processindustrin
Daniel Gustafsson
25 juni 2015
Examensarbete i till¨ ampad fysik och elektronik, 20 po¨ ang Handledare p˚ a TFE-UmU: Shafiq ur Rehman
Examinator: Thomas Mejtoft
Ume˚ a Universitet
Institutionen f ¨ or till ¨ ampad fysik och elektronik SE-901 87 UME˚ A
SVERIGE
Denna studie avser en utv¨ardering av bevakningsfunktionen i en TAK mjukvara, som heter ProTAK. D¨ar TAK st˚ar f¨or tidstillg¨anglighet, anl¨aggningsutnyttjande och kva- litetsutfall vilket ¨ar ett sammantaget m˚att f¨or att m¨ata en fabriks effektivitet. Bevak- ningsfunktionen till˚ater anv¨andaren att administrera och utf¨ora bevakningar p˚a speciella driftkritiska objekt i pappers- och massaprocessen f¨or uppf¨oljning mot leverant¨orer. Be- vakningsfunktionen kan om den anv¨ands korrekt resultera i en h¨ogre tidstillg¨anglighet p˚a maskinen vilket resulterar i h¨ogre vinst f¨or fabriken. Det visar sig att bevaknings- funktionen anv¨ands i begr¨ansad omfattning av kunderna och studien avser att ta reda p˚a orsakerna till detta och f¨oresl˚a f¨orb¨attrings˚atg¨arder f¨or att ¨oka utnyttjandegraden.
Utf¨orandet av studien baserades p˚a den vetenskapliga teorin kring anv¨andarutv¨ardering d¨ar tre l¨ampliga utv¨arderingsmetoder valdes ut. Dessa tre metoder bestod av en web- benk¨at, en observationsstudie samt en fokusgrupp.
Slutresultatet visade att bevakningsfunktionen uppskattades hos kunden men att den beh¨ovde f¨orst¨arkas p˚a vissa punkter. ProTAK Systems AB beh¨over utveckla sin mark- nadsf¨oring samt upplysa kunden om nya funktioner men ¨aven f¨orb¨attra/f¨ortydliga vissa moment i gr¨anssnittet. Studien visar ocks˚a att anv¨andaren saknar st¨od, hj¨alp, utbild- ning och information om hur bevakningsfunktionen kan anv¨andas p˚a den egna fabri- ken. En plan med f¨orb¨attringsf¨orslag arbetades fram tillsammans med utvecklaren och f¨orhoppningen ¨ar att studiens resultat kan st˚a som mall n¨ar ¨ovriga funktioner i pro- gramvaran utv¨arderas f¨or framtidens ProTAK.
Evaluation of Software for the Process Industry
This study is an evaluation of the runtime watch function in a OEE software, known as ProTAK. OEE stands for Overall Equipment Effectiveness, it’s a way to measure the factories process efficiency. The runtimewatch function allows the user to setup and monitor certain critical objects that are of importance for the pulp and paperprocess at the mill. The data from the runtimewatch can be correlated towards the suppliers specification for the components. The function can if beeing used correctly result in a higher timeavailablity utilization rate for the factories which in turn results in a higher profit margin for the companies. It turns out that the function is used to a limited extent by the customers and the study intends to find out the reasons behind this and to pro- pose improvement suggestions to increase the utilization rate. The design of the study was based on the scientific theory of user evaluation in which three suitible evaluation methods were selected. The three methods that were used were the webbsurvey, the observationstudy and the focusgroup.
The end result showed that the function was appreciated by the customer but needed to be strengthened in certain areas. ProTAK Systems AB needs to develop its marketing of new features and educate the customer, but also improve/clarify certain critical user steps in the graphical user interface. The study shows that the user lacks support, as- sistance, training and information on how the function can be best used on their factory.
A plan with improvement proposals was developed in correlation with the developer and it’s hoped that the results of the study can serve as a basic template when other features of the software are evaluated for building the next major iteration of ProTAK.
1 Introduktion 1
1.1 Skogsindustrin i Sverige . . . 1
1.2 Vad ¨ar ProTAK? . . . 3
1.2.1 Systembeskrivning . . . 4
1.3 Vinster med ProTAK i organisationen . . . 6
2 Bakgrund 7 2.1 Bevakningsfunktionen i ProTAK . . . 7
3 Problembeskrivning 9 3.1 Uppgiften . . . 9
3.2 M˚al . . . 12
3.3 M˚algrupp . . . 12
3.4 Avgr¨ansning . . . 12
4 Tillv¨agag˚angss¨att 13 4.1 Arbetsmetod . . . 13
4.2 Verktyg och hj¨alpmedel . . . 15
5 Relevant forskning - En sammanst¨allning 17 5.1 Interaktionsdesign . . . 17
5.1.1 M¨anniska-Maskin-Interaktion (M-M-I) . . . 17
5.1.2 Iterativ designprocess . . . 18
5.2 Anv¨andbarhet . . . 18
5.2.1 Att m¨ata anv¨andbarhet . . . 20
5.3 Utv¨ardering . . . 21
5.3.1 Utv¨arderingsformer . . . 21
5.3.2 Ramverk f¨or utv¨ardering . . . 29
5.3.3 Utv¨arderingsplan . . . 31
5.3.4 Utv¨arderingsmetodik . . . 31
5.4 Hj¨alpforskning . . . 32
5.4.1 Hj¨alp och dokumentation . . . 33
iii
6 Utv¨ardering av bevakningsfunktionen 35
6.1 Dom¨ananalys . . . 35
6.1.1 Pappers och massafabriken . . . 35
6.1.2 Val av fabriker att utf¨ora studien p˚a . . . 36
6.1.3 Operat¨orens arbetsplats . . . 36
6.2 Anv¨andaranalys . . . 37
6.2.1 Kartl¨aggning av anv¨andaren . . . 37
6.3 F¨oruts¨attningar f¨or anv¨andarutv¨ardering . . . 38
6.3.1 Utv¨arderingsm˚al . . . 38
6.3.2 Utv¨arderingens begr¨ansningar . . . 38
6.4 Utv¨arderingsmetod . . . 39
6.4.1 Val av utv¨arderingsmetod . . . 39
7 Resultat 43 7.1 Webbenk¨aten . . . 43
7.2 Observation med webbenk¨at och UEQ resultat . . . 45
7.2.1 Scenariotid . . . 45
7.2.2 Scenariotid grupperat p˚a fabrik och befattning . . . 46
7.2.3 Sammanst¨allning av felgraden p˚a utf¨orda scenarion . . . 52
7.2.4 Svar p˚a webbenk¨at (operat¨oren) . . . 54
7.2.5 Svar p˚a UEQ enk¨at (operat¨oren) . . . 56
7.2.6 Svar p˚a webbenk¨at (avdelningsansvariga) . . . 57
7.2.7 Svar p˚a UEQ enk¨aten (avdelningsansvariga) . . . 59
7.3 Lista med uppt¨ackta anv¨andbarhetsproblem . . . 60
7.4 Anv¨andbarhetsm¨atning . . . 61
7.5 Fokusgrupp resultat . . . 62
7.6 Hypotestest . . . 63
8 Diskussion 67 8.1 Diskussion av resultat fr˚an webbenk¨at . . . 67
8.2 Diskussion av observation med webbenk¨at och UEQ resultat . . . 73
8.2.1 Analys av webbenk¨aten (operat¨oren) . . . 73
8.2.2 Analys av UEQ enk¨at (operat¨oren) . . . 76
8.2.3 Analys av webbenk¨aten (avdelningsansvariga) . . . 77
8.2.4 Analys av UEQ enk¨at (avdelningsansvariga) . . . 79
8.3 Hur anv¨andbar ¨ar bevakningsfunktionen? . . . 80
8.4 Samtal med utvecklaren . . . 81
9 Slutsatser 83 9.1 F¨orslag p˚a kompletteringar . . . 85
9.2 L¨ardomar av studien . . . 86
10 Framtiden f¨or ProTAK 87
10.1 Konceptf¨orslag . . . 87
10.1.1 Ombyggnad av bevakningsformul¨ar . . . 88
10.1.2 Import av dokument . . . 89
10.1.3 Implementation av hj¨alp . . . 89
10.1.4 Uppmuntra till anv¨andande . . . 90
10.1.5 Tydligg¨ora utf¨orande av bevakningsfunktionen . . . 91
11 Tillk¨annagivanden 93
Referenser 95
A Genomg˚ang av bevakningsfunktionen 99
B Fl¨odesschema bevakningsfunktionen 107
C Enk¨aten om bevakningsfunktionen 109
D UEQ enk¨aten 115
E Scenariobeskrivning 117
F Resultat av webbenk¨aten 119
G Resultat av webbenk¨at operat¨oren 127
H Resultat av webbenk¨at avdelningsansvariga 137
I Fokusgruppen - diskussionsunderlag 143
1.1 Sverige ¨ar 3:e st¨orsta leverant¨or av massa och papper i v¨arlden [34] . . . 2
1.2 Import/Export f¨orh˚allande f¨or olika industrigrenar i Sverige [34] . . . . 2
1.3 Exempel p˚a grafiken i ProTAK f¨or en pappersmaskin . . . 3
1.4 Uppbyggnad av en typisk installation av ProTAK . . . 4
1.5 L¨onsamhetsf¨orb¨attring vid ¨okad tidstillg¨anglighet [13] . . . 6
2.1 Bevakningssambandet mellan olika befattningar . . . 8
2.2 Bevakningslistan i ProTAK . . . 8
3.1 F¨orh˚allandet f¨or bevakningsutnyttjandet mellan avdelningar p˚a fabrikerna 11 3.2 F¨orh˚allandet mellan bevakningsutnyttjandegraden och andel med passe- rad g˚angtid . . . 11
4.1 Arbetsg˚angen enligt pyramidmodellen . . . 14
4.2 Studiens tre utv¨arderingsformer . . . 14
4.3 Webbtj¨ansterna FreeOnlineSurvey [27] och NinjaMock [30] . . . 15
5.1 Den iterativa designmodellen [22] . . . 18
5.2 Oversikt ¨¨ over UEQ modellen [21] . . . 25
5.3 Exempel p˚a ett UEQ testresultat [21] . . . 26
6.1 En papperslinje med tv˚a avdelningar . . . 35
6.2 En fiberlinje med flera avdelningar . . . 36
6.3 Beskrivning av utv¨arderingsmomenten . . . 41
6.4 Detaljbeskrivning av utv¨arderingsformerna i studien . . . 41
7.1 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or operat¨orer p˚a Fabrik A . . . 46
7.2 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or avdelningsansvariga p˚a Fabrik A 47 7.3 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or operat¨orer p˚a Fabrik D . . . 48
7.4 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or avdelningsansvariga p˚a Fabrik D 49 7.5 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or operat¨orer p˚a Fabrik Q . . . 50 7.6 Grafisk visualisering av scenariotid f¨or avdelningsansvariga p˚a Fabrik Q 51
vii
7.7 Operat¨orens scenarion med flest rapporterade fel . . . 52
7.8 Avdelningsansvarigas scenarios med flest rapporterade fel . . . 53
7.9 UEQ resultatet f¨or operat¨orer . . . 56
7.10 Stapeldiagram UEQ resultatet f¨or operat¨orer . . . 56
7.11 UEQ resultatet f¨or avdelningsansvariga . . . 59
7.12 Stapeldigram UEQ resultatet f¨or avdelningsansvariga . . . 59
10.1 Konceptf¨orslag p˚a bevakningsformul¨aret . . . 88
10.2 Konceptf¨orslag p˚a en resultattavla i ProTAK . . . 91
10.3 Pulserande trafikljus med nyanser av r¨ott och gult . . . 92
10.4 Bevakningsfliken som upplyser anv¨andaren om krav p˚a aktivitet . . . . 92
10.5 Ballonghj¨alp som upplyser om antal bevakningar med passerad g˚angtid 92 C.1 Webbenk¨aten . . . 114
D.1 UEQ enk¨aten . . . 116
F.1 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 1 . . . 119
F.2 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 2 och 3 . . . 120
F.3 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 4, 5 och 6 . . . 121
F.4 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 7, 8 och 9 . . . 122
F.5 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 10, 11 och 12 . . . 123
F.6 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 13, 14 och 15 . . . 124
F.7 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 16, 17 och 18 . . . 125
F.8 Svar p˚a webbenk¨at fr˚aga 19, 20 och 21 . . . 126
G.1 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 1 . . . 127
G.2 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 2 och 3 . . . 128
G.3 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 4, 5 och 6 . . . 129
G.4 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 7, 8 och 9 . . . 130
G.5 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 10, 11 och 12 . . . 131
G.6 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 13, 14 och 15 . . . 132
G.7 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 16, 17 och 18 . . . 133
G.8 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 19, 20 och 21 . . . 134
G.9 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 22, 23 och 24 . . . 135
G.10 Svar p˚a webbenk¨at operat¨oren fr˚aga 25 . . . 136
H.1 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 1 . . . 137
H.2 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 2 och 3 . . . 138
H.3 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 4, 5 och 6 . . . 139
H.4 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 7, 8 och 9 . . . 140
H.5 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 10, 11 och 12 . . . 141
H.6 Svar p˚a webbenk¨at avdelningsansvarig fr˚aga 13 och 14 . . . 142
3.1 Statistiken g¨allande bevakningsutnyttjande f¨or svenska kunder . . . 10
3.2 Statistiken g¨allande bevakningsfunktionen f¨or tre utvalda fabriker . . . . 10
5.1 Anv¨andbarhetscykeln enligt Faulkner [9] f¨or design av anv¨andbara pro- dukter . . . 20
5.2 En sammanst¨allning av de tre utv¨arderingsformerna enk¨ater/unders¨okningar, observationsstudie och fokusgrupper . . . 28
7.1 Resultatet av webbenk¨aten . . . 44
7.2 Tidsresultat f¨or operat¨oren att utf¨ora scenarios . . . 45
7.3 Tidsresultat f¨or de avdelningsansvariga att utf¨ora scenarios . . . 45
7.4 Tidsresultat f¨or operat¨orer p˚a fabrik A att utf¨ora scenarios . . . 46
7.5 Tidsresultat f¨or avdelningsansvariga p˚a fabrik A att utf¨ora scenarios . . 47
7.6 Tidsresultat f¨or operat¨orer p˚a fabrik D att utf¨ora scenarios . . . 48
7.7 Tidsresultat f¨or avdelningsansvariga p˚a fabrik D att utf¨ora scenarios . . 49
7.8 Tidsresultat f¨or operat¨orer p˚a fabrik Q att utf¨ora scenarios . . . 50
7.9 Tidsresultat f¨or avdelningsansvariga p˚a fabrik Q att utf¨ora scenarios . . 51
7.10 Resultatet av felgraden hos operat¨orer p˚a utf¨orda scenarios . . . 52
7.11 Resultatet av felgraden hos avdelningsansvariga p˚a utf¨orda scenarios . . 53
7.12 Resultatet fr˚an operat¨orsenk¨aten efter utf¨orda scenarios . . . 55
7.13 UEQ data operat¨oren . . . 56
7.14 Resultatet fr˚an avdelningsansvarigas svar p˚a enk¨aten efter utf¨orda scenarios 58 7.15 UEQ data avdelningsansvarig . . . 59
8.1 Analys av resultat fr˚an webbenk¨aten . . . 72
8.2 Analys av resultat fr˚an operat¨orens webbenk¨at . . . 75
8.3 Analys av resultat fr˚an webbenk¨at till de avdelningsansvariga . . . 78
ix
Introduktion
Sverige ¨ar ett land som gjort ett intryck p˚a v˚ar omv¨arld, bland annat genom att ha skapat f¨oruts¨attningar f¨or m˚anga internationellt framst˚aende produkter och tj¨anster.
Det finns en entrepren¨orsanda i landet och goda m¨ojligheter erbjuds den som ¨ar villig att ta risker, tro p˚a sina id´eer och f¨orverkliga dem. Sverige har under m˚anga ˚ar byggt upp en industri baserad p˚a naturtillg˚angar, som skog och malm. Tillg˚angen till skog har resulterat i en nationell verksamhet som i global konkurrens tillverkar och levererar papper, kartong, pappersmassa och s˚agade tr¨avaror till kunder i hela v¨arlden.
ProTAK ¨ar en mjukvaruapplikation som skapades av Arne H¨agglund, Per Gann˚a och Kent Gidl¨of, samtliga med r¨otterna fr˚an processindustrin. De hade en vision om att vi- sualisera processen f¨or tillverkning av papper och massa f¨or att l¨attare kunna f¨olja upp orsaken till driftst¨orningsproblem som uppst˚ar i produktionen. Tanken var att genom att st¨alla de relevanta fr˚agorna till varf¨or vissa st¨orningar sker, och genom att mini- mera riskerna att de sker igen, kunna ¨oka processens tillg¨anglighet (att maskinen p˚a avdelningen producerar).
1.1 Skogsindustrin i Sverige
Skogsindustrin ¨ar enligt branschstatistik [34] en betydelsefull del i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar syssels¨attning i hela landet. Med sin f¨ornybara r˚avara har skogsindustrin en nyckelroll i utvecklingen mot ett h˚allbart samh¨alle. Till skogsindustrin r¨aknas f¨oretag inom massa- och pappersindustrin och den tr¨amekaniska industrin. Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Av svensk industris syssels¨attning, export, oms¨attning och f¨or¨adlingsv¨arde svarar skogsin- dustrin f¨or 9–12 %. Sverige ¨ar v¨arldens tredje st¨orsta export¨or av skogsindustri produkter [34] som papper, massa och s˚agade tr¨avaror (se Figur 1.1). Handeln med skogsindustri- produkter ger Sverige ett betydande handels¨overskott. ˚Ar 2013 uppgick exporten av skogsindustriprodukter till 120 miljarder kronor [34], medan importen av skogsindustri- produkter uppgick till 30 miljarder kronor (se Figur 1.2).
1
Figur 1.1: Sverige ¨ar 3:e st¨orsta leverant¨or av massa och papper i v¨arlden [34]
Figur 1.2: Import/Export f¨orh˚allande f¨or olika industrigrenar i Sverige [34]
1.2 Vad ¨ ar ProTAK?
Inom all industri ¨ar det viktigt att ha en h¨og tidstillg¨anglighet (T) och ett h¨ogt anl¨aggningsutnyttjande (A) samt ett h¨ogt kvalitetsutfall (K) f¨or att n˚a ett s˚a bra re- sultat som m¨ojligt. Dessa tre faktorer utg¨or tillsammans en maskins TAK-v¨arde och det ¨ar ett j¨amf¨orelsetal som kan anv¨andas f¨or till exempel m˚alstyrning eller j¨amf¨orelse mellan maskiner. Den engelska motsvarigheten f¨or TAK ¨ar OEE och det st˚ar f¨or Overall Equipment Effectiveness [32]. Kort sammanfattat s˚a anger T under hur l˚ang tid som maskinen producerar och A m¨ater hur fort maskinen k¨or i f¨orh˚allande till potentiell maxkapacitet och K visar hur mycket av det som producerats som ¨ar av godk¨and kva- litet.
Nyckeln till ¨okad l¨onsamhet ¨ar att minimera risken till att olika typer av of¨oruts¨agbara avbrott, stopp och st¨orningar intr¨affar i processen.
ProTAK ¨ar en TAK/OEE programvara som har utvecklats sedan ˚ar 2000 av ProTAK Systems AB och som i dagsl¨aget finns installerat hos 18 kunder inom pappers och mas- saindustrin i Sverige och Europa.
Systemet ¨ar uppbyggt som en digital loggbok som visualiserar kundens processdata [31]
i realtid. Gr¨anssnittet ger anv¨andaren information om fel och brister i processen samti- digt som det m¨ojligg¨or en god ¨overblick ¨over hela produktionsdygnet (se Figur 1.3). Det skapas ocks˚a m¨ojligheter att kunna analysera orsaken till olika typer av h¨andelser och avvikelser men ¨aven f¨oruts¨attningar till kommunikation och informationsutbyte mellan medarbetare i organisationen [33].
Figur 1.3: Exempel p˚a grafiken i ProTAK f¨or en pappersmaskin
1.2.1 Systembeskrivning
ProTAK vilar p˚a en databasstruktur som i sin tur inneh˚aller processdata insamlat fr˚an kundens processdatasystem (se Figur 1.4). Dessa system kommunicerar via OPC [31]
som ¨ar en plattformsoberoende standardl¨osning f¨or tillf¨orlitlig och s¨aker data¨overf¨oring mellan maskinen och datorn. Till den grafiska bilden kopplas information fr˚an fabriks- systemen, exempelvis maskinhastigheten, ˚atg¨ards¨onskem˚al fr˚an underh˚allsystemet och tambourer fr˚an rullhanteringssystemet. En tambour ¨ar upprullat producerat papper p˚a ett tambourj¨arn fr˚an pappersmaskinen, som sedan sk¨ars ned till kundspecifika rullar.
Det ¨ar viktigt att kunna knyta ihop all relevant information i ett och samma gr¨anssnitt och sv˚arigheterna ligger i att g¨ora informationen l¨att¨oversk˚adlig och informativ f¨or anv¨andaren att anv¨anda och l¨asa. ProTAK best˚ar av massa delfunktioner som utveck- lats med tiden och efter kundens specifika behov.
Figur 1.4: Uppbyggnad av en typisk installation av ProTAK
Det g˚ar att dela in systemet i prim¨ara funktioner (P) och sekund¨ara funktioner (S).
De prim¨ara funktionerna ¨ar direkt vinstdrivande och ett exempel p˚a prim¨arfunktion ¨ar h¨andelseregistering. Om samtliga h¨andelser registreras s˚a erh˚alls med tiden en historik med flaskhalsar att eliminera f¨or att ¨oka produktionen och d¨armed vinsten. En sekund¨ar funktion ¨ar en funktion som ger merv¨arde ˚at en prim¨ar funktion. Ett exempel p˚a detta
¨
ar meddelandefunktionen som till˚ater alla anv¨andare att kommunicera med varandra i fabriken. H¨ar f¨oljer n˚agra funktioner som ¨ar centrala i ProTAK.
– H¨andelseregistrering (kvitterande av stopp/avbrott/st¨orning/kvalitetsutfall) (P) – TAK(OEE)-ber¨akning (ett m˚att p˚a processens sammantagna effektivitet) (P) – Dagbok, anteckningar, h¨andelsekommentarer (S)
– ˚Atg¨ards¨onskem˚al (koppling mot fabrikens underh˚allssystem) (P) – Meddelande funktion (kommunikation i hela fabriken) (S) – Information (l¨ankhanterare till interna dokument) (S) – G˚angtidsbevakning/bevakning (P)
– Reklamationssystem (P) – Rapportverktyg (S)
De finns olika beh¨orighetsniv˚aer i systemet och beh¨origheten avg¨or vad som f˚ar utf¨oras i ProTAK. Anv¨andaren tilldelas en beh¨orighet som ¨ar avdelningsspecifik. ˚Atkomst till vissa funktioner exempelvis till inst¨allningssidorna, d¨ar m¨ojligheter medges att konfigu- rera systemet, kr¨aver en h¨ogre beh¨orighetsniv˚a ¨an bara en operat¨orsbefogenhet. D¨arf¨or
¨
ar operat¨oren beroende av f¨orm¨an, avdelningsansvariga och administrat¨orer som konfi- gurerar systemet p˚a ett s¨att som m¨ojligg¨or f¨or operat¨oren att kunna utf¨ora sitt arbete.
Ett exempel p˚a arbetsuppgifter som operat¨oren utf¨or ¨ar att kvittera h¨andelser som in- tr¨affat under produktionsdygnet och tala om orsaken och vad det orsakade objekten var vid den aktuella tidpunkten.
1.3 Vinster med ProTAK i organisationen
ProTAK anv¨ands som ett hj¨alpmedel f¨or ¨okat fokus p˚a produktivitet, l¨onsamhet och kommunikation. Kapitalkostnaden f¨or nya maskiner inom massa- och pappersindustrin
¨
ar h¨og, varf¨or det g¨aller att utnyttja produktionsutrustningen maximalt f¨or snabbare avskrivning.
Figur 1.5 visar den ekonomiska effekten av ¨okad tidstillg¨anglighet (T) [13]. En ¨okning av tidstillg¨angligheten fr˚an exempelvis 85 % till 88 % ger en ˚arlig resultatf¨orb¨attring p˚a 16 Miljoner SEK vid ett t¨ackningsbidrag p˚a 1500 kr/ton.
Figur 1.5: L¨onsamhetsf¨orb¨attring vid ¨okad tidstillg¨anglighet [13]
Bakgrund
I detta kapitel beskrivs bevakningsfunktionen som ¨ar en prim¨ar funktion i ProTAK.
2.1 Bevakningsfunktionen i ProTAK
I en processindustri d¨ar det finns krav att producera 24 timmar om dygnet ˚aret om s˚a m˚aste alla ˚atg¨arder om m¨ojligt planeras. N¨ar avsikten ¨ar att maximera tidstillg¨angligheten (T) s˚a ¨ar det viktigt att jobba mot att eliminera risken f¨or oplanerade stopph¨andelser.
Om kritiska objekt i processen inte hanteras enligt f¨ordefinierade hanteringsintervaller (exempelvis byten av slitagekomponenter) s˚a ¨okar risken f¨or att of¨orutsedda h¨andelser intr¨affar, vilken p˚averkar tidstill¨angligheten negativt. Korrekt anv¨ant s˚a kan
g˚angtidsbevakningsfunktionen (¨aven kallad bevakningsfunktionen) spara fabrikerna peng- ar genom att f¨orebygga och inte riskera att missa viktigt l¨opande underh˚all p˚a kritiska objekt i processen (se Figur 1.5).
Det finns fyra typer av bevaknings˚atg¨arder som kan s¨attas p˚a objekten i bevakningsfunk- tionen. Byte sker n¨ar avsikten ¨ar att byta komponenter p˚a uppsatta objekt, V¨axling sker n¨ar avsikten ¨ar att v¨axla/alternera mellan tv˚a komponenter p˚a objektet, Reng¨oring sker n¨ar avsikten ¨ar att bevakningen ska g¨alla en reng¨oring av ett objekt och slutligen Kontroll n¨ar bevakningen ska g¨alla en kontroll av n˚agot objekt.
Bevakningsfunktionen ¨ar i principen en lista med uppsatta bevakningar som sedan kan filteras enligt valda ¨onskem˚al genom att anv¨anda filterknappar och listboxar (se Figur 2.2). Det finns ikoner som ligger som ett lager ¨over listan som visar detaljer om bevak- ningarna. Operat¨oren blir informerad om att det finns en bevakning vars g˚angtid har passerats genom trafikljuset [se Bilaga A] som visas p˚a avdelnings huvudsida i ProTAK.
Anv¨andaren klickar d˚a p˚a den aktuella bevakningen i listan och utf¨or momentet i bevak- ningsformul¨aret [se Bilaga B]. Den som ¨ar avdelningsansvarig kan plocka ut rapporter ur systemet f¨or att kunna j¨amf¨ora olika komponenter/leverant¨orer mot varandra, ur en ekonomisk synvinkel, ¨ar det viktigt att kunna p˚avisa att en leverant¨or faktiskt h˚aller vad den lovar.
7
En bevakning ¨ar ett samspel mellan en avdelningsansvarig som s¨atter upp och admi- nistrerar bevakningen p˚a avdelningen och en operat¨or som utf¨or bevakningen (se Figur 2.1).
Figur 2.1: Bevakningssambandet mellan olika befattningar
Figur 2.2: Bevakningslistan i ProTAK
F¨or en mera detaljerad beskrivning om hur bevakningsfunktionen fungerar i praktiken [se Bilaga A].
Problembeskrivning
I detta Kapitel introduceras uppgiften, m˚als¨attningen med arbetet och vilken m˚algruppen
¨ ar.
3.1 Uppgiften
Bevakningsfunktionen ing˚ar i ProTAK och det ¨ar en funktion som alla kunder har fri tillg˚ang till. Funktionen ¨ar redo att anv¨andas fr˚an start vid nya installationer av pro- gramvaran. Trots detta s˚a visar det sig i databasstatistiken fr˚an befintliga kunder att endast ett f˚atal kunder utnyttjar funktionen f¨or alla uppsatta avdelningar p˚a fabriken.
Av 15 fabriker (klassificeras med bokst¨aver A-S) ¨ar det 12 stycken som har ett avdel- ningsanv¨andande som understiger 25 % (se Figur 3.1). Det ¨ar sju fabriker som har en andel av okvitterade bevakningar som ¨overstiger 30 % (i ett spann mellan 33-77 %). Med okvitterad g˚angtid avses uppsatta bevakningar som g˚att ¨over sin ber¨aknande g˚angtid och d¨armed klassas som ett larm. L˚ag utnyttjandegrad i kombination med en h¨og andel av bevakningar med passerad g˚angtid visar p˚a ett ointresse f¨or funktionen (se Figur 3.2).
Det finns till och med ett exempel d¨ar fabriken har slutat att anv¨anda funktionen helt och h˚allet (fabrik E).
Ett vanligt f¨orekommande problem ¨ar att anv¨andaren inte kontinuerligt utf¨or uppsatta bevakningar vilket resulterar i att g˚angtiden passerar den uppsatta larmgr¨ansen (se Fi- gur 3.2). Tabell 3.1 visar alla svenska kunder som anv¨ander bevakningsfunktionen och i statistiken s˚a tydligg¨ors att det inte finns ett samband mellan andelen avdelningar med bevakningsfunktionen kopplat till hur l¨ange som fabriken har anv¨ant systemet. Detta ger tendenser om att vissa fabriker inte ¨ar medvetna om bevakningsfunktionens existens.
9
Fabrik Antal Avd.
Antal Avd.
m.
g˚angtid
Antal Avd. m.
g˚angtid / Antal avd.
Andel Okvitterad
g˚angtid
ProTAK sedan
A 50 21 42% 46% 2001
B 8 2 25% 64% 2009
C 13 8 62% 39% 2007
D 14 0 0% 0% 2003
E 46 1 2% Slutat anv¨anda 2007
F 32 4 13% 56% 2000
G 34 8 24% 9% 2009
I 45 6 13% 77% 2006
K 18 4 22% 59% 2010
L 18 3 17% 13% 2010
M 41 2 5% 2% 2011
O 23 11 48% 17% 2012
Q 37 1 3% 0% 2014
R 39 0 0% 0% 2013
S 22 1 5% 33% 2014
Tabell 3.1: Statistiken g¨allande bevakningsutnyttjande f¨or svenska kunder Tabell 3.2 visar de fabriker som studien utf¨ordes p˚a. En fabrik (fabrik A) har h¨og utnyttjandegrad och tv˚a fabriker (fabrik D och Q) har l˚ag utnyttjandegrad av
bevakningsfunktionen. Tv˚a av fabrikerna (fabrik A och D) har anv¨ant systemet sedan 2001 och 2003 varav en av dessa anv¨ander funktionen medans den andra inte g¨or det alls. Den tredje fabriken (fabrik Q) ¨ar en relativt ny kund som har bevakningsfunktionen uppsatt p˚a en avdelning (som vid n¨armare analys visar sig vara ett test p˚a den fabriken).
Fabrik Antal Avd.
Antal Avd.
m.
g˚angtid
Antal Avd. m.
g˚angtid / Antal avd.
Andel Okvitterad
g˚angtid
ProTAK sedan
A 50 21 42% 46% 2001
D 14 0 0% 0% 2003
Q 37 1 3% 0% 2014
Tabell 3.2: Statistiken g¨allande bevakningsfunktionen f¨or tre utvalda fabriker
Figur 3.1: F¨orh˚allandet f¨or bevakningsutnyttjandet mellan avdelningar p˚a fabrikerna
Figur 3.2: F¨orh˚allandet mellan bevakningsutnyttjandegraden och andel med passerad g˚angtid
Uppgiften ¨ar att utreda orsaken till den l˚aga utnyttjandegraden av bevakningsfunk- tionen samt utv¨ardera bevakningsfunktionen och p˚avisa eventuella brister som resulterar i f¨orb¨attringsf¨orslag p˚a ˚atg¨arder.
Studien avser att besvara f¨oljande fr˚agor
– Om fabrikerna k¨anner till bevakningsfunktionen?
– Om bevakningsfunktionen ¨ar uppsatt p˚a avdelningarna och anv¨ands kontinuerligt eller inte och orsakerna till detta?
– Vad anv¨andaren tycker om bevakningsfunktionen?
– Vad organisationerna tycker om bevakningsfunktionen?
– Vad ProTAK Systems AB kan g¨ora f¨or att ¨oka utnyttjandegraden av bevaknings- funktionen?
3.2 M˚ al
M˚als¨attningen ¨ar att ta fram riktlinjer f¨or hur en utv¨ardering av en mjukvarufunktion kan g˚a till. Arbetet ska resultera i en metodik som till¨ampas och leder till f¨orb¨attringsf¨orslag som i sin tur leder till en ¨okad utnyttjandegrad av bevakningsfunktionen. Ett annat delm˚al ¨ar att metodiken ska kunna anv¨andas f¨or utv¨ardering av andra delar av ProTAK.
P˚a l˚ang sikt s˚a b¨or alla delar i ProTAK utv¨arderas och revideras f¨or att mjukvaran ska beh˚alla sin nuvarande marknadsandel.
F¨orhoppningen ¨ar att generera b˚ade kvantitativ och kvalitativt r˚adata som kan ana- lyseras och konkretiseras till f¨orb¨attrings˚atg¨arder.
3.3 M˚ algrupp
Rapporten riktar sig till alla som beh¨over en modell f¨or utv¨ardering av en mjukvara specifikt inriktad mot papper- och massaindustrin.
3.4 Avgr¨ ansning
ProTAK ¨ar en mjukvara som utvecklats under l˚ang tid och inneh˚aller mycket funktio- nalitet. D¨arf¨or s˚a m˚aste en begr¨ansning g¨oras i valet av funktion att studera. Jacob Nielsen m.fl. [19] anv¨ander ett uttryck f¨or detta som han kallar f¨or inspektionslinsen d¨ar han rent metaforiskt f¨or en lins ¨over det som studeras och sedan justerar f¨or sk¨arpa
¨
over de delar som han sedan vill detaljstudera. Den del som valts ut f¨or denna studie ¨ar bevakningsfunktionen i ProTAK. F¨or att kunna hantera ett projekt av denna storlek s˚a
¨
ar tidsplanering och struktur viktigt. F¨or att underl¨atta arbetet s˚a fokuseras det enbart p˚a svenska kunder vilket resulterar i ett underlag p˚a 15 fabriker. ProTAK Systems AB:s integritet m˚aste skyddas och det ¨ar viktigt att inte avsl¨oja information som kan vara till f¨ordel f¨or konkurrenter.
Tillv¨ agag˚ angss¨ att
Arbetet f¨oljer en inverterad pyramidmodell (se Figur 4.1) vilket inneb¨ar ett breda- re perspektiv i b¨orjan av arbetet f¨or att med tiden smala av och fokusera p˚a detal- jer. Pyramiden utg¨ors av block som visar p˚a det ing˚aende arbetsmomenten. I sj¨alva utv¨arderingsf¨orfarandet s˚a analyseras bevakningsfunktionen med hj¨alp av
tre utv¨arderingsformer (se Figur 4.2).
4.1 Arbetsmetod
F¨oljande uppl¨agg utformades f¨or att f˚a svaren p˚a fr˚agorna som st¨allts.
– En allm¨an beskrivning av skogsindustrin och ProTAK samt en djupare beskrivning av bevakningsfunktionen.
– Statistiskt underlag plockas fram fr˚an kunddatabaser p˚a hur m˚anga som faktiskt anv¨ander bevakningsfunktionen.
– En litteraturstudie utf¨ors med fokus p˚a anv¨andarutv¨arderingsprinciper (enk¨atstudie, observationsstudie med t¨anka h¨ogt metodik och fokusgrupp).
– Genomg˚ang av bevakningsfunktionen med kartl¨aggning av utf¨orandefl¨oden inkl en fl¨odesbeskrivning. Identifiera brister i bevakningsfunktionen och korrigera detta innan scenariomomenten.
– En utv¨arderingsplan uppr¨attas.
– En webbaserad enk¨at tas fram och skickas till avdelningsansvariga p˚a 15 fabriker och avser att besvara fr˚agor kring utnyttjandet av bevakningsfunktionen.
– Anv¨andarutv¨ardering p˚a plats i tre fabriker med syfte att m¨ata hur l¨attanv¨and bevakningsfunktionen egentligen ¨ar.
– Det som framkommer i enk¨aten och anv¨andarutv¨arderingen kommer sedan att diskuteras med kunden i formen av en fokusgrupp.
– Resultatet fr˚an de tre utv¨arderingarna presenteras f¨or utvecklaren.
– Slutsatser dras och ambitionen ¨ar att resultatet ska anv¨andas i en framtida version av ProTAK.
13
Figur 4.1: Arbetsg˚angen enligt pyramidmodellen
Figur 4.2: Studiens tre utv¨arderingsformer
4.2 Verktyg och hj¨ alpmedel
F¨or att bygga upp webbenk¨aten anv¨ands freeonlinesurvey [27] som ¨ar en webbtj¨anst f¨or att skapa enk¨ater och f˚ar tillg˚ang till r˚adata. Mockups och skissf¨orslag skapades i NinjaMock [30] som ¨ar en webbtj¨anst f¨or att skapa mockups. B˚ada applikationerna finns i gratisversioner med mindre begr¨ansningar.
Figur 4.3: Webbtj¨ansterna FreeOnlineSurvey [27] och NinjaMock [30]
En b¨arbar dator anv¨ands och den kopplas mot en mobiltelefon som f˚ar agera som en 4G accesspunkt f¨or internet˚atkomst inne p˚a fabriksomr˚adet. Datorn ansluts via Virtu- al private network (VPN) mot ProTAK Systems AB:s demodatabas och ansluter mot klienten med fj¨arrskrivbordet. Anv¨andaren f˚ar sedan utf¨ora f¨ordefinerade moment i test- milj¨on. ProTAK Systems AB:s abonnemang f¨or 4G internetaccess anv¨ands d¨arf¨or att alla anv¨andare skulle ha samma f¨oruts¨attningar i form av internetbandbredd och latens (eng. latency) att utf¨ora testmomenten p˚a datorn. Mobiltelefonen anv¨andes som tidta- garur. Penna och papper anv¨andes i vanlig ordning f¨or notering av kommentarer kring utf¨orda f¨orlopp.
Ett ANOVA test har utf¨orts med hj¨alp av av Microsoft Excel och det inbyggda sta- tistiska funktionerna som finns i applikationen.
Relevant forskning - En sammanst¨ allning
Detta kapitel redog¨or f¨or en litteraturstudie inom omr˚adet anv¨andbarhet och
anv¨andbarhetsutv¨ardering. Syftet ¨ar att ackumulera nyckelkompetens inom omr˚adet som sedan st˚ar som bas i den vidare processen med att l¨osa uppgiften. Denna del kommer att redog¨ora f¨or vinsterna med en utv¨arderande metodik, olika s¨att att utf¨ora utv¨arderingar p˚a samt hur ett tillfredst¨allande resultat kan uppn˚as med ett strukturerat arbetss¨att.
5.1 Interaktionsdesign
Preece m.fl. [23] definierar interaktionsdesign p˚a f¨oljande s¨att: Interaktionsdesign hand- lar om att designa interaktiva produkter som underl¨attar vardagen f¨or m¨anniskor. Mera specifikt handlar det om att skapa en anv¨andarupplevelse som berikar och f¨orgyller s¨attet som anv¨andaren jobbar, kommunicerar och interagerar med sin omgivning.
5.1.1 M¨ anniska-Maskin-Interaktion (M-M-I)
Det finns flera aspekter att ta h¨ansyn till n¨ar interaktionen mellan en m¨anniska och en dator studeras. H¨ar handlar det om samspelet mellan m¨anniska och maskin men ¨aven vikten av f¨orst˚aelsen att en m¨anniska ¨ar komplext skapad av naturen. F¨orfattarna Wic- kens, Gordon och Liu [25] menar att kognitiva och perceptuella aspekter m˚aste v¨agas in vid utv¨ardering och utveckling av gr¨anssnitt. Att det ¨ar viktigt att f¨ors¨oka f¨orst˚a sig p˚a m¨anniskans begr¨ansningar n¨ar mjukvara utvecklas.
Donald Norman [20] har tagit fram tre stycken viktiga principer som knyter an till god design och utveckling. Det ska vara uppenbart vad saker ska anv¨andas till, det ska vara uppenbart hur saker ska anv¨andas och slutligen s˚a ska det vara uppenbart n¨ar n˚agot anv¨ands felaktigt. Det ¨ar dock viktigt att po¨angtera precis som Dumas [7] n¨amner att principer bara ¨ar m˚al och att de inte redog¨or f¨or hur m˚alen n˚as. Det ¨ar riktlinjer som ¨ar mera specifika av sin natur och som kan anses vara anv¨andbara n¨ar system utvecklas anpassade f¨or m¨anniskor.
17
Donald Norman [20] beskriver mentala modeller som den f¨orest¨allelse som anv¨andaren/
utvecklaren har ¨over hur systemet ska fungera och att anv¨andarens mentala modell ska
¨
overensst¨amma med utvecklarens mentala modell ¨over systemet [3]. Det ¨ar endast d˚a som god anv¨andbarhet uppst˚ar.
5.1.2 Iterativ designprocess
Enligt D. Stone, C. Jarrett, M. Woodroffe och S. Minocha [22] samt Norman [20] s˚a handlar den iterativa designprocessen om att designa en produkt som sedan blir en prototyp som testas och utv¨arderas. Processen itereras till dess att anv¨andarna ¨ar n¨ojda (se Figur 5.1). Processen b¨or aldrig stanna av d¨arf¨or att det ¨ar n¨ar utvecklingen stannar av som produkten sakta men s¨akert f¨orlorar sin attraktionskraft mot anv¨andaren. Att leva med insikten om att saker och ting kan f¨orb¨attras och f¨orenklas och att alltid v˚aga utmana givna principer leder utvecklingen fram˚at.
Figur 5.1: Den iterativa designmodellen [22]
5.2 Anv¨ andbarhet
Vi lever i en v¨arld d¨ar konsumtion av varor och tj¨anster ¨ar en viktig del i globala ekonomier. N¨ar fler och fler akt¨orer ger sig in i den globala marknaden s˚a ¨okar ocks˚a utbudet av varor och tj¨anster som vi konsumenter kan k¨opa. Det ¨ar i en s˚adan v¨arld som andra aspekter ¨an bara visuellt tilltalande faktorer ocks˚a p˚averkar beslutet om att k¨opa en vara eller tj¨anst. Ord som l¨attanv¨and, anv¨andarv¨anligt och anv¨andbart blir d¨arf¨or mer och mer centrala och viktiga. Jakob Nielsen [29] definierar anv¨andbarhet som ett kvalitetsattribut som ¨ar ett m˚att p˚a hur enkelt ett gr¨anssnitt ¨ar att anv¨anda och han menar p˚a att det kan definieras med fem kvalitetskomponenter.
– Anv¨andbarhet: Hur enkelt ¨ar det f¨or anv¨andaren att utf¨ora enkla sysslor f¨orsta g˚angen de kommer i kontakt med gr¨anssnittet?
– Effektivitet: N¨ar anv¨andaren ¨ar bekant med gr¨anssnittet, hur snabbt kan denne utf¨ora sina sysslor?
– Minnesv¨ardhet: Hur snabbt anv¨andaren ˚aterg˚ar till att utf¨ora sina sysslor vid en paus fr˚an gr¨anssnittet?
– Fel: Hur m˚anga fel g¨or anv¨andaren? Hur allvarliga ¨ar felen som intr¨affar? Hur l¨att
˚aterg˚as till att utf¨ora sysslor n¨ar felen intr¨affar?
– Engagerande: Hur engagerande ¨ar gr¨anssnittet att anv¨anda?
Dumas och Redish [7] har sammanst¨allt fyra stycken punkter som de menar ger en bra bild av vad anv¨andbarhet inneb¨ar.
1. Anv¨andbarhet inneb¨ar att fokus ¨ar p˚a anv¨andaren
2. Anv¨andaren anv¨ander systemet f¨or att bli mer produktiva i sin vardag
3. Anv¨andare ¨ar m¨anniskor som ¨ar upptagna med att utf¨ora sysslor i olika former 4. Anv¨andaren best¨ammer vilka produkter som ¨ar anv¨andbara
Det finns en ISO-standard (ISO 9241 Del 12) som definierar vad anv¨andbarhet ¨ar. Den- na definition omn¨amns ofta i den vetenskapliga litteraturen och det ¨ar flera f¨orfattare som refererar till denna ISO-standard, bland annat D. Stone, C. Jarrett, M. Woodrof- fe och S. Minocha [22]. Definitionen av standarden ¨ar graden av hur en produkt kan anv¨andas av en specifik anv¨andare till att utf¨ora specificerade m˚al med h¨ansyn taget till tre faktorer. Dessa tre faktorer ¨ar effektivitet (eng. effectiveness), verkningsgrad (eng.
efficiency) samt tillfredsst¨allelse (eng. satisfaction). Att vara effektiv inneb¨ar allts˚a att f¨orst tar ut r¨att riktning till ett m˚al och sedan utf¨ora momentet p˚a b¨asta m¨ojliga s¨att.
En h¨og verkningsgrad inneb¨ar att utf¨ora moment s˚a snabbt som m¨ojligt utan h¨ansyn till f¨orutbest¨amd riktning. Den tredje punkten, tillfredsst¨allelse, ¨ar sv˚ar att m¨ata d˚a det
¨
ar en subjektiv faktor. Olika anv¨andare upplever olika system p˚a olika s¨att men denna punkt b¨or inte bortses fr˚an bara f¨or att den ¨ar sv˚ar att m¨ata. Om anv¨andaren blir till- fredsst¨alld av att anv¨anda ett system s˚a finns det en god chans till att de ˚aterv¨ander till produkten och att anv¨andandet blir till vardaglig rutin.
Utifr˚an detta s˚a fastsl˚as att anv¨andaren har ett stort inflytande och att design av system b¨or utg˚a ifr˚an anv¨andarens perspektiv f¨or att tillfredsst¨alla hen. Mjukvara b¨or utvecklas som hj¨alper anv¨andaren att utf¨ora sina sysslor p˚a enklast m¨ojliga s¨att och d¨ar anv¨andare inte beh¨over l¨agga ned s˚a mycket tid och energi p˚a att f˚a arbetet utf¨ort. Tid och tidssa- spekten har blivit mera av en bristvara och d¨ar anv¨andare dras till gr¨anssnitt som max- imerar ”output” efter minimal ”input”. Det ¨ar viktigt att f¨ortydliga att anv¨andbarhet inte ¨ar n˚agot magiskt som kan s¨attas p˚a som en av/p˚a knapp. F¨or att en produkt ska vara kategoriserad som anv¨andbar s˚a m˚aste den designas fr˚an grunden upp med ett anv¨andbarhetst¨ank.
Faulkner [9] har skapat en modell f¨or hur anv¨andarv¨anliga produkter skapas och mo- dellen kallas f¨or Anv¨andarv¨anlighetscykeln. Denna cykel kan sammanst¨allas i en tabell (se Tabell 5.1).
Uppgift Producerad information
L¨ar k¨anna dina anv¨andare Anv¨andarens egenskaper Anv¨andarens bakgrund F¨orst˚aelse f¨or arbetsmoment Anv¨andarens jobb
Uppgiftsanalys Anv¨andarens kravspecifikation Kravspecifikation S¨atta anv¨andbarhetsm˚al Anv¨andbarhetsspecifikation
Design processen Design
Applicera designrekommendationer och heuristik Feedback p˚a designen Prototyputveckling Prototyp f¨or anv¨andbarhetstest Utv¨ardering med anv¨andare Feedback p˚a omgjord design Omgjord design och utv¨ardera med anv¨andare F¨ardig produkt Utv¨ardera med anv¨andare och rapportera Feedback p˚a produkten f¨or
framtida vidareutveckling Tabell 5.1: Anv¨andbarhetscykeln enligt Faulkner [9] f¨or design av anv¨andbara produkter
5.2.1 Att m¨ ata anv¨ andbarhet
Anv¨andbarheten kan m¨atas i olika faser av designcykeln och det finns en uppsj¨o av olika metoder som alla l¨ampar sig mer eller mindre bra beroende p˚a i vilken utvecklingsfas mjukvaran befinner sig. Faulkner [9] beskriver hur tre anv¨andbarhetsattribut kan m¨atas upp i en utv¨ardering.
Effektiviteten: M¨ater hur l˚ang tid det tar att utf¨ora en uppgift. Ett system vars utf¨orande tid ¨ar snabbare ¨an n˚agot annat ¨ar s˚aledes ett effektivare system att anv¨anda.
Verkningsgraden: M¨ater om uppgiften kan utf¨oras eller inte och hur mycket fel som uppt¨ackts under f¨orloppet. Ett system med h¨og felgrad ¨ar s˚aldes ett s¨amre system ¨an ett med l˚ag felgrad.
Tillfredsst¨allelse: M¨ater rent subjektivt om anv¨andaren ¨ar n¨ojd med systemet eller inte.
I huvudsak s˚a beh¨over anv¨andarens attityder om systemet utredas. Utv¨arderaren beh¨over ocks˚a m¨ata upp hur effektiv som mjukvaran ¨ar att anv¨anda. Till sin hj¨alp har hen en handfull med utv¨arderingstekniker som kan appliceras p˚a olika s¨att beroende p˚a de f¨oruts¨attningar som finns.
5.3 Utv¨ ardering
Ingen applikation eller produkt ¨ar fullkomlig i sitt utf¨orande. Det finns alltid synpunkter p˚a hur ett gr¨anssnitt ska vara och fungera. Hur v¨al en produkt lyckas beror p˚a hur bra de
”typiska” anv¨andarna utf¨or de uppgifter de avser p˚a enklast m¨ojliga s¨att och p˚a kortast m¨ojliga tid. Det tar l˚ang tid att bygga upp en n¨ojd anv¨andargrupp som accepterar ett gr¨anssnitt. Det ¨ar d¨arf¨or som alla organisationer b¨or dedikera tid f¨or att bygga upp en standardl¨osning f¨or hur inb¨ordes iterativt testing och kvalitetss¨akering av produkten ska g˚a till. Det finns flera vinster med att g¨ora detta till en del av det normala arbetsfl¨odet i en verksamhet. Molich [17] och Barnum [2] n¨amner n˚agra av vinsterna med att anv¨anda en utv¨arderande arbetsmodell.
– Slippa investera i funktioner som ingen kommer att anv¨anda – Locka till sig nya kunder och h˚aller den befintliga kundbasen n¨ojd – F˚ar en f¨orb¨attrad image
– F¨arre samtal till supporten (kostnadsbesparande) – Mindre tid p˚a utbildningsmoment (kostnadsbesparande) – Tidsbesparande funktioner som ger n¨ojda kunder
Det finns ett tydligt samband enligt Molich [17] och Barnum [2] mellan ett utv¨arderade arbetss¨att vid mjukvaruutveckling och vad det returnerar i kostnadsbesparande effekter f¨or f¨oretagen. Att p˚a ett tidigt stadium bjuda in anv¨andare att delta i utvecklingen kan p˚a l˚ang sikt visa sig vara ett bra beslut.
5.3.1 Utv¨ arderingsformer
Det finns m˚anga olika former av utv¨arderingsmetoder som kan anv¨andas vid utv¨ardering av mjukvara. Val av metod beror p˚a m˚anga faktorer bl.a. tidsaspekten, tillg˚ang till fi- nansiella medel, vad det ¨ar som ska utv¨arderas, i vilken milj¨o det handlar om, vem anv¨andaren ¨ar, antal anv¨andare att utv¨ardera och tillg˚angen till anv¨andare.
Det f¨orsta som b¨or utf¨oras ¨ar att kartl¨agga vad det ¨ar som ska g¨oras, vad man vill uppn˚a, samt vilka f¨oruts¨attningar som finns f¨or att g¨ora det. Efter det s˚a b¨or en utv¨arderingsplan skapas. Jacob Nielsen och Robert L. Mack [24] s¨ager att det inte finns n˚agon utv¨arderingsform som t¨acker in 100 % av alla brister i en applikation utan att det ¨ar kombinationen av flera utv¨arderingsformer i direkt kontext till uppgiften som blir avg¨orande f¨or resultatet av studien.
Nielsen och Mack [19] redog¨or f¨or fyra s¨att att utv¨ardera och dessa ben¨amns som au- tomatiska, empiriska, formella och informella metoder. Med automatiska metoder s˚a testas mjukvaran genom utv¨arderingsprogram som visar p˚a eventuella fel och brister.
Med empiriska metoder s˚a avses studier av gr¨anssnitt med riktiga anv¨andare i kontextu- ella milj¨oer. Formella metoder handlar om att applikationen testas med hj¨alp av exakta modeller och formler f¨or anv¨andbarhet. Den informella metoden anv¨ands vid testning av mjukvaran med hj¨alp av generella och approximativa tillv¨agag˚angss¨att. Hewitt [9]
definierar tv˚a typer av utv¨arderingsformer, den formativa och den summativa formen.
Formativ utv¨ardering sker i ett tidigt designstadium och syftet ¨ar att underl¨atta design- processen. H¨ar handlar det om att samla in information om hur anv¨andaren upplever
och k¨anner f¨or systemet (subjektivt) medans utveckling och uppbyggnad p˚ag˚ar. Det ¨ar i huvudsak anv¨andarens krav p˚a systemet som uppt¨acks och som sedan kan implemen- teras i designen. Den summativa formen handlar om att m¨ata ett systems effektivitet genom att samla in data som kan studeras (empiriskt). Denna form brukar komma i slu- tet av designcykeln och syftet ¨ar att m¨ata hur v¨al som systemet tillgodoser anv¨andarens krav p˚a systemet. Det g˚ar inte att f¨oredra den ena formen f¨ore den andra utan det ¨ar kombinationen av b˚ada som medf¨or b¨ast resultat.
Utv¨ardering kan delas in i fyra huvudkategorier och dessa ben¨amns av D. Stone, C.
Jarrett, M. Woodroffe och S. Minocha [22] som – Observationer
– Intervjuer – F¨oruts¨agelser
– Enk¨ater och fr˚ageformul¨ar
En observation kan vara av typen direkt eller indirekt, d¨ar den direkta typen ofta ¨ar en f¨altstudie d¨ar anv¨andaren observeras i vad som kan anses vara anv¨andarens naturliga omgivning. Det kan ocks˚a vara en kontrollerbar studie d¨ar f¨ors¨okspersoner studeras i en labbliknande sluten milj¨o. Den indirekta typen anv¨ands vid inspelning av det som observeras med exempelvis en videokamera eller mobil. En intervju kan antingen vara strukturerad eller ostrukturerad. Den strukturerade intervjun ¨ar mera f¨orberedd med f¨ardiga fr˚agor som besvaras i en given ordning. Den ostrukturerade intervjun (g˚ar ¨aven under namnet flexibel intervju i vetenskapliga sammanhang) brukar inneh˚alla nyckelord att diskutera kring och det ¨ar inte s˚a noga med ordningen p˚a fr˚agorna.
Att anv¨anda f¨oruts¨agelser handlar om att p˚a f¨orhand spekulera kring vad det ¨ar som anv¨andaren kommer att anm¨arka p˚a utan att testa det innan slutsatserna dras.
En enk¨at kan delas in i ¨oppen fr˚ageform eller sluten fr˚ageform. I den ¨oppna formen s˚a till˚ats den utfr˚agade att svara vad man vill p˚a en fr˚aga. I den slutna formen s˚a tillhandah˚alls f¨ardiga svarsalternativ d¨ar den utfr˚agade anger det som passar b¨ast in i sammanhanget.
Carole A. George [10] redog¨or f¨or en detaljerad kategorisering av olika utv¨arderingsformer.
Dessa utv¨arderingsformer kan i sin tur grupperas i delkategorier beroende p˚a syftet med utv¨arderingen. George redog¨or f¨or hur de olika utv¨arderingsformerna passar in i olika faser av utvecklingscykeln.
Utv¨ardering av anv¨andarens krav p˚a ett system – Enk¨ater och unders¨okningar
– Intervjuer
– Person-till-person intervjuer
– Kontextuella intervjuer (observationsstudie i kontext) – Fokusgrupper
Design av ett system
– Deltagande design – Prototypframtagning
Anv¨andbarhetsunders¨okning av ett system – Heuristisk utv¨ardering
– Kognitiv genomg˚ang
Anv¨andbarhetstestning av ett system – T¨anka h¨ogt protokoll
Det ¨ar vanligt att dela in utv¨arderingsformerna i vad som kan anses vara kvalitativt och vad som ¨ar kvantitativt. Carol M. Barnum [2] n¨amner att det ¨ar bra att blanda kvalitativ och kvantitativ metodik f¨or att f˚a ett bra slutresultat. Vilken utv¨arderingsform som passar b¨ast in beror bland annat p˚a f¨oljande fr˚agest¨allningar.
– Vad det ¨ar som ska utv¨arderas?
– I vilken milj¨o som det ska utv¨arderas i?
– Hur l˚ang tid f¨or att utv¨ardera?
– Tillg˚ang till ekonomiska resurser?
– Tillg˚angen till anv¨andare och antalet anv¨andare som deltar i studien?
Stone [22] och Barnum [2] har definierat f¨oljande:
Kvalitativa anv¨andbarhetsaspekter m¨ater anv¨andbarhetsm˚al p˚a det som utv¨arderas och det handlar om att f¨orb¨attra n˚agot som redan finns.
– Generell kunskap
– Okvantifierbara m˚al exempelvis att det ¨ar enkelt att l¨ara sig.
– Anv¨andarens upplevelser kring ett gr¨anssnitt och vad anv¨andaren gillar och inte gillar
Kvantitativa anv¨andbarhetsaspekter m¨ater prestandan p˚a det som utv¨arderas i m¨atbara enheter (numeriskt data) och det handlar om att bevisa n˚agot med st¨od av insamlat data.
– M¨atbara m˚al t.ex. anv¨andbarhetstester – Tiden det tar att utf¨ora vissa moment – Loggning av fel vid anv¨andbarhetstester
Enk¨ater och fr˚ageformul¨ar
Enk¨ater och fr˚ageformul¨ar ¨ar ett s¨att att samla in subjektivt data om ett system. Denna typ ¨ar enligt D. Stone, C. Jarrett, M. Woodroffe och S. Minocha [22] inte speciellt bra p˚a att generera objektiv information om det som utv¨arderas. De brukar vara anv¨andbara n¨ar mycket data samlats in fr˚an stora populationer samt n¨ar man vill ha information fr˚an anv¨andarens perspektiv. En nackdel kan enligt Charlotte Wiberg [24] vara att det tar l˚ang tid att g¨ora dataanalysen d˚a fr˚agest¨allningarna oftast ¨ar v¨aldigt generella samt att svarsfrekvensen kan bli l˚ag. Wiberg menar att det ¨ar sv˚art att skapa en bra enk¨at och det kr¨aver en god f¨orst˚aelse f¨or potentiellt utfall av insamlade materialet. En enk¨at kan vara i ¨oppen eller sluten form och den ¨oppna formen ¨ar att svaren till˚ats vara fria medan den slutna formen endast till˚ater svar enligt en given struktur, l¨ampliga svarsalternativ.
Det finns olika typer av struktur p˚a svarsalternativen. En vanlig form ¨ar ja/nej-fr˚agor.
En utveckling av detta ¨ar anv¨andandet av betygskalor som kan str¨acka sig mellan 1-10.
Det finns ¨aven en skal¨ar form som heter likertskalan som tar h¨ansyn till anv¨andarens uppfattning om produkten. Vanligtvis indelad i fem delar och som bygger p˚a subjektiva m˚att. Exempelvis i spannet mycket d˚aligt - mycket bra. Ett annat exempel p˚a skala
¨
ar skalan om semantisk skillnad (eng. sematic differential ). Denna skala bygger p˚a att anv¨andaren f˚ar betygs¨atta produkten baserat p˚a motsatsord som exempelvis bra-d˚aligt, anv¨andbar-oanv¨andbar, tr˚akig-sp¨annande. D. Stone, C. Jarrett, M. Woodroffe och S.
Minocha [22] har sammanfattat n˚agra nyckelpunkter som b¨or beaktas vid design av enk¨ater och fr˚ageformul¨ar.
– G¨or fr˚agorna enkla och tydliga s˚a att svarsprocessen underl¨attas f¨or den som ska utf¨ora enk¨aten/fr˚ageformul¨aret
– S¨akerst¨all att fr˚agorna ¨ar tydliga och att det inte r˚ader n˚agon tvekan om att det kan misstolkas
– Var s¨aker p˚a att fr˚agorna ger de svar som du s¨oker
– Ge den som svarar f¨oruts¨attningar att fritt kommentera kring det som utv¨arderas, kan ge feedback p˚a s˚adant som inte har t¨ankts p˚a i f¨orhand
Det finns m˚anga f¨ardiga fr˚ageformul¨ar som utv¨arderaren kan anv¨anda f¨or att spara tid d˚a tillg¨angliga resurser g¨allande utformningen av enk¨aten ¨ar begr¨ansade. Tv˚a exem- pel p˚a fr˚ageformul¨ar ¨ar System Usability Scale (SUS) och User Experience Questionnaire (UEQ).
Systemanv¨andbarhetsskalan (eng. System Usability Scale) [35] ¨ar ett fr˚ageformul¨ar som utvecklades n¨ar det fanns ett behov av ett snabbt och effektivt s¨att f¨or att f˚a svar p˚a en mjukvaras eller tj¨ansts anv¨andarv¨anlighet. Fr˚ageformul¨aret skapades genom en sammanst¨allning av 50 subjektiva fr˚agor av typen likertskala. De fr˚agor som resulterade i de mest extrema svaren fr˚an anv¨andarna valdes ut. Vilket resulterade i en samling av 10 fr˚agor totalt med fem svars alternativ p˚a varje fr˚aga. Detta resulterade i en enk¨at som m¨ater behovet av support, utbildning och komplexitet.
Att summera ett SUS-test kr¨aver en konvertering samt en sammanst¨allning av svarsv¨arden (1-5) fr˚an respektive fr˚aga (10 fr˚agor) och att multiplicera detta med 2,5. Detta ger ett SUS-resultat som varierar mellan 0-100 och d¨ar v¨arden > 68 anses vara ett resultat ¨over medelv¨ardet.
Anv¨andareupplevelseformul¨aret (eng. User Experience Questionnaire) ¨ar ett fr˚ageforml¨ar [21] som Maria Rauschenberger m.fl. har tagit fram som m¨ater ett systems attraktivitet, designkvalitet och anv¨andarkvalitet. Det ¨ar uppdelat p˚a pragmatiska och hedoniska kvalitetseffekter. Den pragmatiska (PK) delen ¨ar uppgiftsorienterad och m¨ater ett systems effektivitet, exempelvis om det ¨ar l¨att att l¨ara sig. Den hedoniska (HK) delen behandlar icke uppgiftsorienterade element, exempelvis estetik, stimulering och anv¨andarens upplevelser. Forskarna till studien menar att en kombination av b˚ade He- doniska och Pragmatiska element kr¨avs f¨or att ta reda p˚a hur n¨ojd kunden ¨ar med en produkt. UEQ formul¨aret ¨ar ett snabbt, enkelt och effektivt verktyg att anv¨anda d˚a det inte f¨orekommer n˚agon ber¨akningsdel att utf¨ora. Forskarna har delat in attraktivi- teten i tv˚a kvalitetskategorier och fem subkategorier (se Figur 5.2). De sex identifiera- de graderingarna ¨ar Attraktivitet (PK, HK), ¨Oversk˚adlighet (PK), Effektivitet (PK), Tillf¨orlitlighet (PK), Stimulans (HK) och Innovation (HK).
Figur 5.2: ¨Oversikt ¨over UEQ modellen [21]
Attraktivitet (eng. Attractiveness) m¨ater om anv¨andaren gillar systemet eller inte.
Oversk˚¨ adlighet (eng. Perspicuity) m¨ater om det ¨ar enkelt att f¨orst˚a hur systemet ska anv¨andas eller inte.
Effektivitet (eng. Efficiency) m¨ater om det ¨ar m¨ojligt att anv¨anda systemet snabbt och effektivt.
Tillf¨orlitlighet (eng. Dependability) m¨ater om anv¨andaren upplever kontroll ¨over sy- stemet.
Stimulation (eng. Stimulation) m¨ater om anv¨andaren k¨anner ett intresse av att anv¨anda produkten och om det motiverar anv¨andaren att forts¨atta anv¨anda det.
Innovation (eng. Novelty) m¨ater om produkten upplevs som innovativ och kreativ och bjuder in till anv¨andande.
Anv¨andaren besvarar ett f¨orutbest¨amt fr˚ageformul¨ar med 26 fr˚agor som ¨ar indelat en- ligt en skala med semantisk skillnad (eng. sematic differential scale) [se Bilaga D]. N¨ar anv¨andaren har svarat p˚a enk¨aten s˚a matas resultatet in i ett f¨ardigt Microsoft Excel dokument och illustreras enligt den grafiska bilden (se Figur 5.3).
Figur 5.3: Exempel p˚a ett UEQ testresultat [21]
Resultatet ger en uppfattning om vilka f¨orb¨attrings˚atg¨arder som m˚aste prioriteras.
Sv˚arigheten ligger i att konvertera de sex grupperna i konkreta f¨orb¨attrings˚atg¨arder.
UEQ-enk¨aten som enda utv¨arderingsmetoden ger inte s˚a mycket konkret information men i kombination med andra utv¨arderingsformer exempelvis en observationsstudie s˚a blir det l¨attare att tyda resultatet.
Observationsstudie
Denna typ av studie sker ofta i anv¨andarens kontext men det ¨ar inte n¨odv¨andigtvis ett krav. Det ¨ar b˚ade en kvantitativ och kvalitativ datainsamlingsmetod och ¨ar ofta f¨orknippat med en tidsstudie och framg˚angsfaktor (antal fel f¨or att uppn˚a m˚alet).
Enligt D. Stone, C. Jarrett, M. Woodroffe och S. Minocha [22] s˚a kan det vara bra att se och uppleva systemet i dess verkande milj¨o f¨or att f˚a en bild av hur arbetssysslor utf¨ors i praktiken. En inspelningsutrustning s¨atts upp som studerar anv¨andaren som utf¨or moment (¨aven kallat scenarion) i den applikation som ska testas. Det ¨ar ocks˚a vanligt att anv¨anda s˚a kallade ’loggers’ som ¨ar programvaror som registrerar allt som anv¨andaren trycker p˚a. Det finns m˚anga f¨or- och nackdelar med detta. En nackdel ¨ar att det kan vara tidskr¨avande att s¨atta upp allting innan testning och verifiera att all utrust- ning fungerar som det ska. Det kan ¨aven vara tidskr¨avande att analysera det inspelade materialet. En f¨ordel med att spela in allt som f¨orekommer i testmilj¨on ¨ar att det resul- terar i en massa information och att man inte riskerar att missa n˚agon information samt att eventuella brister kan detekteras och elimineras. En annan f¨ordel ¨ar att anv¨andaren k¨anner sig trygg med att f˚a utf¨ora studien i en bekant milj¨o. Om anv¨andaren k¨anner sig avslappnad och till ro s˚a blir det mindre st¨orningsmoment att bortse ifr˚an. En nackdel kan vara att det inte g˚ar att p˚averka omkringliggande faktorer som kan st¨ora studien, exempelvis produktion, buller och of¨orutsedda h¨andelser.
Fokusgrupp
Denna form av utv¨ardering ¨ar en intervjuform i grupper om 5-10 personer som ¨ar representativ f¨or den avsedda m˚algruppen till studien. Vanligtvis leds gruppen av en moderator som f¨or diskussionen fram˚at. Till sin hj¨alp s˚a har modernatorn ett papper inneh˚allandes st¨odpunkter p˚a det som ska utv¨arderas [24]. Denna utv¨arderingsform re- sulterar i kvalitativ data och tillg¨angligg¨or mycket information om ett speciellt/specifikt problem. Joseph S. Dumas och Janice C. Redish [7] menar att det till˚ater anv¨andaren att redog¨ora f¨or sina upplevelser, vilka krav som st¨alls p˚a systemet samt eventuella
¨
onskem˚al. Denna typ av utv¨ardering g˚ar att applicera n¨ar som helst i designproces- sen. En fokusgrupp i sig ger inte s˚a mycket information men i kombination med andra utv¨arderingsformer s˚a ger det ett st¨orre merv¨arde d˚a det till˚ats djupdykningar i insam- lade data i syfte att identifiera k¨arnproblem. En nackdel kan vara beroendet av god gruppdynamik f¨or att f˚a ett bra resultat. Det kan ocks˚a vara sv˚art att f˚a s˚a m˚anga personer p˚a en och samma plats och sedan hinna med att utf¨ora momenten inom rimlig tid. En bra teknik som kan anv¨andas ¨ar att utnyttja en p˚a arbetsplatsen befintlig modell f¨or m¨oten och sedan jobbar in fokusgrupp-tekniken inom de f¨oruts¨attningarna.
Sammanst¨allning av utv¨arderingsmetoder Utv¨arderings-
metod
Enk¨ater och unders¨okningar
Observations-
studie Fokusgrupper
Form
Strukturerade/
Semi-strukturerade/
Ostrukturerade
Kontextuell/
Ej Kontextuell
Strukturerade Semi-strukturerade
Ostrukturerade Tid i
utvecklings- cykeln
N¨ar som helst i utvecklingsfasen
N¨ar som helst i utvecklingsfasen
N¨ar som helst i utvecklingsfasen Empirisk/
Ej Empirisk Empirisk Empirisk Empirisk
Typ Kvalitativ/
Kvantitativ
Kvalitativ/
Kvantitativ Kvalitativ Sv˚arighets-
grad Sv˚ar Medel Medel
F¨ordelar
Ger designnyttig informations feedback.
N˚ar stora grupper av anv¨andare
Anv¨ands f¨or att f¨orst˚a anv¨andaren
i dess naturliga milj¨o
Overgripande¨ information om attityder, id´eer och uppfattningar.
Subjektiv information
Nackdelar
Sv˚ara att bem¨astra.
Tidskr¨avande att analysera data
Tidskr¨avande att analysera
data
S¨ager inget om sj¨alva handhavandet av det som testas. Hittar inte anv¨andbarhetsproblem Tabell 5.2: En sammanst¨allning av de tre utv¨arderingsformerna enk¨ater/unders¨okningar, observationsstudie och fokusgrupper
5.3.2 Ramverk f¨ or utv¨ ardering
Att utv¨ardera applikationer kr¨aver att ett gediget grundarbete utf¨ors d˚a en utv¨ardering endast blir s˚a bra som den har f¨oruts¨attningar till att bli. F¨or att underl¨atta processen att f˚a ett bra slutresultat s˚a finns det f¨ardiga ramverk att anv¨anda som strukturerar upp utv¨arderingsmomenten. H¨ar kommer en redog¨orelse f¨or tv˚a vanliga ramverk som g¨or detta.
1. DECIDE 2. Rainbow
Preece m.fl. [23] definierar DECIDE enligt f¨oljande indelning.
1. Fastst¨alla generella m˚al som utv¨arderingen avser att svara p˚a 2. Utforska specifika fr˚agor som utv¨arderingen ska besvara 3. V¨alj en l¨amplig utv¨arderingsmodell f¨or att besvara fr˚agorna
4. Identifiera praktiska problem som m˚aste behandlas innan utv¨arderingen star- tar
5. Best¨am hur hantering kring etiska fr˚agest¨allningar ska fungera 6. Utv¨ardera, tolka och presentera resultatet
BetterEvaluation [26], som ¨ar ett internationellt samarbete mellan universitet och or- ganisationer med m˚al att f¨orb¨attra utv¨arderingsmetodik, har definierat RAINBOW ramverket enligt f¨oljande.
Hantera utv¨arderingen
– F¨orst˚a och engagera de inblandade
– Tydlig¨ora vem som fattar vilka beslut i processen – Best¨am vem som utf¨or utv¨arderingen
– Fastst¨alla tillg¨angliga resurser
– Kvalitetss¨akra arbetet och fastst¨all en etisk standard
– Fastst¨all hur arbetet ska dokumenteras och vilka avtal som g¨aller – Skapa ett planeringsdokument f¨or utv¨arderingen
– Inventera vilken kompetens som finns f¨or att utf¨ora utv¨arderingen Definiera vad som ska utv¨arderas
– Skapa en initial beskrivning
– Ta fram en logisk modell f¨or arbetet
– Identifiera konsekvensen av ett o¨onskat resultat Begr¨ansa utv¨arderingen
– Definiera m˚algruppen – Definiera syftet
– Fastst¨alla vilka fr˚agor som ska besvaras – Best¨am vad som menas med ett lyckat resultat
Beskrivning av aktiviteter, utfall och implikationer samt kontext – Vilken samplingsmetod ska anv¨andas f¨or att samla in data – Vilken m¨atstandard kommer att anv¨andas
– Hur samlas data in
– Hur kommer data att hanteras – Analys av data
– Visualisera data
F¨orst˚a orsakerna till utfallet – Utv¨ardera resultatet – J¨amf¨ora resultatet
– Dra slutsatser av resultatet Syntetisera och j¨amf¨or
– R¨acker data fr˚an en utv¨ardering
– Beh¨ovs mera data och flera utv¨arderingar – Generalisera resultatet
Rapportera
– Identifiera kravspecifikation p˚a rapporten
– Fastst¨alla vilken rapportform som passar arbetsgivaren av uppdraget – S¨akerst¨all rapportens tillg¨anglighet
– Utveckla rekommendationer
– Stimulera anv¨andandet av resultatet i praktiken
Valet av modell beror p˚a resurser i form av tid, pengar och arbetskraft. Rainbow ¨ar mera omfattande ¨an DECIDE men det finns f¨ordelar i att anv¨anda mera detaljerade modeller d˚a det ¨ar synonymt med kvalitetss¨akring av utv¨arderingen.
5.3.3 Utv¨ arderingsplan
N¨ar utv¨arderaren best¨ammer sig f¨or att utf¨ora en utv¨ardering s˚a ¨ar det viktigt att l¨agga upp en strategi och t¨anka igenom alla delmomenten. Att skapa en utv¨arderingsplan ¨ar ett bra s¨att att i f¨orv¨ag se hur eventuella utfall kan bli och vad som kan g¨oras f¨or att minimera risken f¨or felk¨allor n¨ar slutanalysen av utv¨arderingen utf¨ors. Utv¨arderingar kan enligt Joseph S. Dumas och Janice C. Redish [7] delas in i fyra huvudkategorier, det rekommenderas att dessa ing˚ar och besvaras f¨or att arbetet ska resultera i anv¨andbara resultat. De fyra kategorierna ¨ar.
1. Dom¨ananalys
Kategorisera milj¨on i vilken anv¨andaren verkar 2. Anv¨andaranalys
Kategorisera anv¨andaren 3. F¨oruts¨attningar
Konkretiserar m˚alen med utv¨arderingen
Identifiera begr¨ansningar (t.ex. ekonomiska resurser, tillg˚ang till anv¨andare) 4. Utv¨arderingsmetod
Val av l¨amplig utv¨arderingsmetod
Dom¨ananalysen hanterar fr˚agor kring den dom¨an eller milj¨on som anv¨andaren verkar i.
Anv¨andaranalysen svarar p˚a detaljer kring vem anv¨andaren ¨ar och vilka arbetsuppgifter som utf¨ors. Det ¨ar ocks˚a viktigt att i f¨orv¨ag klarg¨ora vilka f¨oruts¨attningar som g¨aller med studien. Slutligen s˚a fattas ett beslut om en l¨amplig utv¨arderingsmetod. Det g˚ar ocks˚a att skapa sin utv¨arderingsplan baserat p˚a valt utv¨arderingsramverk (DECIDE, Rainbow) och sedan anv¨anda detta som en stegvis guide genom hela processen.
5.3.4 Utv¨ arderingsmetodik
Utv¨arderingsmetodik kan till¨ampas i alla steg i utvecklingen av en produkt. Det ¨ar en viktigt del eftersom att den erbjuder v¨ardefull feedback som i sin tur kan leda till n¨ojdare kunder vilket p˚a sikt kan resultera i en h¨ogre utnyttjandegrad och b¨attre re- ferenser. De finns v¨aldigt m˚anga olika s¨att p˚a hur utv¨arderingar kan utf¨oras och valen beror ofta p˚a kringliggande faktorer och f¨oruts¨attningar, vad det ¨ar som ska testas och i vilken fas det man testar befinner sig i samt tillg˚angen till anv¨andare som kan testas.
Det ¨ar dock viktigt att inte utesluta testning som en naturlig del i utvecklingsf¨orloppet bara f¨or att f¨oruts¨attningarna inte finns d¨ar. ¨Aven en utv¨ardering med bara en del- tagare kan ge ov¨arderlig feedback som resulterar i en b¨attre slutprodukt ¨aven om det enligt Krug [14] rekommenderas att anv¨anda minst fem anv¨andare f¨or att hitta 85 % av anv¨andbarhetsproblemen.
Som med de mesta arbetet som utf¨ors i v˚ara liv s˚a ¨ar god planering, kartl¨aggning av f¨oruts¨attningar och en tydlig m˚albild av stor vikt f¨or ett lyckat resultat. Det kommer alltid att finnas of¨orutsedda h¨andelser som inte kan f¨orutses men det g˚ar att minimera dessa genom att ha en god struktur och f¨olja en plan. Det st¨orsta misstaget som m˚anga g¨or ¨ar att f¨orbreda sina utv¨arderingar till att f¨ors¨oka besvara alla t¨ankbara fr˚agor. Det
¨
ar enligt Carol M. Barnum [2] viktigt att fokusera r¨att och bara besvara det som verk- ligen beh¨ovs f¨or att l¨osa uppgiften. Det ¨ar l¨att att l˚asa upp sig vid fasta strukturer och former men det ¨ar viktigt att se utv¨arderingsformerna som en gemensam helhet.
Vid utv¨ardering s˚a medges tillg˚ang till en hel verktygsl˚ada med olika metoder. Det som avg¨or resultatet ¨ar hur man v¨aljer att kombinera ihop dessa utv¨arderingsformer. Ibland s˚a kan det till och med vara s˚a att utv¨arderingen utf¨ors best˚aende av semivarianter av utv¨arderingsformerna i sig. Exempelvis det faktum att en observation kan kombineras med en intervju och p˚a s˚a vis medges insikter som inte hade framg˚att om metoderna hade anv¨ands enskilt. Det finns inget r¨att eller fel i vilka metoder som fungerar b¨ast till- sammans, det handlar om att anv¨anda de metoder som passar b¨ast in i aktuell kontext.
5.4 Hj¨ alpforskning
Donald Norman [20] s¨ager att om en produkt innehar en bra och intuitivt utformad design s˚a blir all form av hj¨alp ¨overfl¨odig. S˚a varf¨or finns behov av hj¨alp? Orsaken ¨ar att n¨ar saker och ting blir komplicerade s˚a m˚aste m¨anniskan f˚a tillg˚ang till information som kan underl¨atta till att l¨osa problemen. En hj¨alp blir allts˚a mer eller mindre n¨odv¨andig n¨ar komplexitetsgraden i systemen ¨okar. En produkt f¨or massmarknaden beh¨over inte ha en lika utf¨orlig hj¨alp som t.ex. ett specialanpassat datorprogram f¨or processindustrin.
En hj¨alp ska ses som ett transparent h¨olje ¨over applikationen. Det rekommenderas av Norman [20] att den alltid finns l¨attillg¨anglig och ¨ar anv¨andbar p˚a anv¨andarens egna initiativ. Hj¨alpen ska inte vara i v¨agen f¨or d˚a anv¨ands den inte. En anv¨andare st¨aller ibland orealistiska ¨onskem˚al g¨allande hj¨alp funktionalitet, att den ska vara fullkomlig i den bem¨arkelsen att den klarar av att besvara alla fr˚agor som st¨allts. En bra hj¨alp svarar p˚a de vanligaste fr˚agorna vilket m˚anga g˚anger ¨ar b¨attre ¨an ingenting alls och resulterar i en klart mer anv¨andbar slutprodukt.
Vid en design av en hj¨alp s˚a menar William Horton [12] att det finns en del saker som b¨or t¨ankas p˚a. Det ¨ar ingen l¨att process att skapa en bra hj¨alp, d˚a det inte finns n˚agon universall¨osning. Att skapa en hj¨alp ¨ar en designspecifik uppgift, d¨ar det ¨ar vik- tigt att f¨orst˚a hur anv¨andaren t¨anker i vissa specifika situationer och anpassa mjukvaran d¨arefter. Arbetet p˚ab¨orjas med att titta p˚a vad som finns tillg¨angligt fr˚an b¨orjan. Sedan s˚a specificeras det som ska uppn˚as och hj¨alpen skapas med anv¨andaren av mjukva- ran i fokus. T¨ank p˚a att hj¨alpl¨osningar ¨ar specifika l¨osningar kopplade mot en specifik m˚algrupp och att f¨ors¨oka sig p˚a en allm¨an l¨osning ¨ar ofta en mindre bra ide. Att skapa en bra hj¨alp ¨ar ungef¨ar som att tillreda en god m˚altid. Det ¨ar viktigt att tillg˚ang till bra r˚avaror och bra verktyg.
