Miljöuppföljning

(1)

– Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken 2019–2020

Svedala kommun, Skåne län

Rapport 2021:109

(2)

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Miljöuppföljning planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken.

Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna 2019–2020

Författare: Marcus Elfström fil.Dr. EnviroPlanning AB

Deltagare Marcus Elfström (Uppdragsledare, rapportskrivning och

sammanställning av bilder), Emma Håkansson (EnviroPlanning AB sammanställning av bilder)

Granskning: Mattias Olsson fil.Dr. EnviroPlanning AB Omslagsfoto: Autokameror, EnviroPlanning AB

Dokumentdatum: 2021-04-16

Kontaktperson: Kristina Rundcrantz, tel, Trafikverket, 010-123 60 58 Utgivare: Trafikverket i samverkan med EnviroPlanning AB Publikationsnr: TRV 2021:109

ISBN: 978-91-7725-872-8

(3)

Innehåll

S

AMMANFATTNING

... 1

B

AKGRUND

...2

M

ETODIK

... 11

R

ESULTAT

... 15

J

ÄMFÖRELSE MELLAN ANDELEN OLIKA KLÖVVILT INVOLVERADE I VILTOLYCKOR OCH ANDELEN OLIKA KLÖVVILT SOM NYTTJAR EKODUKTEN

.... 15

S

AMMANSTÄLLNING ÖVER VILTBESÖK OCH PASSAGER

... 17

J

ÄMFÖRELSE MELLAN NÄRA VÄGBANA OCH INVID PASSAGENS ÖPPNINGAR

(

ALLA OBSERVATIONER

) ... 21

J

ÄMFÖRELSE OM VILTHÄNDELSER RESULTERAR I PASSAGE ELLER VÄNDA TILLBAKA

... 23

J

ÄMFÖRELSE UNDER DYGNET I MÄNGD BESÖK VID PLANPASSAGEN

... 27

D

ISKUSSION

... 29

R

EFERENSER

... 34

BILAGA I ... 35

BILAGA II ... 36

BILAGA III ... 37

BILAGA IV ... 38

BILAGA V ... 39

BILAGA V (

FORTS

.) ... 40

BILAGA VI ... 41

BILAGA VI (

FORTS

.) ... 42

BILAGA VII ... 43

(4)

Sammanfattning

Planpassage Sjödiken färdigställdes under våren 2019. Belastningen av viltolyckor utmed väg 108 har minskat efter anläggning av viltstängsel, färister och planpassage. Målsättningen med faunapassagen är att dämpa barriäreffekterna från väg 108 genom att länka samman skogsmarker på ömse sidor av vägen för däggdjur i landskapet runt Sjödiken. Planpassagen förväntas att fungera för allt djurliv och stärka rörelserna i västöstlig riktning.

Viltets rörelser invid planpassagens öppningar och passager över vägbanan har utvärderats mellan september 2019 och oktober 2020 med hjälp av viltkameror (autokameror). Syftet med miljöuppföljningen är att utvärdera planpassagens funktion för stora däggdjur.

Det finns inget samband mellan viltförekomst närmre vägbanan och dess yttre del närmare planpassagens viltöppningar, vid jämförelse mellan exempelvis om viltet besökte under dagtid eller nattetid. Detta indikerar att planpassagen fungerar, i den mening att vilt inte tycks vara obenägen att vistas närmre vägbanan inom planpassagen. Det är klart mer viltbesök nattetid, vilket speglar viltets generella dygnsaktivitet i landskapet. Men det finns inget samband mellan viltbesök under dagtid kontra nattetid jämfört med om viltbesöket leder till passage genom planpassagen eller att viltet vänder tillbaka. Eftersom

fordonstrafiken är generellt högre dagtid och likaså mänsklig aktivitet i övrigt, så indikerar detta att planpassagen fungerar för de vilt som vill korsa vägbanan.

Totalt registrerades 1,3 besökshändelser per dygn, varav 0,4 passagehändelser per dygn.

Rådjur besöker oftast planpassagen, vilket troligen speglar den relativa förekomsten av rådjur i landskapet. På samma sätt verkar vildsvin besöka planpassagen i en omfattning som överensstämmer med dess förekomst i landskapet. Älg är sällsynt i landskapet och likaså som besökare vid planpassagen. Men dovhjort är en oväntat ovanlig besökare vid planpassagen i jämförelse till hur pass relativt vanliga de är i landskapet runt Sjödiken. Det kan eventuellt bero på att dovhjortarna i huvudsak har andra etablerade viltstråk och som inte inkluderar planpassagen eller rentav att korsa väg 108 i landskapet. Till skillnad mot dovhjorten, så är kronhjort överrepresenterad i planpassagen jämfört med dess relativa förekomst.

Kronhjorten är den art som oftast väljer att korsa vägbanan, alltså att passera genom

planpassagen, jämfört med rödräv, rådjur och vildsvin som vanligast vänder tillbaka. Vilt

besöker ofta endast endera sida av planpassagen och korsar alltså inte vägen. Det kan bero på

en kombination av att viltet väljer att avstå från att passera genom planpassagen och att söka

föda framför att korsa vägen. Vilt som väljer att vända tillbaka, alltså inte korsa vägbanan,

(5)

Bakgrund

Medelstora och stora däggdjur berörs av den barriär som väg E65 och väg 108 utgör i landskapet och som begränsar djurlivets nordsydliga respektive västostliga rörelser i sydvästra Skåne. Mot bland annat denna bakgrund har Trafikverket anlagt en planpassage utmed väg 108 vid Sjödiken, Svedala kommun. Planpassagen färdigställdes under sommaren år 2019. Målet med planpassagen är att minska den barriäreffekt som väg 108 utgör genom att skapa säkrare passagemöjligheter för fauna. Planpassagen ingår i arbetet med att återupprätta den ”gröna infrastrukturen” för däggdjur genom att länka samman inte minst skogsmarker väst och öst om väg 108 i landskapet (figur 1 och 2).

Trafikverket har genomfört planeringsarbeten inför anläggandet av planpassage Sjödiken (Trafikverket 2016). De primära målen med föreslagna åtgärder är att minska barriäreffekter för fauna i landskapet norr om Svedala, att minska antalet viltolyckor, och generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området. Planpassagen erbjuder möjligheten för vilt att kunna korsa vägbanan vid en plats genom att skapa öppningar i viltstängslet. Platsen har relativt goda siktförhållanden för trafikanter att kunna upptäcka större djur på och invid vägbanan. Planpassagen är utrustad med ett aktivt viltvarningssystem. Det innebär att med hjälp av värmesensorer kan vilt inom planpassagen automatiskt registreras och varna trafikanter genom att vägmärke om viltvarning lyser upp i samband med att vilt är på

platsen. Det genomförs för närvarande en utvärdering av olika tekniker (såsom värmesensor och radar) för att registrera vilt inom ramen för viltvarningssystemet.

Det finns två planskilda passagemöjligheter för att korsa under väg E65 förbi Svedala. Dessa vägportar bedöms vara tillgängliga för åtminstone rådjur och vildsvin. Det innebär en vägbro över enskild väg (nordväst Påskaled) med en passagebredd på 9,3 m och en passagelängd motsvarande 31 m (konstruktions-id:12-671-1), samt vägbro över allmän väg (syd Roslätt) med en passagebredd på 11,7 m och en passagelängd motsvarande 45 m (konstruktions- id:12-656-1), se figur 1 & BILAGA I. Väster om Svedala återfinns därutöver en vägbro utmed E65 över allmän väg vid Ljunggården med en passagebredd på 8,4 m och en passagelängd motsvarande 28 m (konstruktions-id: 12-660-1). Funktionen för stora däggdjur bedöms dock vara låg hos samtliga förekommande vägportar med hänsyn till utformning och lokalisering.

Det innebär att förbi Svedala utgör väg E65 en stark barriär och som kan skapa en generell

förtätning av vilt utmed anslutande väg 108. En ekodukt som fungerar som en faunabro för

även stora däggdjur över väg E65 är lokaliserad vid Lemmeströtorp (konstruktions-id: 100-

458-1), 9,9 km öster om planpassage Sjödiken. Väg E65 har ett trafikflöde som motsvarar

över 20 000 i årsdygnsmedeltrafik (ÅDT; mätår 2018). Utan att anlägga planskilda

passagemöjligheter innebär viltstängsel och det höga trafikfödet stora barriärer som

(6)

I figur 1 åskådliggörs ett effektområde i landskapet utifrån en radie motsvarande 4 km runt planpassagen i Sjödiken. Storleken på effektområdet antas avgränsa hemområden som perifert inkluderar planpassagen för större hjortdjur såsom älg och kronhjort. Effektområdet beskriver den yta i landskapet inom vilken vi kan förvänta oss att stora däggdjur, såsom älg och kronhjort, har tillgång till planpassagen. Med hänsyn till att lämpliga planskilda

passagemöjligheter saknas utmed E65 förbi Svedala, så är det förväntade effektområdet för planpassagen avgränsat i syd av väg E65 (figur 1).

Väg 108 har ett trafikflöde som motsvarar 6 000 i årsdygnsmedeltrafik (ÅDT; mätår 2017).

Vägen har tidigare haft en hög belastning av viltolyckor. Det beror bland annat på en frånvaro av viltstängsel, många viltstråk där vilt korsar vägen i ett landskap med sammanhängande skogsmarker och ett tillräckligt högt trafikflöde för att korsande vilt ska exponeras för fordonstrafik. Från anslutning av väg 108 till väg E65 i syd vid trafikplats Svedala och norrut till Yddinge norr om Yddingesjön är väg 108 utrustad med viltstängsel. Vägsträckan mellan trafikplats Svedala och Yddinge är 5,1 km lång. Viltstängslet är anpassat för att förhindra vildsvin och mindre däggdjur, ett så kallat faunastängsel. Därutöver finns 18 färister byggda utmed den aktuella vägsträckan för att minska risken för att vilt ska ta sig ut på vägbanan vid anslutande vägar.

Syftet med denna studie är att jämföra medelstora och stora djurs nyttjande av planpassagen.

Det innebär att kvantifiera hur ofta passager sker i förhållande till att djur väljer att endast

besöka platsen men utan att korsa vägbanan. I studien ingår att jämföra förekomst av vilt i

området invid planpassagens öppningar nordväst och sydost om vägen (härefter kallade

referensytor) med djurens passager genom planpassagen för att därigenom dra slutsatser om

hur och i vilken omfattning den används för att passera den barriär som väg 108 utgör.

(7)

Figur 1. Lokalisering av planpassage Sjödiken i landskapet och i förhållande till värdefull och skyddad natur. En radie på 4 km runt planpassagen är markerat i ljusgrönt, vilket generellt kan antas avgränsa hemområden som perifert inkluderar planpassagen för större hjortdjur såsom älg och kronhjort. Effektområdet avgränsas förbi Svedala utmed väg E65 (med hänsyn till viltstängsel och höga trafikflöden). Den gröna pilen markerar huvudsakliga rörelser för vilt som planpassagen förväntas att möjliggöra i landskapet.Utöver planpassage Sjödiken saknas lämpliga planskilda passagemöjligheter för vilt utmed väg E65 och väg 108 förbi Sjödiken. Tre

(8)

Lokaliseringen av planpassagen erbjuder viltet en möjlighet att korsa vägbanan i utmed ett avsnitt med sammanhängande skogsmarker på båda sidor av vägbanan (figur 2, överst). Det är rikligt med örtvegetation inom planpassagen (figur 2, nederst). Planpassagen var

färdigställd och öppen för djur efter april 2019. Anläggning av viltstängsel och färister utmed aktuell vägsträcka av väg 108 samt byggande av planpassage pågick mellan augusti 2018 och april 2019.

Figur 2. Lokalisering (överst) av planpassagen vid Sjödiken. Röda linjer markera dragning av viltstängsel.

Ljusgröna ytor markerar planpassagen. Utformning (nederst); avslut av viltstängsel som löper tvärgående mot

(9)

Exempel på observationer av vilt gjorda vid planpassagen utmed väg 108 vid Sjödiken. Bilderna är tagna med autokameror (viltkameror) under perioden september 2019 och november 2020. Överst: hind och kalv av kronhjort. Nederst till vänster: brölande handjur av kronhjort nattetid. Nederst, mitten: en råbock. Höger:

rödräv samt vildsvin i grupp nattetid.

(10)

Kartläggning viltolyckor

Belastning av viltolyckor utmed väg 108 och övriga vägnätet i landskapet har haft en relativt hög belastning av viltolyckor (se figur 3). Viltolyckor som involverar rådjur, dovhjort och vildsvin är vanligt förekommande utmed aktuellt vägnät, medan viltolyckor med kronhjort och älg är ovanliga respektive sällsynta (figur 3 och 4).

Planpassagen förväntas minska barriärpåverkan från väg väg 108 genom att fungera som en länk att för små och stora däggdjur knyta samman skogsmark och naturvärden väst och öst om vägbanan i landskapet. Förhoppningsvis kommer planpassagen innebära att färre vilt blir påkörda utmed väg 108 eller angränsande vägar och att viltet istället väljer att passera genom den säkrare planpassagen.

Mängden viltolyckor inrapporterade utmed väg 108 mellan anslutning i syd mot trafikplats Svedala och norrut till Yddinge norr om Yddingesjön där viltstängsling och färister upphör har sammanställts. Utmed vägsträckan inrapporterades mellan åren 2015 och 2017 i medelvärde per år 6,3 viltolyckor med dovhjort, 1,0 med kronhjort, 15,7 med rådjur och 4,7 med vildsvin. Det innebär att totalt har det i medelvärde inträffat 27,0 (min= 23 & max= 34) viltolyckor per år utmed aktuell sträcka av väg 108 mellan åren 2015 och 2017, alltså

perioden före faunanpassande åtgärder. Under 2020 inträffade 5 viltolyckor utmed samma vägsträcka efter anläggning av faunaanpassande åtgärder, såsom viltstängsling, färister och planpassage (varav 2 olyckor involverade rådjur och 3 involverade vildsvin).

Det är värdefullt att kunna undersöka om mängden viltolyckor minskar efter att ha

genomfört förebyggande åtgärder, såsom kompletterande viltstängsling och anläggning av

färister samt planpassage. Analysen behöver inkludera om belastningen av viltolyckor har

förskjutits från stängslad vägsträcka mot angränsande vägnät. Men att jämföra mängden

viltolyckor utmed en aktuell vägsträcka under en period före faunaanpassning med perioden

efter att åtgärder har genomförts är inte tillräckligt. Det kan nämligen ske stora variationer

mellan år i viltets rörelser beroende på framför allt väderförhållanden, fodertillgång och

markanvändning. Därutöver kan tätheten vilt, alltså mängden vilt per areal, ha förändrats

beroende på exempelvis jaktuttag. Men om de faunaanpassande åtgärderna förebygger

effektivt viltolyckor så förväntas att det sker färre viltolyckor utmed väg 108 och att det

samtidigt inte sker någon nämnvärd ökning i mängden viltolyckor under år med en generell

ökning av viltolyckor på övriga vägnätet i landskapet. Denna jämförelse blir mer tillförlitlig

(11)

Figur 3. Inrapporterade viltolyckor under åren 2015-2018, alltså före anläggning av planpassage Sjödiken och före färdigställande av viltstängsel utmed vägsträckan. En kartläggning med relativa tätheter av viltolyckor finns inkluderad och som även inkluderar år 2019. En radie på 4 km runt ekodukten är markerat i rosa/lila, vilket generellt kan antas avgränsa hemområden som perifert inkluderar planpassagen för större hjortdjur såsom älg och kronhjort.

(12)

Rådjur var involverade i 50,0% av samtliga viltolyckor i landskapet under perioden 2015- 2018, dovhjort i 22,3% och vildsvin i 20,9% av samtliga viltolyckor (figur 3 & 4). Kronhjort var endast involverad i 6,8% av samtliga inrapporterade viltolyckor i landskapet under motsvarande period. Älg var involverad i viltolycka vid endast ett tillfälle under perioden (motsvarande 0,3% av samtliga viltolyckor), se figur 3 & 4. Fördelningen i viltolyckor mellan klövviltsarterna kan spegla deras relativa förekomst i landskapet. Det skulle innebära att rådjur är vanligast förekommande i landskapet, följt av dovhjort och vildsvin, medan kronhjort kan betraktas som ovanlig och älg som ytterst sällsynt.

Figur 4. Utveckling i viltolyckor mellan 2015 och 2018 i landskapet, motsvarande inom 4 km radie, som omger planpassage Sjödiken enligt kartläggning av viltolyckor (se figur 3).

I figur 5 redovisas fördelning över dygnet i när inrapporterade viltolyckor har inträffat.

Dagtid (alltså timmar med dagsljus) är markerat med gul bakgrund och dygnets mörka timmar är markerade med blå bakgrund (figur 5). Tydligast skillnad mellan viltolyckor dagtid och nattetid finns för vildsvin och kronhjort (Bilaga II). Det innebär att fler viltolyckor

inträffar generellt under nattetid jämfört med dagtid när olyckorna involverar kronhjort och en tendens till samma skillnad för olyckor med vildsvin. Det finns däremot ingen större skillnad i antal viltolyckor mellan dag och nattetid för rådjur eller dovhjort (Bilaga II).

Frånvaron av tydlig skillnad mellan dag och natt i antal viltolyckor, innebär att rådjur och dovhjort troligen är mer dagaktiva i jämförelse med vildsvin och kronhjort. Andelen av totala mängden viltolyckor som involverar rådjur och dovhjort är därmed troligen

överrepresenterade, om andelarna tillämpas som index över relativ förekomst av klövvilt i

landskapet. Ett motsvarande mönster avseende dagsaktivitet mellan klövviltsarter har

rapporterats baserat på viltolyckor i landskapet runt ekodukt Lemmeströtorp, cirka 10 km

österut (Elfström 2021).

(13)

Figur 5. Fördelning över dygnet när inrapporterade viltolyckor har inträffat inom en radie av 4 km från planpassage Sjödiken. Dagtid (alltså timmar med dagsljus) är markerat med gul bakgrund och dygnets mörka timmar är markerade med mörk/blå bakgrund. Avgränsning för dagsljus har inte tagit hänsyn till variationen under året. Avgränsning mellan dag och natt särskiljer period med högre trafikflöde respektive lägre trafikflöde.

(14)

Metodik

Miljöuppföljningen har skett i samarbete med Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi (Triekol).

Datainsamlingen av medelstora och större däggdjurs rörelser genomfördes med hjälp av autokameror (omnämns populärt som viltkameror), vilka möjliggör fotodokumentation av djurens rörelser och beteenden dygnet runt. De kameror som användes var av typen

HyperFire Professional Covert IR Camera OD Green utrustade med 8 GB Reconyx Certified SDHC Memory Card. Använda kameror var fasta och med 3 MP standardbildupplösning.

Brännvidden på kamerorna var ca 40 mm.

I anslutning till planpassagen placerades 9 autokameror ut, varav fyra inom sydvästra och fem inom norra sidan av vägbanan (figur 6). I figur 7 illustreras planpassagens utformning och förväntade funktion för däggdjur.

Autokameror placerade längst bort från vägbanan bevakade viltförekomst invid öppningar (även kallat referensområde, figur 7). Det innebar tre autokameror på nordvästra sidan, samt motsvarande två autokameror på sydvästra sidan. Resterande fyra autokameror placerade närmare vägbanan (med två kameror per vägsida), bevakade alltså viltförekomst centralt inom planpassagen.

Passagehändelser separerades genom att >10 minuter måste ha passerat mellan gjorda observationer. Genom att hantera samtliga observationer av en viltart som inträffar inom mindre än 10 minuter som samma händelse, minskar risken för att observationer som tillhör samma händelse skulle råka hanteras oberoende av varandra vid analys. Varje händelse har analyserats oberoende av antal individer som ingår i händelsen. Men analyser av antal djur som har ingått i varje händelse har även inkluderats i vissa analyser.

Det har inte skett någon särskiljning utifrån beteende hos besökande vilt i denna studie, såsom mellan födosök (idisslande), långsam rörelse eller flyktbeteende.

Våren definierades som perioden 1 mars – 31 maj. Sommaren definierades som perioden 1 juni – 31 augusti. Hösten definierades som perioden 1 september – 30 november. Vintern definierades som perioden 1 december – 28 februari.

Autokamerorna besöktes för tillsyn och underhåll av batterier samt för byte av minneskort varannan månad. Kamerabevakningen har inte krävt tillstånd från

Integritetsskyddsmyndigheten med hänsyn till att allmänheten saknar tillträde.

(15)

Figur 6. Placering av autokameror enligt de blå trianglarna för att bevaka viltförekomst under perioden 11 september 2019 och 2 november 2020.

Figur 7. Tematisk skiss för att illustrera olika ytor inom planpassagen samt den tänkta funktionen som faunapassage. Viltförekomst invid öppningar har jämförts med förekomst inom planpassagen, markerat som ljusgröna ytor närmre vägbanan och mörkgröna referensytor bortanför vägbanan. I uppföljningsprogrammet jämförs hur många passagehändelser som sker och hur pass ofta djur väljer att vända tillbaka utan att ha passerat genom planpassagen (se grön respektive röd linje och pil). Bredden på passagen motsvarar 30 m. De tvärgående viltstängslen är mellan 10 och 20 m långa. Planpassagens yta begränsas för att kunna säkerställa att

förekommande vilt inom planpassagen kan upptäckas och registreras av det aktiva viltvarningssystemet.

(16)

Hypoteser

Följande frågeställningar eller hypoteser har undersökts:

Barriärupplösning – De vilda djur som närmar sig planpassagen (dvs. referensytorna) väljer att även närma sig vägbanan (centrala delen inom planpassagen). Det föreligger således ingen skillnad mellan viltförekomst nära vägbanan jämfört med vid planpassagens öppningar i för hållande till olika viltarter, om viltförekomsten resulterar i passage eller inte, eller om det var dagsljus eller mörker och om fordon passerade på vägbanan.

En händelse, alltså en observerad viltförekomst, kan antingen resultera i att viltet väljer att passera genom planpassagen eller att viltet vänder tillbaka utan att ha korsat vägbanan. Viltet kan välja att vända tillbaka och alltså inte korsa vägbanan på grund av störning eller för att viltet helt enkelt inte har för avsikt att passera genom planpassagen. Djur kan besöka planpassagen för att födosöka och eller i kombination med att passera vägen.

Om planpassagen fyller en god funktion som passage för vilt, så förväntas att händelser med passage eller vända tillbaka inte har samband med dagsljus eller rådande fordonstrafik på vägbanan. Om vilt väljer att passera lika ofta under dagtid så sker alltså en barriärminskning från vägen även i dagsljus, men det kvarstår alltså en risk för att viltolyckor kan inträffa vid planpassagen. Men eftersom flertalet viltbesök och följaktligen passager inträffar nattetid, så är risken större för att trafikanter involveras i viltolyckor nattetid, precis som utmed andra vägavsnitt. (Det är en förhoppning att risken för viltolyckor vid planpassagen ska vara relativt låg med hänsyn till det aktiva viltvarningssystemet. Trafikanter som varnas för

förekommande vilt via ett upplyst vägmärke förväntas nämligen att sakta ned farten.)

Barriär - Om en störning föreligger, alltså att viltet troligen vill passera men inte vågar korsa

vägbanan, så förväntas att viltet oftare vänder tillbaka under dygnets ljusa timmar. Dagtid är

nämligen generell mänsklig aktivitet högre, likaså är fordonstrafiken högre dagtid jämfört

med nattetid. Därutöver är det svårare för djur att hålla sig dolda dagtid, vilket troligen

bidrar till ökad skygghet (alltså lägre tolerans mot störning). Fordonstrafik kan förekomma

inom planpassagen eller i dess närhet i samband med att vilt besöker planpassagen. Om

fordonstrafik förekommer så förväntas att fler vilt väljer att vända tillbaka framför att passera

genom planpassagen, om viltet upplever fordonstrafiken som en störning.

(17)

Statistiska analyser

Datainsamlingen bestod av upprepade registreringar av vilda djur inom planpassagen under perioden 11 september 2019 och 2 november 2020. Datainsamlingen från 9 autokameror sträckte sig under 420 inventeringsdygn.

Samtliga viltförekomster registrerades. Vid analys av samtliga viltförekomster grupperades viltförekomst i separata händelser som en slumpmässig faktor med hänsyn till uppenbar autokorrelation. Vid analys av separata händelser är analyserade observationer mindre beroende av varandra, men observationer i närtid kan likväl vara beroende av varandra. För att ta hänsyn till autokorrelation i tid så grupperades händelser under samma dygn som en slumpmässig faktor. Individer har inte varit möjligt att särskilja.

En beskrivning av statistiska analyser och modellering finns redovisad i BILAGA III.

(18)

Resultat

Jämförelse mellan andelen olika klövvilt involverade i

viltolyckor och andelen olika klövvilt som nyttjar ekodukten

Det är intressant att jämföra den relativa fördelningen mellan olika klövilt i besök vid planpassagen och dess förekomst i omgivningen. I figur 7 nedan jämförs andelen per klövviltsart av totala antalt händelser där olika klövvilt besökt planpassagen med andelen viltolyckor per klövvilsart av totala mängden viltolyckor med olika klövvilt. Det innebar viltolyckor som inrapporterades till Polisen och som inträffat inom som mest 4 km från planpassage Sjödiken mellan åren 2015 och 2018. Endast viltolyckor som har rapporterats att inträffa nattetid, alltså mellan klockan 19:00 och 05:59, inkluderades vid denna jämförelse.

Det är med anledning av att fördelningen i antal viltolyckor under dygnet skiljer sig mellan klövviltsarterna avseende dagtid och nattetid. Fler viltolyckor inträffar generellt under nattetid jämfört med dagtid när det gäller vildsvin och kronhjort (enligt jämförelse ovan; se figur 5 och Bilaga II). Mot den bakgrunden riskerar vildsvin och kronhjort att underskattas om en relativ förekomst baseras på viltolyckor som inkluderar dagtid. Risken för viltolyckor är nämligen högre dagtid, med anledning av generellt högre exponering för fordonstrafik för de djur som är mer aktiva dagtid. På motsvarande sätt är dovhjort precis som rådjur mer dagaktiva och alltså mer exponerade för fordonstrafik och därför överrepresenterade i viss mån jämfört med övriga klövvilt (figur 5).

Rådjur är vanligast förekommande i viltolyckor och även i andel besök vid planpassagen (figur 7). Det är dock en något högre andel rådjur som är involverade i viltolyckor jämfört med besök vid planpassagen.

Andelen viltolyckor och andel besök vid planpassagen överensstämmer ganska väl för vildsvin (figur 7).

Dovhjort är underrepresenterad i andel besök vid planpassagen jämfört med andelen dovhjort som är involverad i viltolyckor.

Kronhjort är, i motsats till dovhjort, kraftigt överrepresenterad i andel besök vid

planpassagen jämfört med andelen som är involverad i viltolyckor. Det är alltså få viltolyckor med kronhjort men en avsevärt högre andel besök vid planpassagen från kronhjort (figur 7).

Älg är ytterst sällsynt i landskapet baserat på viltolyckor (figur 7).

De mest slående skillnaderna enligt figur 7 är alltså att dovhjort sällan besöker planpassagen

(19)

dovhjortar. Kronhjort är överrepresenterad i planpassagen jämfört med relativt andel av viltolyckor som involverar kronhjort.

I figur 7 redovisas även en jämförelse av andelen individer som besökt planpassagen i

förhållande till relativ förekomst av klövvilt baserat på viltolyckor. Det är i regel fler individer av vildsvin jämfört med rådjur per vilthändelse. Därför är andelen individer som besökt planpassagen lägre för rådjur och högre för vildsvin jämfört med händelser med

viltförekomst. För dovhjort och kronhjort är jämförelsen istället snarlik vid jämförelse mellan andelen händelser med viltförekomst och andelen individer per art som besökt planpassagen.

I sammanställningen har samma individer besökt planpassagen vid upprepade tillfällen. Men särskiljning av olika individer har inte varit möjligt vid utvärdering av djur som besökt

planpassagen.

Figur 7. Jämförelse i relativa fördelningar per art mellan olika klövvilt i andelen viltolyckor utmed väg 108, E65 och övriga vägnätet förbi Sjödiken (inom som mest 4 km från planpassagen) och andelen besök per klövviltsart vid planpassage Sjödiken. Blå staplar markerar andel per art av samtliga klövvilt som var involverade i viltolyckor nattetid (mellan 19:00 och 05:59, under 2015-2018). Ljusgröna staplar markerar andel per art av samtliga klövvilts totala antal händelser med passage eller vända tillbaka vid planpassagen (2019-2020). Rådjur och vildsvin är relativt vanliga i landskapet och likaså som besökare vid planpassagen. Men dovhjort är ovanlig besökare vid planpassagen jämfört med dess relativa förekomst i landskapet. I motsats är kronhjorten en mycket vanlig besökare vid planpassagen och dessutom överrepresenterad i förhållande till dess relativa förekomst i landskapet. Mörkgröna staplar beskriver andelen individer som besökt planpassagen per klövviltsart, jämfört med totala antalet individer som besökt planpassagen (2019-2020).

(20)

Sammanställning över viltbesök och passager

Sammanställning över antalet besökstillfällen och resulterande passager eller inte genom planpassagen under perioden 11 september 2019 och 2 november 2020 redovisas i figur 8.

Kamerabevakningen under perioden innebar 419 dygn och genererade totalt 90 504 observationstimmar som ansträngning från 9 autokameror .

Kronhjort är det vanligaste klövviltet som passerar genom planpassagen, följt av rådjur och vildsvin (figur 8). Men rådjur är den vanligaste besökaren vid planpassagen. I motsats är dovhjorten en ytterst ovanlig besökare vid passagen.

Lägst andel passager från besök har rödräv, näst lägst andel passager har rådjur. Många besök tycks sluta med att viltet vänder tillbaka. Men kategorin av händelser som slutat med att djuret vänder tillbaka innebär inte att viltet alltid har haft för avsikt att passera genom planpassagen.

Vid många tillfällen födosöker vilt inom planpassagen, för att därefter söka sig till andra områden utan att nödvändigtvis korsa vägbanan.

Figur 8. Antal händelser där vilt vänder tillbaka (röda staplar) och passerar (gröna staplar) genom planpassage Sjödiken (sept 2019 – nov 2020). Rådjur är flitigaste besökaren. Men kronhjort passerar oftast genom

planpassagen jämfört med övriga arter. Dovhjorten är en ovanlig besökare

.

(21)

I tabell 1 redovisas passagefrekvenser (antal passager per dygn) och besöksfrekvenser vid planpassage Sjödiken under perioden 11 september 2019 till 2 november 2020. Det utgör ett enkelt mått på aktiviteten vid faunapassagen. Men detta index skall inte användas för att jämföra planpassagen med andra faunapassager, i och med att sådana jämförelser måste ta hänsyn till olika möjligheter att kunna registrera all aktivitet samt förekomsten av vilt som kan nyttja faunapassagerna för att kunna jämföra funktioner hos olika faunapassager.

Summerat för samtliga händelser med besök från klövviltsarter (nämligen kronhjort, rådjur, vildsvin och dovhjort), så sker 1,3 besökshändelser per dygn, varav 0,4

passagehändelser genom planpassage Sjödiken (perioden 11 september 2019 – 2 november 2020). Summerat för samtliga individer vid besök från samma

klövviltsarter (nämligen kronhjort, rådjur, vildsvin och dovhjort), så har 0,7 individer passerat per dygn och 1,3 individer vänt tillbaka per dygn.

Tabell 1. Sammanställning över passagefrekvensen (här uttryckt som passager/dygn) och besöksfrekvenser vid planpassage Sjödiken (11 september 2019 – 2 november 2020).

Art

Passerar per 24 h (händelse)

Vänder per 24 h (händelse)

Besök per 24 h (händelse)

Passerar per 24 h (individer

av händelse)

Vänder per 24 h (individer

av händelse)

Kronhjort 0,21 0,21 0,42 0,33 0,27

Rådjur 0,14 0,37 0,51 0,15 0,44

Vildsvin 0,09 0,21 0,29 0,25 0,57

Rödräv 0,05 0,14 0,19 0,05 0,14

Dovhjort 0,01 0,01 0,03 0,01 0,01

I tabell 2 redovisas antal dagar per passage och besök, samt tid för vistelse inom planpassage Sjödiken. Vistelsetid inom planpassagen motsvarar i medianvärde 2 minuter

(<0 – 5 minuter; 1:a respektive 3:e kvartil) i samband med viltbesök från större däggdjur.

Tabell 2. Sammanställning över antal för antal dagar per passage och besök vid planpassage Sjödiken, andelen genomförda passager från viltbesök samt medianvärde för hur lång tid vilt vistades inom planpassagen (perioden 11 september 2019 – 2 november 2020).

Art

Dagar per passage

Dagar per besök

Andel passager

från besök

Tid för vistelse i

decimal-minuter

medianvärde

(1:a & 3:e kvartiler)

Passerar Vänder

Kronhjort 4,9 2,4 49,1% 3 (1 - 8) 2 (<0 – 4)

Rådjur 7,4 2,0 26,8% 3 (2 – 8) 1 (<0 – 6)

Vildsvin 11,3 3,4 30,1% 1 (1 – 2) <0 (<0 – 1)

Rödräv 21,0 5,3 25,3% 2 (1 – 7) <0 (<0 – 1)

Dovhjort 83,8 38,1 45,5% 5 (2 – 9) 1 (<0 – 1)

(22)

Vid 76 händelser där någon besökte planpassagen kunde inte viltart initialt avgöras utifrån tagna bilder. Av dessa okända aktiviteter var det 26 händelser som kvarstod som okänd aktivitet, därför att observationerna inte kunde härledas till angränsande händelse med känd aktivitet med hänvisning till inom >10 minuters separering i tid mellan observationerna.

Andelen okänd aktivitet motsvarar 4% vid jämförelse med samtliga registrerade händelser.

Vid två av 26 händelser med okänd aktivitet registrerad kan det eventuellt vara tamkatt som besökte planpassagen. Grävling besökte planpassagen endast vid två tillfällen (utan att passera). Mård besökte planpassagen endast vid ett tillfälle (utan att passera). Grävling och mård var inte inkluderade vid jämförande analyser med hänsyn till för få observationer.

(23)

Viltolyckor förbi planpassagen

Fem viltolyckor finns inrapporterade utmed väg 108 och inom 500 från planpassagen mellan perioden maj 2019 och sista december 2020 (figur 9). Under 2019 inrapporterades två

viltolyckor utmed aktuell sträcka av väg 108; en dovhjortsolycka i månadsskiftet maj/juni och en rådjursolycka under juli månad. Under 2020 inrapporterades tre viltolyckor utmed aktuell sträcka av väg 108; en vildsvinsolycka under september, medan det under slutet av oktober månad inträffade en vildsvinsolycka och en rådjursolycka. Genomsnittliga antalet viltolyckor mellan åren 2015 och 2017 var högre, alltså under perioden före faunaanpassande åtgärder var färdigställda, och motsvarade 3,7 viltolyckor per år inom 500 m från planpassagen (min: 2 & max: 6 viltolyckor per år).

Planpassagen

(24)

Jämförelse mellan nära vägbana och invid passagens öppningar (alla observationer)

I figur 10 redovisas fördelningen i observerad viltförekomst och jämförelsen illustreras.

Dataunderlaget är alltså inte grupperat utifrån händelse. Däremot togs hänsyn till separat händelse, datum och vilken autokamera som gjorde observationen (BILAGA IV).

Fordonstrafik var inte inkluderad som variabel, därför att det i stort sett aldrig var möjligt att avgöra om fordonstrafik passerade utifrån referenskamerorna (de var placerade för långt bort från vägbanan).

Figur 10. Fördelning av analyserad viltförekomst utan gruppering per separata händelser där observationer inom yttre och inre del av planpassage jämfördes i förhållande till olika arter, om viltet passerade eller vände tillbaka, sida av vägen (viltets rörelseriktning), rådande årstid och om viltet förekom dagtid eller nattetid. Figuren illustrerar tematiskt den jämförelse som har genomförts.

i förhållande till

+

+ + +

(25)

Totalt 1,255 observationer av vilt som dokumenterats analyserades under perioden 11 september 2019 och 2 november 2020. Det fanns inga skillnader mellan viltförekomst invid öppningar och närmre vägbanan i förhållande till vägsida, om händelsen resulterade i passage eller om djuret vände tillbaka, dag- eller nattetid, fordonstrafik utmed väg 108 och mellan olika viltarter (BILAGA IV).

Planpassagen verkar alltså fungera i den mening att viltet inte verkar undvika ytor närmare

vägbanan framför planpassagens öppningar utifrån olika arter, olika årstider, om det är ljust

eller mörkt, om händelsen kommer att föranleda en passage eller att vilt vänder tillbaka, eller

beroende på sida av vägen. Det var däremot inte möjligt att utvärdera om viltförekomst nära

vägbanan respektive yttre delar (s.k. referensområden) skiljde sig åt utifrån om fordonstrafik

passerade eller ej, på grund av att det för referenskameror inte var möjligt att avgöra om

fordon passerade på vägbanan i samband med observationer av vilt.

(26)

Jämförelse om vilthändelser resulterar i passage eller vända tillbaka

I figur 11 redovisas fördelningen av analyserad viltförekomst grupperade i separata händelser och jämförelsen illustreras (BILAGA V).

+ +

i förhållande till

+

Vistelsetid

vid viltbesök

(27)

Totalt 587 händelser med observationer av vilt från perioden mellan 11 september 2019 och 2 november 2020 analyserades. Det finns ett samband mellan om viltet passerar eller vänder tillbaka i förhållande till vistelsetid inom planpassagen, olika arter, årstid och vägsida

(riktning mot vägbana) enligt figur 12 respektive 13 (BILAGA V).

Viltbesök som slutar i passage har en längre vistelsetid inom planpassagen jämfört med viltbesök som slutar med att viltet vänder tillbaka. Besök från kronhjort resulterar oftare i passage genom planpassagen, jämfört med rödräv, rådjur och vildsvin som oftare vänder tillbaka (figur 12). Under våren resulterar fler besök i passage genom planpassagen jämfört med viltbesök under övriga årstider (figur 13). Vilt som besöker planpassagen från sydöstra sidan passerar oftare genom planpassagen (vilt som alltså rör sig med riktning nordväst), jämfört med viltbesök som besöker från nordväst.

Det finns inget samband mellan om händelser resulterar i passage eller inte och dag- eller nattetid, fordonstrafik, antal djur (individer) som ingick i händelsen (BILAGA V).

(28)

Figur 12. Högst rankad modell för att förklara om en vilthändelse resulterar i passage eller att viltet vänder tillbaka vid planpassage Sjödiken (sept 2019 – nov 2020). Diagrammen visar effekten i förhållande till (A) vistelsetid vid viltbesök, och (B) skillnader mellan viltarter. Viltbesök som slutar i passage har en längre vistelsetid inom planpassagen jämfört med vilt som vänder tillbaka. Det sker flest passager av kronhjort. Rödräv, rådjur och vildsvin vänder mer ofta tillbaka jämfört med kronhjort. (Linjerna beskriver effekten och ett 95-procentigt konfidensintervall i om vilthändelsen leder till passage eller att vända tillbaka i förhållande till vistelsetid respektive mellan viltarter.)

A B

(29)

Figur 13. Näst högst respektive tredje högst rankade modeller för att förklara om en vilthändelse resulterar i passage eller att viltet vänder tillbaka vid planpassage Sjödiken (sept 2019 – nov 2020). Diagrammen visar effekten i förhållande till (A) årstid (näst högst rankad modell) och (B) vägsida, alltså den sida viltet rör sig mot (tredje högst rankad modell). Det sker fler passager under våren jämfört med övriga årstider. Det sker fler passager i riktning åt nordväst jämfört med sydöst. (Linjen beskriver effekten och ett 95-procentigt

konfidensintervall i om vilthändelsen leder till passage eller att vända tillbaka i förhållande till årstid respektive vägsida.)

A B

(30)

Jämförelse under dygnet i mängd besök vid planpassagen

I figur 14 åskådliggörs när under dygnet som olika viltarter samt människor har besökt planpassage Sjödiken.

Figur 14. Fördelning i viltbesök (händelser) under dygnet vid planpassage Sjödiken (september 2019 - november 2020).

Jämförelse i besök från kronhjort per dygnstimme

Den viltart som passerat flitigast genom planpassagen är kronhjort. Besök under dygnet från kronhjort har jämförts med andra viltarter samt besök från människor. Kronhjortens

dygnsmönster överensstämmer med färre besök från människor och fler från vildsvin

(figur 15). Det finns däremot ingen entydig likhet mellan kronhjortens dygnsmönster och det för rådjur (BILAGA VI). Rådjur skiljer sig alltså från kronhjortens dygnsmönster. Fler

kronhjortar som besöker planpassagen sammanfaller alltså med fler besök från vildsvin, men färre besök från människor. Dessa mönster är de samma vid analys av antal besökshändelser och även vid analys av antal individer från besökshändelser (BILAGA VI). Inget samband hittades mellan kronhjortens dygnsaktivitet och dovhjortens aktivitet per dygnstimme.

Samtidigt är det få besök från dovhjort.

(31)

Analys av individer

Fler individer av kronhjort per dygnstimme är korrelerat med fler individer av vildsvin och färre människor (figur 14). Resultatet för antal individer är det samma som vid analys för antal händelser (BILAGA VI). Därutöver finns ett samband där fler individer av kronhjort per dygnstimme är korrelerat med fler individer av rödräv.

Figur 15. Fler individer av kronhjort per dygnstimme är korrelerat med fler individer av vildsvin och färre människor. Den svarta linjen markerar en modell som visar sambandet och röda streck markerar 95-procentigt konfidensintervall.

Kronhjortens dygnsmönster överensstämmer med vildsvinets aktivitet. Fler besök från

kronhjort sker samtidigt som fler vildsvin besöker planpassagen.

Kronhjorten besöker

planpassagen främst nattetid,

alltså under de timmar på dygnet

när i stort sett inga människor

vistas vid planpassagen.

(32)

Diskussion

Det finns inget samband mellan viltförekomst närmre vägbanan och dess yttre del närmare planpassagens öppningar, vid jämförelse mellan olika arter, sida av vägen viltets rört sig mot, om viltet passerade eller vände tillbaka, olika årstider och om viltet besökte under dagtid eller nattetid. Detta indikerar att planpassagen fungerar, i den mening att vilt inte tycks vara obenägen att vistas närmre vägbanan inom planpassagen. Det är klart mer viltbesök nattetid, vilket speglar viltets generella dygnsaktivitet. Vilt är mer aktiva nattetid då de i skydd av mörker kan röra sig medan mänsklig aktivitet är väsentligt lägre. Men det finns inget samband mellan viltbesök under dagtid jämfört med nattetid och om viltbesöket leder till passage genom planpassagen eller att viltet vänder tillbaka. Eftersom fordonstrafiken generellt är högre dagtid och likaså mänsklig aktivitet i övrigt, så indikerar även detta att planpassagen fungerar.

Vilt vistas oftast inom planpassagen i cirka 2 minuter i samband med ett viltbesök. Viltbesök som slutar i passage har en längre vistelsetid inom planpassagen jämfört med vilt som vänder tillbaka. Det indikerar att vilt som väljer att korsa vägbanan inte har särskilt bråttom att passera, i kombination med att vilt eventuellt inväntar att kunna passera när en lucka

infinner sig bland passerande fordonstrafik. Vilt kan avstå från att korsa vägbanan och vända tillbaka på grund av att de skräms av passerande fordon, i kombination med att viltet inte har haft för avsikt att vare sig födosöka eller korsa vägbanan inom planpassagen. Vilt som väljer att vända tillbaka och inte korsa vägbanan, vistas alltså en kortare tid inom planpassagen jämfört med vilt som passerar genom planpassagen.

Kronhjortens dygnsmönster överensstämmer med färre besök från människor och fler besök från vildsvin. Det finns däremot ingen entydig likhet mellan kronhjortens dygnsmönster och det för rådjur och som tycks vara mer dagaktiva. Erfarenheter från andra länder visar att olika viltarter ofta kan nyttja samma faunapassage men vid olika tidpunkter under dygnet (Mysłajek m.fl. 2020). Vid ekodukten över väg E6 i Kungsbacka kommun väljer dovhjort och rådjur att i huvudsak passera under nattetid medan människor främst besöker platsen dagtid, en s.k. nischsegregering i tid (Elfström & Winterås 2020).

Rådjur är den art som oftast besöker planpassagen. Baserat på inträffade viltolyckor (nattetid) så utgör även rådjur det vanligaste klövviltet i landskapet runt Sjödiken. Likaså överensstämmer andelen viltolyckor och andel besök vid planpassagen ganska väl för

vildsvin. Men dovhjort är en oväntat ovanlig besökare vid planpassagen i jämförelse till övrigt

vilt och med hänsyn till relativ andel av viltolyckor som involverar dovhjortar. Dovhjortar

besöker alltså planpassagen lägre än förväntat jämfört med relativ förekomst i landskapet

(33)

Trollhättans kommun är dovhjorten en mycket vanlig besökare, vilket indikerar att planpassagen i sig bör kunna användas av dovhjort (Elfström, in prep.). I motsats, så är kronhjort överrepresenterad i planpassagen jämfört med relativ andel av viltolyckor som involverar kronhjort. I den motsvarande planpassagen i Trollhättans kommun är kronhjorten en högst ovanlig besökare trots att kronhjorten är relativt vanligt förekommande i landskapet (Elfström, in prep.). I det fallet kan en förklaring vara att kronhjorten har tillgång till och nyttjar alternativa (planskilda) passager för att korsa aktuell väg (Elfström, in prep.). Älg är ytterst ovanlig i landskapet och likaså vid planpassage Sjödiken. Det är troligen endast ett fåtal individer om ens inga av älg som har etablerat hemområden som ansluter till

planpassagen.

I landskapet runt ekodukt Lemmeströtorp över väg E65, cirka 10 km öster om Sjödiken, speglar troligen de relativa förekomsterna av dovhjort, kronhjort och älg deras andel av passager över ekodukten (Elfström 2021). Däremot är det en mindre andel passager från rådjur och högre andel passager från vildsvin jämfört med deras relativa förekomst runt ekodukt Lemmeströtorp (Elfström 2021). Dovhjorten är en mycket vanlig besökare vid ekodukt Lemmeströtorp medan kronhjorten sällan besöker ekodukten (Elfström 2021). Det är alltså motsatta förhållanden för dovhjort och kronhjort vid jämförelse mellan ekodukt Lemmeströtorp och planpassage Sjödiken.

Väg 108 och landskapet som omger planpassage Sjödiken ingår i södra delen av ett förvaltningsområde för kronhjort som Länsstyrelsen Skåne fastställt som

Kronhjortsområde A (Carlsson & Jarnemo 2019). Men planpassagen och omgivande landskap kan även nyttjas av kronhjortar som rör sig inom två i öster nära angränsande förvaltningsområden (Kronhjortsområde B och F enligt förvaltningsplanen). Väg 108 utgör inte gräns mellan kronhjortsområden. Enligt förvaltningsplanen för kronhjort har

populationen ökat något söder om väg E22 under perioden 2014–2018 baserat på inventeringsdata (brunsträkning av djur), men populationstillväxten bedöms vara lägre jämfört med perioden dess för innan, och de senaste åren föreligger ingen tydlig trend (Carlsson & Jarnemo 2019). Generellt krävs en större ansträngning för att observera kronhjort jämfört med älg (Elfström 2015). Kronhjortens frekventa besök vid planpassage Sjödiken medan älg inte observeras, visar att älg är ytterst ovanlig i landskapet, vilket viltolycksstatistiken bekräftar.

Det är skillnad mellan arter i benägenhet att passera genom planpassagen eller att i stället vända tillbaka. Besök från kronhjort resulterar oftare i passage genom planpassagen, jämfört med rödräv, rådjur och vildsvin som oftare vänder tillbaka. Andelen besök som inte

resulterade i en passage var förhållandevis hög. Här bör understrykas att viltbesök har

(34)

tycks även ha inträffat för att mer eller mindre opportunistiskt söka föda inom planpassagen.

Men oavsett om viltet har haft som målsättning att vilja korsa vägbanan eller inte, så har samtliga besök utan genomförd passage definierats som att viltet vänder tillbaka.

Under våren resulterar fler besök i passager genom planpassagen jämfört med viltbesök under övriga årstider (alltså sommar, höst och vinter). Det är alltså fler tillfällen då djur vänder tillbaka under sommar, höst och vinter jämfört med under våren. Det kan bero på att viltbesök under våren mer ofta handlat om vilt som vill korsa väg 108. Medan viltbesök under andra årstider till större del kan ha inneburit att vilt har valt att födosöka, i kombination med brunstbeteenden under hösten, till skillnad mot viltbesök under våren.

Vilt som besöker planpassagen från sydöstra sidan passerar oftare genom planpassagen (vilt som alltså rör sig med riktning nordväst), jämfört med viltbesök som besöker från nordväst.

Inom den nordvästra sidan av vägbanan återfinns ett större vattenfyllt dike eller mindre vattendrag invid stängselöppning för planpassagen. Det är möjligt att vattendraget påverkar hur viltet rör sig, jämfört med inom den sydöstra sidan av vägbanan där inget öppet vatten förekommer inom planpassagen.

Om autokamerorna har haft en otillräcklig registrering av viltbesök så kan vissa passager genom planpassagen ha missats. Det var ytterst sällan som en autokamera registrerade en händelse men där viltförekomst inte gick att identifiera. Arter som är lägre i höjd, såsom vildsvin och rödräv, kan ha missats i större omfattning vid registrering på autokameror, jämfört med större djur, såsom kronhjort och dovhjort. En otillräcklig registrering vid faunapassagen när vilt egentligen passerade genom faunapassagen innebär att händelser felaktigt kan ha identifierats som att vilt inte valde att nyttja faunapassagen. En otillräcklig registrering av viltförekomst invid öppningar (alltså referensytorna), innebär samtidigt en risk för att missa djur som uppehåller sig invid planpassagen men som väljer att inte passera.

Ingen effekt från passerande fordonstrafik har kunnat identifieras. Men vid majoriteten av tillfällen då vilt har besökt planpassagen har den rådande situationen avseende fordonstrafik varit okänd. När vilt har observerats har det helt enkelt varit otillräcklig täckning från

autokamerorna för att kunna avgöra om fordon samtidigt passerar förbi planpassagen (utmed väg 108). Det är alltså tänkbart att det kan finnas en effekt, såsom att viltet avvaktar alternativt vänder tillbaka i samband med att fordonstrafik samtidigt passerar genom

planpassagen. Det finns samtidigt ingen effekt såsom färre passager vid besök dagtid jämfört

med nattetid, något som indikerar att fordonstrafik inte begränsar viltets möjligheter att

korsa vägbanan.

(35)

andra platser norr eller söder om planpassagen, exempelvis om färister inte fyller fullgod funktion att förhindra djur att passera. Men incidenter med viltolyckor kan även vara

resultatet från att vilt har blivit påkörda i samband med att de passerar genom planpassagen.

Det finns ett fåtal observationer från planpassagen som visar att vilt har betat inom

planpassagen och fortsatt att söka föda utmed dikesremsan mellan viltstängsel och vägbana.

Vilt kan alltså eventuellt fastna inom vägområdet och mellan viltstängsel om djuren inte korsar över vägbanan utan i stället svängar av i vägens riktning. Det finns utrymme att förebygga riskerna för viltolyckor eller att vilt fastnar innanför viltstängsel. Avståndet mellan vägbana och viltstängsel kan minskas ned och befintlig yta mellan vägbana och sista

stängselstolpe kan kompletteras med pyramidmattor eller annat underlag som är svårt att beträda för klövvilt (BILAGA VII). Därutöver rekommenderas att en grön dikesremsa mellan viltstängsel och vägkant avlägsnas genom anläggning av asfalt, alternativt genom att anlägga pyramidmattor, vilket effektivt förhindrar markvegetation på aktuella platser. Det är

tänkbart att vilt enklare korsar rakt över vägbanan i stället för att svänga av utmed vägen om man dessutom anlägger vita markeringslinjer tvärgående över hela vägbanan i höjd med planpassagens avgränsning. Linjerna kan alltså hjälpa att leda viltet att korsa rakt över vägbanan (BILAGA VII). Dessa så kallade kontrastlinjer är enkla att anlägga och kan dessutom underlätta för trafikanter att upptäcka vilt som befinner sig på en i övrigt mörk vägbana (Elfström in prep.). Därutöver kan slåtter av örtvegetationen inom planpassagen vara en rekommendabel och årlig underhållsåtgärd för att underlätta för trafikanter att upptäcka förekommande vilt.

Passagebredder mellan 30 m och 45 m anses generellt vara effektiva för planskilda faunapassager för stora däggdjur (Mysłajek m.fl. 2020). Såväl nationellt som ur ett

internationellt perspektiv varierar dimensioneringar oerhört hos planskilda faunapassager (s.k. faunaportar, faunabroar eller ekodukter). Det beror bl.a. på tillgängliga resurser men även lokala topografiska förutsättningar samt anpassningar efter olika fokusarter. En faunabro kan vara allt från 10 m bred och upp till över 200 m bred. Planpassagens bredd i Sjödiken motsvarar 30 m och begränsas med hänsyn till att säkerställa att vilt kan upptäckas av det aktiva viltvarningssystemet inom planpassagens yta.

Dataunderlaget som insamlats i denna studie sträcker sig strax över ett år. Dataunderlaget

tillför värdefull kunskap för att utvärdera konstruktioner som ska minska barriärpåverkan

från vägar (såsom faunapassager) och förebygga viltolyckor. Planpassager med aktivt

viltvarningssystem utgör en innovativ och billig åtgärd för att minska barriärpåverkan för

djurlivet. Denna kunskap förväntas kunna tillämpas i ett nationellt perspektiv och i fortsatt

samarbete med forskningsprogrammet Triekol.

(36)

I denna studie har inte individer kunnat särskiljas. Det är en svaghet, då beteenden ofta kan variera markant mellan individer. Det finns helt enkelt en generell risk att personligheter underskattas. Planpassagens funktion som faunapassage kan studeras vidare genom att komplettera datainsamlingen med observationer av vilt vid kontrollpunkter placerade i närheten av väg 108 ett hundratal meter bortanför planpassagen i vägens förlängning.

Genetiska studier efter datainsamling från spillning eller hårfällor erbjuder möjligheter att baserat på DNA-profiler identifiera individer och analysera mönster inom och mellan populationer. Då finns möjligheter att uppskatta antalet olika individer som nyttjar planpassagen och även att undersöka barriäreffekter på större skalor. Motsvarande frågeställningar bör hanteras inom ett forskningsprojekt.

Mot bakgrund till att flertalet av viltbesök sker nattetid då fordonstrafiken är generellt lägre, så finns det skäl att tro att trafikflödet utgör en endast marginell begränsning vid

planpassagens funktion som faunapassage vid Sjödiken. Det finns, som nämnts ovan, inget

samband mellan viltbesök under dagtid jämfört med nattetid och huruvida viltbesöket leder

till passage genom planpassagen eller att viltet vänder tillbaka. Det innebär att det kan vara

tänkbart att planpassager för fauna kan fungera även utmed vägar med trafikflöde som

överskrider 6 000 i årsdygnsmedeltrafik. Men det kvarstår att undersöka högsta lämpliga

eller kritiska trafikflöde (ÅDT- årsdygnsmedeltrafik) för vägavsnitt vid anläggning av

planpassage för fauna. Likaså bör utvecklingen i antal viltolyckor som inträffar förbi

planpassagen utvärderas.

(37)

Referenser

Akaike H. 1973. Information theory as an extension of the maximum likelihood principle.

Pages 267–281 in B. N. Petrov and F. Csaki, editors. Second international symposium on information theory. Akademiai Kiado, Budapest, Hungary.

Bates D., Maechler M., Bolker B., Walker S. 2015. Fitting Linear Mixed-Effects Models Using lme4. Journal of Statistical Software, 67(1), 1-48.<doi:10.18637/jss.v067.i01>.

Burnham K.P. & Anderson D.R. 2002. Model selection and multimodel inference: a practical information-theoretic approach. Second edition. Springer-Verlag, New York, New York, USA.

Carlsson, N. & Jarnemo, A. 2019. Regional förvaltningsplan för kronhjort (kronvilt), nominatunderarten 2019–2022. Länsstyrelsen Skåne.

Elfström, M. 2015. Fokusprojekt kron 2014/2015, Inventeringsmetodik för kronvilt - datainsamling för utvärdering av trender och beståndsstruktur inom kronviltets utbredningsområde. Utgivare: Svenska Jägareförbundet, Öster Malma.

Elfström, M. & Winterås F. 2020. Miljöuppföljning faunaåtgärder E6 Sandsjöbacka, Delrapport för perioden 2019 - Förekomst och fördelning av större däggdjur vid Ekodukt Sandsjöbacka, Kungsbacka och Mölndals kommuner, Hallands och Västra Götalands län.

Utgivare: Trafikverket i samverkan med EnviroPlanning AB. Preliminär rapport.

Elfström, M. 2021. Miljöuppföljning – Förekomst och fördelning av större däggdjur vid ekodukt över E65 vid Lemmeströtorp 2019–2020 Svedala kommun, Skåne län. Trafikverket.

Rapport 2021:069.

Elfström, M. In prep. Miljöuppföljning - planpassage för fauna över väg 42 vid Koberg.

Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna 2019–2020.

Trollhättans kommun, Västra Götalands län. Trafikverket.

Mysłajek, R.W., Olkowska, E., Wronka-Tomulewicz, M. & Nowak, S. 2020. Mammal use of wildlife crossing structures along a new motorway in an area recently recolonized by wolves.

European Journal of Wildlife Research volume 66, Article number: 79.

Trafikverket 2016. SAMRÅDSHANDLING, Väg 108 – Svedala-Staffanstorp, viltåtgärder vid Bökeberg Svedala kommun, Skåne län Vägplanbeskrivning, 2016-04-18.

(38)

BILAGA I

Planskilda undergångar utmed väg E65 inom planpassage Sjödikens effektområde

Figur I. Vägbro utmed E65 över allmän väg syd Roslätt med en passagebredd på 11,7 m (konstruktions-id:12-656-1).

Figur II. Vägbro över enskild väg, nordväst Påskaled med en passagebredd på 9,3 m

(39)

BILAGA II

Dygnsfördelning när viltolyckor inträffar mellan dagtid och nattetid Modellselektion och sammanfattning av högst rankade modeller för att förklara dygnsfördelning i viltolyckor avseende dagtid och nattetid mellan olika klövviltsarter (Tabell I respektive II och III).

Tabell I. Ranking av kandidatmodeller för att beskriva samband mellan dagtid (06:00-18:59) och nattetid och när viltolyckor inträffar mellan olika klövviltsarter (runt Sjödiken mellan 2015 och 2018).

Modellselektionen innebär att identifiera den enklaste modell som förklarar mest i variation baserat på Akaikes Informationskriterium (AIC). Modeller är baserade på en binomial fördelning.

Kandidatmodeller K AICc ΔAIC

c

AICc

Vikt

Vikt

kumulativt

mod 1 Dag/Natt ~ Kronhjort 2 31.12 0.00 0.68 0.68

mod 2 Dag/Natt ~ Vildsvin 2 34.06 2.94 0.15 0.83

mod 5 Dag/Natt ~ Intercept 1 35.29 4.17 0.08 0.91

mod 3 Dag/Natt ~ Dovhjort 2 36.46 5.34 0.05 0.96

mod 4 Dag/Natt ~ Rådjur 2 36.82 5.71 0.04 1.00

Tabell II. Sammanställning av högst rankad modell för att beskriva samband mellan dagtid (06:00-18:59) och nattetid och när viltolyckor inträffar med kronhjort (runt Sjödiken mellan 2015 och 2018). (GLM:

ΔAICc= 0,00 & AICvikt = 68%). Modellen tillämpar en binomial fördelning. Dagtid utgör intercept

. Variabler β 95% högre & lägre

konfidensintervall SE z-värde P (>|z|)

(Intercept) Dag -1,04 -2,33 0,04 0,59 -1,76 0,078 .

Kronhjort 0,98 0,19 2,15 0,50 1,97 0,048 *

Tabell III. Sammanställning av högst rankad modell för att beskriva samband mellan dagtid (06:00-18:59) och nattetid och när viltolyckor inträffar med vildsvin (runt Sjödiken mellan 2015 och 2018). (GLM: ΔAICc=

2,94 & AICvikt = 15%). Modellen tillämpar en binomial fördelning. Dagtid utgör intercept.

Variabler β 95% högre & lägre

konfidensintervall SE z-värde P (>|z|)

(Intercept) Dag -1,13 -2,65 0,16 0,70 -1,63 0,104

Vildsvin 0,30 -0,01 0,71 0,18 1,72 0,086 .

(40)

BILAGA III

Statistisk hantering

Vid jämförelse av om viltförekomst observerades inom centrala eller yttre del av

planpassagen samt om en händelse resulterade i passage eller inte, tillämpades en binomial fördelning. Vid analys av antalet händelser eller antal individer tillämpades en så kallad Poissonfördelning. Datafördelning av typen Poisson förutsätter att spridningen (variansen) är lika stor som väntevärdet. Jag genomförde därför spridningstest, vilket visade att variansen var större än väntevärdet. Med hänsyn till överspridningen tillämpades en datafördelning av typen negativ binomial vilken utgör en typ av Poissonfördelning, men som kan hantera över- /underspridning i datafördelningar. Statistiska analyser gjordes i programmet R version 3.5.1 (R Core Team. 2018 R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna. https://www.R-project.org/). För komplett redovisning av statistisk metodik hänvisas till faktarutan nedan.

Faktaruta – statistiska analyser

För att kunna analysera samvariation (alltså närvaro av korrelation eller ej) mellan viltbesök (händelser) och om viltet passerade genom planpassagen eller vände tillbaka i för hållande till effekter mellan olika viltarter, dagtid eller nattetid, fordonstrafik, individantal per händelse etcetera så tillämpade jag multipla regressionsmodeller. Modellerna jämfördes med a priori modellselektion baserat på Akaikes informationskriterium för små provstorlekar (AICc) (Akaike 1973, Burnham & Anderson 2002). Det innebär att i förväg konstruera samtliga modeller och därefter undersöka och välja den mest parsimona modellen, det vill säga den modell som enklast förklarar mest av informationen jämfört med verkligheten. Vid modellselektion redovisas även relativ sannolikhet för modeller (angiven som AICc

vikt

), samt de ackumulerade sannolikheterna för rangordnade modeller (angiven som Vikt

kumulativt

).

Vid analys av passage eller ej eller motsvarande typer av variabler tillämpades en binomial fördelning. Vid analys av antal händelser eller motsvarande, så tillämpades Poissonfördelning.

Om spridningen (variansen) överskred väntevärdet så tillämpades en negativ binomial Poissonfördelning. Jag använde programmeringspaketet lme4 från Bates m.fl. (2015) för modellering baserat på den tillämpade datafördelningen.

Samtliga modeller har validerats grafiskt med sk. Cleveland dot plots, dvs. kontrollerats så att de

inte avviker från antaganden om linjärt samband samt att bl.a. residualerna inte skiljer sig

utifrån olika anpassade värden i modellerna. Multikollinearitet mellan oberoende faktorer

kontrollerades med ’variance inflation factors’. De utvalda modellerna utvärderades genom att

undersöka om ingående faktorer hade en effekt även vid hänsyn till dess felmarginal, dvs. om

effekten var positiv/negativ med hänsyn till standardfel och 95-procentigt konfidensintervall

(baserat på 10 000 Bootstrapp-simuleringar). Effekter som har återfunnits finns grafiskt

(41)

BILAGA IV

Jämförelse mellan nära vägbana och invid passagens öppningar (alla observationer) Modellering av förekomst invid öppning eller närmre vägbanan tillämpade en binomial fördelning, med slumpmässiga faktorer som kontrollerade för den händelse varje enskild fotografering tillhörde (händelse-ID), vilken kamera som observerade en viltförekomst (kamera-ID) och vilket datum aktiviteten inträffade (faktor med julianskt datum-ID). De multipla regressionsmodellerna benämns ’Generalized Linear Mixed effect Models’ (förkortat GLMM).

Högst rankad kandidatmodell för att identifiera skillnader mellan viltförekomst invid öppningar och närmre vägbanan var nollmodellen (Tabell IV och V).

Tabell 1V. Kandidatmodeller som skapades inför modellselektionen för att identifiera vilka faktorer som bäst förklarar om viltförekomst återfanns inom referensytor (alltså invid öppningar till planpassagen) eller viltförekomst närmre vägbanan inom planpassage Sjödiken (sept 2019 – nov 2020). Observationerna är grupperade med slumpmässiga faktorer för händelse-ID, kalenderdatum (juliansk) och kamera-ID.

Tabell V. Ranking av kandidatmodeller för att beskriva om en viltförekomst inträffade invid

öppningar (referensområden) eller närmre vägbanan inom planpassage Sjödiken sept 2019 – nov 2020.