RAPPORT
Gestaltningsprogram
E22 Fjälkinge - Gualöv
Vägplan, utformning av planförslag, 2019-06-20
Ärendenummer: TRV 2015/6662
Trafikverket
Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, E22 Fjälkinge Gualöv Författare: Mats Johansson, Sweco
Fackansvarig: Lisa Torpel, teknikansvarig Arkitektur och Landskapsakitektur
Dokumentdatum: 2019-06-20 Ärendenummer: TRV 2015/6662 Dokumentnummer: 1L140003 Uppdragsnummer: 12701327 Version: 2.0
Kontaktperson: Johan Månsson, Trafikverket
TMALL 0004 Rapport generell v 2.0
Innehåll
1. INLEDNING ... 4
1.1. Bakgrund ... 4
1.2. Metod och syfte ... 4
2. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6
2.1. Övergripande landskapsanalys och gestaltningsprinciper ... 6
2.1.1. Öppet odlingslandskap ... 6
2.1.2. Skogslandskap ... 8
2.1.3. Byar/samlad bebyggelse ... 9
2.1.4. Vägar och samband ... 9
3. GESTALTNINGSIDÉ ... 10
4. FÖRSLAG ... 10
5. RIKTLINJER OCH PRINCIPER FÖR UTFORMNINGEN ... 11
5.1. Vägars uppbyggnad och dess sidoområden ... 11
5.2. Vägrummets storlek och utformning ... 11
5.3. Broar ... 11
5.4. Viltpassager ... 12
5.5. Vegetation ... 12
5.6. Fördröjningsmagasin ... 13
5.7. Bullerskydd ... 13
5.8. Utrustning ... 15
5.8.1. Belysning ... 15
5.8.2. Räcken ... 15
5.8.3. Skyltar ... 16
5.8.4. Viltstängsel ... 16
6. UTFORMNINGSFÖRSLAG FÖR SPECIFIKA PLATSER. ... 17
6.1. Trafikplats Bäckaskog ... 17
6.2. Maglestensvägen ... 17
6.3. Parallellväg norr om E22 ... 18
7. DRIFT OCH UNDERHÅLL ... 24
7.1. Bullerskyddsvallar ... 24
7.2. Bullerskyddsskärmar ... 24
7.3. Grönytor ... 24
7.4. Stamträd ... 24
7.6. Planskildheter och busshållplats ... 24
7.8. Gång och cykelvägar... 24
8. REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT ARBETE ... 25
9. KÄLLOR ... 25
1. Inledning
Ett gestaltningsprogram är ett dokument där riktlinjer för utformningen av ett projekt redovisas på ett samlat sätt. Det är avsett att klargöra och lyfta fram de estetiska aspekterna i projektet så att dessa frågor kan bevakas vid det fortsatta arbetet med framtagande av ett förfrågningsunderlag för upphandling av den nya väganläggningen.
Gestaltningsprogrammet ska även redovisa hur den framtida anläggningen kan komma att se ut. Det som redovisas är en ambitionsnivå för den föreslagna utformningen och en möjlig lösning av utformningen, men i detalj kan utformningen komma att ändras när arbetet fram till en färdig anläggning fortskrider. I figur 1 redovisas en översikt över området från
Fjälkinge till Gualöv, så som det ser ut idag.
1.1. Bakgrund
E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelselänk mellan Skåne, Blekinge och ostkusten upp till Norrköping. Inom Skåne är E22 en betydelsefull regional förbindelseled och pendlingsväg. E22 ingår även i TEN-nätet (Transeuropeiska nätet). Aktuell sträcka, mellan Fjälkinge och Gualöv, utgörs idag av mötesfri landsväg, så kallad 2+1-väg med separerande mitträcke. Vägen går genom både öppet kulturlandskap och genom skogsområden.
1.2. Metod och syfte
Gestaltningsprogrammet kan beskrivas som en process där många inblandade tillsammans och utifrån olika infallsvinklar arbetar fram en gemensam strategi för utformning. Processen är en del av gestaltningsprogrammet där avvägningar görs mellan olika intressen och beslut fattas om lokalisering och utformning av olika delar som sedan arbetas in i vägplanen.
Processen utmynnar i ett dokument som redovisar projektets utformningsprinciper.
Redovisningen görs i detta gestaltningsprogram med korta textbeskrivningar och en visuell redovisning i form av kartor, sektioner samt exempelbilder.
Syftet med att ta fram ett gestaltningsprogram är att arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter ska främjas och tas tillvara i projektet, att utgöra underlag för utformningen i kommande skede och att redovisa hur anläggningen är tänkt att se ut.
I det fortsatta arbetet med förfrågningsunderlag inför entreprenadupphandling kommer Trafikverket tillsammans med berörda intressenter att bearbeta de föreslagna lösningarna efter intentionerna i detta gestaltningsprogram.
Figur 1. Översiktsplan
2. Förutsättningar
2.1. Övergripande landskapsanalys och gestaltningsprinciper
Nedanstående text är huvudsakligen hämtad från PM Landskapsanalys, E22 Fjälkinge - Gualöv, daterad 2017-07-07, men är justerad för att passa det skede av projektet som vi befinner oss i nu, Samrådshandling utformning av vägplan.
Landskapet i området är flackt med både skogsmark och öppen åkermark. Det öppna odlingslandskapet har en kulturhistorisk karaktär som präglas av en tydlig äldre vägstruktur som förstärks av element som trädrader och ridåer. E22 utgör idag en barriär i landskapet som går att korsa i plan vid vissa platser. Vägen erbjuder idag en varierad körupplevelse med utblickar över ett varierat landskap.
I huvudsak finns det tre landskapskaraktärer i det aktuella området – öppet
odlingslandskap, skogslandskap, och byar/samlad bebyggelse. Även vägar som samband, karaktärsskapande element och barriär är viktig för upplevelsen av landskapet. De olika karaktärerna redovisas i figur 3.
2.1.1. Öppet odlingslandskap
Karaktäristiskt för det öppna odlingslandskapet i området är att det domineras av öppna fält som avbryts av strukturer i form av mindre vägar och vegetationsridåer. I det öppna
kulturlandskapet är utblickar och strukturer två viktiga värden. Det är viktigt att tänka på att utblickar inte bryts i det öppna landskapet och att bibehålla och eventuellt tillföra nya vegetationsridåer i form av träd för att bibehålla och förstärka karaktären i landskapet.
Det odlade jordbrukslandskapet är viktigt i området både som verksamhet och för landskapets karaktär. Se även figur 2.
Figur 2. Det öppna landskapet sett från Bäckaskog mot Trollasten och Stärkelsefabriken
Figur 3. Övergripande landskapsanalys.
Blå ellipser – öppet odlingslandskap. Gröna ellipser – skogslandskap.
Rosa ellipser – by/samlad bebyggelse i direkt anslutning till huvudvägen.
Ett stort flyttblock, den så kallade Trollasten, ligger i det öppna landskapet i anslutning till en mindre gård och skogsdunge i det öppna landskapet. Den stora stenen utgör ett markant inslag i den omgivande stenfria slätten, se Figur 4. Stenen är även förknippad med sagan om Ljungby horn och pipa. Sammantaget gör det att många i närområdet känner till stenen och kan relatera till den. Miljön kring Trollasten är av sådant kulturhistoriskt- och
landskapsmässigt värde att miljön bedöms som mycket känslig. Särskild hänsyn till den småskaliga miljön kring Trollasten bör tas i det fortsatta arbetet.
Figur 4. Trollasten öster om Bäckaskog.
2.1.2. Skogslandskap
Karaktäristiskt för områdets skogsområden är tallskog. Skogen skapar en variation till det öppna landskapet. Skogen varierar mellan ensartad gles tallskog till tät blandskog med inslag av tall. Skogsområdena har planterats i första hand för att förhindra sandflykt och sammanfaller med två stråk av isälvsavlagringar med grovkorniga jordar som finns i området. I området Jarls fure finns stenmurar öster och sydöst om EKO (Ekohallen) som sammanfaller med sockengränsen, se figur 5.
Figur 5. Stenmur i sockengränsen i Jarls fure.
2.1.3. Byar/samlad bebyggelse
Byar/samlad bebyggelse finns både i skogslandskapet och i det öppna landskapet. Främst består dessa av mindre samlingar bostadsbebyggelse som skapar en mer eller mindre tydlig bykaraktär. Bäckaskog och Östra Fjälkinge ligger i direkt anslutning till E22:an. Nymö och slottet Trolle-Ljungby ligger utanför det aktuella området men kan komma att påverkas av ändrade trafikströmmar i ett större område. I figur 6 redovisas hur det ser ut utmed Maglestensvägen i Bäckaskog.
Figur 6. Maglestensvägen i Bäckaskog sett åt öster.
2.1.4. Vägar och samband
Vägsträckningen mellan Fjälkinge och Gualöv har lång kontinuitet, vilket kan ses i de äldre kartmaterial. Förändringar av vägnätet har visserligen skett, främst under 1900-talet.
Centralt i området passeras Bäckaskogs stationssamhälle som växte fram runt stationen för järnvägen mellan Sölvesborg och Kristianstad vilken anlades på 1870-talet. Dagens
trafikrörelser inom området har i huvudsak väst-östlig riktning med E22 i fokus. Till E22 ansluter ett flertal mindre vägar i söder och norr. Ett parallellt lokalt vägnät i väst-östlig riktning saknas. Befintlig E22 utgör en barriär för lokal biltrafik, gående och cyklister som vill röra sig tvärs och utmed vägen. De planskilda korsningarna och planerade parallellvägar innebär en möjlighet att förbättra dessa samband. En gång- och cykelled som ingår i
turistleden ”Sydostleden” passerar området i öst-västlig riktning. Gång och cykelleden är av sådan vikt att nya cykelvägar bör placeras för att åstadkomma en kontinuitet i stråket. För vägarnas läge, se figur 1. Det är även viktigt att tillgängligheten till kollektivtrafik blir god för alla resenärer.
Nedan sammanställs punkter som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller landskapsanpassningen i det fortsatta arbetet:
• Huvudvägen (E22) bör inte ligga mer än 1,5 meter över omgivande mark i det öppna landskapet. Sidovägar/parallellvägar bör ligga lägre än huvudvägen för att
underordna sig huvudvägen.
• Värna om värdefulla utblickar mot det öppna kulturlandskapet och Fjälkingebacke.
• Miljön och karaktären kring Trollasten beaktas och bevaras vid utformning av anläggningen.
• Parallellvägarnas utformning anpassas till befintlig vägstruktur och landskapsstrukturer (t.ex. stenmurar, ridåer och alléer).
• Brukbarheten av åkermark ska bevakas. Restytor och fragmentering av åkermarken bör undvikas så långt möjligt i det öppna landskapet. Slänter och restytor i skogsmark bör utformas så att återplantering av skog kan ske.
• En småskalig, detaljrik och trafiksäker utformning av gaturummet i Bäckaskog föreslås.
• Stråk till och från kollektivtrafik bör bevaras och om möjligt förstärkas.
• Säkerställ och förbättra den lokala kommunikationen för gående, cyklister och lokal biltrafik i området.
• Bevara och synliggöra stenmurar som sammanfaller med sockengränsen i Jarls fure.
3. Gestaltningsidé
Getaltningsidén är att anpassa den nya vägen till sin omgivning och huvudprincipen är att den nya anläggningen skall ge ett så litet visuellt intryck som möjligt. Detta görs till exempel genom att vägen i huvudsak ligger lågt i förhållande till sin omgivning, att den i möjligaste mån anpassats till befintliga ägostrukturer och att sidovägar i möjligaste mån efterliknar befintliga vägar. Gestaltningsidén är även att förstärka karaktären på det omgivande landskapet genom, till exempel, att tillföra fler av de karaktärsskapande objekt som redan finns i landskapet, såsom vegetationsridåer. De nya vegetationsridåerna bör följa de existerande strukturerna i landskapet, så som till exempel vägar eller odlingsgränser.
4. Förslag
Med utgångspunkt i analysen och gestaltningsidén formuleras förslaget så att det följer projektets mål och ger vägen visuella kvaliteter utifrån givna förutsättningar.
I de två efterföljande kapitlen redovisas allmänna principer för utformningen av och kring vägen och utformningen av specifika platser. Dessa beskrivs i de efterföljande två kapitlen
”Riktlinjer och principer för utformningen” och ”Utformningsförslag för specifika platser”.
en översikt över de åtgärder som föreslås.
Figur 30 redovisar översiktligt projektet och placeringen av utformningsförslagen för specifika platser. Figur 30 är placerad sist i gestaltningsprogrammet.
5. Riktlinjer och principer för utformningen
På följande sidor följer en presentation av utformningsprinciper för vägrummets olika objekt som inte är unika för en speciell plats, såsom belysning, grönytor, dagvatten och bäckar, ytskikt, räcken och övrig utrustning, samt broar.
5.1. Vägars uppbyggnad och dess sidoområden
En viktig del för hur den nya vägen kommer att upplevas är hur dess närområde utformas.
Vilken lutning slänterna får, hur marken ser ut, är ytan av krossad sten, gräs, ängsgräs eller skog är viktiga delar i hur vägen kommer att upplevas. Även hur vägen ansluter till
omgivningen är viktiga delar i upplevelsen av vägen, är det mjukt avrundade släntkrön- och bankfötter, eller möter den nya vägen omgivningen tvärt. Principen för vägens möte med omgivningen är att vägen anpassar sig till sin omgivning. Därför skall övergången mellan vägen och omgivningen avrundas mjukt och omgivningens markvegetation skall återskapas på vägens sidoområde.
5.2. Vägrummets storlek och utformning
Generellt sett skall vägen ha ett sidoområde med innerslänten närmast vägen i lutning 1:4, eller 1:3 om det finns räcke, samt med 1,0-1,2 m djupa diken och med ytterslänt i lutning 1:2.
Avsnitt där sidoräcke sätts upp av trafiksäkerhetsskäl kan enligt kravdokument utformas med brant innerslänt 1:2.
På enskilda vägar och andra mindre vägar har diken hållits grunda (mellan 0,3-0,6 meter djupa), för att dessa vägar skall få en utformning som är anpassad till vägarnas storlek och trafikbelastning.
Vad gäller ytskikten på vägarna är asfalt den mest ändamålsenliga beläggningen på allmänna vägar.
De busshållplatser som kommer att flyttas utformas enligt Skånetrafikens typritningar.
Maglestensvägen (väg 2066) anpassas till den nya trafiksituationen och särskilt bör oskyddade trafikanters säkerhet och tillgänglighet värnas vid den framtida utformningen.
Inne i Bäckaskog bör vägen utformas som en gata, där utrymme för gående och cyklister skiljs från biltrafiken.
5.3. Broar
Broar under huvudvägen utformas som standardbroar och inga särskilda utseendekrav ställs på dessa. Broar över huvudvägen utformas lika de broar som går över huvudvägen på intilliggande motorvägssträckor, fast utan mittstöd. Dessa broar är av typen ”snedbeningar”, se figur 7 och kapitel 6.1.
Figur 7. Bro av typen ”snedbening” på intilliggande sträcka.
5.4. Viltpassager
Bländskydd sätts upp utmed huvudvägen för att underlätta att djuren känner sig trygga att passera i passagen. Det är inga särskilda utformningskrav på bländskydd annat än att de ska fylla sin funktion som skydd mot ljus och ljud från vägen. Brynvegetation anläggs för att leda djuren in i passagerna. Om bullerskyddsskärmar och bländskydd finns på samma plats ges dessa en likartad utformning. Ett utformningsförslag för viltpassagen vid Östra Fjälkinge redovisas närmare under nästa kapitel; Utformningsförslag för specifika platser. Den andra viltpassagen som finns på sträckan är den vid den planskilda passagen under E22 vid Västra Ljungby, se även figur 24.
5.5. Vegetation
I det öppna landskapet ska tillvaratagen markvegetation och jordmån användas för att täcka slänter där detta inte påverkar vägens avvattning. På de delar där det inte finns räcken måste sidoområdet utformas så att fasta föremål inte hamnar inom säkerhetszonen. Se figur 8.
Figur 8. Återetablering av gräs i det öppna landskapet.
I skogsterräng används tillvaratagen och sparad markförna från skog på samma sätt som markvegetation. Småplantor kompletterar för att snabbare ge volym och för att fungera som draghjälp för de träd och buskar som kommer att växa upp från markförnans fröbank. Detta görs utanför det område som kommer att slås. På de delar där det inte finns räcken måste sidoområdet utformas så att fasta föremål inte hamnar inom säkerhetszonen. Se figur 9.
Figur 9. Återetablering av skogsförna i skogen.
Om möjligt planteras trädrader i det öppna landskapet för att förstärka landskapets karaktär och förankra väganläggningen i landskapet.
5.6. Dagvattenmagasin
Magasinen ska, om det är tekniskt möjligt, ligga i en lågpunkt i landskapet. Släntlutningar bör hållas flacka, 1:6 eller flackare, för att magasinet ska upplevas som en naturlig del i landskapet. Flacka släntlutningar kan frångås för att anpassa magasinet till sin omgivning.
Placering och form på magasinet ska utformas så att intrång i nuvarande markanvändning minimeras. Om möjligt bör stängsel kring magasinen undvikas för att dessa ska upplevas naturliga, i förhållande till omgivningen. Alla magasin inklusive slänter kläs med jord och sås med gräs och eller örter som ger dem ett naturligt intryck. Tänkt utformning av
fördröjningsmagasin redovisas närmare där ytterligare åtgärder krävs för att de ska smälta in i sin omgivning. Det görs i nästa kapitel; Utformningsförslag för specifika platser.
Det finns två typer av magasin utmed sträckan, ett som alltid har stående vatten och ett som endast tidvis är vattenfyllt, även kallat infiltrationsyta. Infiltrationsytor ska vara helt
vegetationsklädda, medan de andra magasinen med ständigt stående vatten endast har vegetation över lågvattenytan, se figur 10 nedan.
Figur 10. Dagvattenmagasin.
5.7. Bullerskydd
I princip kan tre olika typer av bullerskydd användas; vall, skärm eller en kombination av vall och skärm för att skydda boendemiljön både utomhus och inomhus. Om kostnaden för att bullerskydda en fastighet bedöms som orimligt hög eller de upplevelsemässiga negativa konsekvenserna av ett högt bullerskydd bedöms som stora, föreslås fasadåtgärder för att skydda inomhusmiljön och att en uteplats bullerskyddas vid bostaden. Ett exempel på när de upplevelsemässiga konsekvenserna bedöms som stora kan vara om höga skärmar behöver sättas nära bostäder. För att minska den upplevelsemässiga påverkan av höga skärmar kan delar av skärmen göras genomsiktlig och/eller skärmen kan döljas av växtlighet. I figur 11 redovisas principutformningen för bullerskydd med skärm, vall plus skärm samt vall. Höjder och avstånd är generella och kan avvika från det redovisade på vissa platser. I figur 12 redovisas de olika skärmtyperna översiktligt.
Dagvattenmagasin med stående vatten
Infiltrationsyta
Figur 11. Tre olika typer av bullerskydd.
Vallar bör i huvudsak användas som skydd mot buller om det finns utrymme för det. I andra hand bör en kombination av vall och skärm användas, och i tredje hand enbart skärm. Vallar är både en billigare lösning och upplevs ofta mer som en del av landskapet och mindre som barriär än en skärm. Om vallar läggs upp i skogsmiljö bör generellt skog etableras på den sidan av vallen som vetter ut mot omgivningen. Vallens slänt in mot vägen bör vara relativt brant, 1:2, både för att ta så lite utrymme i anspråk som möjligt och för att skydda effektivt mot buller, medan slänten mot omgivningen bör vara flack.
Skärmar bör vara av trä och omålade. Trä bör dock vara skyddat mot röta på annat sätt, till exempel genom tryckimpregnering. Omålade plank föreslås då de är mera skötseleffektiva och åldras på ett mer attraktivt sätt än målade plank som inte underhållsmålas regelbundet.
Att skärmarna föreslås vara av trä beror på att materialet känns naturligt i anslutning till de intilliggande fastigheterna.
Figur 12. Översikt bullerskydd, plan.
Bullerskyddsvall
Bullerskyddsskärm
Låg bullerskyddsskärm i kombination med vall
Bullerskydden bör placeras på ett sådant sätt att de knyter an till befintliga
vegetationsvolymer för att få en naturlig förankring, vilket är särskilt viktigt i de öppna partierna. Det kan även behövas att nya träd och buskar planteras för att förankra bullerskydden i landskapet.
Där ovanstående generella principer inte räcker för att beskriva tänkt utformning av föreslagna bullervallar och bullerskärmar redovisas detta närmare under nästa kapitel;
Utformningsförslag för specifika platser.
5.8. Utrustning
Övergripande princip är att utrustningen på huvudvägen ska smälta väl samman med hur angränsande etapper längs E22 ser ut och att utrustning på korsande eller anslutande vägar främst skall anpassas till dessa vägars utformning.
5.8.1. Belysning
Belysningen utmed sträckan skall vara funktionell. Ingen effektbelysning används, utan stolpbelysning ska placeras i trafikplats Bäckaskog med samma utformning som i intilliggande trafikplatser.
I övrigt belyses enbart gång- och cykelvägar med belysning på låga stolpar (3-5 meter). Där ny belysning ansluter till befintlig vägbelysning ska den nya belysningen passa ihop med den befintliga. I Östra Fjälkinge planeras befintlig vägbelysning att bytas ut. Vid belysningsval i anslutning till gång- och cykelvägen i Fjälkinge ska en belysning väljas som gör det möjligt att välja en ny vägbelysning som utseendemässigt stämmer överens med den valda gång- och cykelbelysningen. Vid belysningsutformning längs Maglestensvägen i Bäckaskog ska hänsyn tas till den småskaliga miljön.
5.8.2. Räcken
Valet av utrustning återspeglar vägens ställning, räcken med rå yta och enkel utformning används tex främst på landsbygd och vid högre hastigheter medan räcken där större omsorg lagts på utformning används främst i tätort och tätortsnära områden.
Ur landskapsbildsynpunkt är ett ”lätt och luftigt” räcke att föredra, särskilt i öppna
landskapsavsnitt. Genom att minimera element som skymmer sikten från vägen så upplevs vägen som bättre förankrad i omgivningen och utgör inte en lika stor visuell barriär. Trots den låga höjden på ett vägräcke påverkas den visuella uppfattningen av kringliggande landskap mycket. Skillnaderna är stora räckestyper emellan och störst skillnad blir det i ett öppet landskap.
För ett enhetligt uttryck är det viktigt med samma typ av räcke längs en längre sträcka. På intilliggande sträcka från Kristianstad fram till Fjälkinge används både W-profilräcke och rörräcke som vägräcke. På sträckan från Gualöv och österut används vajerräcke både i mitten och som sidoräcke. För denna delsträcka bör rörräcke användas i och med att stora delar av sträckan går i ett öppet landskap. Rörräcken signalerar även att omsorg har lagts i tätortsnära områden. Se figur 13.
Figur 13. Vajer-, rör-, och W-profilräcke.
5.8.3. Skyltar
Skyltar anpassas till skalan på den omkringliggande miljön. Portaler undviks som
skyltbärare för att de upplevs stadsmässiga på landsbygden. Generellt eftersträvas att inte sätta upp fler skyltar än nödvändigt.
5.8.4. Viltstängsel
Viltstängsel ska ej placeras längst upp på en bullervall då det får stor visuell påverkan, utan istället cirka 3 meter bakom släntkrön på bakslänt. Viltstängsel ska inte heller uppföras i mitten av ett dike eftersom det försvårar skötsel av dike. En fri yta på 1 meter på båda sidor om stängslet tillgodoses för att underlätta driften. Viltstängsel skall även ha en mjuk linjeföring utan tvära vinklar.
5.9. Återställning befintlig väg
Befintlig väg som tas bort återställs likt intilliggande yta. Är det skog på intilliggande yta, återetableras skog på den del där vägen tas bort, är det åker på intilliggande yta återställs vägen till åker och så vidare. Ytor som återställs ska ha samma marknivå som intilliggande ytor och växtförhållanden för respektive vegetation ska vara samma som på intilliggande ytor. Detta gäller dock inte de ytor som redovisas på annat sätt i nästa kapitel;
Utformningsförslag för specifika platser.
6. Utformningsförslag för specifika platser
För läge på de olika utformningsförslagen se figur 27 sist i gestaltningsprogrammet.
6.1. Trafikplats Bäckaskog
Ges en enkel och funktionell utformning. Slänter mellan avfartsramper och huvudvägen utformas med en slänt ända från dikesbotten på den lågt liggande vägen till släntkrönet på den högt liggande vägen. Skog återetableras på alla slänter där det inte strider mot trafikens krav på sikt och säkerhet. Målet med växtligheten i ytorna mellan avfartsramper och huvudvägen är en gles tallskog med undervegetation av buskar i grupper. Överskottsmassor från schakt för vägbygget kan användas för markmodelleringen, så att intrycket av en teknisk väganläggning minskas. Se figur 14.
E22 passerar under lokalvägen i en relativt djup skärning. Därför är en öppen
brokonstruktion som ger god utblick och genomsiktlighet att föredra. Broypen ”snedbening”
väljs därför både för bro för lokalväg och för gång- och cykelväg. Befintliga broar vid direkt angränsande trafikplatser Fjälkinge och Gualöv är också av typen ”snedbeningar” vilket leder till en enhetlig upplevelse av vägsträckan.
Figur 14. Slänterna lutar jämt från de högre liggande avfartsramperna, ner till dikesbotten på huvudvägen. Skog liknande omgivningen återetableras mellan ramper och huvudväg.
6.2. Maglestensvägen
På den västra delen av Maglestensvägen ligger gång- och cykelvägen skild från bilvägen med en försänkt gräsyta, se figur 15 och 16.
Figur 15. Sektion som visar den föreslagna utformningen av Maglestensvägen i väster.
Figur 16. Plan som visar vart den separata gång- och cykelvägen slutar och förenas med övrig trafik.
6.3. Trädridå mellan lokalväg och E22
En ny trädridå med dubbla trädrader planteras på södra sidan om det breda dike som även ska fungera för fördröjning av dagvatten i samband med regn. Det breda diket går mellan Maglestensvägen och den nya trafikplatsen i Västra Ljungby norr om E22. Ridån delas upp i 100 meter långa sträckor med träd och däremellan uppehåll på cirka 50 meter. De träd som planteras närmast E22 sätts utanför vägräckets arbetsbredd, cirka 2 meter utanför räcket och nästa trädrad sätts 4 meter längre ut. Träden sätts i linje med varandra. Träden planteras med ett inbördes avstånd på 5 meter, sett utmed vägen. Rödek föreslås som art.
Trädraderna är tänkta att ta ner skalan på den breda vägsektioner med huvudväg, brett dike och lokalväg och tillför en ny trädridå i det öppna landskapet, utan att sikten från vägen ut i det öppna landskapet hindras. Även öster om Drottningtorp mot Gualöv sätts träd på samma sätt mellan E22 och lokalväg. För utformning se figur 17 och för omfattning, se figur 27.
Figur 17. Sektion som visar utformningen mellan E22 och lokalväg, sett från öster.
6.4. Bländskyddsplantering
På en sträcka av cirka 200 meter planteras en tät buskplantering mellan lokalvägen norr om E22, och E22 strax väster om Stärkelsefabriken. För omfattning, se figur 27.
6.5. Korsningen Gamla vägen/Snedstigen och E22
Föreslaget bullerskydd kompletteras med vegetation enligt figur 18 och 19.
Figur 18. Plan som visar korsningen Gamla vägen/Snedstigen och E22.
Figur 19. E22 vid fastigheten Fjälkinge 28:23, sektion AA’ enligt markering i figur 18.
6.6. Terrängmodellering och dagvattenmagasin söder om Bäckaskog
Bullerskyddsvall söder om Bäckaskog utformas med en flack slänt ut mot omgivningen för att hela ytan där dagens E22 tas bort ska kunna återställas och brukas som till exempel betesmark på samma sätt som intilliggande yta. Antingen återanvänds befintligt avbanat växttäcke från intilliggande betesmark som ytsikt, eller så besås ytan med en
ängsgräsblandning med inslag av blommande örter. Släntlutningen kommer att variera mellan 1:2 och 1:20.
Dagvattenmagasinets slänter besås med en torrängsblandning med inslag av till exempel fibblor, liten blåklocka och gulsporre. Närmast vattnet sås en fröblandning med mer
fuktälskande örter som till exempel ängsbräsma och vänderot. En avskärmande ridå av olika videarter planteras mellan magasinet och trafikplats Bäckaskog, ridån föreslås få en
sammanlagd höjd på 5–7 meter. Längs med den nya infarten till Bäckaskog planteras en rad med svarttall och tre svattallar utmed den nya cykelvägen, som markering av infarten.
Tallarna stammas på sikt upp till minst 2,5 meter för att man ska uppleva vattenytan. För placering och utformning, se även figur 20.
6.7. Viltpassage och dagvattenmagasin väster om Ekohallen
Strax väster om Ekohallen planeras en viltpassage. Passagen går i samma nivå som Gamla vägens förlängning, sedan under E22, i samma nivå som den nya cykelvägen som planeras mellan Östra Fjälkinge och Bäckaskog och slutligen under järnvägen. Att passagen är planerad här beror på att viltpassagen kan ansluta till höjdpartiet norr om järnvägen för att inte behöva göra ett onödigt stort intrång, och kan passera järnvägen där den är enkelspårig.
Slänterna kring passagen görs flacka (1:6) och skogen återetableras på slänterna, även på den plana ytan i botten. I figur 21 redovisas slänter och en plan yta i botten, men det ska inte vara någon skarp gräns mellan den plana ytan och slänten. Viltpassagen ska upplevas som en naturlig skålning i terrängen. Delen av passagen från cykelvägen och söderut, ner mot bron under järnvägen kommer även att användas som serviceväg till en pumpstation. Denna del ska inte asfalteras, utan servicefordon kör på en grusad yta. Det enda som görs är att ytan röjs från träd och sly. En stengärdesgård läggs upp längs delar av viltpassagen, både för att fungera som biotop och som ledning och skydd för viltet. Ett avskärmande buskage planteras mellan E22 och delar av Gamla vägen och det planerade dagvattenmagasinet för
Figur 20. Bullerskydd och dagvattenmagasin söder om Bäckaskog, plan.
att magasinet ska fungera bättre för viltet. I övrigt planteras grupper av buskar för att fungera som skydd och ledning för djuren, på sikt kommer skog lik befintlig skog växa upp på hela ytan. Se figur 21.
Figur 21. Viltpassage väster om Ekohallen, plan.
6.8. Dagvattenmagasin vid Fjälkinge
Befintligt dagvattenmagasin vid Fjälkinge förstoras för att även rymma vägdagvatten. Alla slänter kläs med magra jordmassor. På ytor från låg- till högvattennivån anläggs fuktäng och på ytan över det torräng. Båda ängstyperna ska ha inslag av blommande örter.
Ridåer av träd och buskar anläggs på magasinets södra och östra sida för att skugga vattenytan och bidra till den biologiska mångfalden. Träd- och buskridåerna kommer att avskärma magasinet och göra att det exponeras mot den intilliggande gång- och cykelvägen.
Ridåerna ska innehålla växter som är vanliga i det traditionella beteslandskapet. Arter som kan ingå är sötkörsbär, äpple, hagtorn, slån, stenros, daggros med flera. Se även figur 22.
Figur 22. Plan som visar dagvattenmagasin vid Fjälkinge.
6.9. Vegetationsetablering och terrängmodellering öster om Trafikplats Fjälkinge, mellan Sofielunds gård och E22
Slänten mellan bullerskyddskärmen och Sofielund gård görs flackare än vanligt (1:4) för att de inte ska upplevas konstruerad och för att det ska gå bra att plantera på ytan. Eventuellt kan någon av de popplar/aspar som idag står i den södra delen av ytan att behövas tas bort.
Längst ner i slänten sätts ett bryn av till exempel måbär, syren, rönn och vildapel. I ytan mellan bullerskyddskärmen och brynet planteras cirka 5 träd, till exempel ekar.
Figur 23. Sektion vid Sofielundsgård (0/1000), med bullerskyddsvall och skärm, med flack bakkant och plantering på vallen.
6.10. Vegetationsetablering och terrängmodellering väster om planskildheten och vid Trolle Ljungbyvägen
På ytan öster om fastigheten Västra Ljungby 3:2 släntas ytan från krönet på
bullerskyddsvallen ända ner till dikesbotten på den nya lokalvägen. Detta för att ytan ska upplevas hel och kunna nyttjas ända upp till vallkrönet. Träd planteras på ytan i
förlängningen av den trädridå som finns söder om den nya lokalvägen och som en dunge i den västra änden av vallen. Mitt för gårdsmiljön på fastigheten Västra Ljungby 3:1 planteras en rad lindar för att minska den visuella upplevelsen av väganläggningen, sett från gården.
Träden planteras mellan lokalvägen och E22. Där ytan mellan lokalvägen E22 breddas upp,
mitt för fastigheterna Västra Ljungby 3:3-3:6, flackas slänten ut och kläs med avbanad växtjord från intilliggande skogsmark och bildar en ny skogsridå. Ytan kompletteras även med grupper av buskar och fristående träd för en snabbare etablering. Detta görs för att ytan ska bli mer hel och för att skapa en visuell avskärmning mellan fastigheterna och E22. På en plan yta utmed Trolle Ljungbyvägen, på östra sidan, återetableras skog för att underlätta för viltet som ska korsa E22 i viltpassagen. Även på intilliggande slänt återetableras skog. Se även figurerna 24-26.
Figur 24. Vegetationsetablering och terrängmodellering vid Västra Ljungby, plan.
Figur 25. Sektion med lindar mitt för Västra Ljungby 3:1, sedd åt öster.
Figur 26. Sektion med terrängmodellering och etablering av vegetation mitt för Västra Ljungby 3:6.
7. Drift och underhåll
Den framtida väganläggningens skötsel är betydelsefull för att önskad gestaltning och funktion ska uppnås. Målsättningen vid valet av utformning är att anläggningen ska vara enkel att underhålla på ett effektivt sätt och att skötselinsatserna är rimliga i omfattning.
7.1. Bullerskyddsvallar
Etablering av träd och buskvegetation innebär behov av bevattning och åtgärder mot
konkurrerande gräs för att få en god etablering. Med en genomtänkt artsammansättning kan robusta biotoper skapas. Gräsbevuxna delar kräver återkommande slåtter. Åtkomst för driftsfordon och släntlutning påverkar möjligheten till skötsel.
7.2. Bullerskyddsskärmar
Skärmarna behöver översyn, t.ex. att de sluter tätt mot mark och är hela/täta.
7.3. Grönytor
Vegetationen har en inledande, mer skötselkrävande etableringsfas med t.ex. bevattning, ogräsrensing och uppbyggnadsbeskärning. Därefter krävs löpande skötselinsatser men i mindre omfattning.
7.4. Stamträd
Etableringsfasen kräver bevattning och viss uppbyggnadsbeskärning. Det är viktigt att skötselfordon kan stanna nära. Stamträden ska ha en stamhöjd i det öppna landskapet på minst 4,5 meter för att sikten under trädkronorna ska bevaras.
7.5. Planskildheter och busshållplats
Eventuellt klotter och skräp bör tas bort omgående vid planskildheter där gående och cyklister vistas och på busshållplatser, för att miljöerna ska upplevas trygga att vistas i.
7.6. Gång och cykelvägar
Gång- och cykelvägar snöröjes vid behov. Det är även viktigt att ytor närmast den
hårdgjorda ytan slås regelbundet för att vägarna ska upplevas inbjudande. Ytor som slås bör vara minst en halv meter. Att inte träd och buskar växer in över cykelvägen bör kontrolleras regelbundet.
8. Rekommendationer inför fortsatt arbete
I det fortsatta arbetet rekommenderas vidare detaljstudering för utformning av:
• Bullerskyddens detaljutformning bör studeras vidare i nästa se. Dessa bör redovisas minst i plan och sektion.
• Dagvattenmagasinens exakta placering och utformning. Även hur vegetation kan användas för att förankra magasinen utmed vägen.
• En skötselplan bör upprättas i överlämning mellan Trafikverkets avdelningar investering och drift för att garantera god utveckling av vegetationen i framtiden.
9. Källor
Gestaltningsprogram E22 Fjälkinge-Gualöv, ny motorväg Kristianstads och Bromöllas kommuner, Skåne Län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2016-03-18. Structor Mark Malmö
Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, TRV 2014/78881, 2014-10-17, Trafikverket
Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar En handledning, Schibbye et. al., publikationsnummer 2016.33, version 2016.1, Trafikverket
PM Kompletterande kulturarvsanalys, E22 Fjälkinge-Gualöv, Arbetsmaterial 2017-05-13, Sweco.
Naturvärdesinventering, Väg E22 Fjälkinge-Gualöv, 2016-10-25 Ekologgruppen i Landskrona/Structor Mark Malmö
Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97
www.trafikverket.se
