Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

39. Tunaåns avrinningsområde

Version 1.0

(2)

(3)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Naturvärden och skyddade områden... 6

Kulturmiljö ... 7

Sjöar och vattendrag ... 8

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 8

Miljögifter ... 14

Tillståndet i miljön ... 14

Källor till påverkan ... 16

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 19

Undersökningar och övriga insatser ... 19

Genomförda och pågående åtgärder ... 19

Övergödning ... 20

Försurning ... 23

Fysisk påverkan ... 24

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 25

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 25

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 29

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 34

Referenser ... 38

(4)

Bilagor ... 39

Bilaga 1. Provtagning miljögifter ... 39

Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Sellnässjöns avrinningsområde ... 40

Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Sobäckens avrinningsområde ... 41

Externa bilagor ... 42

(5)

Sammanfattning

Tunaåns avrinningsområde ligger till större delen i Borlänge kommun men sträcker sig även in i kommunerna Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter.

Likt många andra områden i Dalarna har gruvdrift och hyttverksamhet varit av stor historisk betydelse inom delavrinningsområdet. Områdets historia karaktäriseras av gruvdrift med tillhörande järnhantering som fanns och uppkom främst under medeltid och framåt, men även av det jordbrukssamhälle som uppkom runt Tunaslätten har karaktäriserat området.

I de östra delarna av avrinningsområdet finns det lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvverksamheter där gruvavfall läcker tungmetaller till omgivningen.

Det är i första hand Östra Silvberg och Vallbergsgruvorna som står för metalläckaget.

Av områdets 46 vattenförekomster har 33 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status. Påverkan kan i detta fall handla om exempelvis flottledsrensningar eller kraftverksdammar.

Tunaåns avrinningsområde har generellt sett små problem med förhöjda

näringshalter/övergödning. De halter som har uppmätts har inte varit speciellt höga och det är endast få vatten som är påverkade av förhöjda näringshalter. Det är endast

Sellnässjön och det tillrinnande vattendraget Sobäcken som uppvisar tecken på att vara näringsbelastade. Näringshalterna tros i första hand härröra från läckage av näringsämnen och/eller erosion från kringliggande mark.

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(6)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Lortån, med vattenanknutna arter i form av flodpärlmussla. För naturaområdet finns behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan innehållande bland annat det samlade åtgärdsbehovet.

Lortån utgör delvis även ett kommunalt naturreservat och sjön Jätturn ingår i ett statligt naturreservat.

Grängshammarsån och Frostbrunnsdalen är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.

Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Lortån, Gustavsfältet och Frostbrunnsdalen pekats ut ur naturvårdsynpunkt. Motiven är bland annat Lortåns bestånd av flodpärlmussla, Gustavsfältets speciella hydrologi som i sin tur skapar en värdefull översvämningsdynamik och Frostbrunnsdalens värdefulla biotoper och

bottenfauna. Även Noraån-Tryssån-Rosån har pekats ut ur naturvårdssynpunkt eftersom det är ett naturligt gäddfritt skogsvatten med öringbestånd som lekvandrar i varierande grad.

Flodkräfta förekommer i ett antal sjöar i området, dock ofta högt upp i systemet. Längre ner finns förekomst av signalkräfta.

Frostbrunnsdalens allmänna vattentäkt har skydd i form av vattenskyddsområden (1991).

Ingen av de allmänna vattentäkterna i Säters kommun har vattenskyddsområden.

(7)

Kulturmiljö

Gruvdrift och hyttverksamhet har varit av stor historisk betydelse inom området.

Avrinningsområdets kända förhistoria och historia karaktäriseras främst av den gruvdrift och tillhörande järnhantering som fanns och uppkom främst under medeltid och framåt men även det jordbrukssamhälle som uppkom runt Tunaslätten i nordöstra delen av avrinningsområdet. Tunaslätten, där jordbruket och järnhantering var av stor betydelse, har haft en central roll i Dalarnas historia.

Ännu äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser och förhistorisk

järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustrier, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter finns även dammvallar registrerade.

Inom området finns det över 100 kända fäbodar samt ett 50-tal registrerade

lägenhetsbebyggelser, torp. En del av dessa torp och fäbodar ligger i direkt anknytning till sjöar och vattendrag. I skogarna finns det ett stort antal lämningar efter kolproduktion i form av kolbottnar efter res- och liggmilor. Det förekommer även stenbrott.

Fornminnesinventering har skett i området 1991-1993. En Skog och Historia-inventering har skett i områdets norra kant.

Inom området har det funnits flera brukssamhällen kopplade till hyttor och gruvdrift.

Däribland kan nämnas Idkerberget, Tuna-Hästberg, Rämshyttan, Laxsjön, Noraå bruk, Ulvshyttan och Skenhyttan som har vattenanknutna kulturvärden.

Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Gyllbergen, delvis på grund av dess kulturvärden.

I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga vattendrag i området har använts under flottningen, men detta åtgärdsprogram tar inte upp äldre flottningsverksamhet utan främst ”modern ”påverkan.

Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är bergsbruket, järnframställningen och träindustrin.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

(8)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 39. Tunaåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(9)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 9 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).

Löp- nr

Vattenförekomster i Tunaåns avrinningsområde

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Tuna å n

SE670430-148168 2 Lus tbä cken

SE670447-147936 3 Hyttbrobä cken

SE670500-147615 4 Nora å n

(Sel l nä s s jön - Tuna å n) SE670342-147789 5 Sel l nä s s jön

SE669997-147730 6 Nora å n

(Hytti ngs å n - Sel l nä s s jön) SE670025-147454

7 Sobä cken SE669704-147641 8 Gri mbä cken

SE669777-147317 9 Nora å n

SE670247-146992

10 Bä cken frå n Mos s boda rna SE670293-147112

11 Nora å n

SE670414-146661 12 Nora n

SE670396-146512 13 Trys s å n

SE670310-146166 14 Trys s jön

SE670275-146052 15 Stora Äl gs jön

SE670076-146226 16 Lortå n

SE670589-146598 17 Bä s ten

SE670675-146425 18 Hytti ngs å n

SE670026-147022 19 Sva rtå n

SE669983-146820 20 Högbergs å n

SE669872-146735

X Må ttl i g

Må ttl i g Må ttl i g

Må ttl i g

GES 2021 GES 2021 GES 2021

Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge X

GES 2021

X GKSS 2021

GKSS 2015

Borl ä nge X

Må ttl i g Må ttl i g God God God Må ttl i g Må ttl i g

Må ttl i g

Må ttl i g Må ttl i g Må ttl i g

GKSS 2015

Må ttl i g

GES 2021

GES 2021 GES 2021 GES 2021

Må ttl i g Otillfreds- ställande Må ttl i g Må ttl i g

X X

GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2015

X

X God

God Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

X

X X

X

GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015 X

X X

Borl ä nge, Ga gnef Ga gnef Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge X

Borl ä nge

Borl ä nge X

X

Ga gnef Kemi s k s ta tus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s ta tus

GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015

Ej kl a s s a d

X X

Borl ä nge Borl ä nge Borl ä nge

GKSS 2015

GKSS 2015 Ej

kl a s s a d

Borl ä nge, Ga gnef

(10)

Löp- nr

Ekologisk

21 Da mms jöbä cken (Vä gen -

Skomma rtjä rns bä cken) SE669497-147688 22 Grä ngs ha mma rs å n

(Grä ngen - Tuna å n) SE669910-148291 23 Grä ngs ha mma rs å n

(Stora Ul vs jön - Grä ngen) SE669318-148300

24 Stora Ul vs jön SE669257-148262 25 Li l l a Ul vs jön

SE669102-147817 26 Så gå n

SE669017-147606 27 Verkå n

(Bogs na nbä cken - Skrä cka s jön) SE669121-147399 28 Norboå n

SE668799-147835 29 Stora Nora n

SE668767-147849 30 Li l l a Nora n

SE668727-148028 31 Kutbo-Da mms jön

SE668746-148330 32 Mel l a n Jä rs jön och Li l l a

Ul vs jön

SE668731-147612

33 Mel l a n Tuns a n och Si ks jön SE668447-147223

34 Tuns a n

SE668487-147148 35 Fl okå n

SE668750-147060 36 Så nga n

SE668871-146987 37 Ån mel l a n Lå ngs jön och

Så nga n

SE669092-146856 38 Ån mel l a n Rä men och

Lå ngs jön SE668921-146664 39 Rä men

SE668912-146656

40 Mel l a n La xs jö-Fl a tna n och Rä men

SE668871-146363

Ekol ogi s k s ta tus Kemi s k s ta tus Mi l jöprobl em

God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Ludvi ka Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X

Borl ä nge, Ludvi ka , Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Borl ä nge, Ludvi ka Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Borl ä nge Må ttl i g GES 2021 Ej

Smedje- ba cken, Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

Smedje- ba cken, Sä ter X X Sä ter

Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Sä ter Må ttl i g GES 2021 Uppnå r

ej god GKSS 2021

Hög HES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Borl ä nge, Sä ter God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Borl ä nge, Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Sä ter X X Borl ä nge,

Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Sä ter GES 2021

Må ttl i g Ej

kl a s s a d

Må ttl i g GES 2021 Ej X

kl a s s a d

X

Borl ä nge GKSS 2015

GKSS 2015

Må ttl i g GES 2021 Uppnå r

ej god GKSS 2021 X Sä ter Må ttl i g GES 2021 Uppnå r

ej god GKSS 2021

Borl ä nge, Sä ter

(11)

Löp- nr

Ekologisk

41 Hyttbä cken

(La xs jöbä cken - La xs jö- Fl a tna n)

SE668942-146202 42 Hä s ts veds bä cken

SE669214-146794 43 Storå n

(Gomen - Hä s tbergs - Fl a tna n)

SE669221-146385 44 Spå ns å n

SE669459-146376 45 Stora Spå ns a n

SE669492-146285 46 Mos s bys jön

SE669563-148948

Ekol ogi s k s tatus Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em

Må ttl i g GES 2021 Uppnå r

ej god GKSS 2021 X Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Borl ä nge, Ludvi ka Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X X Borl ä nge Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X X Borl ä nge, Ludvi ka Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Borl ä nge God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Ludvi ka

(12)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Tunaåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även

kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(13)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 13 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Tunaåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(14)

Miljögifter

Avrinningsområdet östra delar har lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvverksamheter där gruvavfall (t.ex. anrikningssand, varphögar eller slagg) läcker tungmetaller till omgivande mark och närliggande vatten (Larson 2010). Det är främst gruvområdena Östra Silvberg och Vallbergsgruvorna som påverkar Mossbysjön, respektive sjöar och vattendrag i Norboån (Larson 2010). Utöver gruvdrift finns det ett nedlagt sågverk med doppning inom området, och i de norra delarna rinner Lustbäcken och Tunaån genom industri- och bangårdsområden med förorenad mark och pågående verksamheter som kan riskera utsläpp via dagvatten av branschtypiska föroreningar till ytvatten.

Tillståndet i miljön

Figur 4. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

Inom Tunaåns avrinningsområde har fem vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår fyra ej god kemisk status och fem vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1).

Provtagning för analys av miljögifter har skett i sex vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och

(15)

ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna.

De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter.

Mossbysjön (SE669563-148948)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd och Pb överstiger respektive gränsvärde. Kadmiumhalterna är tio gånger högre än gränsvärdet, och i tillrinnande vatten till Mossbysjön är halterna av Cd, Pb och Zn extremt höga (Larson, 2010).

Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Zinkhalten överstiger klassgränsen kraftigt (nästan 170 gånger).

Kutbo-Dammsjön (SE668746-148330)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd och Pb överstiger respektive gränsvärde. Kadmiumhalterna är mer än tio gånger högre än gränsvärdet.

Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Zinkhalten överstiger klassgränsen kraftigt (nästan 180 gånger).

Lilla Noran (SE668727-148028)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd överstiger gränsvärdet. Kadmiumhalterna är 24 gånger högre än gränsvärdet.

Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.

Stora Ulvsjön (SE669257-148262)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Uppmätta sedimenthalter för Pb överstiger gränsvärdet.

Sedimenthalter av Zn är förhöjda.

Lustbäcken (SE670447-147936)

Vattenförekomsten uppnår god kemisk status, men nonylfenol och Pb förhöjda (ungefär hälften av respektive gränsvärde). Dessutom är det en stor mångfald av ämnen som uppmätts i vattenprover och vattenförekomsten rinner igenom ett större bangårds- och industriområde med ett flertal EBH-objekt och pågående miljöfarliga verksamheter. Detta gör att det finns en risk att vattenförekomsten kan påverkas negativt av alla olika

föroreningar.

Tunaån (SE670430-148168)

Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.

(16)

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Tunaåns avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Det finns 16 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i delavrinningsområdet en av dessa är så kallad A-verksamhet och 15 är B-verksamheter. A-verksamheten utgörs av åttervinning av farligt avfall (Ragn Sells AB). Verksamheten har utsläpp av bland annat olja, tungmetaller och kolväten efter sin reningsanläggning. B-verksamheterna utgörs av avfallsförbränning, tillverkning av kemiska produkter, ytbehandling, biologisk behandling, organiska lösningsmedel, bearbetning av avfall. Utsläppen sker framförallt diffust till luft och via ytavrinning till dagvatten. Sex B-verksamheter utgörs dessutom av täkter som har en mindre påverkan på miljön.

Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan på närrecipienter via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning

(17)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 17 Förorenade områden

Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Tunaåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Sammanlagt 141 förorenade områden är identifierade inom delavrinningsområdet. Av dessa har 13 områden tilldelats riskklass 1 och 2 och 128 områden tilldelats riskklass 3 och 4. Områden i riskklass 1 och 2 anges i Tabell 2.

(18)

Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 1 Hemströms Kemiska

tvätt (gamla)

Kemtvätt med lösningsmedel

Klorerade lösningsmedel (perkloretylen)

Lustbäcken (SE670447- 147936) 2 Hemströms Kemiska

tvätt

Kemtvätt med lösningsmedel

Klorerade lösningsmedel (perkloretylen)

Lustbäcken (SE670447- 147936) 2 Dala Specialavfall AB

(Borlänge)

Anläggning för farligt avfall

Petroleumprodukter, metaller

Lustbäcken (SE670447- 147936) 2 Fd skrothandel på

Byggmästaren 1, Borlänge

Skrothantering och skrothandel

Metaller, oljor lösningsmedel, klorerade/bromerade dioxiner (pga

kabelbränning)

Lustbäcken (SE670447- 147936)

2 Swecrom AB Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

Krom Lustbäcken

(SE670500- 147615)

2 Tunets skrottipp Industrideponi Däckdeponi Tunaån

(SE670430- 148168) 2 Buskåkers avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Områdestipp Tunaån

(SE670430- 148168) 2 Idtjärns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall - latrin Tunaån och

Sångan 2 Idkerberget Kommunal avfallsdeponi Hushålls-, industri-,

byggavfall

Tunaån och Sångan 2 Ulvshyttans sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol,

metaller, arsenik, klorerade dioxiner

Lilla Ullvsjön

2 Ulvshyttans hyvelspånstipp

Industrideponi Pentaklorfenol, klorerade dioxiner

Lilla Ullvsjön 2 Sligdammen Gruva och upplag -

Sulfidmalm, rödfyr

Sligavfall från Hästhagbergsgruvan.

Bly

Lilla Ullvsjön

2 Övre Vallgruvorna Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr

Metaller, varprester Kutbo-Dammsjön

(19)

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika områden/vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst.

Tabell 3. Föreslagna åtgärder i vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna bedöms inte kunna uppnås.

Undersökningar och övriga insatser

Lilla Ulvsjön (SE669102-147817)

Vattenförekomsten löper en risk att inte uppnå god kemisk och ekologisk status.

Riskbedömningen baseras på ett förorenat område (Ulvshyttans sågverk, riskklass 2) som ligger vid vattenförekomsten. Vid sågverket doppade man virket i pentaklorfenollösning, och enligt källor till MIFO-undersökningen tömdes doppkaret till sommaren då sågen stod still. Pentaklorfenollösningen rann då ut på marken. Vid sågverket ägde även kolning rum i milor vilket innebär att det kan finnas branschtypiska föroreningar (bland annat pentaklorfenol, dioxiner och PAHer) som spridits från marken till närliggande sediment.

Stora Ulvsjön uppnår ej god status. Få verksamheter finns i anslutning till sjön. Troligen kommer föroreningarna från uppströms liggande Lilla Ulvsjön.

Provtagning av sediment i Lilla Ulvsjön i närheten av sågverket bör genomföras.

Lustbäcken (Hyttbrobäcken, SE670500-147615)

Ingen miljögiftsprovtagning har skett i vattenförekomsten, men det förekommer en risk att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk och ekologisk status. Riskbedömningen baseras på att den nedre strömsträckan av vattendraget rinner igenom industri- och bangårdsområde där det finns ett flertal förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter som kan påverka ytvattnet med branschspecifika föroreningar.

Provtagning av ytvatten i Lustbäcken (Hyttbrobäcken, SE670500-147615) bör genomföras.

Genomförda och pågående åtgärder

Länsstyrelsen Dalarna tar gärna emot uppgifter på åtgärder.

EUCD Namn

Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning

SE668727-148028 Lilla Noran X

SE668746-148330 Kutbo-Dammsjön X

SE669563-148948 Mossbysjön X

SE670430-148168 Tunaån X X

SE670447-147936 Lustbäcken X X

Föreslagna åtgärder

(20)

Övergödning

Tunaåns avrinningsområde har små problem med förhöjda näringshalter. Fosforhalterna i vattnen är inte speciellt höga och få vatten är påverkade. Det är Sellnässjön och det tillrinnande vattendraget Sobäcken som visar tecken på näringsbelastning. Sellnässjöns fisksamhälle visar tydliga tecken på övergödning med en stor mängd fisk och övervägande andel karpfiskar (Figur 7 och Tabell 4). Den viktigaste påverkanskällan att komma tillrätta med runt sjön är läckage av näringsämnen och/eller erosion från kringliggande mark.

Figur 7. Bedömning av fosforstatus i Tunaåns avrinningsområde.

(21)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 21 Tabell 4. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Tunaåns avrinningsområde.

Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status.

Sellnässjön (SE669997-147730)

Sellnässjön är en liten sjö norr om Halvarsgårdarna med snabb omsättningstid. Den har något förhöjda näringshalter men goda syrgasförhållanden, troligtvis på grund av den snabba omsättningstiden. Vattnet är dock grumligt vilket syns i mätningarna av siktdjup.

Detta kan bero på algblomning eller tillförsel av partiklar från omkringliggande mark eller via tillrinnande vattendrag. De högsta näringshalterna har uppmätts på våren vid höga flöden vilket tyder på en viss belastning från omkringliggande mark. Vid ett nätprovfiske 2006 fångades en mycket stor mängd fisk och en stor andel av dessa var karpfisk (ex.

mört och braxen), vilket är typiskt för övergödda sjöar.

Sobäcken (SE669704-147641)

Det finns relativt få vattenkemiska mätningar i Sobäcken men de tyder på en viss förhöjning av näringshalterna. Det är framförallt mätningen på sommaren vid lågflöde som visar på höga fosforhalter vilket tyder på påverkan från punktkällor. Även

ammoniumhalterna är höga på sommaren vilket tyder på påverkan från avlopp.

Tabell 5. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Tunaåns avrinningsområde.

Sellnässjön (SE669997-147730)

De största källorna till näringsbelastning inom Sellnässjöns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 2). Fastigheterna som ligger i nära anslutning till Sellnässjön eller tillrinnande vattendrag är anslutna till det kommunala avloppsnätet och bidrar inte till belastningen på sjön. Bedömningen är därför att den viktigaste påverkanskällan att komma tillrätta med är läckage av näringsämnen från jordbruksmark och/eller erosion.

fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/

kiselalger Sel l näs s jön

SE669997-147730 M G O M Ej bedömd Ej bedömd

Sobäcken

SE669704-147641 M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Vattnets namn

Statusklass

medelvärde målvärde 2007 - 2014 2001 - 2006 äldre Sel l näs s jön

SE669997-147730 33 13,9 3 2

Sobäcken

SE669704-147641 33 12,5 2

Vattnets namn Fosforhalt (µg/L) Antal mätningar

(22)

Sobäcken (SE669704-147641)

De största källorna till näringsbelastning inom Sobäckens avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 3). De vattenkemiska mätningarna visar på förhöjda fosfor- och ammoniumhalter på sommaren vid lågflöde, vilket tyder på påverkan från någon punktkälla. Det finns dock få fastigheter med enskilda avlopp som ligger i nära anslutning till bäcken. På grund av få mätningar är bedömningen av påverkan osäker.

Åtgärder föreslås för att säkerställa att de enskilda avloppen uppfyller de lagkrav som finns. För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget och/eller erosion från jordbruksmark kring Sellnässjön. Vilka jordbruksåtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt

perspektiv. Åtgärderna i tabellen nedan ska därför betraktas som förslag.

Tabell 6. Föreslagna åtgärder för vatten inom Tunaåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning.

Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. För att bedöma om åtgärdena är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behövs vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras.

Tabell 7. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Tunaåns avrinningsområde.

ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärdena finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) www.viss.lansstyrelsen.se

ARV eller bräddning

Enskilda avlopp (normal)

Anpassad

skyddszon Våtmark Fosfor- damm

Struktur- kalkning

Intern- belastning Sel l näs s jön

SE669997-147730 X X

Sobäcken

SE669704-147641 X

Föreslagna åtgärder Vattnets namn

Åtgärdsbeskrivning Genomförd/Planerad/

Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Val l odl i ng i s l ättl ands kapet

vi d bi fl öde ti l l Sel l näs s jön Genomförd Sel l näs s jöns ARO Sel l näs s jön SE669997-147730 Val l odl i ng i s l ättl ands kapet

vi d Sel l näs s jön Genomförd Sel l näs s jöns ARO Sel l näs s jön SE669997-147730 Val l odl i ng i s l ättl ands kapet

vi d Sobäcken Genomförd Sobäckens ARO Sobäcken

SE669704-147641

(23)

Försurning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(24)

Fysisk påverkan

Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 46 vattenförekomster har 33 bedömts vara så pass

hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 8).

Tabell 8. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till

slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel.

ID-beteckning/ Orsaker:

Vattnets namn Vattenkategori EUCD Hydrologi Morfologi Konnektivitet

Grimbäcken Vattendrag SE669777-147317 M X X

Hyttingsån Vattendrag SE670026-147022 M X X

Kutbo-Dammsjön Sjö SE668746-148330 M X

Lilla Ulvsjön Sjö SE669102-147817 M X

Lortån Vattendrag SE670589-146598 M X

Hyttbrobäcken Vattendrag SE670500-147615 M X X

Lustbäcken Vattendrag SE670447-147936 M X X

Noran Sjö SE670396-146512 M X X

Noraån (Hyttingsån - Sellnässjön) Vattendrag SE670025-147454 M X X

Noraån Vattendrag SE670414-146661 M X X

Noraån Vattendrag SE670247-146992 M X X

Noraån (Sellnässjön - Tunaån) Vattendrag SE670342-147789 M X X

Rämen Sjö SE668912-146656 M X X

Hästsvedsbäcken Vattendrag SE669214-146794 M X

Bäcken från Mossbodarna Vattendrag SE670293-147112 M X

Sellnässjön Sjö SE669997-147730 M X X

Sobäcken Vattendrag SE669704-147641 M X X

Dammsjöbäcken (vägen -

Skommartjärnsbäcken)) Vattendrag SE669497-147688 M X

Stora Ulvsjön Sjö SE669257-148262 M X X

Sågån Vattendrag SE669017-147606 M X

Verkån (Bogsnanbäcken -

Skräckasjön) Vattendrag SE669121-147399 M X

Sångan Sjö SE668871-146987 M X

Grängshammarsån (Grängen -

Tunaån) Vattendrag SE669910-148291 M X X X

Grängshammarsån (St Ulvsjön -

Grängen) Vattendrag SE669318-148300 M X X X

Spånsån Vattendrag SE669459-146376 M X

Tunaån Vattendrag SE670430-148168 M X X

Flokån Vattendrag SE668750-147060 M X X X

Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE668921-146664 M X X X

Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE668731-147612 M X X

Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE669092-146856 M X X

Storån (Gomen - Hästbergs-

Flatnan) Vattendrag SE669221-146385 M X

Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE668447-147223 M X X

Tunsan Sjö SE668487-147148 M X

Hydromorfo- logiskt tillstånd

(25)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödes- och nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag.

Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan).

Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga

flödesförändringar.

Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna.

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

En sjö, Noran, och nio vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 9).

Flertalet sjöar inom Tunaåns avrinningsområde är mer eller mindre dämda eller reglerade.

Det finns totalt 31 dammar inom området, varav tolv är kraftverksdammar. Dessa är kraftverks- och regleringsdammar, både med funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av

översvämningssituationer. Hela 16 av de 31 dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken (Länsstyrelserna 2014).

(26)

Figur 8. Dammar inom Tunaåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag, exempelvis som dammarna i Noran respektive Grängshammarsån, kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas.

För samtliga dammar inom området saknas detaljerad kännedom om hur regleringen utförs i praktiken. Bedömningarna har baserats på respektive damms kapacitet att reglera;

regleringsamplitud i sjöar och regleringsgrad. I ett fall, nedströms dammen vid Dormsveden är den naturliga fåran helt torr eftersom vattnet leds förbi halva vattendragets (SE668731-147612) sträckning genom en tub ner till kraftverket.

(27)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 27 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Den senare kan vara sämre än den hydrologiska, men däremot inte bättre. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Tabell 9. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv.

ID-beteckning/ Orsaker:

Vattnets namn Vattenkategori EUCD Reglering Rensning

Noran Sjö SE670396-146512 M X

Noraån Vattendrag SE670414-146661 M X

Noraån Vattendrag SE670247-146992 M X

Tunaån) Vattendrag SE669910-148291 M X

Grängen) Vattendrag SE669318-148300 M X

Flokån Vattendrag SE668750-147060 M X

Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE668921-146664 M X

Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE668731-147612 M X

Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE669092-146856 M X

Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE668447-147223 M X

Hydrologiskt tillstånd

(28)

Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran (”torrfåran”), exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm om den bedöms göra mer skada än nytta.

Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med

regleringspåverkan torde vara att de flesta dammars tillstånd är otidsenliga, eller ibland saknas helt. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd.

I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som

allvarligt skadar vattenmiljöerna.

De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar.

Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten kan använda sig av.

En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen.

Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras

regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för att uppnå de förbättringar som krävs.

Inom området finns 31 reglerings- och kraftverksdammar som har en sådan påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska minimeras.

Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda.

(29)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här.

Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter.

Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad

fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd.

Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan).

31 av de 46 vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 10, Tabell 10).

Vid en av dammarna, sjön Gäsan har det eventuellt funnits ett naturligt hinder. Även i Noraån mellan sjön Noran och Gäsan finns det eventuellt, eller har funnits, ett naturligt vandringshinder. Om detta stämmer så skulle vandringshindret definitionsmässigt inte utgöra något problem. I det ena fallet är det tvärtom en förutsättning för det fisksamhälle som finns uppströms (se stycket nedan om Noraån och sjön Noran).

(30)

Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(31)

Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 39. Tunaåns avrinningsområde│ 31 Tabell 10. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv.

Noran (SE670396-146512) och Noraån (SE670414-146661)

Vid sjön Norans utlopp alternativt någonstans längs Noraåns övre sträckning kan det finnas, eller har funnits, ett naturligt vandringshinder. Indikationerna på att det kan finnas/ha funnits naturliga vandringshinder i Noraån bygger på kännedom om att det finns utbredningsgränser för två fiskarter i detta område, som vanligtvis har en god förmåga att klara svåra passager (Stensimpa och gädda).

Om och var eventuella hinder finns behöver klarläggas eftersom det kan ha betydelse vid eventuella åtgärder som skulle leda till en öppen fiskvandringsväg mellan Noraån och sjön Noran. Noran och uppströms liggande vatten är naturligt gäddfria. Gädda är där att betrakta som en främmande art som om sprids till dessa vatten skulle radikalt och

ID-beteckning/ Antal vandringshinder:

Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden

Grimbäcken Vattendrag SE669777-147317 M 1 0

Hyttingsån Vattendrag SE670026-147022 M 1 0

Lilla Ulvsjön Sjö SE669102-147817 O 1 1

Lortån Vattendrag SE670589-146598 M 1 0

Hyttbrobäcken Vattendrag SE670500-147615 M 2 0

Lustbäcken Vattendrag SE670447-147936 O 2 1

Noran Sjö SE670396-146512 M 1 0

Noraån (Hyttingsån - Sellnässjön) Vattendrag SE670025-147454 O 1 3

Noraån Vattendrag SE670414-146661 O 2 1

Noraån Vattendrag SE670247-146992 O 2 1

Noraån (Sellnässjön - Tunaån) Vattendrag SE670342-147789 M 2 0

Rämen Sjö SE668912-146656 M 1 0

Hästsvedsbäcken Vattendrag SE669214-146794 M 3 0

Bäcken från Mossbodarna Vattendrag SE670293-147112 M 1 0

Sellnässjön Sjö SE669997-147730 M 2 0

Sobäcken Vattendrag SE669704-147641 M 1 0

Stora Ulvsjön Sjö SE669257-148262 M 1 0

Sågån Vattendrag SE669017-147606 M 2 0

Verkån (Bogsnanbäcken -

Skräckasjön) Vattendrag SE669121-147399 M 1 0

Sångan Sjö SE668871-146987 M 2 0

Tunaån) Vattendrag SE669910-148291 M 6 0

Grängen) Vattendrag SE669318-148300 M 2 0

Spånsån Vattendrag SE669459-146376 M 1 0

Tunaån Vattendrag SE670430-148168 O 3 2

Flokån Vattendrag SE668750-147060 M 1 0

Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE668921-146664 M 2 0

Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE668731-147612 M 3 0

Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE669092-146856 M 2 0

Storån (Gomen - Hästbergs-

Flatnan) Vattendrag SE669221-146385 M 4 0

Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE668447-147223 O 2 1

Tunsan Sjö SE668487-147148 M 1 0

Konnektivitets- status

(32)

oåterkalleligt omforma hela vattenekosystemet med avseende på förekommande arter och fisktätheter.

Noraån (SE670247-146992)

Vid den övre avgränsningen av denna vattendragssträcka finns en damm (sjön Gäsans utlopp). Eventuellt fanns ett naturligt vandringshinder på den platsen innan dammen byggdes. Om så är fallet innebär det att detta dammläge inte ska betraktas som ett artificiellt vandringshinder (se ovan om sjön Noran).

Inom Tunaåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 10, Figur 8).

Ungefär två tredjedelar av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara

påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 10). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla 31 dammar/hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder.

Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön.

Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas.

För några av vattnen inom detta område som är påverkade av vandringshindrande konstruktioner krävs att man beaktar vissa förhållanden innan beslut tas om

genomförande av åtgärder. Dessa vatten och vilka förhållanden det syftas till redovisas nedan.

Noran (SE670396-146512) och Noraån (SE670414-146661)

Sjön Noran har ett fiskbestånd bestående av abborre, öring, elritsa och id. Frånvaro av gädda i sjön och uppströms denna indikerar att det finns eller har funnits ett naturligt vandringshinder i sjöns utlopp eller längre ned i Noraån som hindrat gäddan från att