• No results found

Påfågelns förskola. Verksamhetsplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Påfågelns förskola. Verksamhetsplan"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Påfågelns förskola

Verksamhetsplan

2014-2015

(2)

LEDNINGSDEKLARATION

Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde.

Jag vill bygga en organisation där medarbetarna är engagerade, medarbetarna ska se att jag som förskolechef vet vad de gör, att man som medarbetare blir lyssnad på, att man har en chef som förstår och är engagerad.

Jag vill vara en förtroendeingivande chef som man som medarbetare känner att man kan vända sig till och som förstår medarbetarens vardag. För att klara detta behöver jag som förskolechef vara närvarande, men begreppet närvarande behöver också definieras, för att inte endast stå för fysisk närvaro.

Tillsammans ska vi reflektera och utveckla verksamheten mot våra gemensamt uppsatta mål.

Att ha ett tydligt uppsatt mål för verksamheten är centralt för att både jag som förskolechef och medarbetarna ska sträva åt samma håll. Dels finns ju målen i våra styrdokument som läroplan, skollag och stadens verksamhetsplan, men att sen bryta ner dessa mål till specifika och konkreta mål för just oss i vårt förskoleområde och på vår förskola, är både svårt och viktigt.

Jag som förskolechef måste tillsammans med medarbetarna reflektera över de aktiviteter som de sätter upp för att nå målen, och det är när vi är i det arbetet tillsammans som jag som förskolechef på riktigt är närvarande i arbetet.

Min vision för förskoleområdet är; ”Du är bra där du är och du växer i ditt lärande”

Detta gäller både vuxna som barn. Jag vill utstråla tilltro till andra människor, tro på att de kan och att de är bra för dem de är, och samtidigt visa på möjligheten att växa i sitt lärande. Våra gemensamma värden som demokrati, respekt och ansvar är levande i organisationen.

För att möjliggöra att växa i sitt lärande behöver vi alla blir bra på att ta tillvara varandras kompetenser i ett tillåtande och lärande klimat. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, delaktighet och eget ansvar.

Jag ska organisera min tid mer noga för att säkerställa att jag ser och möter alla medarbetare. Det kommer jag att göra t ex genom medarbetarsamtal, microsamtal, verksamhetsbesök, deltagande på APT och i den pedagogiska utvecklingsgruppen.

Ett microsamtal i min organisation, är ett kort men strukturerat samtal med enskilda medarbetare, kring hur de ställer sig till olika, för organisationen, viktiga frågor. Varje medarbetare ska känna att deras chef vet och kan och är öppen för och intresserad av deras verksamhet. Det är av yttersta vikt att jag som ledare deltar i och ger tid för, reflektion, samtal och dialog kring vårt uppdrag, och även arbeta för att öka förståelsen för vikten av att reflektera kring sitt uppdrag.

Jag kommer att tillsammans med förskolecheferna i Pilotprojektet skapa en lyssnande och ansvarstagande organisation där vi sätter uppdraget i fokus. En organisation där medarbetarna ser, känner och förstår att de har en ledare som lyssnar på dem och förstår deras vardag. Att även vårdnadshavarna känner att ledningen är närvarande och kunnig på vad verksamheten innehåller.

(3)

Det kommer att bli centralt att skapa en lärande organisation där jag som förskolechef är länken mellan olika medarbetare, både i det egna området, men även länken till medarbetare i de närliggande områdena. På så sätt kan vi på sikt öka kontaktytorna för våra medarbetare, skapa nätverk för lärande och utveckling samt även hitta möjligheter för pedagoger att t ex byta arbetsplats utan att för den skull behöva lämna Solna stad som arbetsgivare.

Att vara närvarande är inte likställt med att vara fysiskt på plats. Både jag och medarbetarna behöver definiera på vilket sätt jag som chef kan vara närvarande för att de också ska känna att jag på riktigt är med och hos dem. För att få det att leva kommer jag att organisera olika former av samtal och möten och för att dessa ska få ett värde behöver de planeras och ges tid. Ett ”korridorssamtal” kan vara hur givande som helst, men den djupa dialogen och möjligheten till djupare reflektion behöver planeras och ges tid.

Min vision är ”Du är bra där du är och du växer i ditt lärande”.

Att få känna att jag är bra, men att andra tror att jag har potential att lära mig mer och växa är viktigt för alla människor, både barn och vuxna. I en organisation som har som uppgift att arbeta med lärande, är det helt avgörande att även medarbetarna kan känna att de växer i sitt lärande och där har jag som chef en stor uppgift att lyfta, fånga upp tankar och reflektera för att öka både det gemensamma lärandet och det personliga. Det är också av yttersta vikt att inse att alla inte kan vara bra på samma saker. Men att se en person våga göra en uppgift som den inte vågat eller klarat förut, är stort och att vara en del i den processen, som ledare för en organisation genom att på ett närvarande sätt samtala och reflektera, är det viktigaste i chefsrollen.

FÖRSKOLAN PÅFÅGELNS VERKSAMHET

Påfågelns förskola är en fristående förskola med fyra avdelningar, två avdelningar med de yngre barnen och två med de äldre barnen. Till förskolan finns tre gårdar som sammanlänkas till varandra genom grindar. Förskolan arbetar utifrån LpFö och tar inspiration från Reggio Emilia filosofin.

För närvarande är det 75 barn inskrivna på Påfågelns förskola och där arbetar för närvarande 13 pedagoger och en kock. Det är 5 förskollärare och 7 barnskötare och 1 barnbiträde.

(4)

FÖRSKOLAN PÅFÅGELNS ORGANISATION

Ledning

I södra delen av Solna finns 3 förskoleenheter, Granbacka förskoleenhet, Tallbacka förskoleenhet och Huvudstafältets förskoleenhet. Påfågelns förskola ingår i Granbacka förskoleenhet tillsammans med två förskolor till. Varje enhet leds av en förskolechef som ansvarar för sin enhet. Under ht 2014 inleds ett pilotprojekt i södra Solna som innebär att förskolecheferna skall samverka med gemensamma stödfunktioner. T ex. med gemensam administration, barnplaceringar.

Förskolecheferna kommer att arbeta fram vilka ytterligare stödfunktioner som behövs och under senare delen av ht 2014 presentera tankar och idéer samt göra en första analys på samarbetet.

Inre organisation

På Påfågelns förskola tillämpar vi rotation som innebär att pedagogerna roterar över avdelningarna när behovet finns. I samband med att barn byter avdelning från yngre barns avdelningar till de äldre barnens avdelningar kan pedagoger följa barnen. Detta gör att pedagogerna skapar kompetensbärande relationer med alla kollegor på förskolan och att barnen lär känna alla pedagoger. Vidare har det visat att samarbetet på förskolan markant ökat då alla pedagoger någongång är på alla avdelningar. Hela förskolan blir en ”gemensam förskola”. Påfågelns 5 förskollärare är i nuläget genom rotation fördelade på 3 av förskolans 4 avdelningar, men i och med det nära samarbetet över avdelningarna så är även förskollärarna delaktiga i den fjärde avdelningen. Sedan 8 år tillbaka finns en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) i Granbacka förskoleenhet som består av en utvald pedagog per avdelning i enheten. PUG skall driva den pedagogiska utvecklingen i enheten tillsammans med förskolechef. En gång i månaden träffar förskolechef pedagogerna på förskolan i APT (arbetsplatsträff). Där diskuteras och reflekteras över verksamheten både externt och internt i olika frågeställningar. Förskolechefens intention för enheten har alltid varit att hela enheten är ett team och att man skall kunna mötas över gränserna och dra nytta av varandras kompetenser. Därför finns olika sätt att mötas. Två gånger per termin möts därför pedagogerna under en vecka som benämns som reflektionsvecka. En gång per termin reflekterar man med sin egen förskola mellan avdelningarna och under den andra reflektionsveckan möts hela enheten. Vid båda veckornas innehåll har man i PUG kommit överens om diskussionsunderlag för reflektionsveckorna. Vid en till två gånger per termin har enheten gemensamt APT då det diskuteras och reflekteras över det som rör hela enheten.

På Påfågeln finns en Koordinator som på plats samordnar och ser över dagen och meddelar ev. behov till förskolechef.

(5)

FÖRSKOLANS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

På studiedagen i augusti arbetar Påfågelns förskola tillsammans med att sätta mål för läsåret utifrån de mål som förskolechef satt för enheten, och som grundar sig i stadens mål. Det slutgiltiga materialet sammanställs av förskolechef i förskolans verksamhetsplan och denna följs sen upp på studiedagen i början på januari. Vi kommer även ha ett ”stanna upp och reflektera möte” i november för att se om vi är ”på banan”.

I slutet på vårterminen gör vi på samma sätt en kvalitetsredovisning där vi tillsammans utvärderar de målformuleringar vi haft och analyserar resultatet för att sen kunna sätta nya mål utifrån vår tidigare analys. Även under vårterminen har vi ett ”stanna upp möte”.

VP ligger till grund för allt arbete i förskolan och under terminen ska dokumentationer och projektarbeten vara grundade i verksamhetsplanen.

Tillsammans med barnen kommer vi arbeta med dokumentation och göra enkla former av analyser. T ex. ställa frågor om vad de gjort och upplevelserna av det.

VP kommer kontinuerligt tas upp på förskoleråd tillsammans med vårdnadshavare.

Vårdnadshavare skall också genom infobrev och dokumentation samt på föräldra- möten göras delaktiga i processen.

PÅFÅGELNS FÖRSKOLAS UPPDRAG

Påfågelns förskolas uppdrag är att bedriva utveckling, lärande och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument.

Avdelning Humlan

Avdelning Björnen Påfågeln

Förskola

Avdelning Elefanten Södra Solna

Granbacka förskoleenhet

Förskolechef

Ängkärr Förskola

Avdelning Igelkotten Västra skogen

Förskola

(6)

FÖRSKOLAN PÅFÅGELNS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

Utifrån Barn- och utbildningsnämndens mål och förskolans kvalitetsredovisning för 2014/2015 har förskolan tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret.

Prioriterat område: Kommunikation. Vi behöver ytterligare bli tydliga med hur vi kommunicerar vår verksamhet till våra vårdnadshavare. Vi skall tänka kring

bemötande, infobrev, bli bättre på att leverera till hemsidan.

Prioriterat område : Begreppsförtydliganden. Vi skall ha en samsyn i begrepp.

Diskutera vad olika begrepp står för, för just oss.

Prioriterat område : Professionalism. Vi skall ha en samsyn i vad vi menar med professionalism. Vi skall bli stolta bärare av våra yrkesroller och förtydliga vårt uppdrag.

NORMER OCH VÄRDEN

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

(Läroplan för förskolan, Lpfö 98)

Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.

(Kommunstyrelsen Solna)

Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökningen år 2013.

(Barn- och utbildningsnämnden) Förskolans mål

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla respekt och förståelse för sig själv och för sina kamrater.

 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska vara väl förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och barn.

(7)

Strategier

 Alla barn ska få sin röst hörd.

 Alla barns åsikter lyssnas på och respekteras.

 Varje lärandesituation bygger på en tydlig planering och följs upp i relation till målet.

 Vi tar tillvara varje tillfälle till lärandesituationer, såväl planerade som spontant uppkomna.

Aktiviteter för måluppfyllelse

 Välkomnandet på morgonen utifrån barnets olika individuella behov ex. kram, sitta i knä, hjälp att vinka och säga hej då, hjälp att komma in i pågående lek, hitta aktivitet.

 Barnen uppmuntras i att hjälpa varandra. Ex. vid matsituationer, skicka smöret, trösta en kompis som gjort sig illa, på/av-klädning, städning.

 Vi pedagoger visar respekt och tilltro till barnen bl.a. genom att lyssna på barnens behov, frågar om barnet vill ha hjälp och visar tydligt att vi finns här om de behöver det.

 På förskolan finns en Likabehandlingsplan. Utifrån den planen arbetar vi för att alla på förskolan, så väl vuxna som barn, ska känna sig delaktiga och trygga.

Detta gör vi genom att vara förebilder i samspelet och bemötandet mot varandra och barnen.

Vi bemöter alltid barnen med respekt t.ex. när vi går ner till barnens höjd vid samtal, vi lyssnar på dem och tar till vara på deras tankar och idéer. Vi har rutiner och aktiviteter där barnen har möjlighet att uttrycka sig, bli lyssnad på t.ex. på samlingen/morgonmöte, matsituationer, att vi pedagoger är aktivt med i barnens lekar.

Vi jobbar aktivt med att utveckla vårt genusarbete genom att ha levande diskussioner t.ex. kring val av litteratur, språkbruk, material, miljö, aktiviteter m.m.

Ansvarig för genomförande är förskollärarna på Påfågelns förskola.

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Vi kommer att arbeta systematiskt med att stanna upp, reflektera, analysera, sätta nya delmål, arbeta vidare, stanna upp, reflektera… osv. använda oss av

avdelningsplaneringar, reflektionsveckor, PUG, studiedagar för att mötas och arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

(8)

Vi har diskuterat mycket vikten att få med barnen i det systematiska kvalitetsarbetet genom att involvera barnen i dokumentation och reflektion. Kommer att arbeta med lärplattor, bilder och att samtala.

Ansvarig för genomförande är förskollärarna på Påfågelns förskola.

UTVECKLING OCH LÄRANDE

Förskolan skasträva efter att varje barn:

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda mate matiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

(9)

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98)

Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.

(Kommunstyrelsen Solna Stad) Förskolans mål

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sitt språk.

 Varje barn ska dagligen möta lärandesituationer som bidrar till att barnet kan utveckla sin matematiska förståelse och sin naturvetenskapliga förståelse.

Strategier

 Alla barn ska få språklig stimulans som motsvarar och utmanar barnets språkutvecklingsnivå.

 Alla barn ska få möta olika matematiska och naturvetenskapliga begrepp och på det sättet utveckla sin matematiska förmåga och ett naturvetenskapligt och undersökande förhållningssätt.

 Varje lärandesituation bygger på en tydlig planering och följs upp i relation till målet.

 Vi tar tillvara varje tillfälle till lärandesituationer, såväl planerade som spontant uppkomna.

Aktiviteter för måluppfyllelse

 Vår syn på lärande är att barnen lär sig kontinuerligt – i vardagsrutinerna, i leken, på samlingarna/morgonmöte, i samspel med varandra och med vuxna.

Lärandet är ett samspel där all erfarenhet och nya upptäckter berikar alla involverade.

Vi strävar efter att ge barnen tid. Vi försöker undvika stress genom att inte avbryta och störa barnens pågående lekar, byggen, skapande. Miljön på förskolan är till för barnen. Den skall inspirera, utmana, vara lustfylld och

(10)

lättillgänglig. Tycker man att något är roligt och glädjefyllt, så lär man sig nya saker.

 Språk

Barnen kommer bland annat att få, med inspiration från Bornholmsmodellen:

- Samarbeta i samband med skapande verksamhet. Barnen får arbeta i mindre grupper med olika material och tekniker såsom lera, färg och collage. Där bildspråk och talspråk får berika varandra, samt att barnen tränar på att diskutera och komma överens.

- Arbeta med rim och ramsor.

- Klappa sina namn utifrån antalet stavelser.

- Sjunga en mängd olika sånger och pratat om texten, några utvalda med tecken som stöd.

- Berätta maten med tecken som stöd.

- Återberätta olika händelser.

- Uppmuntras att samtala och berätta för varandra om olika händelser/aktiviteter.

- Höra berättelser, sagor och påhittade historier.

- Dramatisera kända sagor såsom t ex Bockarna Bruse.

- Samtala och leka, utifrån sina intressen för bokstäver och ljud.

- Uppmuntras att skriva och läsa utifrån sin förmåga.

- Eventuellt gå till biblioteket i Solna, i mindre grupp, och låna varsin bok.

 Motorik;

Barnen kommer bland annat att få:

- Leka pedagogstyrda lekar såväl inomhus som utomhus.

- Arbeta med att stärka sin kroppsuppfattning.

- Leka och dansa till rörelseprogrammet ”Miniröris”.

- Arbeta med olika material (såsom t ex lera, pärlor och tråd, färg, lim, kartong, klister, paljetter och glitter) som stimulerar finmotoriken.

- Prova olika tekniker som stimulerar finmotoriken såsom t ex att fläta med trådar.

- Utmana sin motorik när vi regelbundet gör utflykter. Dels under promenaderna till utflyktsmålen och dels på plats (klättra, krypa, springa, åla, hasa, rulla).

(11)

- Barnen tränar sin motorik hela tiden. Vi försöker att utmana barnen att våga prova nya saker bl.a. genom att klättra upp för tåget, trä halsband, gå balansgång, klippa, klä på sig och rulla i backen, självklart med stöd av oss vuxna.

 Matematik och Naturvetenskap;

Barnen kommer bland annat att få:

- Undersöka och fundera kring vattnets egenskaper (vad händer t ex om jag häller vattnet högt uppifrån eller längre ner)och hur vatten fungerar tillsammans med sand.

- Göra olika utflykter i vårt närområde såsom skog, vatten, 4Hgård med djur och olika lekparker. I skogen får barnen undersöka årstidernas växlingar när det gäller djur och natur. I de olika miljöerna kan barnen utmanas i sin förståelse för naturvetenskap.

- Gissa, skatta och jämföra olika mängder: ”Hur många tror du…., ”Fler färre”.

- Ramsa kring ordningstal.

- Vi vuxna använder oss av matematiska begrepp, så att barnen får konkreta upplevelser av matematik. T.ex. vid matsituationer, vill du ha hel eller halv, stor eller liten, hur mycket vill du ha? Hur många tallrikar behöver du duka?

Barnen får sortera, kategorisera leksaker, spela spel och lägga pussel. Vi pratar om tiden med barnen. När händer olika saker? Vi räknar hur många som är närvarande och frånvarande.

- Diskutera och samtala utifrån sitt intresse för siffror och mängd.

- Arbeta konkret med tärning, antal och Lego för att illustrera mängd.

- Utveckla sin förmåga kring symmetri och mönster med hjälp av t ex pärlplattor och Lego.

- Utmaningar i sina konstruktionsbyggen såsom ”Hur högt kan du bygga med kaplastavarna? Hur lång kan tågbanan bli?

- Fortsätta vårt miljöarbete som innefattar främst återvinning. Vi kommer att spara våra mjölkkartonger och toarullar som finns tillgängliga som skapandematerial, vi kommer att ha en pappersinsamling och vi kommer att ha en dialog om att inte slösa på t.ex. papper, stänga av vattenkranen m.m.

Vi kommer att återkommande gå till en miljöstation och återvinner material såsom kartong, plast och metall.

- Undersöka, samtala och skapa kring olika geometriska former såsom kvadrat, rektangel, cirkel och triangel.

(12)

 Livskunskap;

Barnen kommer bland annat att få:

- Rösta kring olika beslut såsom t.ex. släckt eller tänd lampa vid frukost/

mellanmål. Sångval. Lekval. Ute/inne?

- Vara med och påverka innehållet på samling/morgonmöten genom att de får sätta ord på innehållet. Dessa förslag tar vi sedan i beaktande när vi pedagoger planerar innehållen för samling/morgonmöten.

- Att sköta om sig själv och ta hand om sin hälsa är viktigt. Vi uppmuntrar barnen att smaka på maten, vikten av varför man behöver äta, tvätta händer före och efter maten. Alla barn erbjuds dessutom en vilostund varje dag.

- Dagligen uppmuntrar vi barnen att sätta ord på hur de upplever olika situationer.

- Arbeta med massage/fysisk beröring i såväl mindre som större grupper.

Ansvarig för genomförande är förskollärarna på Påfågelns förskola

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Vi kommer att arbeta systematiskt med att stanna upp, reflektera, analysera, sätta nya delmål, arbeta vidare, stanna upp, reflektera…osv. använda oss av

avdelningsplaneringar, reflektionsveckor, PUG, studiedagar för att mötas och arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Vi har diskuterat mycket vikten att få med barnen i det systematiska kvalitetsarbetet genom att involvera barnen i dokumentation och reflektion. Kommer att arbeta med lärplattor, bilder och att samtala.

Ansvarig för genomförande är förskollärarna på Påfågelns förskola

BARNENS INFLYTANDE

Förskolan skasträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98)

Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.

(Kommunstyrelsen Solna)

(13)

Förskolans mål

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar i relation till andra människor och till sin närmiljö.

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, och att lyssna och ta hänsyn till andras.

Strategier

 Alla barn ska få sin röst hörd.

 Alla barns åsikter lyssnas på och respekteras.

 Varje lärandesituation bygger på en tydlig planering och följs upp i relation till målet.

 Vi tar tillvara varje tillfälle till lärandesituationer, såväl planerade som spontant uppkomna.

Aktiviteter för måluppfyllelse

 Vi observerar barnens lek och intressen kontinuerligt för att kunna planera vår pedagogiska verksamhet utifrån det. På så sätt är de med och påverkar miljön, leken och projekt.

 Miljön ska uppmuntra barnen till att göra egna val. Materialet är lättillgängligt, så att de kan plocka fram och plocka undan. Barnen får träna på att ta ansvar för sina och förskolans saker. Hyllor och lådor är anpassade efter dem.

 Vårt förhållningssätt är att vi ger barnen olika tillfällen under dagen där de kan göra olika val. T.ex. vad vill du dricka, vad vill du göra, välja sånger, berätta, välja vissa kläder.

 Vi frågar oss själva för vems skull gör vi vissa saker. Varför ska vi städa nu?

Varför ska vi ha samling/möte just nu?

 Varje vecka har vi två-tre barn som får vara matvärdar. Det kan innebära att de får duka, hämta maten, plocka fram på borden och berätta inför kompisarna vad det är för mat. Det stärker barnens självförtroende när de får ett viktigt uppdrag och vi märker att de känner sig stolta och delaktiga.

 Vi lyssnar på barnens svar och respekterar det. Vi är beredda på att få ett NEJ av barnen. Har vi ställt en fråga måste vi respektera barnens svar.

Konsekvenserna som kan bli av detta är att vi pedagoger ibland får tänka om och att vi blir tydligare i vad barnen får välja själva och vad som vi

”måste” göra. Om det är något vi ”måste” göra så väljer vi pedagoger att inte ställa en fråga. Det har också resulterat i att vi är mer öppna kring vår planering och ofta tänker ut olika alternativ ifall barnet/barnen säger nej

(14)

och inte vill, vilket vi tycker måste vara okej och något som vi vill visa att vi respekterar.

 Ansvarig för genomförandet är förskollärarna på Påfågelns förskola

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Vi kommer att arbeta systematiskt med att stanna upp, reflektera, analysera, sätta nya delmål, arbeta vidare, stanna upp, reflektera…osv. använda oss av

avdelningsplaneringar, reflektionsveckor, PUG, studiedagar för att mötas och arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Vi har diskuterat mycket vikten att få med barnen i det systematiska kvalitetsarbetet genom att involvera barnen i dokumentation och reflektion. Kommer att arbeta med lärplattor, bilder och att samtala.

FÖRSKOLA OCH HEM

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98) Förskolans mål

 Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om förskolans verksamhet är bra ska vara minst 95% 2015.

 Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om det egna barnets utveckling är bra ska vara minst 95% 2015.

Strategier

 Öppenhet och tydlighet avseende den pedagogiska verksamheten (mål, syften, planering, genomförande, resultat).

 Öppenhet och tydlighet avseende barnets utveckling i pedagogisk dokumentation och i samtal med vårdnadshavaren.

Aktiviteter för måluppfyllelse

Informationen om förskolans verksamhet skall ske på ett kontinuerligt sätt.

Infobrev ut var tredje vecka från avdelningen. Infobrev från förskolechef minst en gång i månaden. Daglig kontakt vid hämtning och lämning med vårdnadshavare.

Minst en gång i månaden uppdatera hemsidan.

Information om det egna barnets utveckling skall ske på ett kontinuerligt sätt.

Daglig kontakt vid hämtning och lämning med vårdnadshavare. Utvecklingssamtal

(15)

en gång per termin. Föräldramöte en gång per termin. Infomöte för nya barns vårdnadshavare.

Ansvarig för genomförande är förskolechef samt arbetslaget på förskolan Metoder för mätning av måluppfyllelse

Detta kan vi se om procentsatsen ökar i brukarundersökningen.

Ansvarig för genomförande är förskolechef

MEDARBETARENGAGEMANG

Solna stads medarbetares engagemang ska vara minst 65 i undersökningen Hållbart MedarbetarEngagemang, HME. (Barn- och utbildningsnämnden)

Förskolans mål

Påfågelns medarbetares engagemang ska vara minst 80 i undersökningen Hållbart MedarbetarEngagemang, HME.

Strategier

De strategier förskolan använder för att nå målen rymmer att man som personal är:

Resultatinriktad, uppnår mål och resultat och har högt ställda krav på sitt arbete.

Har medborgar och kundfokus, agerar utifrån kunders behov och motsvarar eller överträffar deras förväntningar.

Samarbetar och samverkar, samverka med medarbetare inom och utanför den egna organisationen, respektera varandras olikheter, skapa laganda, ta tillvara varandras kompetenser

Är flexibel, ha ett flexibelt beteende och arbeta effektivt i olika situationer och med olika individer. Lyssna och ha förståelse för andras åsikter. Hantera förändringar i verksamheten.

Tar initiativ och är ansvarstagande, tar ansvar för sina arbetsuppgifter, insatt i policys och lagar som påverkar det egna arbetet. Visar på utvecklingsområden.

Har yrkesskicklighet, Har en yrkesskicklighet som omsätts i arbetet.

Aktiviteter för måluppfyllelse

Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde.

Ledorden för förskoleenheten är; ”Du är bra där du är och du växer i ditt lärande”

Detta gäller både vuxna som barn. Det skall finnas en tilltro till andra människor, tro på att de kan och att de är bra för dem de är, och samtidigt visa på möjligheten att växa i sitt lärande. Våra gemensamma värden som demokrati, respekt och ansvar är levande i organisationen.

(16)

För att möjliggöra att växa i sitt lärande behöver vi alla blir bra på att ta tillvara varandras kompetenser i ett tillåtande och lärande klimat. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, delaktighet och eget ansvar.

Tillsammans ska vi reflektera och utveckla verksamheten mot våra gemensamt uppsatta mål.

Vi skall organisera oss så att tid finns för att säkerställa möten mellan medarbetare och att förskolechef möter alla medarbetare.

Ansvarig för genomförande är förskolechef och arbetslaget på förskolan Metoder för mätning av måluppfyllelse

Resultatet av HME.

Ansvarig för genomförande är förskolechef

References

Related documents

Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde.. Förskolan ska genomsyras av

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar i

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar

 Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar