Mystens förskola läsåret

2014-09-19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mystens förskola läsåret 2014-2015

Vision/målsättning för Härryda Kommun

I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever.

All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning.

I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet.

Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla.

Inledning

Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på en likabehandlingsplan, som årligen skall uppdateras. Planen skall fungera som stöd i verksamhetens målinriktade arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling.

Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och

förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009) har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den

person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp.

Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan

Vi anser att föregående års likabehandlingsplan är för generell och behöver

utvecklas. Detta ska ske genom att kartläggningen görs kontinuerligt för att upptäcka och synliggöra våra utvecklingsområden. Vi tänker därför tillsätta en trygghetsgrupp som ska ansvara för att vårt likabehandlingsarbete fortgår och hålls levande. Även barnens delaktighet i vårt likabehandlingsarbete behöver förtydligas.

Mål

På Mystens förskola vill vi verka för att alla känner sig väl behandlade och

respekterade för den de är. Vi vill främja ett klimat som byggs på tillit till varandra och fritt från kränkningar.

Vårt mål är att alla känslor ska respekteras där både barn och vuxna ska kunna tillåtas få visa sina känslor. Bli bekräftade i sin känsla, sätta ord på olika

känslor samt kunna hantera dem är också viktigt för oss.

Främjande arbete

Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten.Vi ser det som viktigt att bemöta alla utifrån vars och ens

förutsättningar, eftersom vi alla är olika. Bemötandet av föräldrar vid lämning och hämtning är av stor betydelse för det förebyggande arbetet. Mötet med föräldrar och barn är en viktig del i hur sedda, bekräftade och respekterade barnen känner sig.

Diskrimineringslag-2008567

Vår tanke är att alla vuxna och barn ska känna sig trygga med varandra i huset och att det ska finnas en god samverkan mellan avdelningarna. De vuxna är viktiga förebilder och medvetna om sitt eget agerande i alla situationer. I verksamheten lyfter vi fram vikten av att se och respektera varandras likheter och olikheter.

• samtala med barnen om människors olika förutsättningar och om allas lika värde

• vi engagerar oss i barnens samspel, vi är medforskande, lyhörda och närvarande pedagoger i barnens dag på förskolan.

• skapa förutsättningar för goda lärmiljöer som är föränderliga utefter barnens behov och intresse såväl inne som ute

• stötta barnen i att hantera och bemöta konflikter samt dilemman, genom att ge dem hjälpsamma strategier

• ”Gyllene regeln” behandla andra så som du själv vill bli behandlad

• lyssna in barnens tankar och intresse för att ge dem ökat inflytande och delaktighet

• kontinuerligt föra samtal bland pedagogerna om vårt normkritiska förhållningssätt

• Bemöta, bekräfta och förklara olika känslor

Kartläggning

Kartläggning syftar till att få reda på hur vi arbetar med likabehandling under året, vad vi behöver utveckla och hur de efterlevs.

Föräldrarna kan uttrycka sina funderingar på brukarråd, föräldramöte, i brukarenkät, i den dagliga kontakten, samt i utvecklingssamtal. Resultatet av kartläggningen visar att våra föräldrar kommer till oss och ventilerar dessa kring tex, utemiljön. Föräldrar har uttryckt att vår miljö ute behöver förändras för att att bättre motsvara barnens åldrar.

I samtal med barnen har det har det framkommit att toalettbesök kan upplevas otryggt. En del barn har uttryckt en önskan om att ha dörren stängd medan andra barn uttryckt att de vill ha en pedagog med sig.

Genom i olika former av samtal i personalgruppen har vi pratat om förhållningssätt, vad och hur vi pratar med varandra och hur vi gör för att ha ett tillåtande klimat.

Uppföljning av kartläggningen sker i våra arbetslag, utvecklingsgrupp, lärgrupp, på våra gemensamma arbetsplatsträffar, brukarrådsträffar samt i den kommande trygghetsgruppen.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer.

• arbeta för att barnen skall ha lika möjligheter i alla situationer och miljöer oavsett kön

• ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar och ger barnen ökat inflytande

• skapa förutsättningar för en god och trygg miljö ute och inne

• ha god uppsikt över de platser där barnen vistas

• mötet med föräldrar och barn är en viktig del i hur sedda, bekräftade och respekterade barnen känner sig.

• samtala om värdegrundsfrågor i alla våra vardagssituationer

• regelbunden kompetensutveckling

• vi uppmärksammar barnen på att olikheter är utvecklande

• vi uppmuntrar barnen att leka med många olika barn och i olika konstellationer

• vara goda förebilder för barnen

Rutiner för att utreda och åtgärda; barn-barn

Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och använda sig av frågorna:

hur kände du?

hur tänkte du?

hur tror du att den andra kände sig?

kunde du gjort på något annat sätt?

hur skulle du önska att det var?

Vidare

Förskolechefen informeras.

Föräldrarna informeras.

Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter.

Vid behov kontaktas psykolog eller annan personal på stödenheten.

Dokumentationen förvaras inlåst.

Observera

Pågående utredning eller åtgärder skall inte diskuteras med barn eller föräldrar som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas.

Rutiner för att utreda och åtgärda; pedagog-barn

När en vuxen kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål och anmäla till förskolechefen.

Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.

Förskolechefen informeras.

Berörda föräldrar informeras.

Vid behov kontaktas psykolog eller annan personal på stödenheten.

Förskolechefen ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.

Förskolechefen anmäler till huvudman- sociala myndighetsnämnden Huvudman delegerar till förskolechefen att utreda och åtgärda.

Rutiner för dokumentation

Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder.

Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och

vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till

planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Vad har hänt?

På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling?

Vem har anmält?

Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?

Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt.

Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt.

Tid för uppföljning.

Deltagare vid uppföljningen.

Dokumentation lämnas till:

Dokumenterat av. Datum.

Ansvar

Alla pedagoger och förskolechef är ansvariga för arbetet. Trygghetsgruppen har tillsammans med förskolechef ett extra ansvar.

Ny plan för likabehandlingsarbetet upprättas årligen, utgår från genomförda kartläggningar och följs upp under året.

Planen upprättad

Definitioner och begrepp

I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de återges i Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen.

Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande indentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha

samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika.

Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inta att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet.

Definitioner av diskriminering

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av individer utifrån sju olika diskrimineringsgrunder (diskrimineringslagen 2008:567):

Kön

I Sverige anses kön vara av två benämningar, kvinna eller man. I andra länder, som till exempel Sydafrika, förekommer det en tredje benämning av kön, nämligen intersexualitet.

Könsöverskridande identitet och uttryck

Innebär att en person inte identifierar sig som man eller kvinna, eller att någon genom sin klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra sitt motsatta kön.

Etnisk tillhörighet

Omfattar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande.

Begreppet ras används inte längre vid diskrimineringsgrunden (Rimsten s.49 2012).

Uttrycket etnisk ursprung innefattar nationella minoriteter såsom samer eller romer.

Religion eller annan trosuppfattning

Lagstiftningen har ansett att det är omöjligt att ge en definition mellan vad religiösa och kulturella förhållanden omfattar. Trosuppfattning är något annat än religion och är begränsat till en åskådning som är jämförbar med religion. Till skillnad från religion tar trosuppfattning inte givna ställningstaganden då det gäller exempelvis politik eller kultur (Rimsten 2012 s.52).

Funktionshinder

Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas även det som är synligt samt de funktionshinder som inte märks lika tydligt såsom allergi, ADHD och dyslexi (Rimsten s.52).

Sexuell läggning

Människans sexualitet delas in i tre huvudkategorier; homosexuell, bisexuell samt heterosexuell (Rimsten 2012 s.56.)

Ålder

Ålder är liktydigt som uppnådd levnadsålder (Rimsten 2012 s.58).

Gällande styrdokument

Utdrag ur Skollagen kap 6 (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag)

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever

6 § Huvududmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567)

1§ Denna lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Utdrag ur Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

2§ En likabehandlingsplan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Utdrag ur Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan 1998 /reviderad 2010) Grundläggande värden

Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska

förhållningssätt som skall prägla verksamheten.

Förståelse och medmänsklighet

Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.

Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för

skillnader i människors trosuppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas.

Funktionshinder

Innehär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning innebär homosexuell,bisexuell eller heterosexuell läggning.