Godkänd av: Karin Mellgren, Verksamhetschef, Verksamhet Barncancercentrum (karme5) Denna rutin gäller för: Verksamhet Barncancercentrum
Revideringar i denna version
Tillägg av cytostatikainfusion i Deltec-kassett, Folfusor och spruta. Tillägg minsta volym för intravenös injektion av cytostatika. Borttag av intervall för diures. Tillägg av hantering av utsöndringar vid
antikroppsbehandling. Redaktionella ändringar.
Innehåll
Definitioner av begrepp... 1
Syfte ... 1
Kunskap och kompetens ... 2
Graviditet och amning ... 2
Cytotoxiska läkemedel som inte är cytostatika ... 2
Arbetsbeskrivning ... 2
Iordningställande ... 2
Förberedelse av administrering ... 3
Administrering ... 4
Injektion av cytostatika ... 5
Hantering av utsöndringar ... 6
Hantering av spill ... 7
Service och underhåll av utrustning ... 7
Städning ... 7
Extravasering ... 7
Övrigt ... 7
Ansvar ... 7
Uppföljning, utvärdering och revision ... 8
Relaterad information ... 8
Kunskapsöversikt... 8
Arbetsgrupp ... 8
Granskare ... 8
Definitioner av begrepp
Cytostatika – läkemedel som tillhör grupp L01 enligt ATC-kodsklassificeringen
Cytotoxiska läkemedel – läkemedel som på olika sätt kan skada arvsmassan eller orsaka celldöd
Syfte
Denna rutin ska ge kunskap och vägledning om hur cytostatika och cytotoxiska läkemedel ska hanteras på Barncancercentrum. Rutinen utgör en verksamhetsspecifik tillämpning av
Arbetsmiljöverkets författning AFS 2005:5 ”Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt” och är ett komplement till verksamhetens, förvaltningens och regionens
läkemedelshanteringsrutiner.
AFS 2005:5 innefattar även hantering av ”Läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada”. Dessa hanteras på Barncancercentrum enligt den sjukhusövergripande rutinen ”Iordningsställande av läkemedel med risk för överkänslighet”.
Läkemedlet pentamidin (Pentacarinat®) hör till gruppen ”Läkemedel som används som
inhalationsläkemedel och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada” i AFS 2005:5 och hantering av detta beskrivs i en separat rutin, ”Inhalation av Pentacarinat”.
Kunskap och kompetens
Endast personal som har tillräcklig kompetens får hantera cytostatika och cytotoxiska läkemedel, samt spill, avfall och utsöndringar som härrör från cytostatikabehandling eller hantering.
Barn- och undersköterskor ska ha grundläggande kunskaper om hälsorisker vid cytostatikahantering, samt goda kunskaper och praktiska färdigheter i att åtgärda spill och stänk, samt hantera
utsöndringar och avfall.
Sjuksköterskor ska ha goda kunskaper om hälsorisker vid cytostatikahantering, samt goda kunskaper och praktiska färdigheter i att åtgärda spill och stänk, samt hantera utsöndringar och avfall. De ska också ha goda kunskaper om hur cytostatika förkontrolleras, iordningsställs och administreras.
Ny personal ska genomgå en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i cytostatikahantering under sin introduktion och ska efter genomgången utbildning kunna utföra ovanstående moment på ett säkert sätt. All personal ska genomgå en teoretisk repetitionsutbildning varje år.
Graviditet och amning
Vårdenhetschef ansvarar för att informera om de risker som exponering för läkemedlen innebär för gravida och ammande kvinnor och om vilka möjligheter som finns till omplacering. Gravida/ammande kan koppla på cytostatika/cytotoxiska läkemedel då ett slutet system/cytset används. Däremot ska gravida/ammande inte iordningsställa cytostatika eller administrera cytostatika utanför ett slutet system. Gravida/ammande ska också undvika hantering av cytostatikaspill samt utsöndringar i form av urin, kräkningar och avföring från patienter under cytostatikabehandling.
Cytotoxiska läkemedel som inte är cytostatika
På Barncancercentrum hanteras förutom cytostatika även vissa cytotoxiska läkemedel. De vanligast förekommande är ganciklovir (Cymevene), valganciklovir (Valcyte) och cidofovir (Vistide), men andra kan också förekomma. De beställs i normalfallet färdigberedda från APL, men vid iordningställande på avdelning ska de hanteras enligt instruktioner i denna rutin. Hantering av färdigberedd lösning, samt administrering sker enligt rutinen ”Läkemedelshantering Barncancercentrum”.
Arbetsbeskrivning
God handhygien ska iakttas före och efter samtliga vårdmoment som beskrivs i denna rutin.
Iordningställande
Intravenös, intratekal och intraventrikulär cytostatika All hantering ska ske i säkerhetsbänk.
Tvätta och desinficera händerna
Kontrollera att säkerhetsbänken är påslagen och att den gröna lampan (högflödet) lyser
Lägg ut absorberande underlägg
Ta fram instruktion för det läkemedel som ska iordningställas
Ta fram det material för iordningställande som finns beskrivet i instruktionen
Ta på cytostatikahandskar och skyddsärmar med mudd eller skyddsrock
Iordningställ läkemedlet enligt aktuell instruktion
Släng förbrukningsmaterialet i PactoSafen
Städa säkerhetsbänken enligt bilaga i rutin ”Läkemedelshantering Barncancercentrum”
Släng handskar och skyddsärmar/skyddsrock i PactoSafen
Tvätta och desinficera händerna
Peroral cytostatika
Hela tabletter/kapslar kan hällas över i medicinbägare med lock utanför säkerhetsbänken. All annan hantering ska ske i säkerhetsbänk.
Tvätta och desinficera händerna
Kontrollera att säkerhetsbänken är påslagen och att den gröna lampan (högflödet) lyser
Lägg ut absorberande underlägg
Ta fram instruktion för det läkemedel som ska iordningställas
Ta fram det material för iordningställande som finns beskrivet i instruktionen
Ta på cytostatikahandskar och skyddsärmar med mudd
Iordningställ läkemedlet enligt aktuell instruktion
Om du använt en tablettdelare, rondskål eller annat flergångsmaterial ska dessa placeras i dekontern, som sätts på rengöring med en gång
Släng förbrukningsmaterialet i PactoSafen
Städa säkerhetsbänken enligt bilaga i ”Läkemedelshantering Barncancercentrum”
Släng handskar och skyddsärmar i PactoSafen
Tvätta och desinficera händerna
Förberedelse av administrering Iordningsställa cyt-set
Infusioner med cytostatika administreras i ett slutet system som möjliggör genomsköljning av aggregatet mellan och efter cytostatikainfusioner. Detta system kallas för ”cyt-set”. Instruktioner för hur detta sätts ihop finns i bilaga 2.
Om patienten har en central infart med en lumen ska två trevägskranar seriekopplas på den infarten.
Om patienten har infart/er med två eller flera lumen ska en trevägskran placeras på varje lumen.
Förkontroll
Cytostatikan tas fram i anslutning till infusionsstart och skall förbli i den förslutna skyddspåsen tills den skall administreras till patienten. Var noggrann och kontrollera att ”rätt” infusionspåse används
avseende hållbarhet. Cytostatikan skall alltid kontrolleras av två sjuksköterskor innan den administreras till patienten. I undantagsfall kan en sjuksköterska göra detta tillsammans med en apotekare eller receptarie. Cytostatikan kontrolleras mot ordinationen i CytoBase avseende
patientens identitet, läkemedel, dos, infusionsvätska och volym den är blandad i. Likaså kontrolleras hållbarhet och att ordinationen är signerad av läkare för det datum den skall administreras.
Kontrollera även mot regimbilden att dosen är rimlig1. Beräkna infusionshastigheten och anteckna på skyddspåsen. Därefter signerar båda sjuksköterskorna i CytoBase att förkontrollen är gjord. Signering av administrering görs endast av den sjuksköterska som administrerat läkemedlet.
Beräkna infusionshastighet
Infusionshastigheten ska räknas ut av två sjuksköterskor. Infusionsaggregatet är förfyllt med 20ml vätska. För att ha ”säkerhetsmarginal” adderas 30ml till den volym med cytostatika som skall ges.
Infusionshastigheten blir: (cytostatikavolym + ”efterskölj” ( 30ml)) / ordinerad infusionstid.
Exempel: (200ml + 30ml)/ 2h= 115ml/h
Om den beräknade infusionshastigheten understiger 50ml/h och det inte är en metotrexat-infusion ska metoden ”flush” användas. Att ”flusha” innebär att cytostatika når patienten fortare.
”Flush”
OBS! En sjuksköterska ska alltid vara närvarande under pågående ”flush”.
1) Nollställ infusionspumpen.
1 Små barn kan ha avvikande dosering, t.ex. beräkning enligt kroppsvikt. Denna information finns i doslistan i ordinationsvyn.
2) Ställ in infusionshastigheten på 300ml/h.
3) Ställ in ”volym att infundera” på 20ml.
4) Starta infusionen.
Efter avslutad ”flush”, beräkna den hastighet som resterande infusion skall ges med, det vill säga:
cytostatikavolym + resterande efterskölj (10ml) / infusionstid.
Exempel: 100ml skall infunderas på 3h. Det ger en hastighet på 130ml / 3h= 43,33 ml/h. Hastigheten understiger därmed 50ml/h och ”flush” måste tillämpas. Hastighet efter ”flush” blir således: (100ml + 10ml) / 3h= 40 ml/h.
Methotrexateinfusion
Methotrexate ingår i många kurer och både dos och infusionstid varierar. Gemensamt är att du skall notera exakt starttid och avsluta infusionen efter exakt antal ordinerade timmar. Koncentrationsprov och antidot Kalciumfolinat ges också på exakt angiven tid i förhållande till Methotrexatets starttid.
Observera att hastigheten kan behöva justeras innan start av eftersköljsdroppet för att infusionen skall bli klar på exakt ordinerad tid. Justera eftersköljsdroppet på 30ml/den tid som återstår innan Methotrexateinfusionen skall vara avslutad.
Administrering
Kontrollera att antiemetika, eventuell premedicinering och vid behovsläkemedel är ordinerade innan cytostatikabehandling påbörjas
Förberedelser:
Ta på cytostatikahandskar samt skyddsrock.
Innan infusionspåsen tas ur den förslutna skyddspåsen, kontrollera att klämman på infusionspåsens ”svans” är stängd
Vid start av infusion
Kontrollera personnummer på cytostatikapåsen mot patienten
Kontrollera att klämma till efterskölj och cytostatikan är stängd
Koppla ihop infusionspåsen med cyt-setet. Var noga med att kopplingarna sitter rakt
Ta av handskarna
Sätt in aggregatet i infusionspumpen och nollställ infusionspumpen avseende eventuell tidigare infunderad volym. Kontrollera att aggregatet sätts in korrekt så att stjärnorna är i en rak linje.
Ställ in infusionshastigheten
Ställ in VSSI (volym som ska infunderas) på infusionspåsens volym
Byt till nya cytostatikahandskar
Kontrollera backflöde
Koppla cyt-setet till den innersta av de två trevägskranarna, se bilaga 2. Detta för att undvika kontakt med cytostatika vid tillfälliga injektioner.
Öppna klämman till cytostatikapåsen och ta därefter av handskarna
Starta infusionen
När cytostatikapåsen och svansen är tom stäng klämman till cytostatikapåsen och öppna klämman till eftersköljet
I samband med start av infusion, be kollega som kontrollerade cytostatika från början att även kontrollera så att inställningarna på pumpen är korrekta.
Vid avslut av infusion
Ställ in VSSI 30ml som efterskölj och justera infusionshastigheten.
När eftersköljningen är avslutad, läs av VSSI och nollställ infusionspumpen.
Ta ut aggregatet ur infusionspumpen.
Vid bortkoppling av cytostatika ska cytostatikahandskar samt skyddsrock användas.
Öppna en soppåse.
Tänk på att cyt-setet är kontaminerad med cytostatika och att omgivningen ska skyddas mot exponering. Lägg det i påsen direkt alternativ sätt en ”propp” på. Lägg handskarna i
soppåsen och förslut. Ta därefter av dig skyddsrocken. Rocken är patientbunden och kan användas i upp till ett dygn.
Släng sedan påsen i Pactosafen i sköljen
Tvätta och desinficera händerna efter hantering av cytostatika/cytotoxiska läkemedel.
Skriv infunderad volym som en fritexthändelse i CytoBase.
Administrering av cytostatikainfusion i Deltec-kassett
Infusionsaggregatet kopplas till patientens trevägskran. Någon backventil behövs inte. Ett PCA- protokoll ska tas fram och infusionshastighet och reservoarvolym fyllas i för cytostatikainfusionen. Om patienten är på avdelningen under behandlingen ska pumpen läsas av en gång per pass. Om
patienten bor på Ronald McDonald under behandlingen ska de komma till avdelningen två gånger per dag för avläsning av pumpen. När infusionen är klar kopplas infusionsaggregatet bort och
trevägskranen spolas. Observera att systemet inte är slutet vid bortkoppling. Den mängd cytostatika som sitter kvar i aggregatet är försumbar och ska inte ges.
Administrering av cytostatikainfusion i elastomerisk pump (exv. Homepump, Folfusor)
Vid administrering av cytostatika i Folfusor tas proppen bort från aggregatet och Folfusorn kopplas till patienten. Folfusorn går nu med rätt hastighet. Vid bortkoppling ska patientens infart spolas.
Observera att systemet inte är slutet vid bortkoppling.
Administrering av cytostatikainfusion i spruta
Exakt mängd läkemedel bereds i spruta. Sprutpumpsaggregatet för fylls med Natriumklorid 9 mg/ml eller Glukos 50 mg/ml. Mellan spruta och infusionsaggregat sätts ett injektionsmembran.
Infusionshastigheten beräknas ”volym läkemedel/tid”, detta gör att det dröjer en stund innan
läkemedlet når patienten men då det görs på samma sätt varje gång blir det samma tider. När sprutan med läkemedel är slut byts till en spruta med efterskölj. Öka VSSI med 4 mL men eftersköljet sätts på med samma infusionshastighet som läkemedelsinfusionen.
Observationstid för cytostatika med reaktionsrisk Länk till rutin
Injektion av cytostatika Intratekal (i.t.) cytostatika
När cytostatika ges via lumbalpunktion (LP) sker det ofta när patienten är sövd på operation.
Cytostatikasprutan som skall ges i.t samt LP-nålar och LP-rör skickas med patienten till operation. För att undvika förväxling får annan cytostatika (för i.v. eller i.m. administrering) INTE skickas med. Den intratekala sprutan ska tas ur påsen i direkt anslutning till att den ska administreras till patient.
Injektion intravenös
Intravenösa injektioner ges via PhaSeal för att möjliggöra sluten administrering. Cytostatikavolymen ska inte understiga 1 mL när PhaSeal används för att inte förlusterna i systemet ska bli betydande.
Injektion intramuskulärt
Patienten bör lokalbedövas innan injektion administreras. Normalt sett ges injektionen i lårmuskeln.
Vid administrering av cytostatika som kan ge överkänslighetsreaktioner (t.ex.
Pegasparaginas/Oncaspar, Erwinase etc.) ska chockberedskap skall finnas tillgänglig hos patienten och patienten skall observeras på avdelningen/dagvården i tre timmar efter given injektion.
Läkemedlet med risk för överkänslighetsreaktioner får ej ges under sövning. Kanyl som använts för i.m. injektion (med skyddshylsa på) läggs i PactoSafen (4).
Injektion i Rickhamdosa
Se separat PM (Intraventrikulära injektioner vid hjärntumörer)
Hantering av utsöndringar
Vid hantering av utsöndringar såsom urin, kräkningar och avföringar hos patienter som är under aktiv cytostatikabehandling ska cytostatikahandskar och plastförkläde användas. Nedan följer instruktioner för hantering av utsöndringar i olika situationer:
Behandling med monoklonala antikroppar
Om patienten enbart behandlas med en eller flera monoklonala antikroppar behövs ingen särskild hantering av utsöndringarna. Antikropparna däremot är specifikt riktade mot en måltavla och kan endast utöva sin effekt när de är inne i blodbanan. Eftersom det är stora proteinmolekyler kan de inte passera genom exempelvis hud och slemhinnor och de bryts helt ned av kroppen och det som utsöndras i urin och avföring är samma typ av avfallsprodukter som bildas när vi äter
proteininnehållande livsmedel.
Patienter som går på toaletten
Patienten som kan använda toaletten ska uppmanas att sitta ned vid urinering för att undvika stänk.
Efter toalettbesöket ska spolning ske två gånger. Noggrann handtvätt ska genomföras efter toalettbesöket.
Urinflaska
Om patienten kissar på flaska ska locket sättas på och urinen svalna därefter minst 15 minuter, eftersom varm urin förångas mer. Flaskan rengörs i spoldesinfektorn.
Potta
Om patienten använder potta ska pottan placeras i en soppåse och därefter ska innehållet svalna minst 15 minuter för att minska förångning. Pottan rengörs därefter i spoldesinfektorn. Undvik stänk under hela hanteringen.
Blöjor
Blöjor placeras i soppåse och slängs därefter i Pactosafen i sköljrummet.
KAD
Urin i tömningsbar KAD-påse töms i spoldesinfektorn och slängs därefter i Pactosafen. Urin i ej tömningsbar KAD-påse slängs direkt i Pactosafen.
Kräkningar
Vid kräkning i kräkpåse slängs påsen i PactoSafen i sköljrummet.
Vid kräkning i sängen – se ”Patient som kissar ned sig”
Vid kräkning på golvet – se ”Hantering av spill”
Patient som kissar ned sig
Patienten skall duscha för att minska risken för lokalreaktioner. Om det kommit i sängen ska sängkläderna bytas. Sängen rengörs med vatten och godkänt rengöringsmedel. För hantering av sängkläder och kläder se nästa stycke.
Spill på textilier
Textilier som förorenats med spill eller utsöndringar placeras i en upplösbar plastsäck. Detta moment görs inne på vårdrummet eller motsvarande för att undvika spridning av cytostatika. Om textilierna är mycket blöta ska de lindas in i torra textilier, annars är risken stor att den upplösbara säcken löses upp under transporten. Säcken försluts och läggs sedan i en gul plastsäck för kraftigt förorenade textilier. Den gula plastsäcken märks med sjukhus och avdelning med hjälp av en spritpenna.
Skriftlig föräldrainformation angående cytostatika finns i ”Min egen pärm”.
Hantering av spill Allmänt
Vid sanering ska alla rörelser utföras långsamt och försiktigt för att minska risken för spridning av damm och aerosoler. Det är också bra att informera omgivningen så att ingen personal, patient eller anhörig oavsiktligt sprider cytostatika.
Spill av pulver
Plocka bort ev. glassplitter med pincett
Fukta en tvättduk eller motsvarande med kranvatten
Placera duken på det utspillda pulvret
Använd spateln för att föra över till plastboxen
Lägg alla kontaminerade redskap i den medföljande plastpåsen och förslut den
Släng allt material i PactoSafen Flytande spill
Använd skyddsrock, dubbla cytostatikahandskar, skyddsglasögon och andningsskydd
Torka upp spillet med en eller flera torkdukar för engångsbruk
Vid större spill kan gelbildande pulver/påsar användas för att binda vätskan innan det torkas upp
Lägg torkdukarna i en vit soppåse och släng därefter i PactoSafen
Rengör ytan först med vatten och därefter med vatten och godkänt rengöringsmedel
Service och underhåll av utrustning Säkerhetsbänken
Rengöring av säkerhetsbänken beskrivs i rutinen ”Läkemedelshantering Barncancercentrum”.
Säkerhetsbänken ska genomgå service årligen, där kontroll av luftflöde, byte av filter och utökad rengöring skall ingå. Vårdenhetschef ansvarar för att service genomförs och dokumenteras enligt föreskrivet intervall.
Städning
Se rutin ”Rutin för omvårdnadspersonal och städpersonal som städar på Barncancercentrum”.
Extravasering
Se riktlinjer från Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology (NOPHO). Dessa finns även i läkarnas samarbetsyta i SharePoint.
Övrigt
Patientansvarig sjuksköterska avgör huruvida patienten får lov att lämna avdelningen under
pågående cytostatikainfusion. Patienten får aldrig lämna sjukhuset med pågående cytostatika, med undantag för cytostatika i Deltec-kassett, Folfusor eller vissa specifika antikroppar. För läkemedel som kan ge upphov till allergiska reaktioner eller kramper ska patienten stanna på avdelningen. För övriga läkemedel baseras bedömningen på om sjuksköterskan har möjlighet att ta sig till patienten om något skulle inträffa.
Ansvar
Gäller för all personal på Barncancercentrum. Ansvar för spridning och implementering har Vårdenhetschef. Verksamhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och att verksamheten arbetar enligt SOSFS 2011:9.
Uppföljning, utvärdering och revision
Innehållsansvarig är ansvarig för revision. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om avsteget är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Relaterad information
Det finns ytterligare information till alla barn, tonåringar och föräldrar i ”Min egen pärm”.
Kunskapsöversikt
1. Fröberg, U., Sanderfelt, M., Sundström, P.Medicinsk Författningshandbok 2006.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso och sjukvården (M).Kap 1-6 s584-590. Institutet för Medicinsk Rätt. Lidingö
2. http://intra.sahlgrenska.se/sv/SU/ (hompage on the Internet). Göteborg:Sjukhusapoteket VGR/SU, (updated 2014 May 5; cited 2015 Jan 7) Avaliabel from:
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Sa-styrs- varden/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Enheter-och-
medarbetare/Lakemedelsenhet/Lakemedel/Lakemedelshantering/
3. http://intra.sahlgrenska.se/sv/SU/ [homepage on the Internet]. Göteborg: Sjukhusapoteket VGR/SU, [updated 2013 Feb 22; cited 2013 Feb 26]. Available from:
http://intra.sahlgrenska.se/upload/Sjukhusapoteket%20VGR/Best%c3%a4llning%20extempor e%20VGR_APL%20v%201.0%20inkl%20prisbilaga.pdf.
4. Av.se [homepage on the Internet]. Stockholm: Arbetsmiljö verket, AFS 2005:5 [updated 2009 Okt 19; cited 2012 Dec 4]. Available from: http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_05.pdf 5. Hassan M, Ljungman P. Cytostatika. Trelleborg: Berlings Skogs; 2003.
6. Av.se [homepage on the Internet]. Stockholm: Arbetsmiljö verket, AFS 2009:6 [updated 2009 Okt 19; cited 2012 Dec 4]. Available from: http://www.av.se/dokument/afs/afs2009_06.pdf 7. Vårdhandboken.se [homepage on the Internet]. Stockholm: Inera AB [updated 2012 Mars 27;
cited 2012 Dec 4]. Available from: http://www.vardhandboken.se/Texter/Cytostatika- cytotoxiska-lakemedel/Oversikt/
8. Av.se [homepage on the Internet]. Stockholm: Arbetsmiljö verket, AFS 2007:05 [updated 2007 Sep 20; cited 2013 Feb 26]. Available from:
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2007_05.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1 9. http://intra.sahlgrenska.se/sv/SU/ [homepage on the Internet]. Mölndal: Säkerhet och miljö,
[updated 2012 Apr 26; cited 2013 Feb 26]. Available from:
http://intra.sahlgrenska.se/upload/SU/Milj%c3%b6%20SU/avfall/Rutin%20AVF.pdf
Arbetsgrupp
Malin Kajsjö, sektionsledare
Kristina Landahl Stridh, mentorsjuksköterska Pelle Lindström, vårdenhetschef
Magnus Dahlander, apotekare Sanna Ros, mentorsjuksköterska
Granskare
Kristina Isaksson, avdelningschef Lina Collvik, vårdenhetschef Magnus Sabel, sektionschef
Bilaga 1
Tillvägagångssätt vid arbete i säkerhetsbänk
1. Kontrollera att säkerhetsbänken står på ”högflöde”.
2. Förbered all materialåtgång innan påbörjad tillredning i säkerhetsbänken.
3. Förbered städmaterial, soppåse, papper med tvål och vatten, torrt papper samt papper med 70% ytdesinfektion.
4. Lägg ut absorberande underlägg.
4. Ta på skyddsutrustning, enligt ovanstående.
5. Om cytostatikan skall spädas, drag upp ordinerad injektionsvätska.
6. Blanda lösningen.
7. Städa säkerhetsbänken enligt ordningen i punkt 3 och släng använt material i pactosafe.
8. Tvätta och desinficera händerna.
Injektion av färdigberedd cytostatika
1. Ta på skyddsutrustning.
2. Koppla samman PhaSeal connector på trevägskranen och anslut PhaSeal injector, injicera ordinerad mängd.
3. Koppla från PhaSeal injector från connector.
4. Koppla samman PhaSeal injector med “eftersköljssprutan” och anslut till PhaSeal connector, spola igenom systemet med anpassad mängd vätska.
Bilaga 2
Ihopkoppling av ”cyt-set”
1. Tag fram adekvat vätskemängd för spoldropp, NaCl 9 mg/ml alternativt glukos 50 mg/ml, beroende på vad cytostatikan är blandad i.
2. Koppla samman Cyto-Ad Z med spoldroppet.
3. Koppla till Infusions Set till Cyto-Ad Z.
4. Fyll aggregatet. Stäng rullklämman.
5. Kontrollera att alla anslutningar som ej skall användas på cyt-setet är ordentligt åtskruvade.
