Väg 49 Väster om Ösan, Ny cirkulationsplats och busskörfält GRANSKNINGSHANDLING

(1)

GRANSKNINGSHANDLING

Väg 49 Väster om Ösan, Ny cirkulationsplats och busskörfält

Skövde kommun, Västra Götalands län

Vägplan inklusive miljöbeskrivning, 2021-03-15 Ärendenummer: TRV 2019/108615

(2)

GRANSKNINGSHANDLING Sida 2 av 74

TMALL 0092Samrådshandling underlag6.0

Trafikverket

Postadress: Vikingsgatan 2–4, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: GRANSKNINGSHANDLING Författare: Björn Erhagen, Richard Malm, Sweco Dokumentdatum: 2021-03-15

Ärendenummer: TRV 2019/108615 Åtgärdsnummer: 16206 och 15876 Uppdragsnummer: 165146 och 165592 Version: 1.0

Kontaktperson: Anton Djurberg

(3)

Innehåll

1. Sammanfattning ... 7

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål ... 8

Bakgrund ... 8

Ändamål och projektmål ... 8

Nationella mål ... 8

Projektmål ... 9

Projektet ... 9

Fyrstegsprincipen ... 10

Planläggningsprocessen ... 11

Tidigare utredningar och beslut ... 12

Åtgärdsvalsstudie – Tillgänglighet Skövde ... 12

Beslut om betydande miljöpåverkan ... 12

Angränsande projekt ... 13

Tidplan ... 13

3. Miljöbeskrivning ... 13

Syfte ... 13

Läsanvisning... 13

Avgränsning av miljöbedömningen ... 14

Alternativ ... 15

4. Förutsättningar ... 15

Vägens funktion och standard ... 15

Trafik och användargrupper ... 15

Motorfordonstrafik ... 15

Kollektivtrafik... 16

Gång- och cykeltrafik ... 17

Trafiksäkerhet ... 18

Befolkning och bebyggelse ... 19

Kommunala planer ... 19

Översiktsplan ... 19

Detaljplaner ... 20

Övriga planer ... 20

Miljö och hälsa ... 20

Landskap ... 20

Vattenmiljö ... 22

(4)

Naturmiljö ... 24

Rekreation och friluftsliv ... 28

Kulturmiljö ... 28

Förorenad mark ... 29

Klimat ... 32

Byggnadstekniska förutsättningar ... 32

Geoteknik ... 32

Hydrologi ... 33

Byggnadsverk ... 33

Belysning ... 34

Ledningar ... 34

Avvattning ... 34

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 37

Val av lokalisering ... 37

Val av utformning ... 37

Cirkulationsplats ... 38

Övriga korsningar och anslutningar... 39

Busskörfält och busshållplatser ... 39

Gång- och cykelväg ... 40

Avvattning ... 40

Byggnadsverk ... 41

Gestaltning ... 41

Övergripande gestaltningsavsikter ... 41

Fokusområden ... 41

Bortvalda alternativ ... 43

Enfältig cirkulation ... 43

Helt tvåfältig cirkulationsplats ... 43

Tvåfältig tillfart Norra Aspelundsvägen (fri höger) ... 44

Hållplats i ny cirkulationsplats ... 44

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 44

Åtgärder som redovisas på plankarta och fastställs ... 44

Ytterligare åtgärder ... 44

6. Effekter och konsekvenser av projektet ... 45

Trafik och användargrupper ... 45

Lokalsamhälle och regional utveckling ... 46

(5)

Miljö och hälsa ... 56

Landskap ... 56

Vattenmiljö ... 56

Naturmiljö ... 58

Rekreation och friluftsliv ... 59

Kulturmiljö ... 59

Förorenad mark ... 59

Risk och säkerhet ... 60

Klimat ... 61

Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ... 61

Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 61

Påverkan under byggtiden ... 61

7. Samlad bedömning ... 62

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden ... 63

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 63

Kunskapskravet... 63

Försiktighetsprincipen ... 63

Lokaliseringsprincipen ... 63

Hushållningsprincipen ... 63

Produktvalsprincipen ... 63

Skälighetsprincipen ... 63

Miljökvalitetsnormer ... 63

Nationella miljömål ... 64

Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden ... 65

9. Markanspråk och pågående markanvändning ... 65

Vägområde för allmän väg ... 65

Område med inskränkt vägrätt ... 66

Område med tillfälligt utnyttjanderätt ... 66

10. Fortsatt arbete... 66

Genomförande ... 66

Uppföljning och kontroll ... 66

Under byggnadstiden ... 66

Efter färdigställande ... 67

Tillstånd och dispenser ... 67

Masshantering ... 68

(6)

11. Genomförande och finansiering ... 68

Formell hantering ... 68

Genomförande ... 69

Finansiering ... 70

12. Källor och underlag ... 71

(7)

1. Sammanfattning

Skövde är den största tätorten i Skaraborg och en viktig inpendlingsort för de angränsande kommunerna. Väg 49 (Hjovägen) är i Västra Götalandsregionens plan för transportinfrastruktur utpekad som ett viktigt pendlingsstråk och väg 49 genomkorsar Skövde i öst-västlig riktning (Västra Götalandsregionen 2007). Det är i dagsläget ofta köer in mot Skövde på morgonen då trafikmängderna är stora och korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen är utformad som en signalreglerad

fyrvägskorsning. Detta medför både trafiksäkerhetsproblem och framkomlighetsproblem för trafikanter på väg 49.

För att åtgärda trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblemen planerar Trafikverket att bygga om korsningen väg 49 (Hjovägen)/Norra Aspelundsvägen till en cirkulationsplats, bygga ett nytt

västgående busskörfält från bron över Ösan fram till den planerade cirkulationsplatsen samt bygga en ny gång- och cykelväg utmed väg 49. Syftet med de planerade åtgärderna är främst att öka

framkomligheten och trafiksäkerheten i korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen, öka framkomligheten för på- och avfartsramperna för väg 26 samt att öka framkomligheten för kollektivtrafiken på väg 49 in mot Skövde.

De föreslagna vägåtgärderna är positiva för den lokala och regionala utvecklingen då de underlättar näringslivets transporter och invånarnas resor till arbetet och utbildning.

Vattenförekomsten Ösan bedöms inte påverkas eftersom det inte sker någon byggnation i vatten samt att flöde av dagvatten till Ösan inte bedöms öka.

Det bedöms därmed inte föreligga någon risk att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas.

Konsekvenserna bedöms bli obetydliga.

Vägplanen bedöms ge små konsekvenser för naturmiljön. Detta eftersom det inte är några högre naturvärden som berörs.

Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar riskerar att påverkas av projektet.

En arkeologisk utredning bedöms inte vara nödvändigt. Konsekvenserna bedöms som obetydliga.

Påverkan på miljön gällande jordmassor bedöms bli liten då riktvärdena för MKM underskrids för samtliga massor i anslutningen till väg 49. Däremot har halter av Durion (bekämpningsmedel för ogräs) påträffats över riktvärdet för MKM i en parallell undersökning av den gamla järnvägsbanan (Karlsborgsbanan). Undersökningen berör detta projekt då delar av planerad gång- och cykelväg föreslås förläggas på Karlborgsbanan i cirka 300 m. Effekterna och konsekvenser av hur vida det finns ett saneringsbehov av banvallen utreds fortfarande. Överlag görs bedömningen att konsekvenserna av att återanvända massor under MKM inom hela projektet bedöms som små.

Risken med avseende på olyckor för aktuell sträcka bedöms förbättras.

Under förutsättning att planen har vunnit laga kraft planerar Trafikverket att påbörja byggande under 2022. Beräknad byggtid bedöms till cirka 12 månader och bygget förväntas därför var klart under 2023. Beräknade totalkostnader för föreslagna åtgärder, inklusive byggherrekostnader, bedöms till cirka 39 miljoner kronor. Ny cirkulationsplats i korsningen Väg 49 och Norra Aspelundsvägen/Ramp mot väg 26 finansieras från smärre investeringsåtgärder i Nationell plan. Busskörfält längs väg 49 finansieras genom medel avsatta för kollektivtrafikåtgärder i Regional plan.

(8)

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

Bakgrund

Skövde är den största tätorten i Skaraborg och en viktig inpendlingsort för de angränsande

kommunerna. Pendlingen i Skaraborg har det senaste decenniet ökat mer än riksgenomsnittet. Väg 49 (Hjovägen) är i Västra Götalandsregionens plan för transportinfrastruktur utpekad som ett viktigt pendlingsstråk och väg 49 genomkorsar Skövde i öst-västlig riktning (Västra Götalandsregionen 2007). Det är i dagsläget ofta köer in mot Skövde på morgonen då trafikmängderna är stora och korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen är utformad som en signalreglerad fyrvägskorsning. Detta medför både trafiksäkerhetsproblem och framkomlighetsproblem för trafikanter på väg 49.

En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under 2017, ”Tillgänglighet Skövde”, i vilken dessa problem påtalades. I ÅVS:en föreslogs ombyggnad av korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen till

cirkulationsplats eftersom det påvisade förbättrade restider för kollektivtrafiken genom korsningen samt stora förbättringar av problematiken med köbildningar. En viktig fråga i arbetet var att föreslagna åtgärder skulle ge bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, vilken starkt påverkas av dagens framkomlighetsproblematik på väg 49.

Ändamål och projektmål

Nationella mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska

transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart

transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

(9)

Projektmål

Projektets ändamål är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten i korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen, öka framkomligheten för på- och avfartsramperna för väg 26 samt att öka framkomligheten för kollektivtrafiken på väg 49 in mot Skövde.

Följande projektmål har formulerats:

• Ökad framkomlighet och trafiksäkerhet i korsningen Norra Aspelundsvägen/väg 49.

• Ökad framkomlighet för på- och avfartsramperna från väg 26.

• Öka framkomligheten för kollektivtrafiken in mot Skövde.

• Skapa förutsättningar för att öka gång- och cykeltrafiken mellan Skövde och Igelstorp.

Projektet

Signalreglerad fyrvägskorsning mellan väg 49 och Norra Aspelundsvägen/Ramp mot väg 26 föreslås byggas om till en delvis tvåfältig cirkulationsplats.

Direkt öster om den nya cirkulationsplatsen föreslås två hållplatslägen med en kapacitet av två

boggibussar per läge. I samband med anläggandet av hållplatserna kommer befintliga hållplatser strax öster om korsningen väg 49 och Hasslumsvägen att utgå.

Från bron över Ösan fram till den nya cirkulationsplatsen i väster anläggs ett busskörfält på den norra sidan av väg 49.

Den befintliga gång- och cykelvägen från väg 49’s passage under väg 26 och fram till korsningen mellan väg 49 och Hasslumsvägen byggs om för att passa med den nya cirkulationsplatsen, det nya busskörfältet och de nya busshållplatserna.

En ny gång- och cykelväg anläggs på den norra sidan av väg 49, från korsningen mellan väg 49 och Hasslumsvägen och österut. Denna blir en östlig förlängning på den befintliga gång- och cykelvägen som finns i väster från läget på nya cirkulationsplatsen fram till korsningen mellan väg 49 och Hasslumsvägen. Den östligaste sträckan anläggs på en nedlagd järnväg (Karlsborgsbanan) och gång- och cykelvägen ansluts österut till Räddningsvägen (med kommunalt väghållarskap) och den gång- och cykelväg som planläggs i det angränsande projektet ”Väg 49 Skövde – Igelstorp, mötesfri väg”

öster om Ösan.

Även befintliga gång- och cykelkorsningar i plan över väg 49 byggs om för att säkra passagerna.

Den totala vägsträckan är cirka 1,7 km. Se figur 2.1 för orientering.

Föreslagna åtgärder beskrivs mer ingående i kapitel 5, se även typsektioner 100T0401-100T0405 och illustrationsritningar 100T0501-100T0506.

(10)

Figur 2.1. Översiktskarta med vägplanens ungefärliga avgränsning.

Fyrstegsprincipen

Fyrstegsprincipen innebär att i steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram en rad olika åtgärdsalternativ inför fortsatt planering. De fyra stegen sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler.

Steg 1. Tänk om- Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Möjliga åtgärder är till exempel att påverka attityder för ökat cyklande eller uppmuntra till ökad användning av kollektivtrafik genom exempelvis information, skatter, avgifter och parkeringsavgifter. Det kan också vara att uppmuntra ökat nyttjande av befintlig kollektivtrafik samt att öka turtätheten för busstrafiken. Dessa åtgärder anses inte på egen hand kunna förbättra trafiksäkerheten men de kan förbättra miljö och

framkomligheten på vägen. Om åtgärder enligt steg 1 kombineras med åtgärder under steg 3 genom placering av hållplatser och trygga gångvägar till hållplatser och/eller genom utbyggnad av

kollektivtrafikfält kan valet av alternativa färdmedel öka.

Steg 2. Optimera- Det andra steget innebär att åtgärder genomförs som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Möjliga åtgärder är till exempel att förbjuda en viss typ av trafik på väg 49 alternativt upplåta väg 49 enbart för kollektivtrafik. Dessa åtgärder ses inte som ett rimligt alternativ ur tillgänglighetssynpunkt eftersom sträckan klassas som en regional viktig väg och åtgärderna kan minska den regionala utvecklingen.

Steg 3. Bygg om- Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

Möjliga åtgärder är breddning av befintlig väg 49 för att möjliggöra separat kollektivtrafikfält, bygga om befintlig korsning väg 49/ Norra Aspelundsvägen så framkomligheten ökar samt anlägga ny gång-

(11)

och cykelväg österut. Dessa lösningar anses kunna uppfylla projektets mål samt vara ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan.

Steg 4. Bygg nytt- Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen.

Det betyder nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder. Möjlig åtgärd är till exempel att anlägga helt ny infartsväg mot Skövde för att avlasta väg 49. Nyttan av den här typen av åtgärd bedöms inte väga upp investeringskostnaden.

Denna vägplan innebär en ombyggnad enligt steg 3 i fyrstegsprincipen.

Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se figur 2.2.

Figur 2.2 Planläggningsprocessen

I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket påbörja byggnationen. Den formella hanteringen åskådliggörs i figur 2.3.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 2.3. Formell hantering.

(12)

Denna plan- och miljöbeskrivning är del av det tredje skedet i planläggningsprocessen - granskningshandling.

Tidigare utredningar och beslut

Åtgärdsvalsstudie – Tillgänglighet Skövde

Trafikverket och Skövde kommun inledde arbetet med att utreda möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten inom, samt till och från, Skövde tätort genom en åtgärdsvalsstudie år 2014.

Åtgärdsvalsstudien syftade till att ta fram underlag för fortsatt kommunal, regional och statlig infrastrukturplanering. De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien har bedömts utifrån kostnader och nytta, måluppfyllelse samt ansvar och finansiering. Åtgärderna är vidare del av ett paket med sikte på en relativt kort tidshorisont, nämligen år 2025.

Åtgärdsvalsstudien lämnande följande förslag till beslut om fortsatt hantering (i prioriteringsordning):

1. Busskörfält på väg 49, Hjovägen, ny cirkulation och trimningsåtgärder i befintlig cirkulation, trafikplats Mariesjö – ger minskade restider och bättre flöde på väg 26/49.

2. Ny trafikplats i cirkulation Stallsiken – ger bättre flöde på väg 26 och ökad tillgänglighet för kommunens utvecklingsområden.

3. Trimningsåtgärder i fyra cirkulationer på väg 26 – ger ökad framkomlighet för näringslivets transporter, långväga personresor och minskade restider.

Åtgärder presenterade i denna vägplan svarar mot paket nummer ett ovan:

• Busskörfält anläggs på väg 49.

• Ny cirkulationsplats anläggs vid läge för befintlig, signalreglerad fyrvägskorsning.

För trimningsåtgärder i befintlig cirkulation, trafikplats Mariesjö, se vidare kapitel 2.7.

Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsen beslutade 2020-03-20 att projektet inte kan antas medföra någon betydande

miljöpåverkan. Länsstyrelsen motiverar beslutet med att vägplanen avser en kort sträcka, genomförs i direkt anslutning till befintlig väg och berör inte några kända högre naturvärden eller strikt skyddade områden. Länsstyrelsen anser att följande områden ska ges särskild omsorg:

• Befintlig banvall från den nedlagda Karlsborgsbanan bör i möjligaste mån nyttjas för lokalisering av ny gång- och cykelväg.

• Ösan omfattas av generellt strandskydd och plan- och miljöbeskrivning behöver belysa vägplanens förenlighet med strandskyddets båda syften.

• Området kring och invid Ösan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att det av Länsstyrelsen har värderats till klass 1, den högsta klassen, utmed vattendraget inom VaKul.

Vidare nämns Asketorps kvarn Öster om Ösan på den norra sidan av väg 49 inom klass 1 – området. Plan- och miljöbeskrivning måste redovisa hur hänsyn tas till Ösans kulturvärden.

Åtgärder som vidtas vid Ösan ska konsekvensbeskrivas.

• I det kommande arbetet bör masshanteringsplanen som ska upprättas ange var olika massor (med avseende på föroreningsgrad över och under KM) avses att återanvändas eller

omhändertas.

(13)

• Möjlighet till infiltration och fördröjning av vägdagvatten ska undersökas vidare. Arbetet bör i första hand inriktas på att inte äventyra miljökvalitetsnormen för Ösan, med sikte på

målsättningen att minska belastningen.

Angränsande projekt

Åt öster angränsar aktuellt projekt till projektet ”Väg 49 Skövde – Igelstorp, mötesfri väg”. Det angränsande projektet innebär ombyggnad av väg 49 till mötesfri landsväg, från öster om bron vid Ösan fram till Igelstorp samhälle. På den aktuella sträckan utmed väg 49 planeras samtidigt en ny gång- och cykelväg norr om väg 49.

Åt väster angränsar aktuellt projekt till ombyggnation av cirkulationsplatsen Mariesjö.

Cirkulationsplatsen ska byggas om från ett till två fält i syfte att öka kapaciteten i trafikplats Mariesjö.

Västtrafik planerar för ny stadslinje mellan Volvo i söder och Skaraborgs sjukhus i norr. För att möjliggöra byte mellan region- och stadstrafik planerar Skövde kommun att, i samband med utbyggnad av åtgärder föreslagna i aktuellt projekt, bygga en ny hållplats på Norra Aspelundsvägen med två hållplatslägen söder om planerad cirkulationsplats.

Skövde kommun har planer på att bygga en ny brandstation. En tomt för brandstation finns reserverad i direkt anslutning till väg 26, norr om befintlig fyrvägskorsning mellan väg 49 och Norra

Aspelundsvägen. Det finns en detaljplan antagen för ändamålet (plan 1496K-DP608).

Tidplan

Byggnation bedöms tidigast kunna starta 2022. Arbetet med framtagande av vägplan startade under hösten 2019 och vägplanen bedöms som tidigast kunna fastställas under andra halvan av 2021.

3. Miljöbeskrivning

Syfte

Syftet med miljöbeskrivningen är att beskriva de huvudsakliga effekterna och konsekvenserna för människor hälsa och miljö, samt att beskriva vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att begränsa projektets negativa effekter på miljön.

Denna miljöbeskrivning har huvudsakligen författats av Hanna Friman (teknikansvarig miljö fram till 2020-01-30) och Björn Erhagen (teknikansvarig miljö from. 2020-01-30) och granskats av Charlotta Urberg. I arbetet har även flera expertkompetenser inom Sweco medverkat inom följande områden:

geoteknik, förorenad mark, kulturmiljö, klimat- och riskutredning, vatten, naturvärdesinventering, trafikanalys samt landskap/gestaltning.

Läsanvisning

I kapitel 4 beskrivs förutsättningar och de befintliga förhållanden som bedömts relevanta för detta projekt: förutsättningar för respektive miljöaspekt under 4.5. Miljö och hälsa. I kapitel 5 beskrivs den planerade vägens lokalisering och utformning och i kapitel 6 effekter och konsekvenser av projektet.

I kapitel 6.3 beskrivs effekter och konsekvenser under bygg- och driftskedet för respektive miljöaspekt.

En samlad bedömning över projektets effekter och konsekvenser för miljön görs i kapitel 7. I kapitel 8

(14)

beskrivs projektets överensstämmelse med miljökvalitetsmål, Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden. I kapitel 9 redovisas markanspråk och pågående markanvändning.

I kapitel 10, Fortsatt arbete, redovisas behov av anmälan, tillstånd och dispenser samt kontroll,

uppföljning och viktiga frågor som ska hanteras eller utredas i det fortsatta arbetet. Genomförande och finansiering beskrivs i kapitel 11 och sist i kapitel 12 finns källor och underlag.

Avgränsning av miljöbedömningen

Bedömningen av åtgärdernas miljöeffekter och konsekvenser har gjorts för vägområdet och närliggande områden som på ett eller annat sätt kan påverkas av föreslagna åtgärder

(influensområde). Det närliggande område som varit med i bedömningen varierar beroende på vilken miljöaspekt som har studerats.

Ett antal utredningar har genomförts som underlag till plan- och miljöbeskrivningen. De utredningar som har koppling till miljöbeskrivningen omfattar landskapet, kulturmiljö och fornlämningar, naturvärden, riskutredning och markföroreningar. Dessa ligger som grund till miljöbedömningarna och relevanta delar sammanfattas i miljöbeskrivningen. Även boendemiljö, rekreation och friluftsliv, vattenmiljö, naturresurser och markanvändning är viktiga miljöaspekter som finns med i

miljöbeskrivningen.

Utredningsområdet har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av

anläggningsarbeten i projektet, från befintlig bro över väg 49 i väst och cirka 1,7 km österut, och dess närmaste omgivning (cirka 100 meter från vardera sida av väg 49). Påverkan som kan beröra ett större influensområde, till exempel påverkan på landskapsbild, beskrivs också.

Buller och luft

Trafikverket arbetar utifrån åtgärdskategorierna ” nybyggnad, väsentlig ombyggnad och befintlig miljö” för att avgöra vilka som är bullerberörda av ett infrastrukturprojekt. Projektets omfattning och dess påverkan på bullernivån i närområdet styr bedömningen vid val av åtgärdskategori.

Detta projekt kommer inte att förändra den nuvarande bullersituationen längs väg 49 och är då att betrakta som åtgärder inom ”befintlig miljö”. Det medför att åtgärdsnivåer längs med befintlig infrastruktur är styrande för vem som är att betrakta som bullerstörd.

Bedömningen bygger på att de planerade åtgärderna, ny cirkulation, nytt busskörfält och ny gång- och cykelväg inte väsentligt ändrar väganläggningen då ny väganläggning för motortrafik i huvudsak byggs inom befintligt vägområde. Majoriteten av den mark som tas i anspråk avser utbyggnad av ny gång- och cykelväg, vilken i sig inte påverkar bullersituationen. De planerade åtgärderna syftar också till att öka trafiksäkerheten inom anläggningen samt att projektet inte bedöms medföra någon vidare ökning av trafikmängderna.

Då områdestyper vilka omfattas av riktvärden för befintlig miljö (förskola/grundskola och bostäder) saknas inom utredningsområdet och dess influensområde avseende buller kommer inte

bullerskyddsåtgärderna att prövas inom ramen för detta projekt.

Då de planerade åtgärderna har potential för positiva effekter på luftkvaliteten kommer skyddsåtgärder för detta inte att prövas.

(15)

Alternativ

Huvudalternativ

Bedömningar av konsekvenser och miljöeffekter har gjorts för de planerande åtgärderna på väg 49 samt för anslutande vägar. Åtgärder på väg 49 fastställs i vägplanen.

Nollalternativ

Konsekvenser och effekter av huvudalternativet har jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet betraktas som ett referensalternativ och beskriver den framtida situationen om aktuellt projekt inte genomförs, det vill säga det är inte ett åtgärdsförslag. I de här fallet innebär nollalternativet att inga åtgärder utöver normalt underhåll vidtas på denna sträcka av väg 49 och skyltad hastighet kvarstår.

Trafikbelastningen för prognosåret beräknas öka i samma omfattning för nollalternativet som för huvudalternativet.

4. Förutsättningar

Vägens funktion och standard

Väg 49 är en statlig riksväg med två körfält klassad som en ”regional viktig väg”, vilken nyttjas både av personbilar och tung trafik som ska in mot och ut från Skövde tätort. Väg 49 har bärighetsklass 1 och är sekundär väg avseende rekommenderad färdväg för farligt gods. Vägen är belagd med asfalt och är cirka tio meter bred i utredningsområdets östra del för att breddas upp till cirka 15 meters bredd i områdets västra del i anslutning till befintlig fyrvägskorsning. Skyltad hastighet är 50 km/h från Skövde och österut fram till cirka 200 meter efter Hasslumsvägens anslutning till väg 49 där hastigheten ändras till 80 km/h. Utmed aktuell sträcka finns tre större korsningspunkter;

• Signalreglerad fyrvägskorsning mellan väg 49, Norra Aspekundsvägen och ramp mot väg 26.

• Trevägskorsning med separat vänstersvängfält mellan väg 49 och Hasslumsvägen

• Trevägskorsning med separat vänstersvängfält och högersvängfält mellan väg 49 och Storängsvägen.

Utöver allmänna vägar ansluter två enskilda vägar i områdets östra del:

• Åkeranslutning på väg 49’s norra sida (sektion cirka 1/070)

• Fastighetsanslutning på väg 49’s södra sida (sektion cirka (1/720)

Vägens plangeometri består av raka linjer och stora kurvradier med god stoppsikt,

horisontalgeometrin uppfyller krav på geometrisk standard. Även vertikalgeometrin uppfyller gällande krav. Väg 49 är i områdets östra del relativt flack men lutar ner mot väg 26 med en lutning på cirka 3,5

% genom fyrvägskorsningen i områdets västra del. 3,5 % är den maximala lutningen som tillåts i en korsningspunkt av denna typ.

Trafik och användargrupper

Motorfordonstrafik

År 2018 uppgick trafikmängden öster om befintlig fyrvägskorsning på väg 49 till cirka 13 500 fordon/dygn, varav 8 % var tung trafik. Väster om korsningen uppgick trafikmängden till 6 500

(16)

fordon/dygn, varav 9 % var tung trafik, år 2015. Trafikmängder på väg 49, ramp mot väg 26 och Norra Aspelundsvägen framgår av figur 4.1.

Om trafikökningen antas ligga i nivå med övriga vägar i Västra Götalands län enligt Trafikverkets officiella trafikuppräkningstal kommer trafiken på väg 49 öka till 16 570 fordon/dygn, varav 11 % tunga fordon år 2040 för delen öster om befintlig fyrvägskorsning. För den västra delen av väg 49 kommer trafiken öka till 8 165 fordon/dygn, varav 12 % tunga fordon år 2040. Resultatet från genomförd trafikprognos redovisas i figur 4.1 nedan.

Figur 4.1. Uppmätta och prognostiserad Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) i anslutning till korsningen väg 49/Norra Aspelundsvägen (andel tung trafik inom parentes).

Kollektivtrafik

I det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland är stråken Skövde – Tibro -

Karlsborg och Skövde – Hjo utpekade som prioriterade kollektivtrafikstråk. Inom utredningsområdet för detta projekt finns två stycken busshållplatser, Hasslum och Aspelund väg 49, med två

hållplatslägen vardera. Hållplatslägena är utformade som fickhållplatser med väderskydd och belysning. Se figur 4.2 nedan för hållplatsernas placering.

Figur 4.2. Befintliga busshållplatser längd väg 49. Källa: Kartmaterial Västtrafik.

(17)

Hållplats Hasslum har totalt cirka 270 påstigande per medeldygn och trafikeras av linje 4, 400, 401, 402, 611 och 619. Hållplats Aspelund väg 49 har totalt cirka 60 påstigande per medeldygn och trafikeras av linje 400, 402 och 611. Statistiken över antal påstigande kommer från det automatiska kundräkningssystem som numera finns installerat på de flesta fordon som trafikerar hållplatserna.

Västtrafik planerar även för en ny kollektivtrafiklinje i stadstrafik som ska gå mellan Volvo i söder och Skaraborgs sjukhus i norr. Aktuell linje föreslås korsa väg 49 vid den planerade cirkulationsplatsen (befintlig fyrvägskorsning) och Skövde kommun avser anlägga ny hållplats utmed Norra

Aspelundsvägen direkt söder om planerad cirkulation, se figur 4.3. Se även kapitel 2.7.

Figur 4.3. Planerad körväg för ny stadslinje mellan Volvo och Sjukhuset. Grön linje visar södergående kollektivtrafik och rosa linje visar norrgående kollektivtrafik. Källa: Västtrafik.

Gång- och cykeltrafik

Utbyggt gång- och cykelvägsnät finns i områdets västra delar, se figur 4.4 nedan. Gång- och cykelvägen följer väg 49 från väster och korsar ramperna mot väg 26 genom signalreglerat övergångsställe för att sedan avslutas mot Hasslumsvägen. Gång- och cykelvägen ansluter mot kommunala gång- och cykelvägar söder om väg 49 genom ett signalreglerat övergångsställe i höjd med fyrvägskorsningen samt genom ett övergångsställe i höjd med Hasslumsvägen. Det finns även en passage i plan över väg 49 för oskyddade trafikanter för att sammanbinda hållplatslägen i höjd med korsningen väg

49/Storängsvägen.

Då separat gång- och cykelväg saknas i utredningsområdets östra del samt över Ösan är oskyddade trafikanter här hänvisade till vägrenar på väg 49.

Figur 4.4. Utbyggt gång- och cykelnät i områdets västra del (blåstreckade linjer). Källa: NVDB.

(18)

Trafiksäkerhet

Det finns en ATK-kamera (Automatisk TrafiksäkerhetsKontroll) uppsatt i västergående körfält i höjd med korsningen mellan väg 49 och Hasslumsvägen. ATK-kameran säkerställer hastighet genom korsningen samt säkrar hastigheten till 50 km/h för det övergångställe som är placerat direkt öster om korsningen. Passagen för oskyddade trafikanter över väg 49 i höjd med Storängsvägen är försedd med VMS-skylt (Variabla Meddelande Skyltar), som varnar för oskyddade trafikanter

Data från Trafikverkets olycksdatabas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar att det mellan åren 2010–2019 (halvår) har inträffat totalt 43 stycken polis- och/eller

sjukhusrapporterade olyckor på väg 49 inom utredningsområdet, se figur 4.5 och 4.6 nedan. Av dessa var en styck dödsolycka, tre stycken var måttliga olyckor, 33 stycken var lindriga olyckor och sex stycken var olyckor utan personskador som följd. Olyckstyperna för olyckor med personskador som följd fördelar sig enligt följande:

• Singelolycka: 1 styck

• Upphinnandeolycka: 26 stycken

• Avsvängandeolycka: 1 styck

• Olycka med korsande fordon: 2 stycken

• Olycka mellan cykel/moped och motorfordon: 2 stycken

• Olycka mellan fotgängare och motorfordon: 3 stycken (varav en dödsolycka)

• Övriga olyckor: 2 stycken

Figur 4.5. Trafikolyckor längs väg 49 mellan Väg 26 och Hasslumsvägen. S = singelolycka, U =

upphinnandeolycka, A = avsvängandeolycka, K = olycka med korsande fordon, C = olycka mellan cykel/moped och motorfordon, F = olycka mellan fotgängare och motorfordon, V0 = Övriga olyckor. Källa: STRADA.

(19)

Figur 4.6. Trafikolyckor längs väg 49 vid korsning med Storängsvägen. U = upphinnandeolycka, K = olycka med korsande fordon, F = olycka mellan fotgängare och motorfordon. Källa: STRADA.

Befolkning och bebyggelse

Skövde tätort är en relativt långsträckt ort utmed Västra stambanan. Den huvudsakliga

bostadsbebyggelsen ligger mellan järnvägen och berget Billingen. Vid utgången av 2018 bodde det drygt 55 000 personer i Skövde kommun, varav drygt 38 000 bor i centralorten Skövde. Befolkningen har varit svagt ökande sedan 1970-talet (SCB). Skövde har utvecklats till centralort i Skaraborg och är en stad med en positiv utveckling, både med ett växande näringsliv och som en växande handelsstad.

Kommunen erbjuder cirka 34 000 arbetstillfällen där de dominerande arbetsgivarna är Volvo Powertrain och Volvo Cars Engine. Visionen är att 60 000 invånare ska bo i kommunen 2025.

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av Västra stambanan vilken är av stor betydelse för Skövde vad gäller snabbförbindelser till Stockholm och Göteborg. De övergripande vägarna i Skövde kommun är väg 26 och väg 49. Väg 26 är en nationell led som går i nord-sydlig riktning medan väg 49 är en regional led som går i öst-västlig riktning och passerar igenom Skövde centralort. Väg 49 är ett prioriterat pendelstråk i Västra Götaland för både bil och kollektivtrafik och är den länk som förbinder Skövde med E20. Både väg 26 och väg 49 har en funktion för både trafik inom och till tätorten samt för trafik som ska passera Skövde.

Skövdes gång- och cykelvägnät är väl utbyggt inom tätorten.

Kommunala planer

Översiktsplan

Skövde kommuns gällande översiktsplan ”ÖP2025” antogs av kommunfullmäktige 2012-06-18.

Översiktsplanen aktualitetsprövades under 2017–2018 och kommunfullmäktige beslutade i juni 2018 att översiktsplanen fortfarande är aktuell som underlag vid planering och beslut. Parallellt med översiktsplanen gäller fördjupning av översiktsplanen för centrala Skövde och Skövde Vindkraftsplan som är ett tematiskt tillägg.

Enligt översiktsplanen utgörs markanvändningen inom aktuellt område längs väg 49 av befintliga verksamhetsområden. Någon förändrad markanvändning, såsom utbyggnadsområden för bostäder eller verksamheter, planeras inte inom utredningsområdet.

(20)

I översiktsplanen anges att de senaste årens expansion i Skövde tätort, med framför allt utökad handel, har fått effekt på hur trafiksituationen upplevs med tidvis köbildning. För att få en god struktur och möjlighet till fortsatt expansion bör befintligt huvudgatunät kompletteras. Det som idag utgör en begränsning är möjligheterna till öst-västliga förbindelser under stambanan. Idag finns tre gator som förbinder östra sidan om järnvägen med de centrala delarna av Skövde tätort; Nolhagavägen,

Hjovägen och Kavelbrovägen.

Detaljplaner

Större delen av sträckan för vägplanen är detaljplanelagd, figur 4.7. Hur detaljplanerna påverkas, se kapitel 6.2.1.

Figur 4.7. Gällande detaljplaner i och i anslutning till utredningsområdet. Källa: Kartvisare för gällande detaljplaner, Skövde kommun.

Övriga planer

Skaraborgs kommunalförbund har i samarbete med Västra Götalandsregionen och Västtrafik tagit fram en Målbild för kollektivtrafiken 2025. Målbilden innebär bland annat en fördubbling av

kollektivtrafiken fram till 2025 och att kollektivtrafiken ska bli snabbare med tydliga och prioriterade stråk.

Trafikstrategin Trafik i Skövde innebär ett tankesätt där alla trafikslag behandlas på ett jämställt och balanserat sätt i planeringen. Inriktningsmålet om hållbara resmönster och färdmedel innebär att andelen bilresor ska minska till förmån för gång- och cykeltrafik.

Cykelstrategin är ett tematiskt tillägg till kommunens trafikstrategi. Målet är att cyklandet ska öka i Skövde kommun och att cykeln ska vara ett naturligt val vid vardagsresor av olika. I cykelplanen presenteras hur cykelnätet ska se ut i framtiden. I cykelplanen anges att målbilden är att det ska finnas en cykelväg från Skövde till Igelstorp, bland annat längs väg 49 och den gamla järnvägen.

Miljö och hälsa

Landskap

Skövde tätort är beläget mellan de två sjöarna Vättern och Vänern. Landskapet har en flack, lätt böljande topografi som bryts av de västgötska platåbergen, branta platåer som sticker upp ur det annars flacka landskapet och som har bildats under påverkan av vittring och erosion under lång tid.

(21)

Billingen finns väster om tätorten och är det närmast belägna platåberget. Tätorten är omgärdad av åkermark i öst och syd och generellt dominerar skogsmark i väst och norr.

Landskapet kring den aktuella vägsträckan har låg komplexitet. Breda gräsklädda vägslänter följer den raka vägen och bryts av bitvis av träddungar eller enstaka träd. När väg 49 passerar Ösan österut domineras landskapet av öppen åkermark.

I området är de större vägarna (väg 49 och väg 26) barriärer liksom andra mindre vägar i området, se figur 4.8. Även vattendraget Ösan är en barriär i landskapet.

Billingemasten är ett landmärke som är tydligt när man närmar sig Skövde. Längs väg 49 österut kan Svenska Foders stora gröna byggnad ses som ett landmärke. När man färdas västerut på samma väg ser man den så kallade Skrapan - en hög byggnad med studentbostäder.

Landskapet är flackt och bebyggelsen i intilliggande industriområde utgörs av mestadels låga industribyggnader i ett plan. Ett stort och öppet landskapsrum bildas längs väg 49 i och med breda intilliggande gräszoner fram till avgränsande byggnader. Detsamma gäller väster om den planerade cirkulationsplatsen. Rumslighet finns även kring den redan befintliga cirkulationsplatsen Mariesjö då den ligger förhållandevis lågt i omgivande landskap. Längs delar av väg 49 bildas mindre

landskapsrum när träddungar är planterade på ömse sidor av vägen. I den östra delen av vägsträckan blir landskapsrummet vidare när den nedlagda järnvägen blir en del av samma rum och vegetationen växer på större avstånd ifrån vägen. Vid passagen över Ösan krymper landskapsrummet och blir intimt. Växtlighet och äldre bebyggelse på båda sidor om vägen omsluter vägen och bron över Ösan.

Efter passagen öppnar sig landskapet rumsligheten blir öppen och storskalig.

Väg 49 utgör en tydlig riktning i landskapet. Där det finns vägbelysning och refuger förstärker dessa samma riktning. Även andra större vägar i området bidrar med riktningar. Ösan delar av landskapet i nord-sydlig riktning. Där mindre vattendrag såsom Ömboån och Lillån ansluter till Ösan bidrar dessa med fler riktningar i landskapet. Även den gamla järnvägen bidrar med riktning i området kring väg 49.

Eftersom väg 49 har en rak sträckning i ett flackt landskap bildas långa siktlinjer i vägens riktning.

Vissa andra siktlinjer finns även i utrymmen mellan intilliggande byggnader i industriområdet. Öster om Ösan öppnar sig landskapet och siktlinjerna blir långa över åkrar och fält.

Olika butiker och verksamheter i närliggande industriområde utgör målpunkter i närområdet. Väster om väg 26 ligger Skövde centrum. Andra målpunkter är de närliggande bostadsområdena Norrmalm, Östermalm och Hasslum. Norr om väg 49 ligger Asketorps gård med tillhörande gårdsbutik och österut ligger Asketorps högskola och Skövde kvarn och samhället Igelstorp. Söderut ligger Skultorp.

(22)

Figur 4.8. Kartan visar en strukturanalys för området närmast den utredda vägsträckan.

Vattenmiljö 4.5.2.1. Ösan

Öster om vägplanens slut finns vattendraget Ösan (SE648207-139009). Vid den senaste

statusklassningen har vattendragets ekologiska status bedömts som måttlig. Orsaken till att Ösan inte uppnår god ekologisk status är att vattendraget är påverkat av övergödning samt att fiskar inte kan vandra naturligt i vattensystemet på grund av vandringshinder som människan har byggt.

Vattendraget uppnår inte god kemisk ytvattenstatus på grund av att gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids. Kemisk status utan överallt överskridande ämnen har inte klassats för vattendraget. Kvicksilver är exempel på ett överallt överskridande ämne, vilket

innebär att det inte förekommer några vattenförekomster i Sverige som uppnår god kemisk status när kvicksilver räknas in i statusklassningen. Målet är att Ösan ska uppnå God ekologisk status till 2027 och God kemisk ytvattenstatus.

Närmaste grundvattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) ligger ca 2 km väster om den berörda sträckan (Billingen med angränsande områden).

Strandskydd

Ösan omfattas av det generella strandskyddet (100 m), se även 4.5.3.1.

4.5.2.2. Markavvattning

Väg 49 passerar Hasslum Nolgårdens dikningsföretag som inrättades år 1940, se figur 4.9.

Markavvattningsföretaget är inte upphävt, men troligtvis inte aktivt, eftersom markanvändningen har förändrats i takt med tätortens utbredning.

(23)

I övrigt passerar inte väg 49 några vattendrag längs den aktuella vägsträckan.

Figur 4.9. Hasslum Nolgårdens DF av år 1940. De två områdena söder om området i anslutning till väg 49 är en del av dikningsföretaget.

4.5.2.3. Brunnar

SGU:s brunnsarkiv visar inte på någon brunn, varken enskild dricksvattenbrunn eller energibrunn, inom 100 m från utredningsområdet. Enligt brunnsarkivet finns det fyra energibrunnar söder om utredningsområdet, se figur 4.10. Dessa energibrunnar som inte är kopplade till någon påtaglig risk av påverkan från eventuella vägföroreningar.

I anslutning till utredningsområdet finns mestadels industrilokaler som normalt sett inte har egna dricksvattenbrunnar. På östra sidan vattendraget Ösan finns några bostadshus som eventuellt kan ha äldre vattenbrunnar, men ån och omgivande lerjord fungerar som avgränsare för spridning av eventuella vägföroreningar. Det bedöms inte finnas påtaglig risk av föroreningsspridning.

Enligt muntligt uttalande från Skövde VA är samtliga fastigheter inom utredningsområdet kopplade till kommunalt dricksvattennätet.

(24)

Figur 4.10. Energibrunnar i anslutning till utredningsområdet visas med gröna fyrkanter. Källa: SGU:s Kartvisare Brunnar.

Naturmiljö

Inventeringsområdet ut med väg 49 är exploaterat men ställvisa naturvärden finns utmed vägen. En naturvärdesinventering har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014 på fältnivå, med

detaljeringsgrad detalj och tilläggen naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd samt detaljerad artredovisning av fridlysta, rödlistade och invasiva arter. Fältinventeringen utfördes 2 april 2020.

Området närmast Ösan har höga naturvärden men dessa ligger i huvudsak utanför

inventeringsområdet. Precis norr om inventeringsområdet förekommer nyckelbiotop och söder om detsamma finns det sumpskogar. I dessa naturområden förekommer det gott om Skogsstyrelsens signalarter samt häckande fåglar. Vid bron över Ösan, på den östra sidan, finns en vägport som fungerar som en viltpassage för stora djur, se figur 4.11.

Jordmånen är sandig vilket ger förutsättningarna för en artrik flora, men vägkanten har ett topplager av matjord så det förekommer mest bredbladigt gräs, skäppor och andra näringsgynnade trivialarter.

De invasiva arterna blomsterlupin och kanadensiskt gullris förekommer också i vägkanten i vissa delar av sträckan och de påverkar också artdiversiteten i området negativt.

I industriområdet förekommer det mest näringspåverkade och klippta gräsytor men även enstaka träd och blommande buskar. Dessa gör att vissa områden klassas ha visst naturvärde. Längst i väster finns det diken med rinnande vatten där det tidigare har förekommit utter, vilket gör att vattendragen klassas att ha påtagligt naturvärde. Längs med den nedlagda järnvägen (Karlsborgsbanan) förekommer det fina sandmiljöer i bankarna, som kan hysa intressanta arter av både flora och

insekter. Men det tidiga inventeringsdatumet gör att det ännu inte går att hitta några intressanta arter där. Detta gör att området bedöms ha visst naturvärde vid fältinventeringen, bedömningen bör dock ses som preliminär.

Totalt har nio naturvärdesobjekt avgränsats inom inventeringsområdet. Av dessa har tre av objekten påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och sex objekt har visst naturvärde (naturvärdesklass 4), se tabell 4.1 och figur 4.12.

(25)

Tabell 4.1. Naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventering.

Objekt ID

Längdmätning Naturtyp Biotop Naturvärdesklass

NVO 1 0/000-0/200 Norra sidan

Infrastruktur och bebyggd mark

Vägkant 4-Visst naturvärde

NVO 1b 0/150 Norra sidan

Småvatten Dike 3-Påtagligt

naturvärde NVO 2 0/000-0/200

Södra sidan

NVO 2b

0/100 Södra sidan

Småvatten Dike 3-Påtagligt

naturvärde NVO 3 0/500-0/600

Södra sidan

Igenväxningsmark Igenväxningsmark 4-Visst naturvärde

NVO 5 1/100-1/200 Södra sidan

Övergivet järnvägsspår

4-Visst naturvärde

NVO 7 1/700-1/800 Södra sidan

Skog och träd Sumpskog 3-Påtagligt

naturvärde

Inom inventeringsområdet finns uppgifter från artportalen om förekomst av utter och knölvial, som båda är naturvårdarter som omfattas av miljöbalkens artskyddsbestämmelser. Ingen av dessa arter återfanns vid investeringstillfället men de antas finnas kvar inom inventeringsområdet. Tre rödlistade arter hittades inom inventeringsområdet. Det är ask (EN), samt tidigare nämnda utter (NT) och knölvial (VU). Av dessa räknas ask och knölvial även som hotade.

Hela utredningsområdet ligger inom område som av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen är utpekat som värdetrakt för skog; Västergötlands platåberg: Billingen. Detta område omfattar berget Billingen, där det på Billingens sluttningar finns mycket stora arealer sammanhängande artrika ädellövskogar.

Hela utredningsområdet ligger också inom område som av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen är utpekat som värdetrakt för skyddsvärda träd; Skaraborg. Värdetrakten är 178 578 ha stor och omfattar Mariestads, Götenes, Törebodas, Skaras, Skövdes, Falköpings, Tidaholms och Lidköpings kommuner.

(26)

Figur 4.11. Karta över de naturvärden som finns i anslutning till utredningsområdet.

(27)

Figur 4.12. Karta över de naturvärden som hittades vid fältinventeringen.

4.5.3.1. Skyddade områden Strandskydd

Vid Ösan råder generellt strandskydd om 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Miljöbalkens strandskyddsregler syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtarter på land och i vatten. Inom strandskyddsområde är det bland annat förbjudet att bygga, gräva eller vidta åtgärder som väsentligt kan förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Enligt 7 kap 16 § miljöbalken gäller inte förbuden vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. En mindre sträcka av busskörfältet och gång- och cykelvägen planeras inom område där strandskydd råder.

Generellt Biotopskydd

Längs sträckan har tre objekt som bedöms omfattas av det generella biotopskyddet identifierats inom inventeringsområdet (figur 4.12, tabell 4.2). Dikena bedöms omfattas av biotopskyddet, trots att de var torrlagda vid inventeringstillfället då biotopen enligt definitionen under en stor del av året ska hålla ytvatten eller en fuktig markyta. Eftersom diket antas avvattna våtmarken och jordbruksmarken antas den vara vattenfylld eller fuktig under merparten av året, i alla fall i de delar som angränsar våtmarken och omfattas därför av bestämmelserna kring generellt biotopskydd.