmanlands län

Gruva och upplag - Järnmalm m.fl.

Alifater, PCB, tungmetaller, järn

Storsjön och vidare till Lillsjön (SE666738- 151393) via å.

2 Tråbacken Övrigt BKL 2 Tungmetaller Bjurforsbäcken

(SE666830- 151744) 2 Krylbo Pressteknik AB

(f.d. H Nordensson AB)

Ytbehandling av metaller mekaniska/fysikaliska processer

Oljor, skärvätskor, syror, baser, metaller, lösningsmedel

Dalälven (SE666849- 152533) 2 Krylbo östra

avfallstipp

Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, byggavfall,

industriavfall (Krylbos jordtipp). Fenoler Dioxiner, bromerade difenyletrar, PCB bekämpningsmedel, hexaklorcyklohexan, perfluorerade ämnen

Svartån (SE666655- 152340)

2 Krylbo västra avfallstipp

Kommunal avfallsdeponi Hushålls- och industriavfall

Svartån (SE666750- 152146) via bäck 2 Grabbo avfallstipp och

gamla bränngropen

Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall, bygg- och

bilskrotsavfall. Olja.

PAH, metaller, DDT, PCB, BTEX

Svartån (SE666750- 152146) via dagvattendike

2 Ragn-Sells AB Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier

Petroleumprodukter.

Höga halter krom, nickel och cancerogena PAH

Å (SE666830- 151744)

(17)

Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Koppardalens industriområde

Kopparbruket i Avesta anlades på en då obebyggd fiskeplats vid Dalälven år 1636 och skulle förädla råkopparen från Falu gruva. 1644 tillkom även ett myntverk. Myntverket drevs till 1831. Förädlingen av koppar minskade successivt i betydelse och upphörde helt 1869 då den ersattes av järnhantering. Ett modernt järnbruk omfattande alla processer från malm till plåt och stångjärn växte fram. Det fanns rostugnar, masugnar, martinverk och valsverk, klensmedja, gjuteri, och mekanisk verkstad. Första masugnen togs i bruk 1874 och var i drift till 1938. Martinugnarna var verksamma till 1950-talet. Rostfritt stål började tillverkas 1924. Bruket sysselsatte ca 3600 personer på 1960-talet.

1883 strax efter järnverkets etablering bildades Avesta Jernverks AB. 1970-talets stålkris slog framförallt mot tillverkningen av handelsstål. I Avesta tillverkades främst specialstål och nedskärningarna dröjde till 1980-talet. Avesta Jernverk slogs ihop med två andra företag och bildade Avesta AB 1984. 1992 gick Avesta AB samman med Brittish Steel Stainless och bildade Avesta Sheffield. 2001 bildades Avesta Polarit genom fusion med Outokumpu Steel och idag tillverkar Outokumpu rostfritt stål i Avesta.

Kopparverket etablerades på en långsmal landremsa längs Dalälvens södra sida och järnverket övertog och expanderade sedan inom samma område. Söder om det långsmala brukssamhället vid älvstranden började under 1900-talet en modern stadsbebyggelse ta

(18)

järnverkets del hade all mark inom det gamla bruksområdet tagits i anspråk i slutet av 1930-talet. Möjligheten att utnyttja elektrisk kraftöverföring ledde till uppbyggnad av ett nytt område söder om staden som kallades ”Södra verken”. Det gamla området började kallas för ”Norra verken”. Under drygt 40 år hade järnverket verksamhet i båda områdena men 1984 beslöt man att produktionen skulle koncentreras till Södra verken.

Längs järnvägen låg en rad med fem kolhus som revs för uppförande av kallvalsverk.

Finns fyra kraftverksbyggnader från olika perioder. Området korsades av linbanor för transport av kol och järnvägsspår för transport av malm. En vik av Dalälven gick långt in på området (Flaten). Denna vik fylldes igen med schaktmassor från nytt tunnplåtsvek som byggdes på 1940-talet. På området fanns också forskningslaboratorium och kontor.

Avesta kommun tog över området vid Norra verken på 1980-talet och delar av lokalerna hyrdes ut till mindre företag. Vissa utrymmen nyttjades för kommunala och statliga verksamheter (återvinningscentral, ungdomsgård, Datortek, Samhall med flera) (Storm 2005)

Sulfatfabriken

På området fanns även en sulfatmassafabrik som byggdes 1907 vid Avesta forsar.

Fabriken hade roterande kokare, ångpanna, ångmaskin, knutsilar och

sodaåtervinningspannor. Efter många ägarbyten köpte Avestaverken anläggningen år 1920, då var pappersbruket redan nedlagt.

Sulfatbyggnaderna kom senare att inhysa bland annat molybdenugn, anrikningsverk, legeringsverk och en järnsvampugn. På 1960-talet användes den norra sulfatbyggnaden till behållarverk, bilverkstad, sandblästring och bergborrverkstad. Den södra byggnaden rymde tegelförråd, borrlager, elmotorförråd och garage. Under en period på 1990-talet bedrev dåvarande Avesta Polarit AB försöksverksamhet med tillverkning av extra slaggrent stål i en s.k. ESR-anläggning i en av de gamla sulfatbyggnaderna.

Det är troligt att fabriken släppte ut det mesta av processvätskeavfallet i Dalälven. Det är okänt var fabriken lade upp fast avfall. En del avfall med barkinnehåll lades ut som utfyllnad mellan pappersbruket och järnverket.

Hanterade kemikalier, ämnen och produkter som finns angivna i arkivhandlingar är bland annat träkol, kalksten, slig, malm, koksstybb, träkolsstybb, stenkolsstybb, kiseljärn,

kiselkrom, ferrokrom, elektroder, krommalm, betsyror, smörjmedel, skärvätskor, hydraulvätskor, härdbad, vals-, slip- och brännoljor, diverse emulsioner, flourvätesyra, salpetersyra, ortofosforsyra, ammoniumvätesulfid, vattengas, acetylengas, zinkklorid samt krom, koppar, tenn, zink, kvicksilver och bly.

Därutöver är det troligt att aceton, asbest, PCB-haltig transformatorolja, klorerade organiska lösningsmedel såsom trikloretylen, cyanid, dioxin, kadmium, nickel, PAH, arsenik, molybden, arsinväte, svavelväte, organiska sulfider, aromatiska kolväten som bensen, toluen och xylen, fenoler, kreosoter och ringformade kväveföreningar har uppkommit eller hanterats inom området.

En mängd avfall och restprodukter bör sannolikt ha uppkommit vid anläggningen, bland annat slagg, skrot, rivningsmaterial, förbrukade ytbehandlingsbad, reningsslam från ytbehandlingsprocesser, gjutsand, spilloljor, förbrukade avfettningsbad samt massafiber, aska, sot, grönlutslam och mesa från sulfatmassatillverkningen. Från acetylengasverket uppkom troligen karbidslam. Slammet kan efter många årtionden ha mycket högt pH och innehålla bland annat krom. Vad som gjordes med karbidslammet är okänt, men vid vissa

(19)

acetylengasverk har slammet använts som murbruk. Vid vattengastillverkning uppkom vattenhaltig tjära, denna kan ha bränts upp eller deponerats inom området.

En undersökning 2009 inom Koppardalen visade på höga metallhalter i jorden. Det är främst metallerna bly, koppar, kobolt, krom och nickel som är förhöjda. Läckage till grundvattnet kunde inte påvisas. Under 2010 – 2013 har provtagning av grundvatten utförts vid flera tillfällen. Analys av metaller visar generellt låga halter vid jämförelse med uppmätta bakgrundshalter. Detta indikerar att metallföroreningarna finns i bunden form och förutsättningarna för spridning är låga. Mätningar och analyser kan inte påvisa några trender som kan innebära ökat utläckage av metaller och provtagning bedöms inte behöva fortgå (Sweco 2014).

Gotthard Aluminium

Aluminiumfabriken i Månsbo började byggas 1934 på en fabrikstomt som arrenderades av Alby Klorat. Fabriken byggdes för en produktion av 2 000 ton primäraluminium per år. Produktionen skedde genom en elektrolysprocess i 50 stycken elektrolysugnar utrustade med Söderbergsanoder med horisontella anodbultar. Under perioden 1934- 1957 deponerades avfall (anodavfall, koks och slagg samt skim) inom fastigheterna, i slänten ned mot Dalälven. Kol- och tegelmaterial användes även som fyllnadsmaterial för att utöka den användbara ytan inom fastigheten.

1963 byggdes fabriken om till omsmältningsverk. Råvaran bestod av olika former av aluminiumskrot som först förbehandlades. Efter smältning av skroten färdigställdes huvuddelen av metallen i en klorkonverter där ytterligare raffinering skedde med hjälp av klorgas. Utsläppen från omsmältningsverksamheten bestod av kväveoxider och

ammoniak, aluminium, fluorider, klorider och sulfater. Gaserna från ugnarna leddes till en våt-skrubber. Skrubbervattnet släpptes ut i Dalälven.

Dominerande avfallsslag från sekundärtillverkningen var saltslagg, konvertslagg, O- ugnsslagg, aluminiumoxid, tegel, aska och brännbart avfall. Saltslaggen bestod framförallt av salt och aluminiumoxid. Under perioden 1971-1983 lades O-ugnsslagg, tegel, aska och brännbart material på områdets interna tipp. Därefter transporterades allt material iväg till andra deponier. Den interna tippen grävdes ur och transporterades bort 1991.

Laboratorieanalyser visade att jorden på vissa ställen inom industriområdet innehåller halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Detta gäller främst metaller (främst bly, koppar och zink) som i flera prov uppmättes i halter över MKM-riktvärdet. Även PAH uppmättes i två prov i halter över MKM-riktvärdet. Dioxiner uppmättes i halter över riktvärden för känslig

markanvändning. I grundvatten påträffades metaller, klorid och fluorid i mycket höga halter. Dessutom detekterades flera kolväten.

Ängslaboratoriet

År 1905 uppförde Månsbo Klorat ett laboratorium på en äng mellan Månsbo och Strandbacken som fick namnet Ängslaboratoriet. Verksamheten bedrevs under första delen av 1900-talet. Idag är området skogbevuxet med rester av skyddsvallar och husgrunder. Det pågick bland annat försök med sprängämnen baserade på perklorater och försök med gödningsämnen. Området ligger idag delvis inom skyddsområdet för Germundsbo vattentäkt.

Analys av metaller, klorerade lösningsmedel, cyanid, EOX mm i jordprover visar på förhöjda halter av kvicksilver och bly. Dessa ämnen påträffas i det ytligaste skiktet av

(20)

förefaller vara starkt bundna till den ytliga jorden som har högt innehåll av organiskt material.

Analys av grundvattenprov visar inga förhöjda halter utom med avseende på järn, mangan och zink. Dessa halter bedöms orsakade av naturliga förhållanden och relaterade till den tidigare verksamheten.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

I Tabell 4 nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika avrinningsområden alternativt i vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst.

Tabell 4. Föreslagna åtgärder för samtliga vattenförekomster med miljöproblemet miljögifter inom Sundbornsåns avrinningsområde.

Efterbehandling

Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling i avrinningsområdet.

Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar som når framförallt Svartån, men också Dalälven genom efterbehandling av kända förorenade områden i Avesta Krylboområdet. Efterbehandling av framförallt prioriterade områden i riskklass 1 såsom Ängslaboratoriet, Gotthard Aluminium och Koppardalens industriområde där många olika verksamheter med föroreningspotential har funnits (gasverk, sågverk med doppning, järnverk, kopparverk, pappersbruk, gjuteri, utbehandling).

Utsläppsreduktion

Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin utsläppsreduktion i avrinningsområdet.

Åtgärden syftar till att minska de största pågående utsläppen från olika verksamheter bland annat från Stålverk, metallbearbetning, avloppsreningsverk och

förbränningsanläggningar. Även eventuella pågående utsläpp från förorenade områden vid nedlagda verksamheter till exempel Koppardalen, Gotthard Aluminium, diverse industrideponier med flera.

Ovan nämnda åtgärder bör föregås av åtgärdsutredningar för att identifiera de största påverkanskällorna, verifiera och kvantifiera utsläppen.

Vattenförekomst EU_CD

Vattenförekomst- namn

Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning

SE666655-152340 Svartån X X X

SE666750-152146 Svartån X X X

SE666830-151744 SE666830-151744 X

SE666849-152533 Dalälven X X X

Föreslagna åtgärder

(21)

Undersökningar och övriga insatser

Grabbotippen

Risk att föroreningar i deponi och fyllnadsmassor sprids via grundvatten. Förslag från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Avesta kommun om att upprätta ett kontrollprogram för grundvattnet bör utföras.

Genomförda och pågående åtgärder

Gotthard Aluminium

Bortgrävning av förorenade massor:

Enligt ett beslut från länsstyrelsen 1991-11-25 ska 500 m³ förorenade massor ha transporterats bort. Detta rörde sig förmodligen om ytliga rester av saltslagg som låg lagrad nedanför fabriksbyggnaden (Ingvar Bergkvist, muntligen 2006-02-16). Det finns ingen dokumentation över bortschaktning av jord från den provpunkt där man vid jordprovtagning påvisat höga halter cyanid.

Koppardalens industriområde

I samband med selektiv rivning av tunnplåtbyggnaden 1995 utförde Avesta Industristad AB en rad åtgärder, bland annat sanering av PCB-transformatorer, asbestsanering av ugnar och kakel, borttransport av vätskor i betkar, omhändertagande av kvicksilver, borttransport av glödskal från kylsträcka samt sanering av 380 V- och 500 V-ledningar.

Ungefär samtidigt omhändertogs batterier, hydraulolja samt diverse tunnor med känt och okänt innehåll av Avesta Sheffield AB.

Vid inspektion 1999 uppmärksammades läckage av kvicksilver från sex stycken jonventiler. Jonventiler samt utrunnet kvicksilver omhändertogs och skickades till SAKAB.

Vid anläggandet av en ny gång- och cykelbro utfördes markundersökningar vid brofästet inne på Koppardalsområdet. Bland annat uppmärksammades förhöjda halter av koppar, bly och nickel.

Outokumpu

Sanerade sediment i Västerbobäcken.

Uppsjö avfallstipp

Enligt Byggnadskontorets anvisningar 1966-09-08 för deponeringen skulle saltslaggen täckas med minst 0,5 meter tät lera. Enligt uppgifter från Tekniska kontoret finns inget dokumenterat om att täckningen utfördes på detta sätt

F.d. deponeringsplats i Åsbo

Saltslaggen hade transporterats bort i oktober 1968.

Krylbo östra avfallstipp

Täckskiktet finns i form av morän, silt, lera, matjord eller andra material med låg vattengenomsläpplighet. Täckningen är bra men barklagret ökar infiltrationen.

I översiktsplanen är marken markerad som verksamhetsområde med bestående

markanvändning vilket bör ge betryggande skydd. Det finns behov av att se över Hedin Krylbo ABs användande av området för mellanlagring av spillbark, det förhindrar växtligheten att kolonisera området (inventering 1992).

Grabbo avfallstipp och gamla bränngropen

(22)

Området är avsett för industriändamål. Deponiområdet är delvis bevuxet med gräs och lövslyvegetation och delvis överbyggt med industrifastigheter och gator. Viss påverkan på ytvatten har observerats.

Krylbo västra avfallstipp

Upplaget är väl avslutat. Inga ytterligare åtgärder behövs.

Tråbacken

Okänt om kvarbliven galmeja fraktades bort då verksamheten lades ned eller om den låg kvar och har förorenat mark och ytvatten sedan dess.

(23)

Övergödning

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 7. Bedömning av fosforstatus i delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. I de fall då vattnet anges som ”Ej klassat” saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1.

(24)

Försurning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(25)

Fysisk påverkan

(26)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 8. Dammar inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

(27)

Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(28)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(29)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Källor till påverkan

(30)

Referenser

Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen – Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799

Storm, A. 2005. Koppardalens: Om historiens plats i omvandlingen av ett industriområde. Kungliga tekniska högskolan

Sweco. 2014. Industriområdet Norra verken, Koppardalen i Avesta provtagning av metaller i grundvattnet 2013 sammanställning och utvärdering av kontrollprogram 2011-2013.

(31)

Bilagor

Bilaga 1. Provtagning miljögifter

I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas

under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.

Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen

Myrsjöån Vatten* 2008 DEHP

SE666750-152146 2009 Cd och Ni Cr och Zn

Svartån Vatten* 2006 TBT

SE666655-152340

2008

2009 Cd och Ni Cr och Zn

Sediment 2011 PAHer

Dalälven (Avesta- Vatten* 2005

forsen - Bäsingen) 2008

SE666849-152533 2009

Sediment 2009 HCB, HCH och nonylfenol

Biota 2009 PBDE PFOS

Oktylfenol, TBT

*Det är inte samma ämnen som har analyserats varje år, vilket gör att det ser ut som om vissa ämnen inte upåpmäts alla år.

Cr, Cu, Dioxiner och dioxinlika PCBer, Klorparaffiner (MCCP), Ni och Zn

(32)

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(33)