Fysisk aktivitet och stress

1

Fysisk aktivitet och stress

En kvantitativ studie om sambanden mellan självupplevd stress och form av fysisk aktivitet.

Physical activity and stress, A quantitative study on the association between self- reported stress and type of physical activity.

Ellinor Götesson

Fakulteten för Hälsa, Natur och teknikvetenskaper Hälsa och Wellness

B-nivå/ 7,5 hp

Handledare: Lisa Hellström Examinator: Ulla-Britt Ericsson 4/6-14

2 Sammanfattning

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress.

Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress. Studien visade också att det inte var någon större skillnad i självupplevd stress mellan de respondenterna som utövade konditionsträning och de som utövade

styrketräning samt att de respondenterna med lägst upplevd stress tillhörde åldersgruppen 36- 58 år.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, stress, ålder, frekvens, styrketräning, konditionsträning.

3 Förord

Detta arbete är utfört av en student som skrivit en B-uppsats inom Hälsa och Wellness- programmet på Karlstads universitet. Jag har i min uppsats valt att skriva om något som intresserar mig väldigt mycket, nämligen sambanden mellan människors självupplevda stress och fysiska aktivitet. Detta genom att till exempel undersöka om de olika träningsformerna eller frekvensen av träning visar samband i hur den självupplevda stressen förändras.

Eftersom området ligger mig varmt om hjärtat har detta arbete både varit roligt och givande att skriva. Det har dock tagit mer tid än förväntat och varit svårt att hinna med i samband med praktiken som genomförts parallellt. Jag har därmed insett att noga planering är av stor vikt för ett liknande arbete.

Jag vill tacka min handledare Lisa Hellström för den hjälp jag har fått under studiens gång, samt den träningsanläggning som jag genomförde min enkätundersökning hos för de synpunkter och det stöd jag fått under tidens gång.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 5

1.1STRESS ... 5

1.2FYSISK AKTIVITET ... 6

1.3FYSISK AKTIVITET OCH STRESS ... 7

1.4TIDIGARE FORSKNING ... 7

1.5PROBLEMFORMULERING... 8

2. SYFTE ... 8

2.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

3. METOD ... 8

3.1DESIGN ... 8

3.2URVAL ... 9

3.3DATAINSAMLINGSMETOD ... 9

3.4DATABEARBETNING ... 10

3.5BORTFALL ... 11

3.6ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 11

4. RESULTAT ... 12

5. DISKUSSION ... 18

5.1METODDISKUSSION ... 20

6. REFERENSER ... 23

BILAGA 1 ... 25

BILAGA 2 ... 26

5

1. Inledning

1.1 Stress

Stress är ett ord som för många kan vara svårt att definiera. Detta främst då vissa använder sig av ordet för att beskriva den fysiologiska reaktionen och det som sker i kroppen, medan andra syftar mer på exponeringen vid användandet av ordet stress (Cider, Jonsdottir, Stener-

Victorin, Svantesson & Willén, 2007). Man skulle därför kunna sammanfatta dessa

definitioner genom att säga att stress är ett ökat tillstånd av såväl psykologisk som fysiologisk beredskap och fungerar därför som en slags överlevnadsreaktion. Detta då hjärnan tar emot signaler vid en stressreaktion som till följd tolkar situationen och sänder ytterligare signaler som avgör vilka fysiologiska reaktioner som kroppen svarar med. (Jonsdottir & Ursin, 2008).

De reaktioner som sker är bland annat att kroppen utsöndrar stresshormoner. Dessa stresshormoner ger kroppen mer energi genom att bland annat pumpa ut mer blod till musklerna och öka fokuseringen hos personen (Ledin, 2012). Då den så kallade ”faran” är över aktiveras ytterligare system som arbetar för att återställa balansen i kroppen igen (Cider, et al., 2007).

Stressreaktionen är och har under hela människans existens varit en livsviktig funktion för vår överlevnad, det har dock under senare tid blivit vanligare hos många människor att

aktiveringen av vårt stressystem inte återgår till det viloläge som den behöver, utan fortsätter att bli varaktigt under en längre period. Det i sin tur gör att kroppen aldrig får en chans till den återhämtning som kroppen behöver för att kunna fungera som den skall. Långvarig aktivering av stressystemet har visat sig både kunna påskynda och leda till en rad olika sjukdomar såväl psykiska som fysiska. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression (Cider, et al., 2007).

Orsaken till att fler och fler människor lider av långvarig stress i dagens samhälle kan man inte säga helt säkert. Statistik från Försäkringskassan som Jonsdottir och Ursin (2008) skriver om visar dock att 30-40 procent av de som är sjukskrivna i Sverige idag lider av någon form av psykisk ohälsa, då ofta stressrelaterad sådan. Anledningen till detta tros bero på saker som nedskärningar på arbetsplatsen, ökade krav som ställs på arbetstagaren, omorganisationer men även ökade belastningar i privatlivet och brist på återhämtning (Jonsdottir & Ursin, 2008).

Några faktorer som visat sig ha positiva samband med människors självupplevda stress är bland annat copingförmåga, personlighet, genetiska faktorer, sömn samt fysisk aktivitet (Cider, et al., 2007).

6 1.2 Fysisk aktivitet

Med fysisk aktivitet menas att man utför någon typ av kroppsrörelse som produceras utav skelettmuskler och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Dessa aktiviteter kan se olika ut samt utföras vid olika frekvens, duration och intensitet och det är graden av dessa tre komponenter som sedan avgör hur hög effekten av aktiviteten blir. Det vill säga hur ofta, hur länge och hur intensiv aktiviteten är (Henriksson & Sundberg, 2008).

De hälsofrämjande rekommendationerna av fysisk aktivitet är enligt Svenska

läkaresällskapets nämnd att varje individ bör vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter om dagen med en intensitet som åtminstone är måttlig. Det vill säga i en pratvänlig takt. Detta kan till exempel genomföras genom en rask promenad. Svenska läkaresällskapets nämnd menar också att ytterligare hälsovinster kan erhållas vid ökad frekvens, duration och intensitet (Anderssen

& Jansson, 2008).

Konditionsträning är en typ av fysisk aktivitet som innebär att man tränar upp de kardiovaskulära och respiratoriska funktionerna. Det vill säga kroppens förmåga att

transportera syre via blodet till musklerna och deras förmåga att sedan kunna utnyttja detta syre. Konditionsträning bidrar också till en ökad slagvolym i hjärtat då hjärtats förmåga att pumpa ut blod till kroppen blir mer effektivt. Resultatet av detta blir en sänkt vilopuls och kan i dagligt tal kallas för en förbättrad kondition. En förbättrad kondition bidrar till att man kan klarar av att utföra sin aktivitet längre och snabbare (Cider, et al., 2007)Konditionsträning kan utövas genom många olika aktiviteter, exempel på dessa är löpning, cykling och simning (Forsberg, Holmberg & Woxnerud, 2005).

Styrketräning är en typ av fysisk aktivitet som syftar till att träna upp muskelstyrkan i kroppen (Cider, et al., 2007). Träningsformen kan utföras på många olika sätt, med eller utan

hjälpmedel. Det går till exempel att styrketräna med hjälp av maskiner, fria vikter eller med egen kroppsvikt (Anderssen & Jansson, 2008). Att ha en allmänt god styrka i kroppens muskler är viktigt för att kunna klara av de belastningar som kroppen utsätts för i vardagen (Forsberg, et al., 2005).

1.3 Fysisk aktivitet och stress

Det som händer i kroppen hos en person som utför regelbunden fysisk aktivitet är att kroppen anpassar sig genom att vilopulsen sänks och därmed också blodtrycket. Orsaken till det är minskad aktivitet i det sympatiska nervsystemet samt ökad aktivitet i det parasympatiska

7 nervsystemet (Cider, et al., 2007). Då sjunker även nivån av stresshormoner i kroppen och

”må bra” hormonet oxytocin ökar (Bjålie, Haug, Sand, & Sjaastad, 2006). Regelbunden fysisk aktivitet leder också till att lägre halter av adrenalin och noradrenalin (katekolaminer) samt kortisol utsöndras i blodet jämfört med någon som inte är regelbundet fysiskt aktiv (Jonsdottir & Ursin, 2008).

1.4 Tidigare forskning

Många studier och undersökningar som har gjorts visar att regelbunden fysisk aktivitet visar samband såväl med den fysiska som den psykiska hälsan. Detta till det positiva. Till exempel kan fysisk aktivitet minska stress (Jonsdottir & Ursin, 2008). I en nyligen publicerad studie från 2013 av Beck, Brand, Elliot, Gerber, Holsboer-Trachlsler och Pühse undersöktes huruvida personer som lider av utbrändhet, och därmed också långvarig exponering av arbetsrelaterad stress, skulle reagera på ett 12 veckors träningsprogram i form av aerobic.

Träningsprogrammet utfördes på ett träningscenter där minimikravet på energiförbrukning per vecka var 17.5 kcal/kg. Resultaten i studien var att ökad fysisk aktivitet i form av aerobic visade stora samband gällande symptom på utbrändhet och där av också upplevd stress samt depression. 11 av 12 personer som deltog i studien visade stora förändringar gällande minskade stressnivåer (Beck, et al., 2013).

En studie har också gjorts som visat att man i mindre grad upplever stressrelaterade symptom desto oftare man tränar (Miller, Rueggeberg & Wrosch, 2011). Det bör dock tänkas på att det alltid finns en gräns för hur mycket fysisk aktivitet som är sunt. Studien som gjordes på 157 seniorer visade att de personer med hög upplevd stress som ofta utövade någon typ av fysisk aktivitet på basnivå upplevde en minskning av denna stress under en två-års period. Detta i högre grad än de seniorer som tränade mer sällan (Miller, et al., 2011).

Barnekow-Bergkvist, Heiden, Lyskov, Nakata, Sahlin och Sahlin gjorde 2007 en studie som inte visade någon större skillnad i stressnivåerna vid utövande av fysisk aktivitet jämfört med andra alternativ. Studien bestod utav tre grupper. Grupperna bestod dels av utövande av fysisk aktivitet, dels kognitiv beteendeterapi och dels vanlig standardbehandling för personer med stressrelaterade symptom. Resultatet av studien visade att fysisk aktivitet samt kognitiv beteendeterapi inte visade någon signifikant skillnad i stressnivåerna jämfört med vanlig standardbehandling. Studien visade dock inte heller att fysisk aktivitet skulle vara ett sämre alternativ för behandling av stressrelaterade symptom än vanlig standardbehandling eller kognitiv beteendeterapi (Barnekow-Bergkvist, el al., 2007).

8 1.5 Problemformulering

Som tidigare nämnts har det gjorts många studier som visar på samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa då man sett att människor som tränar regelbundet har större psykiskt välbefinnande än de som inte gör det. Antalet studier som däremot tittat på vilka faktorerna till detta samband är färre. Syftet med denna studie är därför inte att undersöka om fysisk aktivitet visar något samband med den självupplevda stressen, utan vilka faktorerna till detta samband är. Det som då är intressant att titta närmare på är om typen av fysisk aktivitet, frekvensen av den fysiska aktiviteten samt den åldersmässiga skillnaden visar något samband med den självupplevda stressen. Då liknande studier gjorts som menar att det finns samband mellan dessa faktorer är det vid intresse att se om denna studie kan nå liknande resultat.

2. Syfte

Syftet är att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och deras form av fysisk aktivitet.

2.1 Frågeställningar

 Har de olika träningsformerna något samband med den självupplevda stressen?

 Har graden av fysisk aktivitet något samband med den självupplevda stressen?

 Finns det ett samband mellan ålder och självupplevd stress?

3. Metod

Då syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och deras utövande av fysisk aktivitet så användes kvantitativ forskningsmetod. Detta gjordes dels för att kunna undersöka många människor vilket enkelt görs i form av

enkätfrågor, men även då kvantitativ metod får fram statistik som gör det enkelt att jämföra de olika variablerna för att komma fram till ett resultat. Genom att göra en enkätundersökning är det enkelt att nå ut till en bredare grupp människor då de får lov att vara anonyma men även kan sätta sig i lugn och ro och fylla i enkäten (Trost, 2012).

3.1 Design

Designen som användes i undersökning var en tvärsnittsstudie. En tvärsnittsstudie mäter enbart variabler vid ett visst tillfälle (Ejlertsson, 2003).

9 3.2 Urval

Studiens urval bestod av personer som utför någon typ av fysisk aktivitet, både inom gymverksamhet och utanför. Av 70 önskade enkäter samlades 46 svar in.

Då det fanns möjlighet att utföra en del av undersökningen på en specifik träningsanläggning så tränar majoriteten, 38 individer av de svarande på ett specifikt gym. Resterande 8 enkäter samlades in på en stillasittande arbetsplats. Trots att majoriteten av de som tränade på träningsanläggningen var seniorer var åldrarna på respondenterna mycket spridda.

3.3 Datainsamlingsmetod

De data som samlades in till denna studie skedde genom en enkätundersökning med

medföljande följebrev. I följebrevet blev deltagarna informerade om vilket syfte studien hade och därmed varför just de var en intressant målgrupp till detta syfte. Följebrevet innehöll också information om att de data som samlas in enbart var till för just denna studie samt att studien var frivillig och möjlig att avbryta när de själva vill. Namn, mailadress samt

telefonnummer fanns också tillgängligt på följebrevet om några frågor gällande studien eller enkäterna skulle dyka upp (Se bilaga 1).

Enkäterna bestod av 13 frågor med syftet att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet. Bakgrundsfrågor som kön, ålder, civilstatus samt typ av arbetsplats inledde enkäten (fråga 1-4). Därefter ställdes frågor gällande deras fysiska aktivitet (fråga 5-10), då främst hur deltagarna är fysiskt aktiva idag men avslutades även med hur och om de varit fysiskt aktiva tidigare i sitt liv. Avslutningsvis handlade frågorna om deltagarnas självupplevda stress (fråga 11-13) där de fick gradera sina svar på en skala från 1-5 hur stressade de känner sig i en viss situation. Generell stress som respondenterna till sist frågas om syftar i den här studien på den arbets- samt familjerelaterade stress som deltagarna upplever.

Insamlingen av data har främst skett på en träningsanläggning där deltagarna dels har informerats efter ett instruktörslettpass, dels har blivit tillfrågade i receptionen vid ankomst samt att enkäter funnits tillgängliga på ett bord i receptionen. Deltagarana har då haft

möjlighet att besvara enkäten på plats eller ta med sig den hem för att fylla i den i lugn och ro och ta med den till träningsanläggningen innan avsatt sista datum.

10 En del av datainsamlingen skedde även på en stillasittande arbetsplats för att också få in svar från människor som kanske inte är lika fysiskt aktiva. Detta för att kunna se om det finns möjliga samband mellan människors självupplevda stress och frekvensen av fysisk aktivitet.

Insamlingen på arbetsplatsen gjordes genom en muntlig information om vad studien handlade om samt varför just de var intressanta deltagare i undersökningen. De som var intresserade fick då en enkät att fylla i under dagen som sedan samlades ihop under arbetspassets slut.

Studenten fanns under tidens gång tillgänglig på platsen för eventuella frågor angående enkäten eller undersökningen.

3.4 Databearbetning

För inmatning av data och analys av enkäter har programmet SPSS, version 20 använts.

Deskriptiv statistik har till en början använts på samtliga frågor för att få en överblick över det material och resultat som tagits fram. Därefter har analytisk statistik med Chi2 använts.

Chi2-test används för att undersöka om det finns ett samband mellan två variabler. P-värdet står för sannolikhet och avgör om det finns någon chans till ett samband eller skillnad mellan variablerna som testas. För att P-värdet skall kunna avgöra detta måste en signifikansnivå sättas. Det vill säga den gräns som P-värdet inte får överstiga för att resultatet skall visa ett signifikant samband. Signifikansnivån har i den här studien satts till 0,05 (95% nivån) (Ejlertsson, 2003). Då flera av variablerna hade fler svarsalternativ än två, det vill säga att tabellen är större än 2x2, så tolkades resultatet med linear by linear.

Omkodning

Fråga nummer 2 (se bilaga 2) där de deltagande fick fylla i vilket födelseår de hade, blev svaren omkodade till 3 nya variabler. Detta då åldern varierade sig mycket mellan 14-80 år.

Årtalen mellan 1979-2000 blev då omkodade till ”14-35 år”, 1956-1978 blev omkodade till”36-58 år” och 1934-1955 blev omkodade till ”59-80 år”.

Även svarsalternativen på fråga nummer 4 (se bilaga 2) där respondenterna fick svara på vilken typ av arbetsplats de hade, omkodades från 7 variabler till 3. ”Stillasittande jobb” samt

”fysisk krävande jobb” fick stå kvar som dem är medan ”studerande” samt ”pensionerad”

lades ihop till kategorin ”Inget jobb”. Svarsalternativen ”Arbetslös” och ”Annat jobb” hade inga svarande och togs därför bort helt.

11 Fråga nummer 5 (se bilaga 2) som löd: hur ofta besöker du ett träningscenter för att träna, kodades även den om till 3 variabler. ”4-7 dagar i veckan” samt ”1-3 dagar i veckan” fick stå kvar som dem var medan ”Några gånger i månaden” och ”Mer sällan” lades ihop till

kategorin ”Mer sällan”. Precis samma procedur gjordes även på fråga 9 (se bilaga 2) där det frågades hur ofta respondenterna utövar någon typ fysisk aktivitet utanför gymverksamheten.

På fråga 6 ställdes frågan om vilken typ av aktivitet som deltagarna utför på träningscentret.

Svarsalternativen var ”Konditionsträning”, ”Styrketräning” samt ”Instruktörledda pass”.

Dessa 3 kategorier kodades om till 2 nya, ”Konditionsträning” samt ”Styrketräning”. För att göra detta möjligt så tittades det på fråga 7 där de deltagare som utförde instruktörledda pass fick fylla i vilken typ av pass de utförde. Det bestämdes därefter om passet var

konditionsbaserat eller styrkebaserat för att finna rätt kategori åt svaret. De instruktörledda pass som var populärast bland deltagarna var gympa, pilates, päjs, spinning samt MRL (styrketräning för mage, rumpa och lår).

Avslutningsvis på fråga nummer 11, 12 och 13 (se bilaga 2) fick deltagarna besvara hur stressfull familjerelationen och arbetet/skolan är samt hur stressade de känner sig generellt, detta på en skala från 1 till 5. Dessa svar omkodades till 2 nya variabler. Svarsalternativ 1-2 fick variabeln ”Låg stressfaktor” och svarsalternativet 3-5 fick variabeln ” hög stressfaktor”.

3.5 Bortfall

De personer som deltagit i studien men som av någon anledning valt att inte svara på alla frågor tillhör det interna bortfallet (Ejlertsson, 2003). Detta har till exempel skett på fråga 2 (se bilaga 2) då 24 % av deltagarna inte har besvarat frågan om vilket födelseår de har.

3.6 Etiska förhållningssätt

Det har under studiens gång varit ett etiskt förhållningssätt då det vid enkätundersökningen informerats såväl muntligt som skriftligt angående respondentens deltagande i studien. Den skriftliga delen har varit i form av ett följebrev (se bilaga 1) som deltagaren fått i samband med enkäten. Studien har förhållit sig enligt informationskravet då det informerats till deltagarna om varför just de ombeds vara med i undersökningen samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 1990). Samtyckeskravet anses också uppfyllas då deltagarna gett sitt samtycke i samband med att de valt att besvara enkäten.

Konfidentialitetskravet är uppfyllt då det informerats till deltagarna om att den information

12 som samlats in är anonym. Då de insamlade uppgifterna inte kommer att användas i

kommersiellt bruk utan enbart är avsedda att användas till denna studie är också nyttjandekravet uppfyllt (Vetenskapsrådet, 1990).

4. Resultat

I denna studie deltog 46 människor i åldrarna 14-80. Medelåldern hos de svarande var 43 år.

Det som testas i denna studie är om det finns något samband mellan ålder, de olika

träningsformerna eller graden av fysisk aktivitet och hur den självupplevda stressen förändras.

För att få en överskådlig blick över deltagarnas bakgrundsfaktorer visas tabell 1 nedan.

Resultatet visas i frekvenser såväl som procentandel.

Tabell 1, bakgrundsfaktorer.

13 Resultatet i tabell 1 visar att 41,3 % av deltagarna i studien var män samt att 58,7% var

kvinnor. Det visar också en bra spridning på ålder då 23,9% var mellan 14-35 år, 21,7%

mellan 36-58 år och 30,4% var mellan 59-80 år.

De flesta deltagarna visade sig ha stillasittande jobb (34,8%) tätt följt av pensionärer (30,4%).

Fysiskt krävande jobb och studerande bestod av 13 % vardera.

Diagram 2 visar fördelningen mellan män och kvinnor och hur ofta de besöker ett träningscenter för att träna.

Diagram 2, träningsfrekvens på träningscenter fördelat mellan män och kvinnor.

I diagrammet ser vi att majoriteten av männen (42,1%) i undersökningen besöker träningscentret 4-7 dagar i veckan för att träna, jämfört med de flesta kvinnor (81,5%) i undersökningen som besöker träningscentret 1-3 dagar i veckan för att träna. 31,6% av männen besökte träningscentret några gånger i månaden eller mer sällan jämfört med kvinnornas 7,4%.

Diagram 3 visar hur ofta deltagarna utför någon fysisk aktivitet utanför träningscentret, fördelat mellan män och kvinnor. De aktivitetet som var aktuella var, promenader, löpning, cykling, föreningsidrott, golf, stavgång, dans, enduro och simning.

14 Diagram 3, träningsfrekvens utanför träningscentret fördelat mellan män och kvinnor.

I diagrammet ser vi att 45,8% av kvinnorna utför någon av tidigare uppräknade aktiviteter utanför träningscentret 4-7 dagar i veckan medan 83% av männen utförde någon av dessa aktiviteter 1-3 dagar i veckan. 11,1% av männen utförde någon av dessa aktiviteter några gånger i månaden eller mer sällan jämfört med 12,5% av kvinnorna.

Följande tabell 4 visar en jämförelse mellan hur ofta deltagarna besökt ett träningscenter för att träna och hur stressade de känner sig generellt sätt. Tabellen är analyserad med chi2-test för att se om det finns någon signifikant skillnad mellan hur ofta man tränar och den

självupplevda stressen som man känner.

15 Tabell 4, grad av stress i förhållande till träningsfrekvens.

Hur stressad känner du dig generellt sätt?

Hur ofta besöker du ett träningscenter för att träna?

Låg

stressfaktor n (%)

Hög

stressfaktor n (%)

Total n (%)

p = 0,027 4-7 dagar i veckan 9 (81,8%) 2 (18,2%) 11 (100%)

1-3 dagar i veckan 7 (25,9%) 20 (74,1%) 27 (100%) Mer sällan 3 (37,5%) 5 (62,5%) 8 (100%)

Total 19 (41,3%) 27 (58,7%) 46 (100%)

*P-värde <0,05 är signifikant

Resultatet i tabellen visar att nästan 82% av de deltagare som tränade 4-7 dagar i veckan upplevde en låg stressfaktor samt att 18,2% av dessa kände en hög stressfaktor. I tabellen ser vi också att 62,5% av de deltagare som tränade på träningscenter mer sällan än 1-3 dagar i veckan upplevde hög stressfaktor. Majoriteten av de som tränade på träningscentret 1-3 dagar i veckan (74,1%) upplevde även dem en hög stressfaktor. Dock skiljer sig antalet svarande respondenter i de olika kategorierna åt.

Chi2 testet visar att p-värdet är 0,027 och därmed <0,05. Resultatet är därför signifikant vilket betyder att det finns ett signifikant samband mellan hur ofta respondenterna tränar och den självupplevda stressen som de känner.

Tabell 5 jämför typ av fysisk aktivitet med den generella självupplevda stressen. De typer av fysisk aktivitet som jämförs i tabellen är alla utförda på ett träningscenter då samtliga

respondenter tränade på ett sådant. De typer av fysisk aktivitet som testats mot varandra är konditionsträning samt styrketräning.

16 Tabell 5, grad av stress i förhållande till typ av fysisk aktivitet.

Hur stressad känner du dig generellt sätt?

Typ av aktivitet som utförs på

träningscentret

Låg

stressfaktor n (%)

Hög

stressfaktor n (%)

Total n (%)

p = 0,959 Konditionsträning 9 (40,9%) 13 (59,1%) 22 (100%)

Styrketräning 10 (41,7%) 14 (58,3%) 24 (100%)

Total 19 (41,0%) 27 (59,0%) 46 (100%)

*P-värde <0,05 är signifikant

Tabellen visar att 40,9% av de som utför konditionsträning känner en låg stressfaktor medan 59,1% känner en hög stressfaktor. Av de som utövar styrketräning så känner majoriteten (58,3%) hög stress jämfört med de 41,7% som känner låg stress. Vi ser i tabellen att resultaten av konditionsträningen och styrketräningen är väldigt lika.

Chi2-testet visar ett p-värde på 0,959 och kan därmed inte visa något signifikant samband mellan vilken typ av fysisk aktivitet som respondenterna utövar och vilken grad av upplevd stress som de känner.

Följande tabell nr. 6 visar en jämförelse av den självupplevda stressen som deltagarna känner och den åldersgrupp som de tillhör. Detta för att se om den självupplevda stressen skiljer sig något åt i de olika åldrarna.

17 Tabell 6, grad av stress i förhållande till åldersgrupp.

Hur stressad känner du dig generellt sätt?

Åldersgrupp Låg

stressfaktor n (%)

Hög

stressfaktor n (%)

Total n (%)

p = 0,034

14-35 år 6 (54,5%) 5 (45,5%) 11 (100%)

36-58 år 7 (70,0%) 3 (30,0%) 10 (100%)

59-80 år 2 (14,3%) 12 (85,7%) 14 (100%)

Total 15 (42,9%) 20 (57,1%) 35 (100%)

*P-värde <0,05 är signifikant

Resultatet som tabellen visar är att de deltagarna i åldern 59-80 verkar uppleva stress i större grad än de yngre deltagarna. Detta då 85,7% av dessa deltagare upplevde en hög stressfaktor och endast 14,3% upplevde en låg stressfaktor. Resultatet visar också att resterande

åldersgrupper 14-35 samt 36-58 verkar uppleva lägre stress. Detta då 54,5% av 14-35 åringarna och hela 70% av 36-58 åringarna upplevde en låg stressfaktor.

Chi2-testet visar också att p-värdet är 0,034. Resultatet visar därmed ett signifikant samband mellan vilken åldersgrupp respondenterna tillhör och den självupplevda stressen som de känner.

Slutligen tabell nr. 7 visar en jämförelse av den självupplevda stressen som deltagarna känner och vilken typ av arbetsplats de har. Detta för att se om till exempel ett stillasittande yrke och ett fysiskt krävande yrke skiljer sig mycket åt i resultatet.

18 Tabell 7, grad av stress i förhållande till arbetsplats.

Hur stressad känner du dig generellt sätt?

Vilken typ av arbetsplats har du?

Låg

stressfaktor n (%)

Hög

stressfaktor n (%)

Total n (%)

p = 0,456 Stillasittande 7 (43,8%) 9 (56,2%) 16 (100%)

Fysiskt krävande 4 (66,7%) 2 (33,3%) 6 (100%) Inget arbete 8 (33,3%) 16 (66,7%) 24 (100%)

Total 19 (41,3%) 27 (58,7%) 46 (100%)

*P-värde <0,05 är signifikant

Resultatet av tabellen visar precis som i tabell 1 att majoriteten av de svarande har

stillasittande jobb, tätt följt av de deltagarna utan arbete. Som nämnts i metodavsnittet ovan tillhör i denna kategori de deltagarna som är studerande samt pensionärer. Man kan se att stressfaktorn bland de deltagare med stillasittande jobb är relativt utspridd men att 43,8%

svarat att de känt låg stress jämfört med 56,2% som svarat att de känt hög stress. Jämför man detta resultat med de deltagarna med ett fysiskt krävande jobb så ser man att 66,7% svarat att de känt en låg stressfaktor medan 33,3 % känt en hög stressfaktor. Dock är antalet

respondenter i denna kategori mycket lägre än i övriga kategorier. Resultatet visar också att majoriteten av de deltagarna utan jobb (66,7%) känt en hög stressfaktor.

Chi-2 testet visade inte något signifikant samband mellan vilken typ av arbetsplats som respondenterna hade och graden av stress som de upplevde sig känna då p-värdet uppvisade 0,456.

5. Diskussion

Deltagarna i denna studie bestod av 19 män och 27 kvinnor med en stor variation på ålder.

Resultaten visar att graden av fysisk aktivitet skiljer sig mycket åt men att de allra flesta ägnar sig åt fysisk aktivitet 1-3 dagar i veckan. De deltagare som tränade 4-7 dagar i veckan på en träningsanläggning visade lägst självupplevd stress då 81,8% upplevde sig känna en låg stressfaktor. Det visade också att 62,5% av de deltagare som tränade på ett träningscenter mer

19 sällan än 1-3 dagar i veckan upplevde en hög stressfaktor. Detta styrker alltså tidigare

forskning som visade att högre träningsfrekvens sänker den självupplevda stressen i högre grad än låg träningsfrekvens (Miller, et al., 2011).

Vilken typ av träning deltagarna ägnar sig åt var väldigt varierat. 54% av respondenterna utövade någon typ av instruktörsledda pass och blev då omkodade till antingen styrketräning eller konditionsträning som nämnts tidigare i metodavsnittet. Resultatet blev tillslut att 48%

av respondenterna ägnade sig åt konditionsträning och 52% åt styrketräning. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna som utövade konditionsträning såväl som

styrketräning upplevde en hög stressfaktor. Det var dock ingen markant skillnad mellan det antalet respondenter som upplevde en låg stressfaktor och det antalet respondenter som

upplevde en hög stressfaktor. Detta gäller både respondenterna som utövade konditionsträning såväl som styrketräning. Man kan därmed tolka resultatet som att inget utav utövande av konditionsträning eller styrketräning visade större samband med självupplevd stress än det andra. Resultatet av tabellen kan alltså inte styrka de tidigare studier som gjorts som menar att styrketräning visar positiva samband med den mentala hälsan (Clements, Fiatarone & Singh, 1997).

Vid jämförandet av graden av stress och åldersgrupp visade det sig att majoriteten av deltagarna i åldrarna mellan 36-58, 70% upplevde låg stress. Detta jämfört med deltagarna i åldrarna 59- 80 där majoriteten, 85,7% upplevde hög stress. I tidigare forskning har man sett att fysisk aktivitet bland seniorer har visat positiva samband på den mentala hälsan, då stress inkluderat (Clements, et al., 1997). Varför denna studie visade höga nivåer av självupplevd stress kan då möjligen tros bero på en lägre frekvens av fysisk aktivitet bland de äldre än bland de yngre respondenterna. Studien stödjer inte heller annan tidigare forskning som menar att människor som lider av stress då i de flesta fall lider av arbetsrelaterad stress (Cider, et al., 2007). Detta då respondenterna i åldersgruppen 36-58 borde ha ett jobb i större grad än de respondenter i de andra åldersgrupperna då de består av många studerande och pensionärer.

En anledning till detta resultat skulle då möjligen kunna vara en högre frekvens av fysisk aktivitet än hos de övriga respondenterna. Resultaten bland deltagarna i åldrarna 14-35 år visade sig vara ganska jämt fördelat mellan hög och låg stress.

Genom tabell 7 jämfördes de olika typerna av arbetsplatser för att se om det fanns någon skillnad i deras självupplevda stress. Resultatet visade då bland annat att bland de deltagare

20 med ett fysisk krävande arbete kände majoriteten, 66,7% låg stress. Detta jämfört med 43,8 % av deltagarna som hade ett stillasittande arbete. Om detta resultat påvisar att fysisk aktivitet minskar den själupplevda stressen eller om de personerna med låg självupplevd stress söker sig till fysiskt krävande arbeten kan dock inte konstateras.

Något annat som förvånade mycket i resultaten var att 50% av de svarande som inte hade något arbete upplevde att de kände en hög stress. Detta då deltagarna i denna kategori var studerande och pensionärer. En orsak till resultatet skulle kunna vara som tidigare nämnts en lägre frekvens av fysisk aktivitet än hos de andra respondenterna. Resultatet skulle också kunna bero på stress över möjliga sjukdomstillstånd på grund av hög ålder hos sig själv eller hos närstående. En annan möjlig orsak till ökad självupplevd stress bland respondenterna utan jobb skulle kunna vara en minskad ekonomi då denna grupp bestod av studenter och

pensionärer. En person som studerar kanske inte har tid till ett jobb och pensionärerna kanske inte får ut den summa pensionspengar som de önskar. Exakt varför resultatet visade detta kan dock diskuteras vidare och kräver vidare forskning i det specifika området. Det bör också noteras antalet studerande i kategorin då studenter rimligtvis skulle kunna känna hög stress från skolan i form av läxor och tentor. Detta kräver dock också vidare undersökningar för att svara på.

5.1 Metoddiskussion

Kvantitativ metod som har använts i den här studien anser jag har varit en bra metod för att få fram den information som är aktuell. Jag anser även att användandet av enkäter för att få fram denna information har varit det bästa alternativet. Det positiva med studiedesignen som användes är att det med tvärsnittsstudier är enkelt att mäta olika variabler mot varandra.

Nackdelen med tvärsnittsstudien är dock att dessa samband inte kan bevisas bero på varandra.

Det vill säga att metoden inte kan visa vilken variabel som orsakar den andra (Andersson, 2006). En svaghet som upptäcktes med enkäten under tidens gång var framför allt fråga 2 (se bilaga 2) där deltagarna skulle fylla i sitt födelsedatum. Detta då hela 11 av 46 personer troligtvis missat denna fråga, kanske på grund av för kort rad för svaret eller för dåligt med radavstånd mellan frågorna så den inte syntes tillräckligt bra. Utfallet av detta ledde alltså till ett bortfall på 24%. Utan detta relativt stora bortfall hade resultatet jag fick fram angående vilken grad av stress som deltagarna kände i förhållande till åldersgrupp därför kunnat se annorlunda.

21 En annan svaghet är den lilla svarsgruppen som studien hade på enbart 46 personer. För att få ett mer trovärdigt resultat hade jag önskat ett större antal svarande på enkäten då de 46 personer som svarade inte utgör en särskilts stor del av populationen. Jag är dock tacksam för de svar jag har fått in. Jag hade också önskat en större variation på män och kvinnor då detta också hade lett till ett mer trovärdigt resultat. Anledningen till att fler svarande var kvinnor än män kan ha berott på den stora andelen kvinnor som deltog på de instruktörsledda passen. Då de flesta enkäter delades ut under dessa pass kan det vara en rimlig orsak.

Jag bör också påpeka en svaghet i omkodandet av fråga 11,12 och 13 (se bilaga 2). Detta då deltagarna i enkäten svarade på deras självupplevda stress på en skala från 1-5.

Svarsalternativ 3 skulle därför av många kunnat ses som ett alternativ mitt i mellan låg stress och hög stress men kodades istället tillsammans med 4-5 till hög stress. Svarsalternativ 3 var också det mest förekommande svaret bland respondenterna vilket resulterade i att majoriteten av de svarande hamnade i kategorin hög stress efter omkodningen. Resultaten hade därmed sett annorlunda ut om denna omkodning inte hade gjorts. Orsaken till att variablerna

omkodades på detta sätt är för att jag annars inte kunde få tillräckligt med information till att testa variablerna mot varandra. Jag ansåg då det mer rimligt att svarsalternativ 3 skulle kodas tillsammans med 4-5 till hög stress än med 1-2 till låg stress eftersom de som valt

svarsalternativ 3 ändå upplever någon form av stress i relativt hög grad. Jag tyckte därmed att det inte passade in i omkodningen ”låg stressfaktor”.

Något annat som också bör noteras som en möjlig svaghet i studien är resultatet där graden av självupplevd stress jämfördes med typen av fysisk aktivitet. Detta då det de instruktörledda passen blev omkodade till antingen styrketräning eller konditionsträning beroende på vilken typ av pass de brukade vara med på. Problemet med detta är att vissa instruktörsledda pass faktiskt har influenser av både konditionsträning och styrketräning. Det bör också noteras att flera deltagare möjligtvis utövat såväl konditionsträning som styrketräning men enbart fyllt i det som stämmer bäst in. En kombination av båda träningsmetoderna hade kanske kunnat ge ett resultat med lägre självupplevd stress. Det krävs dock ytterligare studier för att svara på detta.

Avslutningsvis vill jag diskutera fråga 13 (se bilaga 2) som frågar deltagarna ur stressade de känner sig generellt sätt, kan vara ganska svår att besvara då det kan upplevas svårt att veta vad man syftar på vid användandet av orden generell stress. Två frågor ställdes därför före.

22 Fråga 11 och 12 löd: ”Hur stressfull anser du att din familjesituation är?” samt ”Hur stressfullt anser du ditt arbete/din skola vara?”. Dessa två frågor ställdes främst av den anledning att deltagarna vid svarande på fråga 13 skulle ha något att reflektera över då jag frågar om den generella stressen. Detta gjordes för att få ett mer trovärdigt resultat. Det är dock svårt att svara på om resultatet blev mer trovärdigt eller inte.

23

6. Referenslista

Anderssen, S. & Jansson, E. (2008). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. s. 38-46.

Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare – En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Barnekow.Bergkvist, M., Heiden, M., Lyskov, E., Nakata, M., Sahlin, K. & Sahlin, T. (2007).

Evaluation of cognitive behavioural training and physical activity for patients with stress- related illnesses: A randomized controlled study. J Rehabil Med, 39, 366-373.

Beck, J., Brand, S., Elliot, C., Gerber, M., Holsboer-Trachsler, E. & Pühse, U. (2013).

Aerobic exercise training and burnout: A pilot study with male participants suffering from burout. BMC Research Notes, 6:78

Cider, Å., H Jonsdottir, I., Stener-Victorin, E., Svantesson, U. & Willén, C. (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Clements, KM., Fiatarone, MA. & Singh NA. (1997). A randomized controlled trial of progressive resistance training in depressed elders. J Gerontol A Biol Sci Med Sci, 52, M27- 35.

E Miller, G., Rueggeberg, R. & Wrosch, C. (2011). The different roles of perceived in the association between older adults’ physical activity and physical health. Health Psychology.

Advance online publication. doi: 10.1037/a0025242

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Forsberg, A., Holmberg, HC. & Woxnerud, K. (2005). Träna din kondition. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

G. Bjålie, J., Haug, E., Sand, O. & V. Sjaastad, Ø. (2006). Människokroppen – Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.

H Jonsdottir, I. & Ursin, H. (2008). Stress. Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. s. 571-579.

24 Henriksson, J. & Sundberg C. (2008). Allmänna effekter av fysisk aktivitet. Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar

för fysisk aktivitet. s. 11-37.

Ledin, C. (2012, 5 maj). Stress. Hämtad från: http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Stress/

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2014-04-28 från url: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

25

Bilaga 1

En studie om sambanden mellan stress och fysisk aktivitet

Du inbjuds härmed att delta i en studie med syftet att undersöka sambanden mellan

människors stressvanor och deras utövande av fysisk aktivitet. Målgruppen som denna enkät riktar sig mot är alla som utövar någon typ av fysisk aktivitet eller träning. Skulle du inte tillhöra denna målgrupp vill jag ändå tacka för visat intresse. Undersökningen görs av en student på Hälsa och Wellness programmet på Karlstads Universitet i samband med ett examensarbete.

Det är helt frivilligt för dig att delta i denna undersökning och du har självklart möjlighet att avbryta en påbörjad enkät. Skulle du vilja vara med i undersökningen så kommer din

information att behandlas anonymt och är enbart avsedd för att användas till denna studie.

Enkäten består av 13 frågor som besvaras genom att kryssa i det eller de alternativ som passar bäst in på dig.

Enkäterna kommer att finnas tillgängliga från och med tisdagen den 18 mars och lämnas in i receptionen eller till din instruktör senast tisdagen den 25 mars.

Finns det någonting som du undrar över gällande denna undersökning eller enkät, kontakta mig på:

Telefonnummer: 0762-936972 Mail: ellinor.gotesson@hotmail.com Tack för visat intresse!

26

Bilaga 2

Frågeformulär

1. Kön

□

□

2. Födelseår _____________

3. Civilstatus

□

□

□

□

4. Vilken typ av arbetsplats har du?

□

□

□

□

□

□

□

5. Ur ett genomsnittligt perspektiv, hur ofta besöker du ett träningscenter för att träna?

□

□

□

□

27 6. Vilken typ av aktivitet utför du då?

□

□

□

Om du valt instruktörslettpass fortsätt på fråga 7, annars gå till fråga 8.

7. Vilket/vilka instruktörsledda pass utför du?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

8. Utöver träningscentret, är du fysiskt aktiv på annat sätt? (Fler än ett svarsalternativ möjligt att fylla i)

□

□

□

□

□

9. Hur ofta utför du denna aktivitet/dessa aktiviteter i genomsnitt?

□

□

□

□

10. Höll du på med någon idrott när du var yngre?

□

□

□

□

28 Följande 3 frågor besvaras på en skala där 1 anses vara ”inte alls stressfullt” och 5 anses vara ”mycket stressfullt”. Var vänlig ringa in det svar som stämmer bäst in på dig.

11. Hur stressfull anser du din familjesituation vara?

1 2 3 4 5

Om du inte har något arbete/skola, gå direkt till fråga 13.

12. Hur stressfullt anser du ditt arbete/din skola vara?

1 2 3 4 5

13. Hur stressad känner du dig generellt sätt?

1 2 3 4 5

Tack för din medverkan!