27
26 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021 ATL 55
31
30 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021ATL 55 ATL 55
TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
Kännåsen.
Lantbruksnäringen har stora möjligheter att hjälpa till att lösa samhällsproblem, inte minst socialt. Så resonerade Andreas Karlsson och Karin Jonsson när de flyttade hem till gården, startade aktiebolag och hämtade arbetskraften bland dem som stod en bit bort från arbetsmarknaden.
Lars Jönsson jobbade som mekani- ker inom entreprenadbranschen, och han arbetade jämt, varje dag och mycket längre än de vanliga åtta timmarna. Plötsligt en dag gick det inte längre. Han hade gett så mycket i alla år att kroppen inte orkade längre.
– Jag hade sådana arbetsskador, fysiska och psykiska, att jag gick sjukskriven i åtta år och kunde inte stå till arbetsmarknadens för- fogande, berättar han.
Men det var då, sedan ett år till- baka är han anställd på Lien Lant- gård och pendlar dagligen åtta mil för att köra till jobbet.
– Det är fantastiskt, jag trivs oerhört bra i den här miljön, säger han och klappar om en hereford- kalv. Det är som medicin för mig.
Per-Uno “Pelle” Carlsson har en helt annan historia. Han skadades som 17-åring i en olycka under tidigt 1980-tal när han jobbade med att bygga värmekulvertar. Sedan dess har han varit sjukpensionär men valt att lägga pensionen vilande för att arbeta på Lien Lantgård.
– Jag har ständig huvudvärk men det hjälper att vara i den här miljön, säger han.
Inte trovärdigt Det var 2015 som Andreas Karlsson, landsbygdsutvecklare på Torsta, och Karin Jonsson, som jobbade med rehabfrågor inom region Jämtland-Härjedalen, hittade 23 dräktiga herefordkor på Blocket.
Då bodde de i ett villakvarter på Frösön och hade gården i Kännå- sen utarrenderad.
– Jag kände att jag som jobbade med landsbygdsfrågor hade fel liv, att det jag gjorde inte var trovär- digt eftersom jag bodde inne i sta- den, erkänner Andreas Karlsson.
Arbetsliv
Tre tips. Socialt företagande Se individerna som en resurs och fundera vilka tydliga och avgränsade arbetsuppgifter på din gård som de kan utföra.
Ta kontakt med den lokala arbetsförmedlingen. Om du inte har haft anställda tidigare kan du söka kunskap hos Almi, länsstyrelsen eller kommu- nens näringslivskontor.
1. På Lien Lantgård bidrar djuren till såväl ett öppet landskap som en sysselsättning för de som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder. Från vänster:
Karin Jonsson, Per-Uno “Pelle” Carlsson , Andreas Karlsson och Lars Jönsson.
2. Gårdens nötköttsproduktion började med att paret hittade 23 dräktiga herefordkor på Blocket.
I dag har Lien Lantgård omkring 80 djur.
3. Djuren går ute året om. I sommar ska det byggas en ny ligghall i anslutning till den gamla.
Foto: Mari Nälsén
Gården som är både grön och social
1
De hade pratat om någon form av socialt bolag och när de där korna dök upp fanns det ingen återvändo.
I dag har Lien Lantgård omkring 80 djur och brukar cirka 50 hektar. Både Andreas Karlsson och Karin Jonsson arbetar utanför gården medan de anställda, som just nu består av Pelle Carlsson och Lars Jönsson, sköter om den dag- liga ruljansen. De är anställda med kollektivavtal men Lien Lantgård får lönestöd för dem båda.
– Det innebär att de inte har så stor press på sig. Det finns möjlig- het att gå och vila om det behövs, berättar Karin Jonsson.
Eftersom det ingår ett visst handledarskap när lönestöd är involverat har Andreas Karlsson varje morgon ett möte med sin personal. De lägger upp dagen och har även möjlighet att diskutera vissa frågor. Under perioder har de haft nyanlända anställda och då har handledarskapet även inbegri- pit hjälp med myndighetspost och -kontakter.
Under åren som gått har ett tio- tal personer arbetat på gården kor- tare eller längre perioder. De flesta har sedan gått vidare till andra jobb. Just nu har Lien Lantgård bara två anställda men de har vid vissa tillfällen varit så många som fem.– Det är roligt när det är liv och rörelse på gården, säger Karin Jonsson.
Regelrätta anställningar Karin Jonsson och Andreas Karls- son är noga med att poängtera att verksamheten inte är inriktad på någon grön rehab utan om regel- rätta anställningar där människor förväntas arbeta – om än efter sin egen förmåga. De är dessutom för- vånade att inte fler väljer att göra som de gjort.
– Lantbruksföretag har många gånger möjligheten att ta sitt ansvar och göra en samhällsinsats.
Symbiosen mellan människa och djur är berikande. Det gäller bara att våga prova, säger Andreas Karlsson.
Mari Nälsén 010-184 40 97 red@atl.nu Fakta. Företagarna
Andreas Karlsson och Karin Jonsson arbetar båda utanför gården och driver ett aktiebo- lag inriktat på nötköttsproduk- tion och socialt företagande.
Fakta. Kännåsen Kännåsen är en by i Krokoms kommun i Jämtlands län.
Den ligger i Ås ungefär en mil norr om Östersund. Byn omnämns i skrift första gången 1438 under namnet Tyernas. Här bor omkring 80 personer och området är un- gefär 27 hektar stort.
Fakta. Lien Lantgård Bolagsform: Aktiebolag.
Ägare: Karin Jonsson och Andreas Karlsson.
Antal anställda: Två.
Omsättning: 1,4 miljoner kronor.
Vinst: 4 000 kronor.
Areal: 57 hektar åker och bete. Tar endast grovfoder, sommartid betar djuren på ett Natura 2000-område.
Antal djur: Omkring 80 (30 dikor plus rekrytering).
Omkring 25 slaktas årligen, tas på återtag och säljs direkt från gården eller via rekoring till en mycket lokal marknad.
Alla tjurar görs till stutar.
Investeringar: Små förbätt- ringar men en ny ligghall är på gång 2021.
Så jobbar vi med hållbarhet:
Eftersom gården är ekolo- gisk och ansluten till Krav jobbas det kontinuerligt med hållbarhet, i övrigt verkar de lokalt, både när det gäller slakt och distribution.
2
3
be strong, be KUHN
KUHN Lexis är en kompakt växtskyddsspruta med låg totalvikt och kort hjulbas, vilket ger en smidig körning med god följsamhet. Välj mellan aluminium- eller stålramp samt med eller utan cirkulation av vätskan. KUHN Lexis levereras antingen med ISOBUS-teknik eller annan styrande terminal.
Just nu har vi ett fåtal KUHN Lexis 3.000 liter med 24 m MTS2-ramp, 7 sektioner, styrande dator och rampbelysning i lager för snabb leverans. Lantmännen Maskin backar upp med reservdelsförsörjning och service på 55 platser över hela landet – vi är alltid nära. Kontakta din säljare för mer info.
PN2107 Pris exkl moms. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
KUHN Lexis 3000 Smidig och följsam
Tel 0771-38 64 00 | www.lantmannenmaskin.se Följ oss på sociala medier KUHN Lexis 3.000 liter med 24 m MTS2-ramp, 7 sektioner, styrande dator och rampbelysning
395.000:- Nyheter
39 38 Reportage
På skärmen rör sig 70-årige José Manuel Sánchez-Vizcaínos mun, men inget ljud kommer. Som på så många andra video- möten denna vår får en forskarkollega från en annan ruta på skär- men vänligt upplysa honom om att han har glömt att slå på sin mikrofon. Den vithårige spanjoren med de många namnen (ska man vara petnoga har han ytterligare ett efternamn:
Rodríguez) är dock inte vem som helst. Utan hans snart 50-åriga forskarbana hade afri- kansk svinpest sannolikt varit ett betydligt större problem än vad det redan är runt om i världen.
I dag leder Sánchez-Vizcaíno det EU-finan- sierade Vacdiva-projektet, vars uppgift är att bland annat ta fram tre olika vaccinkandidater mot afrikansk svinpest.
– Det första målet för oss är att ta fram ett säkert och effektivt vaccin för vildsvin och tamgrisar, och det ska vara redo att godkännas av myndigheterna. Mål nummer två är att utveckla ett Diva-test, alltså ett test där man kan skilja på ett vaccinerat djur och ett infekte- rat. Slutligen är vårt tredje mål att utforma en strategi för att kontrollera och utrota afrikansk svinpest i olika epidemiologiska scenarier som utspelar sig på fyra kontinenter.
José Manuel Sánchez-Vizcaíno fortsätter att ingående beskriva hur arbetet med vaccinkan- didaterna går framåt.
Smittat vildsvin i Lettland 2017 Den första vaccinkandidaten bygger på virus av genotyp II som isolerades från ett skjutet smittat vildsvin i Lettland 2017. Viruskandida- ten har redan visat ”goda resultat” enligt Sán- chez-Vizcaíno. Den andra bygger på ett virus av genotyp I som har sparats från ett äldre utbrott i Portugal (”den fungerar väldigt bra, vi är mycket nöjda med den”) medan den tredje kandidaten är modifierad i ett labb. De två för- sta är enligt Sánchez-Vizcaíno redan doku- menterat verksamma mot virus av genoty- perna I och II. (Det finns 24 genotyper i viru- sets ursprungsområde i Afrika, men för tillfäl- let är det enbart typ II som figurerar i Europa och Asien.) Den tredje kandidaten har ännu inte testats på virus.
Sánchez-Vizcaíno berättar vidare om de för-
sök som görs på vildsvin i Spanien och snart även Ungern, där forskarna lägger ut vaccin inbakat i ett hölje som är gjort på en blandning av grisfoder, bivax och socker och kryddat med kanel och tryffel.
– Det visade sig att unga vildsvin var något mer benägna att äta av vaccinpellets när vi bytte ut bivaxet mot paraffin, så vi kommer att köra på det framöver, säger spanjoren.
zoommötet är arrangerat av det amerikan- ska jordbruksdepartementet, och samlar under tre och en halv timme några av världens främ- sta forskare på virus för afrikansk svinpest, verksamma i länder som Kina, USA, Kenya, Spanien, Tyskland och Nederländerna.
Kom med ett fartyg 2007 Den stora våg av afrikansk svinpest som just nu sveper över Europa och Asien kom hit med ett fartyg till den georgiska hamnstaden Poti 2007, troligen från sydöstra Afrika. I Georgien får grisar traditionellt böka runt relativt fritt och livnära sig på hushållssopor. Ingen vet säkert, men teorin är att en sådan fribökande gris på hamnområdet åt av kastad överbliven fartygs- mat, och att den innehöll smittat griskött. Den fruktade smittan var hur som helst tillbaka i Europa, alldeles vid kontinentens gräns mot Asien. Därefter spred den sig snabbt vidare i Kaukasusregionen och in i Ryssland, Ukraina och så småningom in i Polen och Tjeckien.
Det var när sjukdomen kom till Kina i augusti 2018 som utvecklingen accelererade, påpekar Douglas Purdue från det amerikanska jord- bruksdepartementet när det är hans tur att hålla ett anförande under zoommötet. Vid den tidpunkten fanns det enligt det amerikanska jordbruksverket 768 miljoner grisar i världen – 56 procent av dem i Kina. Landet är världens största grisproducent, och i takt med ökat väl- stånd har konsumtionen av griskött ökat stort under 2000-talet. Det beräknas att Kina förlo-
rade 40 procent av alla landets grisar i denna första våg av afrikansk svinpest. 2020 importe- rade landet 5,7 miljoner ton griskött, inälvor inräknade, för att täcka upp för en del av den minskade inhemska produktionen. En import som har bidragit till stigande marknadspriser runt om i världen.
Andra vågen i Kina
Våren 2021 är Kina inne i en andra våg av afri- kansk grispest, men under tiden som har gått sedan utbrottet 2018 har det skett en omstruk- turering i landets grismarknad med färre små- skaliga uppfödare till förmån för en växande skara megagrisgårdar som liknar ett slags mil- jonprogram för grisar i byggnader på upp till tolv våningar. Tack vare att megagrisfarmerna är slutna system och har högteknologiska ren- göringssystem är biosäkerheten i toppklass.
Detta till skillnad från hur det såg ut tidigare med ett stort antal mindre producenter som var sammankopplade med ett finmaskigt nät av slakterier med ibland tvivelaktig hygien och med djurmarknader av det slag som tros ha varit ursprungskällan till covid-19 i Wuhan.
Från Kina spred sig det afrikanska svin- pestviruset 2018 snabbt vidare till Mongoliet, Vietnam, Kambodja, Nordkorea, Hongkong, Laos, Filippinerna, Myanmar, Belgien (mer om det senare), Malaysia, Sydkorea och Indone- sien. 2020 kom afrikansk svinpest till Indien, Papua Nya Guinea, Tyskland – och hittills under 2021 har det kommit till Malaysia.
– 2021 är afrikansk svinpest ett världsomfat- tande problem, säger Douglas Purdue.
– Ett världsomfattande problem som vi var- ken har vaccin för eller behandling mot.
Under mötet blir det uppenbart att det åtminstone jobbas stenhårt i Europa, USA, Afrika och Kina med att ta fram ett vaccin som kan få ett stopp på den plågsamma blödarsjuk- domen som hotar en stor del av världens grisar.
Kanske hotar den till och med, som Douglas Purdue uttrycker det, ”tillgången till protein för världens människor”.
För Sveriges del är spridningen i Tyskland särskilt oroande – afrikansk svinpest finns sedan 2014 i Östersjöländerna Estland, Lett- land och Polen. Ännu är varken Finland eller Danmark drabbade, men ser man på en karta över sjukdomens spridning verkar det som att den sakta men säkert är på väg hit. Det är extra oroande med tanke på att våra runt 300 000 vildsvin skulle riskera att göra viruset särskilt svårstoppat.
P
Det förstamålet för oss är att ta fram ett säkert och effektivt vaccin för vildsvin och tamgrisar.
José Manuel Sánchez-Vizcaíno, spansk forskare som leder det EU-finansie- rade Vacdiva- projektet.
Foto: Skärmbild, Olof Peronius ATL 55
TORSDAG 26 AUGUSTI 2021 ATL 55
TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
ATL Magasinet
KAPP-
LÖPNINGEN
Över tusen grisar avlivades och eldades upp utanför staden Tjita i sydöstra Sibirien efter att ett utbrott av afrikansk svinpest upptäcktes där i början på mars 2021.
Foto: Yevgeny Yepanchintsev/TASS/Sipa USA/TT
Kampen mot afrikansk svinpest
På andra sidan Östersjön lurar ett virus som beskrivs som ”ett hot mot världens proteinförsörjning”. Klockan tickar – men samtidigt jobbar forskare på fyra kontinenter med att ta fram ett vaccin som ska rädda världens grisar från afrikansk svinpest. ATLs reporter Olof Peronius går på djupet och förklarar varför sjukdomen, som i mitten av 1990-talet nästan var helt utrotad i Europa, nu är tillbaka.
w
35
34 ATL 55 ATL 55 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
Edvard Hollertz
www.atl.nu/ledarbloggen
I korthet
Ledarbloggen
LEDARE
ATLs ledarsida är partipolitiskt obunden / Redaktör: Tord Karlsson och Edvard Hollertz
Tord Karlsson
Plockat från ledarbloggen
När det gäller varg fungerar inte vår förvaltning.
Det är angeläget med en förändring.
Tord Karlsson, redaktör ATL, skriver om svenska folkets attityder till varg.
Citatet
ATLs ledarsida är partipolitiskt obunden
Gästkrönika
Sverige silar mygg och sväljer kameler när det gäller fisk
P
å vår gård vid Kalmarsund har det bedrivits småska- ligt kustnära fiske i generationer.Fångsten har förvisso minskat över decennierna, men traditionen är stark. Så där som traditioner blir med tiden – i synnerhet när de är hotade.Utmaningarna har blivit allt fler.
1948 hittade skarvarna tillbaka till Sverige, och Kalmarsund, efter en bortavaro på 40 år. På 80-talet räknades de till 750 par ute i sundet. I dag är de 70 000. Oavsett vad man tycker om fågeln så delar den tveklöst samma fiskeintresse som de knappt 1 100 kvarvarande yrkesfiskarna i Sverige.
För några år sedan hittade den invasiva smörbulten hit. Denna, bokstavligt talat, fula fisk anses så aggressiv att den skrämmer bort andra arter. Den har inga problem att föröka sig lite varstans och kan leda till ”betydande effekter på inhemska arter och ekosystem”, enligt Havs- och vattenmyndigheten.Till detta adderas vår mänskliga påverkan på livet på och under vattenytan, som exempelvis gett oss algblomning, kemiska utsläpp och plast i haven.Och som lök på laxen (!) har byråkratin och kostnaderna ökat rejält.Låt mig ge några närstående exempel.
Pappa, som fiskat sedan all- tid, har en öppen plastbåt som mäter några få centimeter över fem meter. Det råkar dessvärre vara den magiska gränsen för att klassas som ”fartyg” och har hittills inneburit flera tusenlappar i årliga kostnader för att vara med i ”fartygsregistret för nationell trafik”.När pappas knä var nyopererat blev fångsten mindre. Så mycket mindre att Havs- och vattenmyndigheten meddelade att fiskelicen- sen var indragen. En brevvända och en pragmatisk handläggare se- nare var lugnet återställt och fisket fick fortsätta. Inte tack vare, ut- an trots, småskaligheten.
Det är vare sig lätt eller lönsamt att vara yrkesfiskare i den min- dre skalan. För; ska det fiskas så ska det tydligen göras rejält, oaktat minskande fiskebestånd.
Sedan 1974 har mängden lekmogen fisk i det centrala sillbestån- det minskat med nära 80 procent. De svenska och utländska trålar- na har däremot ökat sitt fiske i centrala Östersjön och Bottniska vi- ken med 70 procent de senaste fem åren. Ökningen längs Svea- landskusten var 218 procent under samma period, enligt Östersjö- centrum. Och trålningen flyttar allt närmare kusten.Under förra året lyckades alla småskaliga yrkesfiskare i Stock- holms län tillsammans få ihop 4,4 ton sill. Industrifisket skrapade upp 3 130 ton.I kölvattnet lämnar trålarna inte bara förstörda havsbottnar, rub- bade ekosystem, stora mängder bifångst och miljögifter som dragits upp från bottensedimenten.
I kölvattnet lämnas också frågan huruvida det kan vara viktigare att värna storskaliga trålare än det traditionella – mer hållbara – småskaliga fisket.
Det är lätt att bli ilsk som en smörbult när man tänker på konse- kvenserna.
Karolin A.
Johansson
Ska det fiskas så ska det tydligen göras rejält ... att friheten för lantbrukarna bör öka.Mellan 1996 och 2016 ökade antalet lag-
krav som berör lantbruket med 120 pro- cent. Detta trots att regering efter regering under årtionden har lovat motsatsen. Den utvecklingen behöver vändas om det ska vara attraktivt för kommande generatio- ner att bli lantbrukare.Om snart ett år är det riksdagsval och många politiker och partier snickrar på si- na valmanifest. Ett välkommet vallöfte vo- re en allvarligt menad minskning av regel- bördan.
Låt frihet under ansvar råda.
ATL tycker...
I det skogsförvaltande som Svenska kyrkans stifts egendoms- nämnder bedriver kan evighetsperspektiv sägas vara materialiserade.
Martin Tunström, politisk chefredaktör i Barometern-OT, skriver inför kyrkovalet om att flera stift i Svenska kyrkan med oro ser på hur skogspolitiken förändras.
Intresset för jordbruk har under decennier minskat i riksdag och regering. Att gård efter gård har lagt ner sin produktion verkar in- te ha bekymrat de politiska makthavarna. Föreställningen verkar ha varit att mat alltid kan importeras.
Men 2020-talet kan bli årtiondet då det vänder. Orsaken är en osäkrare omvärld och klimatför- ändringar.
Auktoritära stater är på fram- växt. Demokratin hotas i allt fler länder. Talibanernas snabba övertagande av Afghanistan, där svensk trupp har funnits på plats i årtionden, förskräcker.
15 år i rad har friheten minskat i världen, enligt organisationen Freedom House. Tidigare stabila institutioner som EU och Nato har under senare år försvagats.
Samtidigt har de aggressiva kärn- vapenmakterna Kina och Ryss- land flyttat fram sina positioner.
Sverige har inte heller en särskilt bra utgångspunkt när världen sluter sig. Vi är den strategiskt svagaste aktören i Östersjön och Arktis – ett område där spän- ningarna ökar. Detta samtidigt som Sverige har ett avgörande strategiskt läge för Finlands för- sörjning och Baltikums försvar.
Om Ryssland stänger gränser- na är Sverige, Norge och Finland att betrakta som en ö beroende av sjöfarten för sin import. Och re- surserna för att hålla farlederna öppna i kristid är knappast något som finns i dag.
I ljuset av den osäkrare omvärl- den bör Sverige stärka sin livs- medelsproduktion. Kravet bör knappast vara en hundrapro- centig självförsörjningsgrad på direkten. Däremot framstår det som klokt att vida vissa åtgärder från politikens sida.
Svenskt jordbruk är den fjärde försvarsgrenen. Satsningar på ut- byggnad av det militära försvaret hjälper föga om det inte går att försörja befolkningen med mat.
En sak som bör göras är att sta- ten i samarbete med näringslivet säkrar lagerhållningen av vissa strategiska produkter som är av- görande för att få mat på bordet, som bränsle, reservdelar och gödning. Coronapandemin har visat hur riskabelt det är för ett land att stå utan beredskapsla- ger. En annan angelägen åtgärd är att återupprätta en organisa- tion som kan samordna livs- medelsproduktionen i kristid.
En satsning på stärkt livsmed- elsberedskap skulle även gynna miljöarbetet. Redan för fem år se- dan listade forskaren Camilla Eriksson, då verksam vid SLU och numera vid FOI, i Officers- tidningen en rad åtgärder, gynn- samma för såväl miljön som to- talförsvaret.
Det handlade om system för återcirkulation av näringsämnen från städerna till jordbruket, att ersätta beroendet av fossila bränslen med egenproducerade biobaserade alternativ samt att minska avståndet mellan konsu- ment och producent i livsmedels- kedjan. Eriksson påtalade även hur viktigt det ur beredskapssyn- punkt är att få en framväxt av småskaliga livsmedelsanlägg- ningar som mejerier, slakterier och bagerier.
Kanske är det också miljöargu- menten som krävs för att få till en politisk attitydförändring. De historiska erfarenheterna visar att försvarsargumenten, hur an- gelägna de än är, inte har bitit särskilt hårt på riksdag och re- gering.
I boken ”Vår beredskap var god” (Timbro förlag, 2021) redo-
Edvard Hollertz: Lantbruket är Sveriges främsta försvar mot klimatförändringar och auktoritära stater
Huvudledare 27 augusti 2021
gör författaren och journalisten Pär Isaksson för de överväganden som ledde fram till att Sverige som enda land inför Andra världskriget lyckades bygga upp stora nationella förråd av livs- medel, läkemedel, bränslen och andra livsviktiga produkter.
Avgörande för regeringen var inte vapenskramlet på konti- nenten. Det var ekonomiska ar- gument som hösten 1936 fick då- varande finansminister Ernst Wigforss att intressera sig för beredskapslager.
Wigforss oroade sig över att Sveriges lysande utrikesaffärer – som gav ett stort inflöde av ut- ländsk valuta till Riksbankens re- serv – skulle leda till prisökning- ar och allmän inflation. Men ge- nom att använda delar av valuta- överskottet till att bygga lager skulle inflationstrycket minska.Stärkt totalförsvar fick Sverige på köpet. Och kanske är det i vår tid miljö- och hållbarhetsargu- menten som kan övertyga politi- ken om stärkt livsmedelsbered- skap.
Lantbruket är landets främsta försvar när klimatförändringar och auktoritära stater blir allt mer hotfulla.
Edvard Hollertz 010-184 25 54 edvard.hollertz@atl.nu
Landets mindre vägar underhålls inte som de ska av staten. Resurserna från regering- en är knappa och de stora vägarna runt städerna prioriteras. Branschorganisatio- nen Transportföretagen berättade nyligen i ATL att underhållsskulden inom cirka åtta år kommer att uppgå till hissnande 41,8 miljarder kronor.Men statens ointresse är bara en sida av problemen på väg. Även de enskilda vägar- na slits allt mer, men för skötseln svarar allt färre.
Situationen bäddar för att bristande väg- underhåll kan bli en allt viktigare politisk fråga. Efter åratal av debatt om det efter- satta järnvägsunderhållet seglar det lågtra- fikerade vägnätet upp som nästa stora frå- ga inom infrastrukturpolitiken.
Problem på väg
Det har varit rutin på mina senaste posteringar – i Kauka- sus, Mellanöstern och Sahel.
Att införskaffa konserver, dun- kar fyllda med vatten och kon- tanter att lägga i ett kuvert i kassaskåpet. Att se över ruti- ner och flyktvägar och aldrig köra omkring i bilen med min- dre än en halv tank. Att ha vik- tiga telefonnummer ned- skrivna på papper i plånboken, en pannlampa i nattygsbordet och en väska färdigpackad någonstans nära ytterdörren.
De flesta i Sverige skulle nog hål- la med om att det verkar klokt i en arbetsmiljö som den i Beirut med regelbundna resor till Da- maskus, eller i Sahel, med bostad i Malis huvudstad Bamako. Ty, som Försvarsmaktens överlev- nadsskolas slogan lyder: ”Praepa- ratus survivet”. Den som är för- beredd överlever.Men man behöver inte spetsa till det om man ogillar dome- dagsscenarier. Det räcker med att vilja kunna skala morötter efter nästa rejäla vinterstorm – eller hackade elnät.
Men hur många tänker på mat- säkerheten här? Eller vår egen motståndskraft över huvud taget?
Jag skulle säga att vi har all an- ledning att tänka på matsäkerhe- ten också här. Att tänka på vår hemberedskap också här. Det är inte att vara en foliehatt utan att ta ansvar – för sig själv och för sin familj, ja för hela vårt samhäl- le. För vår kollektiva förmåga att motstå påfrestningar, oavsett om de är orsakade av några av de at- tacker som enligt Säpo ständigt riktas mot Sverige, eller har Mo- der Natur som upphovskvinna.
Hackerattacken mot Coop och översvämningarna i Tyskland är händelser som sätter behovet av att vara förberedd i blixtbelysning.
Nästa kris kommer, det vet vi. Hur den ser ut vet vi däremot inte.
Folk på landet har ofta bättre förutsättningar för att hålla hungern och kölden borta vid längre samhällsstörningar. Sam- tidigt är ansvaret kanske större.
Hur håller man i gång en gård om mackarna är hackade, apoteken tömda eller hamnen i Göteborg är stängd?
Hur Sverige som land ska minska sin sårbarhet för cyberhot och därtill höja sin beredskap och allmänna motståndskraft disku- teras och utreds. Äntligen. Man kan bara hoppas att den livsnöd- vändiga resurs som lantbrukarna innebär hamnar i fokus i sam- manhanget. Ty det räcker inte att
Sverige är självförsörjande på morötter.Självförsörjningsgraden måste öka, liksom möjligheterna att en- kelt skala upp den. Kort sagt:
Utan lantbrukare, ingen matsä- kerhet. Ingen mat – inte mycket motståndskraft.
Men i väntan på verkstad från Regeringskansliet och riksdags- huset kan vi alla se om vårt eget hus. Det ena utesluter inte det an- dra. Även med en bättre bered- skap för samhället som sådant behöver vi alla ta ett eget ansvar.
För egen del är ett projekt att iordningställa brunnen på tom- ten, det kommunala vattnet till trots. Och boosta lagren av mina två viktigaste strategiska reserver – choklad och kaffe. Själv är bäs- te dräng.
Nästa kris kommer, det vet vi. Hur den ser ut vet vi däremot inte
Utblick
Diana Janse är Senior Fellow på tankesmedjan Frivärld, ambas- sadör (tjänstledig) och riksdags- kandidat (M). Hon har tjänstgjort i bland annat Afghanistan, Georgien, Libanon, Syrien och Mali.
Den brittiske ministern för miljö, livsmedel och landsbygd George Eustice har tagit bladet från munnen och sagt vad han tycker om gamla bönder. Bokstavligt ta- lat gamla bönder.
Enligt Landsbygdens folk före- slår han en engångsersättning på i snitt 50 000 pund (600 000 kr) eller upp till 100 000 pund för att sluta och gå i pension. Hans argu- ment är att de äldre inte är mot-
tagliga för nya och mer miljövän- liga odlingsmetoder och ett hin- der för utvecklingen.
Det var rakt på sak. I Sverige tassas det mer försiktigt kring frå- gan och talas om gårdar som bru- kas passivt. Trycket att förändra kommer mer från LRF Ungdo- men än från rikspolitikerna.
I England uppges intresset vara stort, en välkommen förstärk- ning av en liten pension för lant-
brukare på små gårdar som har planerat att lägga ned men inte tycker sig har råd.
Något motsvarande pensions- program har inte hörts av från Stockholm eller Bryssel men en frivillig pensionsersättning kan göra nytta även i Sverige. Även här finns unga bönder som behöver mer mark, och mark som bara sköts för att få EU-ersättningarna.
Engelsk bondepension även här?
Tord Karlsson
Lantbrukare, strategisk rådgivare och tidigare hovmarskalk och chef för H.K.H. Kronprinsessans hovstat
Opinion 36 ATL 55 ATL 55 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021 37
TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
Redaktörer: Tord Karlsson och Edvard Hollertz / debatt@atl.nu
Säg din mening i ATL!
ATL välkomnar debattinlägg. Skriv kort, korta inlägg har större chans att bli publicerade. Maximal längd är 3 000 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen kan korta och redigera texten.
Underteckna med namn och bostadsort.
Det ska funka att driva jordbruk. Då får man vara beredd att ge sig i väg dit besluten tas och försöka göra en förändring.
Maria Gunnarsson, nyexaminerad agronom berättar varför hon lämnar gården och flyttar till Bryssel för ett halvårs praktik på LRF. Källa: Norrköpings Tidningar
DEBATT
Digitaliseringsminister Anders Ygeman säger gång på gång att bredbandsutbyggnaden står sig väl i internationell jämförelse.
Och han har rätt, bredbandsut- byggnaden har gått bra.
Om du har turen att bo i stan, vill säga. Men rör vi oss utanför tätorterna händer något intres- sant. Här finns den glömda landsbygden. Det digitala b-laget, Anders. Så här är det enligt Post- och telestyrelsen. I Sverige har 87 procent av hushållen snabbt bredband, men dessa siffror är dopade av våra städer. På lands- bygden har bara drygt vartannat, 55 procent, samma möjligheter. I vår nya rapport understryks allvaret ytterligare. Den långsam- ma utbyggnaden på landsbygden innebar att ingen region nådde regeringens bredbandsmål, och 15 av 21 regioner kommer aldrig att göra det om inte kraftfulla åt- gärder görs.
Den krassa verkligheten är att om vi inte gör något kommer framtidens sjukvård att bli min- dre tillgänglig, näringslivet stag- nera och livskvaliteten bli sämre på landsbygden. Många politiker ute i landet har förstått detta. Nu måste du och andra i Stockholm också göra det, Anders. Och se- dan agera.
För det första behövs investe- ringar i form av stödmedel, vilket i sin tur skapar förutsättningar för marknadsaktörer att fortsätta satsa miljardbelopp. Enligt Post- och telestyrelsens uppföljning av regeringens bred- bandsstrategi bromsade två av tre av de största aktörerna sina in- vesteringar. Telia minskade med 24 procent och stadsnäten med ungefär lika mycket. Den tredje, IP-Only, ökade förvisso investe- ringen och byggde mer än någon- sin men även här syns allt svårare utmaningar i många områden.
Om stödmedelsnivåerna ökar Landsbygd
Landsbygden behöver bredband för att överleva
kan dessa marknadsaktörer in- vestera mer. Både marknadsaktö- ren och politikern måste ta sitt ansvar för att vi någonsin ska nå regeringens eget bredbandsmål och uppfylla deras strategi om hållbar utveckling i hela landet.
Det får inte finnas något vi och dom. Bara vi.
För det andra måste vi se på stödmedel för vad det egentligen är – en investering som kommer att betalas mångfalt tillbaka. För- utom tillgång till framtidens samhällsservice visar beräkning- ar att bredbandsutbyggnaden skapar tiotusentals arbeten sam- tidigt som skatteintäkterna ökar med 11 miljarder kronor. Stöd- medel till fiberutbyggnaden är en plusaffär hur man än räknar, An- ders.För det tredje måste vi förändra vår syn på infrastruktur och göra prioriteringar utifrån dagens och morgondagens krav. När man lä- ser om regeringens olika miljard-
satsningar kan man inte undgå att undra om regeringen i själva verket har en gammaldags syn på infrastruktur.
Ena sekunden ger man 799 miljarder till vägar för att i nästa göra en ”storsatsning” om 2,85 miljarder på en bredbandsut- byggnad, som redan i dag är en samhällsviktig infrastruktur och ännu mer så i framtiden. Ledsen, men detta känns inte som en mo- dern syn som tar hänsyn till da- gens och framtidens behov.
Oavsett hur vi ser på saken kan man inte komma ifrån att bred- bandsutbyggnaden är en överlev- nadsfråga för landsbygden, An- ders. Vi vägrar medverka till att bostadsadressen bestämmer vilka möjligheter man har.
Terese Bengard Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska Leva Fredrik Borg Affärsområdeschef konsument IP-Only
Oavsett hur vi ser på saken kan man inte komma från att bred- bandsutbyggna- den är en överlevnadsfråga för landsbygden
Politik
Blir LRF första stora Brexitrörelsen?
Vi var många inom LRF och jord- brukssektorn som såg möjlighe- terna med EU före inträdet. Med dåtidens extremt marknadslibe- rala jordbrukspolitik med S-re- geringen i spetsen, ivrigt påhejad av alla andra, framstod EU som ett klart bondevänligare alterna- tiv. I minnet av ett efter kriget svältande Europa har EU alltid stått som en grindvakt för att yt- terst bevaka och säkerställa att vi har produktions- och försörj- ningsperspektivet av mat med oss. Sveriges fokus de senaste 30 åren har varit att minska kostna- den för jordbruket och öka miljö- andelen av politiken. Man har kunnat känna sig trygg med att EU säkerställer produktionsperspektivet när svensk miljörörelse har drivit si- na frågor utan ansvar för att ha
kvar en konkurrenskraftig pro- duktion. Följden av Sveriges poli- tiska linje vet vi, svenskt jordbruk har backat, vi har blivit mer bero- ende av importerad mat. Det är lätt att skylla svenskt lantbruks kräftgång på EU men alla som följt EU-länder som ex- empelvis Österrike och Finland ser med all tydlighet att dessa länders jordbruk inte har avveck- lats eller minskat på samma sätt som det svenska.
Domen är alltså hård mot hur Sverige har nyttjat sitt medlem- skap och svenska politiker, oav- sett färg, har ända sedan med- lemskapets start visat ointresse för egen matproduktion. Ända fram till de senaste åren, då tor- ka, oro i omvärlden, klimatför- ändringar och nu även en världs- omspännande pandemi fått svenskarna och dess beslutsfatta-
re att inse vikten av en egen livs- medelsproduktion. Något har dock hänt i EU. Om det är välståndet som har kommit ifatt, minnet av svälten från kri- get som fallit i glömska eller kli- matoro som gett europeiska mil- jörörelsen ett kraftigt genomslag i lobbyapparaten i Bryssel är oklart. Miljöperspektivet blir så extremt att det riskerar öka mat- importen till EU, minska möjlig- heten till omställning från fossil- beroende och öka beroendet av Ryssland.
Genomgående i de senaste poli- tiska dokumenten från EU, som livsmedelsstrategin Farm 2 Fork, biodiversitetsstrategin, nya CAP och nu senast Skogsstrategin, minskar EU sina medlemsländers möjlighet till att producera mat och förnybar energi till förmån för miljö och klimat.
Nog för att det senare är en ödesfråga, men vi kan inte lösa dessa frågor genom att exportera miljöpåverkan och öka beroendet av importerad mat och energi.
Via EUs Skogsstrategi är också paradigmskiftet komplett genom att kraftigt avhända och begränsa den nationella friheten i länder- nas skogspolitik.
EU är och har varit ett mycket viktigt fredsprojekt för stabilitet och samverkan i Europa. Många delar av svensk landsbygd har EU att tacka för att satsningar kun- nat göras i olika samhällssekto- rer.
Tondövheten inför Brexit och andra nationalistiska strömning- ar tycks total från Bryssel. Se- naste politiska inriktningarna i stark federalistisk anda, som kraftigt inskränker medlemslän- dernas egna beslutanderätt, kom-
mer göra att allt fler liksom vi som är varma anhängare av sam- verkan i Europa ifrågasätter om medlemskapet verkligen gagnar produktionen inom jord, skog och svensk landsbygd.
LRF var tungan på vågen till Sveriges EU-medlemskap. Om vi inte ser att utvecklingen mot fe- deralism i EU vänds är vi oroliga för att LRF blir en Swexitrörelse, vare sig organisationen egentli- gen vill det eller ej!
Sture Johansson Sala, lantbrukare och fd Regionordförande LRF Mälardalen Peter Borring Skänninge, lantbrukare och fd Regionordförande LRF Östergötland Michael Bäckström Aneby, lantbrukare och fd Riksförbundsstyrelse- ledamot LRF
Replik
Målet är snabbt bredband till alla i Sverige senast 2025
I en debattartikel påpekar före- trädare för IP-Only och Hela Sve- rige ska Leva att tillgången till bredband inte är tillräckligt hög på landsbygden. Vi delar helt bilden att fler be- höver få tillgång till snabbt bred- band i hela Sverige och inte minst på landsbygden. Just därför har regeringen antagit ett av Europas mest ambitiösa bredbandsmål, med siktet på att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till snabbt internet senast 2025.
Regeringens bredbandsmål av- ser just hela Sverige och faktum är att regeringen både i ord och handling särskilt har prioriterat bredbandsutbyggnaden på lands- bygden.
Detta då vi ser att bredbandsut- byggnaden är en förutsättning för att hela Sverige ska leva. Post- och telestyrelsens bredbandsstöd ges därför specifikt till utbyggna- den av bredband utanför tätorter. Tillgången till bredband har ökat särskilt snabbt i glesbygden.
Bara mellan 2017 och 2020 har andelen hushåll i glesbygden, som har tillgång till snabbt internet i sin absoluta närhet, ökat från 40 till 68 procent. Precis som skribenterna fram- håller är bredbandsutbyggnaden en investering som leder till fler arbetstillfällen och bättre lev- nadsvillkor på landsbygden. Just därför är vi stolta över de mil- jardsatsningar som den S-ledda regeringen gjort på utbyggnaden av snabbt bredband i hela landet.
Mellan 2014 och 2021 har när- mare 7 miljarder satsats på stöd till bredbandsutbyggnad. Men mer kommer behöva göras för att alla i invånare i Sverige ska få till- gång till snabbt bredband.
Att ha tillgång till snabb upp- koppling är i dagens moderna samhälle helt avgörande för att kunna ta del av digital samhälls- service, jobba och studera på dis- tans samt hålla kontakt med nära och kära.
Var du bor i vårt land får inte avgöra om du kan vara delaktig i det digitala samhället.
Därför kommer regeringen fortsätta arbeta mot målet att alla i hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Anders Ygeman (S) Energi- och digitaliseringsminister Ibrahim Baylan (S) Näringsminister
Duab Södra vägen 3 Mönsterås W duab.se
T 0499-143 19 E kontakt@duab.se
Öppettider:
Vardagar 8-18 Lördagar 10-14
Rent med högt tryck!
Populär!
Lavor Varmvattentvätt Rio 1108 6396 kr
Spänning/Effekt 230V/2300W
Kapacitet 7,5l/min
Arbetstryck 110bar
Vattentemperatur Max 90°
Artikelnummer 4000000003
7995 kr inkl moms
LavorPRO Hetvattentvätt LKX 1515LP T 15 196 kr Lavor - Högtryckstvättar tillverkade i Italien!
Välkommen till duab.se!
18 995 kr inkl moms
LavorPRO Varmvattentvätt Paraná-Missouri 7996 kr 9995 kr inkl moms
LavorPRO Hetvattentvätt Tekna HT 2021 LP 18 396 kr 22 995 kr inkl moms 21 596 kr
Spänning/Effekt 400V/7500W
Kapacitet 21l/min
Arbetstryck 200bar
Vattentemperatur Max 140°
Artikelnummer 4000000024
Spänning/Effekt 400V/4200W
Kapacitet 15l/min
Arbetstryck 150bar
Vattentemperatur Max 140°
Artikelnummer 4000000016
Spänning/Effekt 230V/3000W
Kapacitet 9,5l/min
Arbetstryck 130bar
Vattentemperatur Max 90°
Artikelnummer 4000000004
Med reservation för pris- förändringar, tryckfel och slutförsäljning.
Opinion
5
4 ATL 55 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
ATL 55 TORSDAG 26 AUGUSTI 2021
Fem är friade för brott som de åtalats för som ett resultat av sin aktivism i XR. Åtalet gällde ”stö- rande av förrättning” i samband med en protest för klimatet inför kommunfullmäktige i Malmö stad.
18 dömda för aktivism Arton aktivister är dömda för lindriga brott direkt kopplade till Extinction Rebellions aktioner.
Vanligast är ”störande av förrätt- ning” och ”ohörsamhet mot ord- ningsmakten” som gett mellan 30 och 60 dagsböter.
Att ta sig in i en lokal för att hänga upp en banderoll kostade 1 500 kronor i böter. Att hindra ett inrikesplan från att lämna Land- vetter för att flyga till Stockholm genom att stå upp i mittgången gav
80 dagsböter. I flera av domarna noteras särskilt att personen tidi- gare är ostraffad.
Värt att notera är att ATL inte hittat några narkotikabrott, vålds- brott eller trafikförseelser alls vid genomgången.
Men har då ingen tidigare ham- nat i rätten för annan aktivism? Jo, en. Aktivisten åtalades för tre år sedan för ”ohörsamhet mot ord- ningsmakten” vid en manifesta- tion mot en utvisning vid Migra- tionsverkets förvar i Kållered utanför Göteborg. Personen fria- des i tingsrätten. Domstolen ansåg inte att det gick att slå fast att demonstranterna uppfattat att polisen krävt att de skulle skingra sig, under det höga larmet på plat- sen.
En aktivist har också dömts för skadegörelse 2016 när personen hällde en rödaktig vätska på en vägg i riksdagshuset. Det skedde i en protest mot att riksdagen god- känt Vattenfalls utförsäljning av brunkolsverksamheten i Tysk- land.
Civil olydnad går ut på att fred- ligt bryta mot lagen och ta sitt straff. Att så många trots den stra- tegein är laglydiga förvånar inte Ragnhild Larsson.
– Vi är inte terrorister. Allt vi gör är fredligt, inriktat på ickevåld och civil olydnad. Det behöver vi träna för de flesta av oss har inte ägnat sig åt det förut.
Med olika aktioner protesterar organisationen Extinction Rebel- lion mot att klimathotet inte tas på tillräckligt stort allvar. ATL kommer i en rad artiklar att granska rörelsen och dess metoder. Särskilt blockaderna mot två av Sveaskogs avverkningar i Norrbotten som genomfördes i april i år. Deras måltavlor är före- tag, demokratiska församlingar samt politiker.
Ofta är aktionerna planerade för att ge uppmärksamhet i medier, som den vid Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen 68 i Stockholm.
Där limmade en aktivist fast sig i dörren så att ingen tog sig vare sig ut eller in.
– Det är så mycket fokus på indi- viden i klimatdebatten. Men det är
ju en systemfråga. Hur mycket vi än sopsorterar så räddar inte det klimatet, säger Ragnhild Larsson i Göteborg.Hon är en av veteranerna inom nätverket och var med på ett av de allra första mötena i Sverige. Det hölls i Göteborg i november 2018, knappt två veckor efter det att rörelsen startat i Storbritannien.
De tongivande är ostraffade Extinction Rebellion, eller XR som de själva förkortar sig, är ett decen- traliserat nätverk som i början av juni hade 1 973 namn i sin svenska kommunikationskanal.
– Vi har ingen egentlig ledning.
Vi har ingen styrelse, ingen ordfö- rande och inget medlemsregister.
Eftersom ingen avlönas finns enligt Ragnhild Larsson heller
ingen omfattande ekonomi. De pengar som samlas in har mest gått till böter.
På sociala medier målas aktivis- terna ut som erfarna yrkesdemon- stranter som tidigare dömts för liknande brott men nu bytt arena och vill rädda klimatet.
Men ATLs granskning visar att de tongivande aktivisterna är ostraffade. De flesta är ungdomar, unga vuxna och människor i och omkring pensionsåldern.
64 aktivister som gått att identi- fiera har kontrollerats i Lexbase, en databas där domar publiceras.
Mer än hälften, 33 personer, förekommer inte alls i databasen.
Av de 31 som gör det är fem note- rade för hyrestvister eller ett fåtal brottmål som inte har med akti- vism att göra.
Skogsbolagen är deras måltavlor
Fakta.
Så har ATL gjort granskningen ATL har samlat namn på XRs aktivister i två års pressmed
delanden, debattartiklar och adressuppgifter till XR Skå
ne. Namnen har kontrollerats mot databasen Lexbase där domar publiceras. Om andra personer förekommer i do
mar kopplade till XRs verk
samhet har också dessa kon
trollerats. Av 70 personer har 64 kunnat knytas till ål
der eller bostadsort så att de gått att identifiera. Lexbase databas är inte heltäckande men sökningarna ger ändå en bra bild av de granskade aktivisterna.
Fakta. Så finansieras organisationen Donationer från privatpersoner finansierar Extinction Re
bellion Sweden eller XR Sverige som organisationen ock
så kallar sig. Via en särskild donationssajt hade XR den 17 juni fått in 81 885 kronor från 455 givare.
Swish och bankgiro är andra kanaler. Betalningsmottaga
re är XR Skåne. Särskilt beroende av pengar är knappast XR. Allt arbete sker ideellt, enligt Ragnhild Larsson, en av veteranerna i organisationen. Det man får in går i förs
ta hand till resor, böter för olika aktioner och material till konstprojekt.
Två tusen klimataktivister i Extinction Re- bellion har på kort tid genomfört en lång rad aktioner mot svensk skogsnäring där de kedjat fast sig på maskiner och blockerat av- verkningar. De bryter medvetet mot svensk lag. Nästan ingen av dem har tidigare gjort sig skyldig till liknande brott, visar ATLs granskning av 64 aktivister.
Det här är första delen av tre där ATL har kartlagt den nya tidens aktivism.
Domar. Några aktioner där aktivister har åtalats
Aktion Datum Skäl för protestenÅtalade Dom Påföljd Överklagad?
●Läst upp appell om klimatet under kom
munfullmäktige i Malmö. Avlägsnats från platsen.
20191121 Uppmärksamma kli
matet
Fem aktivister för störande av förrätt
ning
Samtliga frikännsIngen Nej
●Under en minut ropat ”ställ om, inte till
baka” samt hållit upp banderoller under riksdagens partiledardebatt. Förts ut av ordningsvakter.
20200610Få politikerna att ta sitt ansvar i klimat
frågan
Nio aktivister för störande av förrätt
ning.
Skyldiga 30 dagsböter. Nej
●Stående läst upp en appell och hindrat ett inrikesplans avgång från Landvetter.
Blockerat trafik i Göteborg.
20200630Klimatkrisen och
”planetärt nödläge”
Två aktivister för brott mot Luftfarts
lagen samt ohörsamhet mot ordnings
makten.
Skyldiga 80 dagsböter Nej
●Hällt tapetklister med brun färg på fasa
den till Preems huvudkontor.
20200828 Stoppa Preems ut
byggnad av oljeraf
finaderi
Två aktivister för skadegörelse Villkorlig dom 50 dagsböter. Solidariskt betala 9 841 kronor plus ränta till Preem.
Nej
●Limmat fast sig i entrén till Socialdemo
kraternas hus på Sveavägen i Stockholm så att ingen tog sig varken in eller ut. Där
efter blockerat trafiken utanför.
20201106Stoppa den kli
matskadliga politik som bedrivs.
En aktivist för egenmäktigt förfarande och ohörsamhet mot ordningsmakten.
Skyldig 40 dagsböter Ja. Pröv
ningstillstånd nekat.
●Klättrat över avspärrning till statsminis
terns bostad Sagerska palatset under hungerstrejk för klimatet
20201128Uppmärksamma Stefan Löfven på att klimatkrisen är ett akut hot
En aktivist åtalas för ohörsamhet mot
ordningsmakten. Skyldig 30 dagsböter. Nej
●Hungerstrejk vid Sagerska palatset. Med sin kroppsvikt tryckt undan polis som för
sökte hindra honom att ta sig över kra
vallstaket. Hållit fast i ett betongblock när polis försökt bära bort honom.
20201129Uppmärksamma Stefan Löfven på kli
matkrisen som akut hot
En aktivist för våldsamt motstånd och ohörsamhet mot ordningsmakten
Skyldig till våld
samt motstånd. Fri
ad för ohörsamhet.
40 dagsböter Nej
Källa: Domar i tingsrätten
Vi har ingen egentlig ledning.
Vi har ingen styrelse, ingen ordförande och inget medlems- register.
Ragnhild Larsson, Göteborg.
veteran inom nätverket XR.
Fakta. Extinction Rebellion i Sverige Extinction Rebellion väx
te fram ur en protestaktion utanför det brittiska parla
mentet den 31 oktober 2018 och fick två veckor senare en svensk gren som genomfört ett stort antal aktioner.
Här är ett urval:
●Stört kommunfullmäktige i Kristian
stad med uppläst appell.
●Stört kommunfullmäktige i Malmö med uppläst appell.
●Stört partiledardebatt i riksdagen med uppläst appell.
●Hungerstrejk utanför statsministerns bostad, Stockholm.
●Limmat fast sig i dörren till S partihög
kvarter, Stockholm.
●Hällt brun vätska på Preems huvud
kontor, Stockholm.
●Blockerat Preems raffinaderi, Lysekil.
●Blockerat trafik i Stockholm, Göte
borg, Malmö.
●Hindrat inrikesflyg från att avgå.
●Blockerat Sveaskogs avverkning, Ju
oksuvaara, Norrbotten.
●Blockerat Sveaskogs avverkning, Pa
harova, Norrbotten.
Börge Nilsson 010-184 40 97 red@atl.nu Bilden kommer från
Extinction Rebellions egen dokumentation av aktionen i Juoksuvaara och Paharova.
Foto: Privat
Läs mer. Så gör du om du blir drabbad / Sid 6.
ATL Granskar. Den nya tidens aktivism
Nyheter Nyheter
