Innehåll i frågeunderlag vid Dialog med Hushållen
Informatören presenterar sig och berättar att hon/han ringer för X-kommuns räkning. Säkerställer att respondenten är över 18 år.
1. Informatören inleder med att stämma av om respondenten känner igen introduktionsutskicket och om de har läst det.
2. Antal bilar i hushållet, varav så kallade miljöbilar 3. Ungefärlig körsträcka per år för respondenten
4. Kan respondenten tänka sig att minska sin bilkörning?
5. Tillämpar respondenten Sparsam Körning/Ecodriving?
6. Är respondenten intresserad av att få mer information om hur man kan köra bil på ett miljövänligare sätt?
7. Åker någon av de vuxna i hushållet kollektivt? Hur ofta? Periodkort?
8. Kan respondenten tänka sig att börja/åka mer kollektivt?
9. Om respondenten och ingen annan vuxen i hushållet åker mer än en dag i veckan erbjuds provåkarkort
10. Önskas kollektivtrafikinformation?
11. Cyklar någon av de vuxna i hushållet? (Motion räknas inte.) Hur ofta?
12. Önskas cykelkarta?
13. Går någon av de vuxna i hushållet? (Motion räknas inte.) Hur ofta? 14. Någon i hushållet under 18 år? Respondentens ålder? Kön.
Ovan frågor är förutom statistikunderlag ett stöd i samtalet för att kunna föra en dialog kring hushållets resvanor. Synpunkter antecknas.
De hushåll som är med i kontrollgruppen känner inte igen att de har fått ett introduktionsutskick. Till dem ställs inte de kursiva frågorna.
Frågor vid uppföljningssamtalet ett år senare
Informatören frågar samma respondent som året innan om resvanorna idag. Enbart de i målgruppen får de kursiva frågorna.
1. Kommer respondenten ihåg att hon/han kontaktades för ungefär ett år sedan?
2. Påverkade kampanjen respondenten så att han/hon börjat tänka igenom sitt resande?
3. Antal bilar i hushållet, varav så kallade miljöbilar 4. Ungefärlig körsträcka per år för respondenten
5. Tillämpar respondenten Sparsam Körning/Ecodriving mer idag än för ett år sedan? 6. Åker någon av de vuxna i hushållet kollektivt? Hur ofta? Periodkort?
7. Om hushållet fått provåkarkort; Hur ofta användes det? Nöjd/missnöjd med testperioden?
8. Cyklar någon av de vuxna i hushållet? (Motion räknas inte.) Hur ofta? 9. Går någon av de vuxna i hushållet? (Motion räknas inte.) Hur ofta? 15. Någon i hushållet under 18 år? Respondentens ålder? Kön.
Bilaga 2, Statistikunderlag till invånarfakta och biltrafik i kapitel 3 Medelålder 2008 Arbetslöshet 2008 Utbildningsnivå; andel med eftergymnasial utbildning 2008 Nettomedel-inkomst 2008 Bilinnehav per 1000 invånare 2008 Körsträcka per bil 1998 Körsträcka per bil 2008 Skillnad 1998-2008 Skillnad 1998-2008 i % Körsträcka per person 1998 Körsträcka per person 2008 Skillnad körsträcka per person 1998-2008 Skillnad körsträcka per person 1998-2008 i % Andel miljöbilar 2008 totalt Andel nyregistrerade miljöbilar 2008
källa: A källa: A källa: A källa: B källa: B källa: B källa: B källa: B källa: B källa: B källa: B
Hela riket 41,0 6,2% 22,2% 210 277 kr 463 1379 1518 139 10% 610 732 122 20% 3,5% 31% Västra Götalands län 40,7 6,3% 21,9% 206 586 kr x x x x x x x x x x 34% Ale 39,2 6,5% 15,9% 208 620 kr 483 1593 1562 -31 -2% 732 792 60 8% 2,0% 32% Alingsås 41,3 6,5% 20,5% 212 171 kr 468 1450 1538 88 6% 658 746 88 13% 2,5% 29% Härryda 37,9 5,0% 24,1% 239 403 kr 465 1513 1560 47 3% 692 737 45 7% 3,3% 41% Kungsbacka 39,6 4,9% 23,7% 258 335 kr 510 1554 1614 60 4% 777 844 67 9% 2,7% 34% Kungälv 40,6 4,4% 20,4% 223 394 kr 517 1477 1580 103 7% 722 862 140 19% 2,4% 29% Lerum 38,7 2,8% 22,9% 236 201 kr 467 1588 1592 4 0% 717 752 35 5% 3,2% 37% Lilla Edet 41,1 6,0% 11,7% 191 944 kr 533 1503 1574 71 5% 740 906 166 22% 1,7% 34% Mölndal 39,0 6,4% 26,9% 225 845 kr 443 1380 1530 150 11% 588 723 135 23% 3,3% 26% Partille 39,2 5,9% 24,4% 229 257 kr 417 1456 1483 27 2% 633 634 1 0% 3,4% 37% Tjörn 43,2 5,3% 19,2% 220 797 kr 550 1576 1643 67 4% 783 928 145 19% 1,8% 31%
Snitt deltagande kommuner 40,0 5,4% 21,0% 224 597 kr 485 1509 1568 59 4% 704 792 88 13% 2,6% 33%
A) ekonomifakta.se B) scb.se
Deltagande kommuner
Bilinnehav per
1000 inv 2008 Deltagande kommuner
Körsträcka per bil 2008 Ale 483 Ale 1562 Alingsås 468 Alingsås 1538 Härryda 465 Härryda 1560 Kungsbacka 510 Kungsbacka 1614 Kungälv 517 Kungälv 1580 Lerum 467 Lerum 1592
Lilla Edet 533 Lilla Edet 1574
Mölndal 443 Mölndal 1530 Partille 417 Partille 1483 Tjörn 550 Tjörn 1643 Genomsnitt 485 Genomsnitt 1568 Deltagande kommuner Andel med eftergymna-sial utbildning 2008 Deltagande kommuner Andel ny-registrerade miljöbilar 2008 Ale 16% Ale 32% Alingsås 21% Alingsås 29% Härryda 24% Härryda 41% Kungsbacka 24% Kungsbacka 34% Kungälv 20% Kungälv 29% Lerum 23% Lerum 37% 483 468 465 510 517 467 533 443 417 550 485 400 420 440 460 480 500 520 540 560
Bilinnehav per 1000 invånare 2008
16% 21% 24% 24% 20% 23% 12% 27% 24% 19% 21% 15% 20% 25% 30%
Utbildningsnivå - andel med eftergymnasial utbildning 2008 1400 1450 1500 1550 1600 1650 1700
Körsträcka per bil, antal mil 2008
32% 29% 41% 34% 29% 37% 34% 26% 37% 31% 33% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Översikt projektkostnader Dialog med Hushållen 070901-110531
Alla inkomna fakturor till GR rörande projektet 4 905 108 kr Alla kostnader som Västtrafik haft tom. maj 1 639 747 kr Alla fakturor som kommit till respektive kommun 1 014 873 kr
Summa utgifter 7 559 728 kr
Fakturor till GR 2008-2011 2008 2009 2010 2011 Totalt
IMA, 38 182 fakturerade samtal + för utbildning 912 695 kr 1 621 258 kr 1 529 343 kr 0 kr 4 063 296 kr Frank & Earnest, broschyrer, brevpapper + ballonger 233 001 kr 225 785 kr 45 200 kr 0 kr 503 986 kr
Trafikkontoret 2 025 kr 27 740 kr 4 915 kr 0 kr 34 680 kr
Stormen: reflexer 0 kr 45 245 kr 0 kr 0 kr 45 245 kr
Kinnmark, bud av överex + frakt 343 kr 2 064 kr 0 kr 0 kr 2 407 kr
Mercuri Urval, processutvärdering + faktura fr Emil (ÅF) 0 kr 0 kr 84 000 kr 85 300 kr 169 300 kr
Resultatuppföljning IMA + goda exempel 0 kr 0 kr 0 kr 70 400 kr 70 400 kr
Ekonomisk revision 0 kr 0 kr 0 kr 10 000 kr 10 000 kr
Slutseminarium 0 kr 0 kr 0 kr 5 795 kr 5 795 kr
1 148 064 kr 1 922 092 kr 1 663 458 kr 171 495 kr 4 905 108 kr
Utgifter Västtrafik 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt
Lön och sociala avgifter 110 743 kr 417 814 kr 380 660 kr 424 866 kr 219 663 kr 1 553 746 kr Projektledarutbildning - kr 8 845 kr - kr - kr - kr 8 845 kr Mobiltelefon 3 263 kr 3 857 kr 3 659 kr 3 599 kr 904 kr 15 282 kr Lunch/fika vid utbildning av informatörer - kr 2 119 kr 3 474 kr 1 838 kr - kr 7 431 kr Advokat 1 120 kr - kr - kr - kr - kr 1 120 kr Biljetter 243 kr - kr - kr - kr - kr 243 kr Budtransport - kr 304 kr - kr - kr - kr 304 kr Provåkarkort - kr 958 kr 33 800 kr 18 018 kr - kr 52 776 kr 115 369 kr 433 897 kr 421 593 kr 448 321 kr 220 567 kr 1 639 747 kr
Fakturor direkt till kommunerna 2008 2009 2010 2011 Totalt
Partille 81 003 kr 0 kr 47 321 kr 0 kr 128 324 kr Alingsås 101 120 kr 62 859 kr 9 878 kr 0 kr 173 857 kr Mölndal 95 980 kr 115 621 kr 22 379 kr 0 kr 233 980 kr Kungälv 0 kr 80 943 kr 0 kr 0 kr 80 943 kr Tjörn 0 kr 25 233 kr 0 kr 0 kr 25 233 kr Härryda 0 kr 93 509 kr 0 kr 0 kr 93 509 kr Kungsbacka 0 kr 77 731 kr 0 kr 0 kr 77 731 kr Lerum 0 kr 0 kr 148 831 kr 0 kr 148 831 kr Lilla Edet 0 kr 0 kr 32 623 kr 0 kr 32 623 kr Ale 0 kr 0 kr 19 842 kr 0 kr 19 842 kr 280 111 kr 457 905 kr 282 884 kr 0 kr 1 014 873 kr Kostnadsfördelning i snitt hos alla kommunerna Andel
Porto för de båda utskicken 36%
Aktiviteter & annonser 24%
Upptryck av cykelkarta & tankstationsinfo 16% Brevpapper, kuvert & packning 1:a utskicket 14%
PAR - adresser och telefonnummer 10%
Ko
ort sa
”
amm
”Dial
Gö
kom
IMA
manfa
log m
ötebo
mmu
1
Markn
attnin
med h
orgre
unalf
110415
nadsutv
ng av
hushå
gione
förbu
5
vecklin
v resu
ållen”
ens
und
ng AB
ultate
”
en:
IMA Marknadsutveckling AB 2
Inledning
Dialogens huvudsakliga syfte är att får bilåkandet att minska. Påverkan har skett dels genom ett postalt utskick och genom telefonbearbetning. För att se vilken inverkan bearbetningen haft har ett antal frågor ställts för att kunna genomföra en uppföljning. Uppföljningen har gått till så att ett urval av 1500 hushåll ca ett år efter första telefonsamtalet ringts upp på nytt och besvarat samma frågor igen.
För att kunna säkerställa att en eventuell ökning eller minskning är en effekt av bearbetningen så har en kontrollgrupp/jämförelsegrupp använts. Denna består av 500 hushåll som inte varit utsatta för bearbetningen i projektet. Urvalet av dessa har skett vid uppringningen och bland dem som i inledningen säger sig inte ha uppmärksammat det utskick som föregått
uppringningen. Dessa blir heller inte föremål för någon som helst bearbetning/dialog utan får enbart svara på vissa frågor. I samband med uppföljningen rings dessa upp igen och får svara på samma frågor. Kontrollgruppen/jämförelsegruppen har en liten avvikande sammansättning än den bearbetade då dessa är de som inte uppmärksammat utskicket som föregår
uppringningen. Bl.a. så är medelåldern något lägre. De effekter som erhållits genom
bearbetningen och som visas i rapporten kan ändå när det gäller t.ex. antal mil bilkörning/år med mycket stor sannolikhet anses gälla.
Bearbetning av denna typ bygger på följande tanke:
Kunskap/information – Förändrad attityd – Förändrat beteende
När uppföljningen genomförs har det gått ca 12 månader. Det är ju inte alltid så att all effekt på beteende-nivå kan mätas efter denna tid.
Kommuner som deltagit i bearbetningen är:
Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla edet Mölndal Partille Tjörn
Transportbeteende innan bearbetning
• Man har i medeltal ca 1,5 bilar/hushåll, 12% av dessa är miljöbilar. • Man kör i medeltal ca 1500 mil/år, män kör längre än kvinnor.
• I ca 20% av hushållen åker någon kollektivt oftare än 3 dagar/vecka, ca 25% åker aldrig kollektivt.
• Ca 15% använder cykel oftare än 3 dagar/vecka för att transportera sig. • Ca 20% går för att transportera sig.
• C m Fig 1 Ca 30% kan minska bilå n tänka sig åkandet, se f att minska s fig 1 nedan. sitt bilåkand .
• • • • • • • • • Fig 2 Andelen hu bearbetnin Andelen hu (Ca 20%). Bilkörning se fig 2 ned bearbetnin De som tac större utstr Det minska Andelen av en ”grön” v majoritet ä Andelen m kontrollgru Bland dem för transpo Någon effe ushåll med gen (1,55 b ushåll med gen per år m dan. Kontro gen. Totalt a Minska ckat ja till o räckning än ade bilåkan v dem som växling (Ca är nöjd med med månadsl uppen (se fi m som minsk
orter har öka ekt av den u IMA Markn Effekter bil respektiv il/hh). miljöbil öka minskar i den ollgruppen ä antal sparad t CO2-utslä och fått infor de som inte det har indi fått Provåka a 20% av de
sitt Provåk laddning ök g 5). kat sitt bilåk at, se fig 6 o utskickade c knadsutveck r av bearbe ve antal bil ar generellt n bearbetad är här konst bilkörning: äpp: 15 300 rmation om e informatio ikationer på arkort har ö essa åker 2 d karkort. kar något m kande finns och 7. cykelkartan kling AB etningen ar per hushå t och inte ba e gruppen m tant vilket v : 6,46 miljo ton/år m sparsam kö on om detta å växling öv ökat sitt koll dagar/v elle
mer i den bea
en indikatio
kan inte ses
åll har inte p
ara i den bea
med i medel visar på en e
ner mil/år
örning tilläm a (13% mot ver till kollek
lektiva åkan r oftare, se arbetade gru on att använ s. påverkats a arbetade gru ltal 111 mil effekt av mpar detta i 22%, fig 3 ktivt resand nde, vilket k fig 4). En k uppen jämfö nda cykel oc 4 av uppen l/person, i mycket nedan). de. kan vara klar ört med ch att gå
Fig 3
Fig 5
Fig 6
Fig 7 • E v • B m • B 3 • V ä • I i • B En stor and visar på att Bearbetning miljöbilar ö Bearbetning 300 ton kol Viss tenden även att ma Information inverkan på Bearbetning Sam del av dem s det finns en gen minskar ökar dock ge
gen har min ldioxid.
ns till att bil an planerar s
nsmaterialet å hur man an
gen och Pro
mmanfattn som bearbet n potential. r inte på ko enerellt. nskat bilkörn åkandet som sitt resande t om sparsam nser sig kör ovåkarkortet ning och nå tats kan tänk rt sikt bilinn ningen med m minskat ö med bil bät m körnig fu ra. t ger en ökn ågra slutsat ka sig att m nehav och m d 6,46 miljo överflyttats ttre vilket k ungerar bra ning av det k tser inska sitt bi miljöbilsinn
ner mil och
till kollektiv kan ge helt u och har en k kollektiva r ilåkande vil nehav. Ande h sparat milj vtrafik. Mö uteblivna re klart positiv resandet. lket elen jön 15 öjligen sor. v
Slutrapport
Utvärdering Dialog med hushållen
2011-03-31
Mercuri Urval Katarina Bramer
Bakgrund
Mercuri Urval fick av Göteborgs Regionen (GR) uppdraget att göra en
utvärdering av projektet ”Dialog med hushållen” för att ta vara på erfarenheter och lärdomar som kan vara till hjälp om andra kommuner/organisationer vill göra liknande projekt i framtiden men även att utvärdera projektet i sig.
Mercuri Urvals uppdrag har varit att redovisa erfarenheter och synpunkter från personer delaktiga i projektet, hur samarbetet fungerat i projektet, hur projektets olika faser upplevts, hur informatörerna upplevt projektet samt dra slutsatser kring vad som är viktigt att tänka på inför framtida liknande projekt.
För utvärdering av projektet ”Dialog med Hushållen” har 18 personer, som varit delaktiga i projektet, intervjuats. Urvalet har bestått av representanter från styrgrupp, projektledning, telemarketingföretag samt kontaktpersoner i olika kommuner.
Summering övergripande intryck
Välskött projekt med högt engagemang från flertalet inblandade parter. Har drivits av hängiven projektledare med högt ställda krav på kvalitet, ansvar och samarbete vilket också har gett goda resultat. Det har funnits ett ömsesidigt högt engagemang och vilja till fruktbart samarbete med IMA (externt
telemarketingföretag). Projektet har också kännetecknas av stor samarbetsvilja över kommungränser med en övergripande positiv attityd till projektets
genomförande. Det finns en stor vilja till fortsatt samarbete över
kommungränserna i gemensamma satsningar som rör miljö och kollektivtrafiken, särskilt med inriktning kommunikation, attityder och beteende.
3
Samarbete och relationer
Det övergripande intrycket är att samarbetet överlag har fungerat mycket väl. De flesta i projektet har haft mest kontakt med projektledaren (PL), som haft en nyckelroll. Man har upplevt det samarbetet väldigt positivt och välfungerande. Tryggt, ordnat, stor hjälpsamhet, hög kompetens, tillgänglighet, tydlig
information, högt engagemang och ansvarstagande är några ord som beskriver upplevelsen. Ibland byttes kontaktpersonerna ut i kommunerna eller så var man flera personer i samma kommun, vilket kunde försvåra kontakten och därmed samarbetet.
Ytterligare en upplevelse är att alla har ställt upp på ett positivt sätt och de som har kunnat har delat med sig av tidigare erfarenheter.
Delaktighet och engagemang
Engagemang och delaktighet i projektet har varit mycket högt även om en del kommuner har satsat mer än andra och tex. haft fler egna aktiviteter. De flesta kommuner har försökt att samordna det här projektet med andra aktiviteter som pågår inom kommunen medan andra inte har haft kraft och resurser att hålla egna lokala aktiviteter.
Flertalet informatörer hos IMA har visat ett högt engagemang och upplevt informatörsrollen som meningsfull. De tog tex. själva initiativ till ytterligare utbildning inom miljöområdet. Personalomsättningen har varit relativt låg inom gruppen och genom att man skiftat kommun löpande har man haft bra
förutsättningar att hålla fokus och energi uppe.
Upplevelsen har varit att det funnits ett mycket högt engagemang hos PL. Återkommande synpunkter har varit att projektet varit långt och det har varit utmanande att hålla uppe engagemanget mot slutet.
Det finns också synpunkter på att Göteborgs Regionen (GR) skulle kunna vara mer drivande kring vad som kommer hända i nästa steg och att projektet inte är prioriterat internt inom Västtrafik (VT).
Syfte och mål
Det har varit tydligt för de inblandade vad projektets syfte och mål har varit. En KLIMP-ansökan fanns också där det framgick tydligt.
Några kommentarer har varit att det kan vara en fördel att skriva ansökan med fokus på aktiviteter snarare än mål eftersom det kan vara svårt att mäta. Man har också haft en farhåga att projektmålet har varit för högt satt med ett orealistiskt koldioxidmål eftersom man sökte innan man fick resultatet från tidigare
genomfört projekt.
Planering av tider, resurser och kostnader
Planering av tider, resurser och kostnader har fungerat väl. Tidplaner har hållits, resurser har funnits och kostnaderna har varit under kontroll.
Några kommentarer har varit att projekttiden har varit för lång, att det blev olyckligt med försämrade tider i kollektivtrafiken i samband med kontakten med hushållen, att det är svårt att bestämma tidpunkten för dialogerna så långt i förväg, att det hade varit bättre med ett halvårs varsel.
Andra synpunkter var att de fick problem internt i kommunen då man inte visste i början vilka resurser som krävdes, att det blev en lägre kostnad än budgeterat, att det har varit tydligt, att omfattningen på dialogen var längre och mer
omfattande än beräknat. Någon hade missuppfattat upplägget och trott att de skulle få tillbaka hälften av satsade pengar.
Kommentarer:
För vissa kommuner blev det helt fel med tidplanen men vi hade avtal med tex. IMA. Då fick vi ändra fokus till att ta in synpunkter, informera om biljettsystem etc. Fick problem med fakturor från Posten, svårt att få fram för kommunerna.
5
Mötesplaner, uppföljningsrutiner och dokumentering
Projektet har varit välorganiserat med planerade projekt- och styrgruppsmöten, informella möten vid behov med IMA, löpande uppföljning av genomförda aktiviteter med IMA, avstämningar med deltagande kommuner och noggrann dokumentation.
När det gäller uppföljning av själva resultatet av projektet har man använt sig av olika kontrollgrupper vid uppföljningen. En grupp som inte har fått information och inte heller erbjöds någonting och en grupp som fick information. Efter ett år har samma frågor ställts. Det fanns också ett nummer på varje provåkarkort så man har kunnat kontrollera hur många som aktiverats.
Några synpunkter har varit att man upplevt tydliga återrapporteringar på
styrgruppsmötena och kände en trygghet i att projektet fortskred enligt planerna. På projektmötena har deltagarna stämt av projektstatus och inte funnit några större utmaningar eller avvikelser längs vägen.
Några kommentarer kring osäkerhet har funnits när det gäller resultatet av projektet i sin helhet och uppföljningen kring det. Det har också funnits önskemål om att de synpunkter som kommit in från de uppringda hushållen skulle ha bearbetats på något sätt för att det skulle bli lättare att ta till sig.
Veckomöten på IMA fanns med som ett önskemål som komplement till information via mail från PL.
Projektorganisation, ansvar, befogenheter, roller
Det har överlag upplevts tydligt vad gäller projektorganisation, ansvar, befogenheter och roller. Det har skrivits avtal mellan inblandade aktörer i projektet för att förtydliga roller och ansvar. Det har också dokumenterats vad respektive projektledare ansvarar för.
Förbundsdirektören, GR, ytterst ansvarig för projektet, som var med och startade upp projektet har slutat under projektperioden.
Majoriteten av kommunerna har upplevt det väldigt tydligt vem som har ansvarat för vad och de har fått checklistor med vad de förväntas göra.
Någon har upplevt GR:s och dess PL roll som lite otydlig och lös i kanten. Det har också uppstått vissa otydligheter kring ansvarsgränser och roller mellan VT /IMA vad gäller frågor om materialhantering, information och arbetsledning.
Säkerställande av rätt kompetens och förmåga i projektet
Det har funnits flera projektdeltagare som har haft erfarenhet från tidigare liknande projekt, vilket man har kunnat dra nytta av. Ambitions- och
aktivitetsnivån i projektet har varit hög för att säkerställa kompetens och kvalitet. Vad gäller projektledning fanns det en hög faktakunskap och erfarenheter från tidigare liknande projekt i kombination med en stark vilja att skapa ett lyckat projekt. En bristande erfarenhet av projektledarrollen stöttades upp med en projektledarutbildning 2008 och stor egen inläsning och inhämtning av kunskap. När det gäller dialogerna upphandlades en extern aktör (IMA) via Göteborgs Stads upphandlingsbolag. Få aktörer på marknaden visade intresse för
uppdraget och bara ett företag med ramavtal lämnade i slutändan in anbud. Det nya samarbetet med IMA ställde stora krav på informations- och
kunskapsöverföring för att säkerställa kvalitet och ett ambitiöst
utbildningsprogram för informatörerna togs fram. De fick bl a utbildningar inom kollektivtrafiken, miljö- och klimatförändringar, miljöfordon, bränslen etc. De fick också omfattande lokal kommuninformation och linjekännedom på plats inför varje dialogstart.
Det ställdes ett antal baskrav på informatörerna som handlade om miljöintresse och lokalkännedom för att ha möjlighet att föra en bred miljö- och klimatdialog med kommuninvånarna.
Informatörerna har också gått kurser vid sidan om på eget initiativ. De har funnits en upplärningsprocess när det kommit in nya informatörer. Någon informatör fick sluta under perioden bland annat på grund av bristande kvalitet i arbetet.
Vad gäller informatörernas IT-kompetens och förmåga till informationssökning via nätet har det funnits en upplevelse av förbättringspotential för att möjliggöra mer effektiva arbetssätt.
Någon har också uttryckt osäkerhet kring kvalitet när det gäller uppföljningen av resultatet.
Överlag har man verkat för ett ständigt lärande i projektet för att hitta effektiva arbetssätt.
Kommentarer:
PL var en bra kompetenssäkrare, hon fångade upp det som saknades Har fått positiv feedback från andra att de som ringt varit proffsiga
7
Informatörerna gav ett seriöst intryck, lyssnade intresserat, verkade trovärdiga och ambitiösa
Vi har suttit bredvid de nya informatörerna och gått igenom, de har fått
upplärning. Vi har jobbat med att förbättra kvaliteten hela tiden, ett lärande hela tiden
Ledarskap
Det har funnits en väl fungerande styr- och projektgrupp som träffats med viss regelbundenhet. Det har också funnits ett starkt och engagerat operativt projektledarskap där deltagarna har upplevt ett stort ansvarstagande, ordning och reda, hög tillgänglighet, engagemang och kunskap. Någon har upplevt en otydlighet i ett delat projektledarskap. Rollerna har funnits väl dokumenterade på PL nivå.
Kommentarer:
Strukturerat och tydligt Höll vad hon lovat Information i god tid
GR – sammankallande, lugn, saklig, koll Mycket bra samarbete
Vi har gjort det vi blivit tillsagda att göra
Önskemål om starkare ledarskap från GR vad gäller fortsättningen
Information & kommunikation
Det har varit ett mycket informations- och kommunikationsintensivt projekt. Det har ställt mycket höga krav på framförallt PL arbetsinsats men även för flertalet deltagare i projektet. Tillsammans har man till stor del lyckats tillgodose informations- och kommunikationsbehov inom projektet samt använt sig av externa kanaler för att nå intressenter i omgivningen.
En kommunikationsplan för projektet har tagits fram. Det har gått ut
pressmeddelanden från GR och varje kommun och man har också tillgodosett Naturvårdsverkets krav på publicitet i samband med starten, där det ska framgå att de är med som finansiär.
Det har funnits löpande avstämningar med IMA för att säkerställa att kraven på information tillgodosetts. IMA har skickat ett dokument varje vecka till PL för löpande avstämning kring projektstatus och genomförda samtal.
Man har upplevt att konceptet ”Nya Vägvanor” har varit bra att använda, att det har gett en igenkänningsfaktor sedan tidigare och att det är en styrka att agera tillsammans utifrån det begreppet.
Det har funnits ett omfattande material att ta del av från centralt håll som varje kommun har haft möjlighet att anpassa efter lokala förutsättningar. Detta har överlag uppfattats som mycket positivt av deltagande kommuner.
Kommentarer:
Det har varit en hel del att läsa på inför varje kommunuppstart. Vi har haft pärmar med information bredvid oss (Västtrafik, Kommuninfo, Miljö etc) Är det något vi inte vetat har vi tagit reda på det.
Det har varit för mycket information, men det är bättre det än för lite. Vi skulle behövt mer tid för att läsa och sortera allt. Vi har utvecklats efterhand.
Det har varit ett visst strul med leveranser av material från Västtrafik vad gäller tex tidtabeller. Vissa provåkarkort gick inte att fylla på, fel på dem, vilket inte kändes bra.
Det har varit otroligt mycket information. Någon gång har materialet tagit slut, då har vi tryckt upp alternativa kartor.
Så mycket information! Lätt att bli förvirrad. Nytt betalsystem etc. Vi hade VT hemsida som grund, vissa informatörer har svårt att hitta samtidigt som de talar. Mycket i början när allting var nytt för IMA, vi hade lång tid med PL i början. Mycket med alla hemsidor och allt.
IMA - vi har haft informella möten efter behov med PL.
Ibland glömmer kommunerna att de fått information, har varit mycket information, inget riktigt bra sätt att ta hand om informationen, hamnar i inkorgen i ett mail. Tillgång till information i projektet var bra i början och under genomförande, lite mindre under slutfasen.
Bra med erfarenhetsutbyte på GR-möten, lite för mycket detaljer. Vi har anpassat materialet till lokala förutsättningar. Har varit bra att ta fram en cykelkarta, den har vi kunnat använda vidare inom kommunen.
9
Information & Kommunikation
Informatörernas upplevelse av att kunna påverka
Överlag finns en positiv upplevelse av direktkontakt med kommuninvånare, att miljö är ett ämne som engagerar och att bemötandet ofta varit vänligt och intresserat. Några kommentarer är att många synpunkter handlar om Västtrafik och det nya betalsystemet samt att mottagligheten och
möjligheten att påverka varit olika beroende på kommun. Det har också underlättat när kommunen haft förbättringar i lokaltrafiken de senaste åren.
Kommentarer:
Vi tror väldigt mycket på detta. Många tycker att det verkar vara ett bra sätt att man pratar med varje individ och kan ge riktad information.
Det gäller att vara inläst och kunnig. Ju mer du kan desto mer kan du
komprimera. Gäller att vara lyhörd och ge det de vill ha. Timingen blev fel i vissa fall tex. Mölndal och Alingsås där bussar drogs. Det blev positiv respons av informationen i de kommuner där man inte upptäckt alla linjer.
Betalsystemet har tagit mycket tid att förklara. Människor upplever många hinder, vet inte hur det ska göra, rädda att åka fast. Vissa har också hakat upp sig på skillnader mellan kommuner, varför får inte vi skolkort etc.
Informatörerna har varit bra på att ta fram resrutter, många som inte har koll på kollektivtrafiken i dag.
Allmänhetens upplevelse av VT är gnälligt, tex. biljettsystem, förseningar, strul. Positiva aspekter är att många blir ställda av att det skett många förbättringar i kollektivtrafiken de senaste åren.
Ibland har det blivit mer intervju än dialog, olika lätt beroende på ålder och kön. Kvinnor mellan 50-60 år är intresserade och extra mycket när det gäller cykel. Män (45-60år) har varit mer svårflirtade.
Olika upplevelser beroende på vilken kommun man ringde. Tex. Lilla Edet, rörde sig inte så mycket, cykelavstånd, svårt få tag på folk, jobbade skift.
Vi har haft stort engagemang och intresse för miljö, glad när man kan påverka någon.
Positivt har varit att de flesta svarat, varit positiva när vi ringer och att de vill ha kontakt. Miljön är ett ämne som engagerar. Vissa samtal tar 30 minuter, andra 7
minuter så hoppas man att det ska gå jämnt ut. Man får göra efter eget huvud och känna efter hur intresserad personen är.
Upplägget har fungerat bra med ett utskick först från kommunen och att vi sedan ringer på uppdrag av dem. Kuvertet kunde varit mer utmärkande, så man hajat till lite. Själv väntade jag på ett kuvert men såg det ändå inte bland all post.
Vad har fungerat bra ?
Den övergripande bilden är att projektet fungerat väl både i projektstart, genomförande och slutskede, med viss avtagande kommunikation mot slutet. Engagemanget har varit högt, det har funnits en styrka och en kontinuitet i projektledarrollen, tid- och mötesplaner liksom budget har följts, man har aktivt jobbat med kompetens- och kvalitetssäkring, gjort löpande uppföljningar,
samarbetet har fungerat väl och viljan till fortsatt samverkan över regiongränser är stor.
Kommentarer:
Bra med samarbete inom GR / regionperspektiv / ta ett helhetsgrepp Bra att GR samordnade ansökan, skönt att slippa redovisa KLIMP Bra positivt samarbete
Strukturerat & tydligt
Projektledningen exemplarisk Hela projektet har fungerat bra Ekonomisk uppföljning
Planering
Information i god tid, tydligt
Genomarbetat upplägg, bra med ett färdigt koncept Värdefullt att få in så många synpunkter
Lagom många möten på GR, bra nivå på informationen
Telemarketingdelen har fungerat väl, alla parter har velat få det att fungera Använt oss av erfarenheter från tidigare projekt
11
Vilka utmaningar har funnits i projektet?
De flesta kommuner har inte upplevt några större utmaningar i projektet utan tycker att allting har rullat på enligt planerna. För IMA har projektet inneburit en högre volym på samtal än vad man varit van vid och dessutom har projektet löpt under en längre tidsperiod än vad man normalt har. Det har inneburit interna utmaningar för företaget i form av bland annat förändrade krav på IT-system och anställningsvillkor. Nedan följer ett antal kommentarer kring upplevelsen av utmaningar i projektet.
Kommentarer:
I början att få ihop allting, mötena när vi formerade arbets- och ledningsgrupper. Att få ett antal parter att samverka. Hitta samsyn. Inom en rimlig tid.
Rapportera in resultaten. Att sitta flera år i förväg och uppskatta vad som händer, viktigt att visa vad man har gjort.
Utvärderingen. Hur ska vi mäta på bästa sätt? Vad exakt ska vi fråga, hur ska vi få fram koldioxid etc.
Få genomslag i det man gör. Hur får man nyttan som vi har tänkt. Kontakten i telefon, förklara vikten av det här.
Lite knepigt att få nummer av PAR, lite svårt att få ihop nummer. Att få tag på folk och göra ett korrekt urval.
Otydlig ansvarsfördelning hos oss internt i kommunen.
IT-system. Vi är inte vana vid så hög volym på samtal. Många samtal över lång tid. Har gått så bra att alla farhågor inte har existerat.
Anställningsvillkor - vi har timanställd personal, projektet löpte över relativt lång tid.
Vad skulle kunna fungera bättre?
Här följer ett antal tankar och synpunkter kring vad som skulle kunna ha fungerat bättre i projektet och vad man skulle kunna ha gjort annorlunda utifrån ett
backspegelperspektiv.
Kommentarer:
Kanske hade vi nått längre om vi mobiliserat alla kommunerna?
Oklart hur omfattande KLIMP-projektet fick vara. Vi hade kunnat tänka oss fler intervjuer om det fanns utrymme för det som tex. Lerum.
Har hållit på under så lång tid, svårt att förutse vad som händer, man får vara beredd att ändra projektet under resans gång för att kunna få rätt ”timing”.
Färdigt ”aktivitetskit” där Västtrafik ingår”. Kommunpaket där VT tar en aktiv roll. Vi missade själva att i starten avsätta pengar, skulle gjort bättre förankring i kommunstyrelsen.
Det mest komplicerade var att få fram kuvert, kanske kunde vi köpa in gemensamt i projektet.
Man måste ha med mobilnummer för att nå folk (alla har inte fast). Vi fick svårt att få ihop målet i utvalda områden. Fick öka antalet i andra delar för att få ihop rätt antal.
Fick intrycket att informatörerna inte sålde in så mycket, att det var mer ett undersökningssamtal. Skulle tycka det var bra med en mer säljande attityd. Informationsdelen om vad som hänt inom kollektivtrafiken tyckte vi var det viktigaste.
Vi fick in många synpunkter, bra om de hade strukturerats upp, bearbetat kommentarerna på något sätt. Vi var sämst på att ta hand om de frågor och synpunkter som kom in.
Hur går vi vidare för att hålla dialogen levande? Kanske redan vid uppföljningen / skulle vi ringa upp alla? Har det varit tillräckligt stor dimension på
kontrollgrupperna? Vi ville ha information om hur uppföljningen skulle göras innan de börjat ringa.
13
Vill ha snabbare feedback på resultat för att kunna ge feedback till kommuninvånare och diskutera fortsättningen? Var det här bra? Uppföljning och resultat har vi inte fått ta del av, vet att den har gjorts.
Saknar en förundersökning (nuläge) och en efterundersökning (efterläge). I vårt fall blir det väldigt långt efter som kontrollgruppen följs upp.
GR – skulle kunna varit fler möten där, information om vad som händer i de andra kommunerna, dela erfarenheter. Workshops. Kommunerna har inte jobbat ihop sig, vi har bara hanterat projektstatus.
Synas ännu mer och få genomslag, svårt att höras i bruset.
IMA – har en tidsbegränsning, försöker hålla det ganska kort, kan lägga på mer så de känner att de har tid.
Provåkarkorten ska fungera, ska aktiveras. Tidtabellerna ska vara rätt och skickas rätt.
Provåkarkorten har fungerat sådär, numren har inte till 100% sorterats per kommun vilket försvårar i uppföljningen, vi behöver ett förtydligande inför framtiden.
IMA – tekniken, vi skulle ha valt en webblösning, hade varit säkrare och vi hade sluppit filöverföringar i undersökningen. Tekniken har strulat ibland tex.
telefonlistor.
Har varit lite struligt med de informatörer som kommit och gått. Kunde varit bra om arbetsledaren satt på samma plats
Vi hade behövt starta en intern projektgrupp i kommunen, utse vilka som ska ingå, vad som förväntas och bättre samordna resurserna internt. ( Kart / GIS kompetens, informatör, samarbete miljö/trafikfrågor etc.)
Vad är viktigt att tänka på inför framtida liknande
projekt?
Här redovisas ett antal synpunkter utifrån vad man ur ett lärande perspektiv skulle kunna ta med sig inför framtida uppdrag av liknande karaktär.
Kommentarer:
GR är en bra huvudman, förhållandevis fri part. Det blir en kraft när man vill något gemensamt, tror det behövs i allra högsta grad i K2020.
Tidsaspekten. Svårt med så långa projekt, hålla engagemanget uppe hela vägen. Bra med kortare tidplaner för att sammanföra med positiva förändringar.
Det ska vara enkelt för kommunen, gärna färdiga koncept och aktiviteter ”Vi kommer ut och tar med oss Västtrafik”
Viktigt att avsätta resurser och personer som känner ansvar, äger frågan och lägger den tid som krävs. Bra med kontinuitet i Projektledarrollen, tydlighet, ordning, kunskap och vilja.
Engagemang från kommunerna. Se det här projektet som en del av det långsiktiga arbetet. Att kommunerna avsätter tillräckligt med tid för projektet. Viktigt att utse någon som PL på kommunen så det inte ligger på fler personer och att man dokumenterar både lokalt och regionalt.
Lägga lite mer krut på uppföljningen, skulle kunna omfatta fler personer. Kanske kunde finnas gemensam webb för att se vad som händer i de andra kommunerna. Vet inte vad de andra har gjort.
Rätt kunskap hos telemarketingföretaget. Viktigt att vara noggrann och ha bra informatörer. Skulle behövts mer IT-kompetens hos informatörerna. Förmåga att hitta /söka info. med hjälp av hemsidor / dokument
En grupp som jobbar med olika saker skulle kunna ta snabba projekt med mer flexibilitet. Frågan är om det ska vara ett projekt eller i löpande verksamhet? Kolla så det inte går ut en massa annan information från kommunen samtidigt, tar en massa extratid att förklara, kanske kan kommunerna ha en plan för sina utskick. Nu kanske de svarar ”ja” på ett helt annat utskick.
Kommuninformationen: bra om man får kompendie direkt på plats, kunna anteckna och ta med sig direkt. Lite mer tid för inläsning av information i uppstarten. Göra upplägget med kommuninformationen så likt som möjligt. Behöver också titta på cykelperspektivet i kommuninformationen.
15
Övriga synpunkter
Här redovisas ett antal övriga tankar och synpunkter som rör projektet.
Kommentarer:
Jag undrar hur stor funktion det har att ringa vid ett enstaka tillfälle, skulle vara de som haft provåkarkort i så fall. Jag tror det behöver upprepas och att det ska ha en fortsättning.
Svårigheten är att se den långsiktiga effekten av påverkansprojekt och svårt att följa upp, svårt att se vad som påverkar. Många säger att det är
kostnadseffektivt, tror det är bra i kombination med förbättringar. Tror det handlar om attityder till livsmönster, skapa helhet kring familjesituation,
samhällsplanering. Tycker man ska jobba vidare med det som Mölndal gjort – kartläggning Komfortare, Flexibilister och GCK:are. Jobba vidare med
kommunikation och förståelse
Kommuner inom K2020 behöver hitta strategier för detta. Vi har många likartade utmaningar. Skapa gemensamma koncept.
Gäller att samordna frågorna och göra tydliga satsningar. Skapa ett gemensamt program för hur man jobbar med detta (resenären ska inte behöva se
kommungräns).
Hur skiljer sig Västtrafiks egna arbete kring kommunikation mot KLIMP-projektet? De gör väl egna undersökningar?
Vem ska äga frågan? Tycker att Västtrafik borde ta ett större ansvar. Inte minst när det gäller företagsdelen, de borde ha direktkontakt till de större företagen. Mycket synpunkter på Västtrafik och kollektivtrafiken har kommit in. Känns viktigt att de tas omhand av dem och att det ges återkoppling på något sätt. Det är många synpunkter som kommunen inte kan fixa själva.
Tror det är svårt att få folk att ändra sig om man inte gör förbättringar. Behöver förbättra deras möjlighet att ändra sig, få till en turtäthet. Tror det behövs både en miljövinst och en ekonomisk besparing eller att det blir enklare på något sätt för att få människor att förändra sig.
Jag tror inte vi kan se förändringar under det här året utan det handlar snarare om att försöka få folk att lära sig mer om de alternativ som finns. När det gäller
att förändra människors attityder, behöver detta var något som en del av något större.
Vet inte riktigt hur samtalen går till. Svårt att säga vad det ger. Synd att
uppföljningen är så pass liten och inte görs per kommun, kan vara svårt att dra slutsatser angående förändring av beteende
Viss ovisshet kring slutet, känns lite sent med möte i maj. Hur går det med uppföljning? Osäkerhet kring kontrollgrupp? Kan vi dra slutsatser utifrån den för vår kommun? Borde vi ha en egen kontrollgrupp? Kommer de också att
informera om det senaste som hänt i tex. kollektivtrafiken / ny direktbuss etc? Vi är alltid nyfikna på att göra mer som främjar kollektivtrafiken. Politikerna vill satsa på detta! Hoppas vi kan hitta något liknande – ingen klar bild av
fortsättningen.
Summering och Slutsatser
Här följer en summering och ett antal slutsatser som kan dras utifrån projektutvärderingen
• Välskött projekt med tydligt mål och syfte
• Tydlig och strukturerad projektledning med högt engagemang • Väldokumenterad projektorganisation med roller, ansvarsfördelning,
kommunikationsplan, budget etc.
• Kontinuerlig uppföljning och styrning av arbetet • Tydlig information och välfungerande kommunikation
• Flexibelt och informellt samarbete IMA / Uppdragsgivare. Hög arbetsinsats för att få igång samarbete med helt ny extern aktör
• Omfattande utbildningsinsatser. Hög kunskap och kompetens från tidigare projekt
• Stor förmåga till samarbete i projektet
• Bra med ett genomarbetat och tydligt upplägg som är enkelt för kommunerna att applicera
17
• Högt intresse av att göra gemensamma satsningar, dela erfarenheter och jobba över kommungränserna
Summering & Slutsatser
Att tänka på inför framtiden
• Tidsaspekten. Behov av att korta ner projekttiden och ha större flexibilitet för att synka med kollektivtrafikförändringar
• IT-system som stödjer det omfattande informations- och materialbehovet för att underlätta arbetsinsatsen samt handhavande kompetens
• Söka projektfinansiering genom aktivitetsmål om möjligt
• Förtydligande av roller och ansvar kring informationshantering och arbetsledning mot IMA
• En fördel att forma en intern projektgrupp på respektive kommun med en ansvarig delprojektledare/kontaktperson för projektet
• Behov av kontinuitet. Flertalet kommuner ser projektet som en del i ett större sammanhang och ett långsiktigt gränsöverskridande samarbete • Stort intresse av att fortsätta jobba gemensamt över kommungränser.
Kommunerna uppskattar att ta del av färdiga koncept, särskilt med inriktning kommunikation, attityd, beteende
