KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
”Barnrätt inte lätt”
En kvalitativ studie av bibliotekschefers perspektiv på implementering av barnkonventionen vid folkbibliotek
KIT NATHALIE GRIMBERG LOUISE ÖJBORG
© Kit Nathalie Grimberg / Louise Öjborg
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: ”Barnrätt inte lätt”- en kvalitativ studie av
bibliotekschefers perspektiv på implementering av barnkonventionen vid folkbibliotek.
Engelsk titel: ”Rights of the Child not easy”- a qualitative study of library managers perspective on implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child at public libraries.
Författare: Kit Nathalie Grimberg & Louise Öjborg
Färdigställt: 2020
Abstract: The purpose of this study is to investigate how public library managers work with the
implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child, from strategic, practical and children´s rights perspectives. The study aims to explore how the Convention on the Rights of the Child, that became Swedish lan in January 2020, affects public libraries and how they work with its implementation. The theoretical framework is based on four qualitative semi-structured interviews, which are then analysed through qualitative content
analysis. The results show that the Children´s Convention has begun to influence the strategic work of public libraries and its implementation is to a large extent supported by a strategic model
specifically developed for this purpose and directed to public library managers.
Nyckelord: Barnkonventionen, Implementering, Folkbibliotek, Bibliotekschef, Barnrättsperspektiv.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND... 1
1.2 PROBLEMFORMULERING ... 3
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
2 TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATURGENOMGÅNG ... 5
3 TEORETISKT RAMVERK ... 9
3.1 TOP-DOWN PERSPEKTIVET ... 9
3.2 BARNS PERSPEKTIV, BARNPERSPEKTIV OCH BARNRÄTTSPERSPEKTIV ... 12
3.3 SAMMANFATTNING AV TEORETISKT RAMVERK ... 13
4 METOD ... 14
4.1 URVAL ... 14
4.2 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 14
4.3 INNEHÅLLSANALYS ... 15
4.4 FORSKNINGSETIK ... 15
4.5 GENOMFÖRANDE ... 16
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
5.1 LAGSTIFTANDETS PÅVERKAN PÅ FOLKBIBLIOTEKEN OCH CHEFERNAS VARDAGLIGA ARBETE ... 18
5.2 FOLKBIBLIOTEKENS ARBETSPROCESSER MED IMPLEMENTERINGEN ENLIGT CHEFERNA ... 19
5.3 FOLKBIBLIOTEKENS BARNRÄTTSPERSPEKTIV ... 22
6 DISKUSSION... 23
6.1 LAGSTIFTANDETS PÅVERKAN ... 24
6.2 IMPLEMENTERINGSPROCESSEN PÅ FOLKBIBLIOTEKEN ... 25
6.3 FOLKBIBLIOTEKENS BARNRÄTTSBASERADE ARBETSSÄTT ... 26
6.4 SAMMANFATTANDE DISKUSSION OM TEORETISKT RAMVERK OCH METOD ... 27
7 SLUTSATSER ... 28
7.1 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 29
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 30
BILAGA 1 ... 33
INTERVJUGUIDE... 33
BILAGA 2 ... 35
MAIL TILL RESPONDENTER ... 35
Figurförteckning FIGUR 1- ARTIKLAR MED EXTRA RELEVANS, ARTIKEL FYRA, ARTIKEL 13, ARTIKEL 16, ARTIKEL 17, ARTIKEL 23, ARTIKEL 30, ARTIKEL 31 OCH ARTIKEL 42. ... 2
FIGUR 2 - TAXONOMI – STRATEGISK MODELL. ERIKSSON ET AL. (2019, S. 17). ... 11
FIGUR 3 - ÖVERBLICK AV DE SEX STEGEN/ARTIKLARNA SOM MÅSTE UPPFYLLAS I PRAKTIKEN FÖR ATT NÅ ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV... 12
1 Inledning
Första januari 2020 blev barnkonventionen en rättsligt bindande lag i Sverige.
Barnkonventionens syfte är att stärka barns rättigheter och klargöra att alla barn är bärare av rättigheter. Barn har rätt att höras i de frågor som rör dem och lagstiftandet sätter en hårdare press på myndigheter och kommunala verksamheter att arbeta utifrån barnkonventionen. Denna press sätts även på folkbibliotekens verksamhet och
implementering av barnkonventionen har i och med lagstiftandet varit ett vida
omdiskuterat ämne det senaste året. Att arbeta för och gentemot barn och unga har varit en självklarhet inom folkbiblioteksväsendet i många år där barnkonventionen fungerat som en stark rekommendation för hur det arbetet kan se ut. I och med lagstiftandet måste nu folkbiblioteken sträva efter att tillämpa ett barnrättsperspektiv i alla beslut som fattas som på något sätt innebär en konsekvens för barn och unga. Det är skillnad på att säga och skriva att folkbiblioteket arbetar barnrättsanpassat och på att verkligen
genomföra en implementeringsprocess och tillämpa lagen i praktiken. Det främsta ansvaret för folkbibliotekens verksamhet åligger bibliotekschefen, vilket även gör att implementering av barnkonventionen är bibliotekschefens ansvar. Barnkonventionen finns till för att säkerställa barns och ungas rättigheter och eftersom barnkonventionen nu är en rättsligt bindande lag är det inte fråga om ett val där verksamheten kan välja om de ska arbeta utifrån barnkonventionen eller inte, det får och kan inte längre vara en fråga för de inom verksamheten som har ett intresse utan alla ska arbeta utifrån
barnkonventionen. Det är inte ett val, det är en lag.
1.1 Bakgrund
Historiskt har barnkonventionen utifrån flera olika aspekter och under lång tid
utvecklats. Unicef (u.å) redogör för en konkret överblick av barnkonventionens historia, som tar sin början redan år 1923 då Eglantyne Jebb skrev Rädda Barnens dokument Deklaration om barns rättigheter. Deklarationen antogs senare av Nationernas Förbund (FN) i Genève vilket blev startskottet för vad som idag är barnkonventionen. Som en effekt av andra världskriget bildade FN United Nations International Children’s Emergency Fund (Unicef), Unicefs syfte var att hjälpa alla barn som var på flykt efter andra världskriget. Målet var, enligt Unicef, att ge barnen mat, hälsovård, kläder och tak över huvudet. År 1948 antogs FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för att uppnå en gemensam standard för alla människor, dock fanns det enbart en artikel i
deklarationen som hänvisade till barn. Med utgångspunkt i deklarationen som antogs i Genève och ur deklarationen om mänskliga rättigheter antog FN:s generalförsamling år 1959 en deklaration som vädjar till att erkänna barnets rättigheter. Detta innefattar att lokala och nationella myndigheter ska se till att barnets rättigheter följs genom lagstiftning och andra metoder. Många av de grundläggande artiklarna i
barnkonventionen var redan inkluderade i deklarationen, bland annat artiklarna som rör barnets bästa, rätten till en grundläggande utbildning, skydd mot skadligt arbete, rätten till ett namn och nationalitet, tillgång och rätten till näringsrik mat och rätten till att leka. Under decennierna som fortlöpte mellan 1960- och 1980-talet kom fler artiklar att tillkomma i deklarationen och 1989 var barnkonventionen klar. Konventionen blev tillslut enhälligt antagen och kunde ratificeras och trädde sedan i kraft den 2 september 1990.
I Perspektiv på barnkonventionen: forskning, teori och praktik (2019) ges ett fördjupat historiskt perspektiv på barnkonventionen i Sverige och en bakgrund till besluten som ledde till ett lagstadgande av konventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, folkrättsligt band sig då landet till att följa den. Många lagar transformerades därefter för att bättre återspegla barnkonventionen. Ett förslag lades fram på regeringens initiativ år 2016 om att göra barnkonventionen till en svensk lag, detta förslag röstades igenom 2018. Därmed blev FN:s barnkonvention lag från och med första januari 2020.
Barnkonventionen består av 54 olika sakartiklar, varav 42 artiklar har antagits som lag i Sverige. I boken Barnkonventionen: en kommentar skriver Grahn-Farley (2019, s. 15) att konventionen består av fyra ledande principer, dessa principer är artikel två; barnet har rätt att inte bli diskriminerad, artikel tre; principen om barnets bästa skall följas, artikel sex; barnet har rätt till liv och utveckling och slutligen artikel tolv; barnet har rätt att komma till tals. Att dessa artiklar är ledande innebär att de resterande artiklarna i barnkonventionen ska tolkas i ljuset av dessa.
För att få stöd i hur implementering av barnkonventionen kan genomföras på folkbibliotek gav läns- och regionbiblioteken i Örebro, Östergötland, Sörmland och Gävleborg 2019 ut en skrift riktad till bibliotekschefer i deras arbete med
implementering. I Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för
implementering av FN: konvention om barnets rättigheter redogör författarna Eriksson, Holmén, Wennerholm & Blomberg (2019) för flertalet viktiga arbetsprocesser och steg som är relevanta vid implementering av barnkonventionen. Skriften har blivit väl uppmärksammad för dess unika roll i att kunna fungera som vägvisare för hur implementeringsarbete med barnkonventionen i relation till bibliotek kan gå till.
Eriksson et al. (2019, s. 13) presenterar en strategisk modell i åtta steg, en taxonomi, som kan fungera som ett verktyg att utgå från. Eriksson et al. poängterar att modellen inte bygger på vetenskaplig evidens utan att den bygger på gemensamma källor från utbildningsdagar, workshops, expertföreläsningar och samtal. I skriften redogör
Eriksson et al. för att det finns vissa artiklar i barnkonventionen som har extra relevans för biblioteksverksamheter, dessa artiklar och dess innebörd presenteras nedan i Figur 1.
Artikel 4 verksamheterna skall nyttja sina resurser för att uppfylla
barns rättigheter.
Artikel 13 barn har rätt att tänka, tycka och uttrycka sina
åsikter.
Artikel 16 barn har rätt till ett
privatliv.
Artikel 17 barn har rätt till olika information via olika
medier.
Artikel 23 barn med funktionsnedsättningar har rätt till ett fullvärdigt liv och
hjälp att delta i samhället.
Artikel 30 barn som tillhör en minoritetsgrupp har rätt till
sitt språk, kultur och religion.
Artikel 31 barn har rätt till vila,
lek och fritid.
Artikel 42 barnkonventionen skall göras allmänt känd både
hos vuxna och barn.
Figur 1- Artiklar med extra relevans, artikel fyra, artikel 13, artikel 16, artikel 17, artikel 23, artikel 30, artikel 31 och artikel 42.
I relation till biblioteksverksamhet kan dessa artiklar manifesteras i bibliotekens arbete med prioriterade målgrupper, till exempel nationella minoritetsgrupper, personer med funktionsvariationer och personer med annat modersmål än svenska. Artiklarnas
relevans kan också kopplas till bibliotekens informationsförmedlande uppdrag, samt ett område som rör barns integritet.
Eriksson et al. (2019, s. 7–8) poängterar även vikten av chefens ledande roll för ett lyckat genomförande av implementering av barnkonventionen. Barnkonventionen är inte enbart en “barnfråga” och frågorna kopplade till barnkonventionen ska ej enbart överlämnas till de inom verksamheten som arbetar med barn som målgrupp. I skriften lyfts också att de flesta bibliotek idag redan arbetar med saker som är barnrättsbaserade, fast de kanske inte tänker på det eller definierar det som en del av ett barnrättsarbete.
Skriften utgör därmed också ett stöd för att synliggöra det som redan sker på biblioteken som går att koppla till barnkonventionen. Folkbibliotek har, med anledning av den lagändring som genomförts, en angelägen uppgift i att implementera barnkonventionen.
Hur det arbetet ska och kan se ut skiftar och det kan vara svårnavigerat för folkbibliotek att förhålla sig till arbetet med implementering av barnkonventionen.
I tidskriftsartikeln Barnkonventionen och barnbiblioteken skriver Lundgren (2013) om vilken roll barnkonventionen hade och vilka brister som fanns relaterade till
barnperspektivet år 2013. Lundgren beskriver att det år 2013 fanns olika
ambitionsnivåer mellan stat och kommun gällande arbetet att omsätta barnkonventionen i verksamheterna. FN:s barnrättskommitté kritiserade även Sverige för att
barnkonventionen inte antagits som lag. Lundgren har genom sina studier upptäckt flertalet brister och hinder gällande folkbibliotekens arbetssätt rörande
barnkonventionen. Verksamheterna är i behov av djupare kunskap hos
biblioteksledningen, behov av tydligt målgruppsansvar, bättre kunskaper och högre medvetenhet hos all bibliotekspersonal, mera forskning, effektivare
informationsspridning, mer metodutveckling och verkligt inflytande för
barnbibliotekspersonalen i lokalplaneringen. Gällande behovet av djupare kunskaper hos biblioteksledningen grundas inte kunskapsbristen på ett ointresse utan snarare på en prioriteringsgrund. Verksamheterna måste definiera sina prioriteringar: hur ska barnen prioriteras i förhållande till andra målgrupper? Alla barn eller vissa barn? Dessa frågor är ämnade för ledningen att ta ställning till då konflikter relaterade till dessa frågor kan uppstå. Det är därmed också ledningens ansvar att se till att hela personalstyrkan har grundläggande kunskap om barnkonventionen och att personalen gemensamt diskuterar hur biblioteket kan följa den. I de mindre biblioteken behövs generalister, alla måste medverka i sin verksamhet för att lyfta barnrättsperspektivet, medan det på de större biblioteken borde finnas specifika specialister som bör tas till vara på bättre. Istället har biblioteken dragit ner på arbetstiden som barnbibliotekarier har att ägna sig åt sina specifika ansvarsområden. Konsekvensen blir att alla ska göra allt, risken blir då att specifik kunskap går förlorad och att allas ansvar till slut blir ingens ansvar (Lundgren, 2013, s. 9–12).
1.2 Problemformulering
För att implementera barnkonventionen i bibliotekens verksamhet behöver utveckling och förändringsarbete ske. Unicef (2018) befäster att implementering av
barnkonventionen är en förutsättning för att synliggöra barnets rättigheter och ligger till grund för ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Detta innebär att
bibliotekens beslutsprocesser ska ta hänsyn till barnkonventionen. I kommunala styrdokument ses barn och unga ofta som en prioriterad målgrupp, likaså fastslår
bibliotekslagen att barn och unga är en prioriterad målgrupp för biblioteken. Trots att det finns en yrkan på att denna målgrupp skall vara prioriterad, hur syns det? Hur arbetar folkbiblioteken utefter barnkonventionen och finns det kunskaper inom verksamheterna kring vad det innebär att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv?
Barnkonventionen är ett angeläget och aktuellt ämne och eftersom det är en rättsligt bindande lag behöver alla offentliga verksamheter förhålla sig till implementering av barnkonventionens artiklar. Eriksson et al. (2019, s. 11) förklarar att många bibliotek på flera sätt redan arbetar utifrån barnkonventionen, fast de inte tänker på det.
Implementeringsarbetet av barnkonventionen kan hjälpa till med att få syn på det som faktiskt redan görs men också vilka brister som går att identifiera. Arbetet med
barnkonventionen ska bidra till att bibliotekscheferna känner sig som aktörer inom frågan och öka kunskapen hos chefer och ledning för bibliotek, då det tycks finnas en kunskapsbrist på ledningsnivå där uppdraget att verka enligt barnkonventionen inte uppnås. Barn och unga är en särskilt prioriterad målgrupp i bibliotekslagen vilket gör det extra relevant för bibliotek att utifrån ett barnrättsperspektiv arbeta med de här frågorna. Barnrättsperspektivet ska inte enbart prägla den strategiska delen av folkbiblioteksverksamheten utan ska även manifesteras i fördelningen av det fysiska och digitala biblioteket, antal medarbetare med spetskompetens samt vid
budgetfördelning.
Mot bakgrunden av att barnkonventionen nu är lag är det både ur ett
forskningsperspektiv men också ur ett professionsperspektiv intressant att studera hur och genom vilka metoder bibliotekschefer arbetar med implementeringsprocesser kopplat till barnkonventionen. Inom ramen för denna studie ämnar vi att med utgångspunkt i folkbibliotek undersöka hur implementering av barnkonventionen genomförs.
1.3 Syfte och frågeställningar
Barnkonventionen är från den första januari 2020 en rättsligt bindande svensk lag, vilket innebär att barnkonventionen ska genomsyra all offentlig verksamhet. Syftet med denna uppsats är att bidra med ny kunskap om hur folkbibliotekschefer resonerar kring det strategiska och praktiska arbetet utifrån barnkonventionen, på vilka sätt arbetet utgår från ett barnrättsperspektiv och hur lagstiftandet av barnkonventionen påverkat folkbiblioteksverksamheternas vardagliga arbete.
För att uppnå uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:
● Hur har lagstiftandet av barnkonventionen första januari 2020 påverkat
folkbibliotekens vardagliga arbete?
● Hur arbetar folkbibliotek med implementering av barnkonventionen?
● På vilka sätt arbetar folkbibliotek utifrån ett barnrättsperspektiv?
2 Tidigare forskning och litteraturgenomgång
Att barnkonventionen från den första januari 2020 är en rättsligt bindande svensk lag gör att folkbiblioteken på flera nya sätt behöver förhålla sig till och aktivt arbeta med implementering av barnkonventionen. Eftersom barnkonventionen blivit lag för cirka sex månader sedan finns det ännu inte någon forskning eller litteratur som vi känner till som berör hur lagstiftandet har påverkat folkbibliotekens verksamhet. Därmed togs beslutet att söka efter forskning och litteratur i ett bredare perspektiv som relaterar till implementeringsmetoder och barnrättsbaserade arbetssätt i folkbibliotekssammanhang. I sökandet efter tidigare forskning och litteratur gällande implementering gjordes det avgränsningar mot att litteraturen i största mån skulle innefatta
implementeringsprocesser av barnkonventionen i kommunala verksamheter och ej i regionala verksamheter eftersom dessa texter främst berörde implementering av
barnkonventionen inom hälso- och sjukvården, juridik och det polisiära fältet. Då dessa verksamheter rör sig inom andra vetenskaper än bibliotek- och informationsvetenskap och därmed ter sig ligga för långt ifrån folkbibliotekens verksamhet togs beslutet att utesluta texter om dem. Hur implementering av barnkonventionen ska gå till är även påverkad av vilka andra lagar som en verksamhet måste förhålla sig till, till exempel bibliotek måste förhålla sig till bibliotekslagen, vilket var ännu ett argument för att exkludera texter kring implementering som inte knyter an till bibliotek.
Även texter som publicerats tidigare än år 2000 valdes bort, texter som publicerats tidigare hänvisar ofta till ratificeringen av barnkonventionen 1990 och upplevs därmed utdaterade och inaktuella. Gällande folkbibliotekens barnrättsbaserade arbetssätt valdes litteratur bort som i huvudsak behandlade arbetssätt som utgick ifrån ett barnperspektiv, detta för att syftet med undersökningen är att fokusera på barnrättsperspektivet och inte barnperspektivet. Därför söktes det även här efter texter inom ett bredare spann som berörde barnrättsperspektivet inom kommunala verksamheter. Den mest omskrivna faktorn av ett barnrättsperspektiv som framkom i forskning och litteratur relaterat till folkbiblioteken var processer kring delaktighet som kan kopplas till barnkonventionens artikel tolv. Det var svårt att hitta forskning och litteratur som behandlar alla aspekter av barnkonventionen i relation till folkbibliotek, därför gjordes ett urval av litteratur och forskning som behandlar minst en faktor av barnrättsbaserat arbete på bibliotek.
Sökningarna efter relevant forskning och litteratur gjordes främst i olika databaser och bibliotekskataloger, valet föll också på att utesluta studentuppsatser. Nedan redovisas en genomgång av tidigare forskning och litteratur som ligger till grund för vår studie.
2.1. Implementering och metoder
I Barnkonventionen- läpparnas bekännelse? Projektarbete i Regional utveckling av biblioteksverksamhet kartlägger författarna Blomberg, Holmén & Marberg (2012) hur, vid den tidpunkten, arbetet med implementering av barnkonventionen ligger till.
Projektarbetet baserades på två enkätundersökningar där frågorna skickades ut till samtliga läns- och regionbibliotekarier i Sverige samt till bibliotekscheferna i Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland. På ett pilotbibliotek i Hammarö genomfördes även tester av olika metoder för implementering av barnkonventionen.
Utgångspunkten för projektarbetet var att identifiera om det finns hinder för
implementering av barnkonventionen, samt vilka strategier för utvecklingsarbete kring barnkonventionen som fanns och vilka metoder som användes för att underlätta
folkbibliotekens arbete med implementering av barnkonventionen. Undersökningen visade att arbetet med att inkludera formuleringar kring barnkonventionen i de olika styrdokumenten gick långsamt samt att det fanns en stor okunskap och ovana kring hur barnkonventionen skulle kunna omsättas i praktiken. Blomberg et al. (2012, s. 4) föreslår även att det vid implementering av barnkonventionen är lämpligt att ta stöd i Riksdagens strategi för att stärka barnets rättigheter, Barnombudsmannens
framgångsfaktorer, Svensk biblioteksförenings rekommendationer samt självfallet barnkonventionens principer.
I kapitel 15 i Perspektiv på barnkonventionen: forskning, teori och praktik skriver Lundin Karphammar och Kristersson (2019a) om erfarenheter av
barnkonsekvensanalyser från Simrishamns kommun. Boken riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom olika fält, syftet med boken är att diskutera
barnkonventionen som både ett praktiskt och rättsligt verktyg och bidra med ny kunskap om barnkonventionen. I boken berättar Lundin Karphammar och Kristersson om den så kallade barnkonsekvensanalysen som används för att säkerställa att alla åtgärder som skett har skett på ett sätt där barnets bästa har kommit i främsta rummet.
Barnkonsekvensanalysen kan också användas för att förutse effekter av föreslagen bestämmelse, lag, budget etcetera. Det som utmärker en barnkonsekvensanalys är det närvarande barnrättsperspektivet, analysen ska alltså utgå från barnkonventionens barnsyn, som utgår från barnkonventionens grundprinciper: artikel två, tre, sex och tolv (Lundin Karphammar och Kristersson, 2019a, s. 391–393). Vidare går det att läsa att barnkonsekvensanalysen har lett till en ökad kvalité gällande beslutsfattande där möjligheten för inflytande och delaktighet från barn i frågor som rör dem ökat.
Analysen har även bidragit till likvärdig utbildning och främjat demokratin. Lundin Karphammar och Kristersson menar att den största fördelen med
barnkonsekvensanalysen är att det via den blivit möjligt att upptäcka brister i
verksamheterna när det kommer till barnens rättigheter. Barnkonsekvensanalys bör vara ett redskap folkbiblioteken använder sig av i relation till beslutsfattande,
policybearbetning, budgetfördelning och planering.
I Lundin Karphammar och Kristerssons (2019b) bok med titeln Implementering av barnkonventionen - med hjärta och hjärna ges ytterligare en fördjupning av verktyget barnkonsekvensanalys men boken ger också ett perspektiv på ledarskap inom
implementeringsprocessen av barnkonventionen i kommunala verksamheter. Boken ses som en grundhandbok i implementeringsprocessen av barnkonventionen i relation till kommunala verksamheter. Implementeringsarbete handlar om att finna en balans mellan styrning och stöd, kärnan ligger i huruvida ledarna är kapabla till att avläsa när de behöver träda fram och agera eller när de ska låta bli. Implementeringsprocessen är också beroende av att broar byggs mellan ledningens teoretiska perspektiv och medarbetarnas perspektiv och färdigheter. Lundin Karphammar och Kristersson
(2019b, s. 100–102) förklarar att det är i rollen som chef som det yttersta ansvaret ligger för att skapa förutsättningar där medarbetarna kan arbeta för organisationens syfte.
Vidare i boken går det att läsa om Lundin Karphammar och Kristerssons syn på lagstadgandet av barnkonventionen där de hävdar att det inte blir någon skillnad när barnkonventionen blir lag förutsatt att ett arbete med att tillämpa barnkonventionen redan är befintlig. Har däremot inte organisationerna arbetat utefter barnkonventionen tidigare kommer det bli en skillnad, inför alla beslut som fattas ska en
barnkonsekvensanalys genomföras och om inte analysen tillämpas måste det finnas en
skälig förklaring till varför. Lundin Karphammar och Kristersson (2019b, s. 119-120) förklarar att barnkonventionen tidigare har uppfattats mer som ett policy- eller
värdegrundsdokument, där det inom myndigheternas verksamheter även funnits en barnsyn som inte utgår från barnkonventionens syn på barn som bärare av rättigheter och att barnet ska skyddas från delaktighet snarare än att få förutsättningar till att vara delaktiga.
2.2. Barnrättsbaserat arbete
I boken Studier av barn- och ungdomsbibliotek - En kunskapsöversikt (2007)
presenterar Rydsjö och Elf en översikt över den då aktuella forskningen som fanns inom området barn-och ungdomsbibliotek. Uppdraget att genomföra kunskapsöversikten kom från Regionbibliotek Stockholm som såg ett behov av att höja kompetensen hos
personal som arbetade inom biblioteksverksamhet med fokus på barn och unga.
Studiens empiriska material består av 150 stycken magisteruppsatser som på något sätt behandlar barn-och ungdomsbiblioteksverksamhet. De processer kring delaktighet som identifieras i Rydsjö och Elfs (2007, s. 135) studie bygger på barnkonventionen och innebär att barn ses som aktörer i samhället och som kompetenta att delta i frågor som rör dem. Resultatet visade att biblioteken kommit olika långt i att göra barn delaktiga i denna process, men att delaktighet kunde bestå av att barn fått vara delaktiga i
medieinköp, eller att barn fått möjlighet att vara delaktiga i planering av aktiviteter och arrangemang på biblioteken. Några viktiga erfarenheter som personalen som arbetade utefter en delaktighetsprincip erhöll var att barn och unga var bra på att representera andra inom sin målgrupp och på att ta medansvar i beslut och genomförande.
Sandin (2011) presenterar i boken Barnbibliotek och lässtimulans: Delaktighet, förhållningssätt, samarbete en metodgenomgång av 93 lässtimulerande projekt med syfte att ge en bättre grund för lässtimulerande arbetsätt och projekt. Även Sandin uppmärksammar delaktighetsprincipen och de olika steg av delaktighet där det återfinns ett uppifrån och ned- perspektiv i relation till delaktighet i undersökningen. Vuxna äger ofta frågan och makten, de är också de som skapar utrymme för barn att få möjlighet att uttrycka sig men för att riktig delaktighet ska uppstå måste det finnas en motpol i processen som går nedifrån och upp. Sandin finner i sin analys ett behov av att öka de delaktighetsskapande processerna inom bibliotekens projekt genom att specifikt visa på barnens medverkan vid initiering, förankring, arbetsmetoder, val, beslutsfattande och utvärdering. Det finns också en tydlig skillnad mellan delaktighet och deltagande, delaktighet sker ofta på en organisatorisk nivå genom att barnen får vara med vid initiering, planering, genomförande och utvärdering av aktiviteterna. Medan ett deltagande snarare definieras av en praktisk nivå, där barnen är med och deltar i en aktivitet som vuxna planerat och sedan erbjudit barnen (Sandin, 2011, s.185). I sin slutsats gör inte Sandin någon värdering av huruvida det är positivt eller ej att arbeta med delaktighet än med deltagande, olika projekt och sammanhang kräver olika förutsättningar. I själva verket handlar det om att tydliggöra utgångspunkten för projektet menar Sandin.
I Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn - delaktighetsprocesser på Malmö
stadsbibliotek (2018) presenterar Johansson och Hultgren resultatet av en följeforskning som handlar om utformandet av Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini och om hur barn gavs möjlighet att vara delaktiga i den processen. Johansson och Hultgren (2018) skriver att barnkonventionens artikel tolv är den som oftast hänvisas till i
samband med barns delaktighet, detta innebär dock en villkorad delaktighet. Den villkorade delaktigheten sker på villkor av att vuxna möjliggör för barns delaktighet eller att barn har förmågan att uttrycka sin åsikt och delta i diskussioner. Detta kan innebära en problematik för små barn som ej har den verbala förmågan att uttrycka sig.
Fortsättningsvis förklarar Johansson och Hultgren (2018, s. 101–102) att delaktighet inte handlar om att barn är med och bestämmer eller att de bestämmer över vuxna, delaktighetsprincipen pekar istället på barn som rätt att bli respekterade som människor.
Johansson och Hultgren beskriver även innebörden av barnkonventionens artikel ett och kopplar denna till bibliotekets arbetssätt med “de tre p:na”, vilket innefattar provision, protection och participation. Dessa arbetssätt manifesteras i att biblioteket visar hänsyn till varje besökare och dess preferenser och behov. Även andra aspekter av
barnkonventionens olika artiklar visar sig i bibliotekens verksamheter, bland annat barns rätt till skydd, resurser och delaktighet.
I skriften Barns rätt till Kultur (2005) analyserar olika forskare hur barnkonventionen kan tolkas ur olika perspektiv och sedan omsättas i det vardagliga arbetet. Skriften är till för att belysa olika sätt som bibliotek och andra kulturella verksamheter kan arbeta utefter barnkonventionen. I skriftens andra kapitel På barns och ungdomars villkor - Vi försöker förverkliga barnkonventionen på biblioteken! redogör Lundgren (2005) för en analys som utfördes 2003 som sedan kom att antas som nationella rekommendationer av Svensk Biblioteksförening. I analysen kom Lundgren fram till hur barnkonventionen kunde manifesteras i praktiken på biblioteken, att barn och unga räknades som barn till 18 år, att bibliotekens miljöer anpassades bättre med hjälp av målgruppsindelning, biblioteken kunde ordna med en “lekhörna” för att möta barnkonventionens artikel rörande barns rätt till lek. Även att medier blandades och att resursfördelning sker i proportion som är gynnsam för barn. Vidare ger också Lundgren (2005, s. 26–27) några konkreta förslag på hur barn och unga kunde ges möjlighet till att uttrycka sina åsikter, bland annat genom att barn och unga kunde få vara med och påverka inköp av media, medverka till boktips på hemsidan och att barn och unga kunde få anordna egna utställningar och uppträdanden i biblioteket.
2.3. Sammanfattning av tidigare forskning och litteratur I sökandet efter tidigare forskning och litteratur var det svårt att hitta texter som
behandlar implementering av barnkonventionen i relation till folkbiblioteken. Det fanns även begränsat med texter som behandlar alla aspekter av barnrättsperspektivet i
relation till folkbibliotek och vilka arbetssätt som används där. Mycket av den forskning som återfanns behandlade vissa aspekter av barnkonventionen, till exempel delaktighet.
Dessa arbetssätt återkommer också i litteratur som beskriver olika projektarbeten och det var svårt att finna litteratur om just de vardagliga arbetssätten. Däremot framkom många studentuppsatser både på kandidat- och masternivå som behandlar
barnrättsbaserade arbetssätt både inom bibliotek men också inom andra kommunala verksamheter, även en del uppsatser om implementeringsprocessen av
barnkonventionen inom kommunen och kommunala verksamheter. Trots att många texter inkluderade vissa aspekter av barnkonventionen var det svårt att hitta texter som specifikt behandlade bibliotekschefers syn på implementeringsarbetet av
barnkonventionen från att barnkonventionen blivit lag. Vi ser därmed att denna uppsats kan fylla en kunskapslucka inom området.
Utifrån det som framkommer ur den tidigare forskningen och litteraturen finns det flera relevanta utgångspunkter, begrepp och perspektiv som används vidare genom studien.
Bland annat Blombergs et al. (2012) enkätfrågor som används som inspiration vid utformandet av intervjuguiden i denna studie. Lundin Karphammar och Kristerssons (2019a) beskrivning av barnkonsekvensanalys används för att tydliggöra hur biblioteken arbetar strategiskt ur ett barnrättsperspektiv och för att avgöra hur långt respondenterna kommit i implementeringsarbetet av barnkonventionen. Även Lundin Karphammar och Kristersson (2019b) används för att utröna huruvida det befintliga arbetssättet med barnkonventionen har påverkats av lagstadgandet av barnkonventionen. Rydsjö och Elfs (2007) översikt används vidare i denna studie för att förstå delaktighet och hur det manifesteras genom olika insatser på biblioteken och kommer fungera som ett stöd i analysen av det empiriska materialet. Sandins (2011) reflektion kring tydliggörande av delaktighet och deltagande ställs mot barnkonventionens grundprincip vilket sätter en press på folkbiblioteken i att göra barn och unga delaktiga snarare än enbart deltagare i biblioteksverksamheten. Inom denna studie används Sandins uppifrån och ner-
perspektiv för att förstå delaktighet som något vuxna äger och sedan erbjuder barn, detta perspektiv i sig påminner mycket om ett top-down perspektiv, vilket är en del av det teoretiska ramverket i denna studie. Johansson och Hultgrens (2018) följeforskning används för att stödja förståelsen av hur barnkonventionen kan omsättas i det fysiska barnbiblioteksrummet och hur olika arbetssätt på biblioteket kan vara kopplat till ett barnrättsperspektiv. Till sist används Lundgrens (2005) redogörelse för hur
barnkonventionen kan manifesteras i bibliotekens vardagliga arbete för att hjälpa oss analysera respondenternas beskrivningar gällande förändringsarbete kopplat till biblioteksrummet och budgetfördelning.
3 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som vi valt för att få förståelse för hur implementeringsarbete fungerar i offentliga verksamheter samt vilka hållpunkter som är lämpliga att ta fäste i för att förklara implementeringsprocessen. Även teoribildning kring begreppen barnets perspektiv, barnperspektiv och barnrättsperspektiv kommer redovisas i detta kapitel. Valet av teoretiskt ramverk utgick från de två olika riktningar som identifierats i studiens problemformulering och syfte, i detta fall en riktning kring implementering av barnkonventionen samt en riktning kopplat till barnrättsperspektiv och vad som utmärker det.
3.1 Top-down perspektivet
Definitionen av begreppet implementering kan vara mångsidig och svår att greppa.
Sundell och Soydan (2008, s. 14) berättar i boken Att förändra socialt arbete: forskare och praktiker om implementering att det inte finns någon allmän och enhetlig definition av implementering men till vardags används begreppet som en synonym till genomföra, förverkliga och verkställa. Inom ramen för denna uppsats kommer begreppet
implementering förstås utefter Fixsen, Naoom, Blasé, Friedman & Wallace (2005, s. 5) definition av begreppet, där de definierar begreppet som specifika procedurer som är designade för att införliva nya metoder, program och aktiviteter i den ordinarie
verksamheten. Det finns flertalet olika teorier kring hur implementeringsarbete kan gå till. Här togs valet att fokusera på teorin om top-down perspektivet eftersom
implementering av barnkonventionen i stor mån utgår från ett top-down perspektiv.
Fischer, Miller och Sidney (2007) beskriver i boken Handbook of public policy analysis att top-down teorin tog sin början i antagandet att politisk implementering startade med beslut på statlig nivå. Detta antagande togs efter observationer av hur politiska beslut genomförs. Fischer et al. (2007, s. 90-92) förklarar fortsättningsvis att ett top-down perspektiv innebär att implementering sker uppifrån och ner. Processen startar med ett politiskt beslut, till exempel en lag, och tar därefter fortsatt sin väg i nedåtgående riktning genom förvaltningen, för att slutligen hamna i nivå med medarbetarna och det arbete som sker i verksamheten. Top-down perspektivet förutsätter att det finns en koppling mellan politiska beslut, till exempel lagar eller policys, och den påverkan beslutet har på verksamhetsnivå. Det finns en förväntan om att politiska beslut är nära sammankopplat med dess utfall. Sundell och Soydan (2008, s. 27) skriver att top-down är det synsätt som dominerar de evidensbaserade insatserna när det kommer till
implementering och förändringsarbete, det är ett arbetssätt som kan ske planerat, formellt, centraliserat och som ofta är toppstyrt. Hertting (2014, s. 189–198) beskriver i sin tur top-down perspektivet som en vertikal form av implementering som består av en hierarki. Varje enhet har sin viktigaste relation med enheten som är ovanför i hierarkin, det är den översta enheten i hierarkin som bestämmer implementeringens huvudsakliga inriktning. Top-down perspektivet är dock inte helt problemfritt, ju fler enheter som ska vara delaktiga i implementeringen desto större risk är det att implementeringens
huvudsakliga inriktning kommer bli påverkad och att det vid implementeringens slutskede skiljer sig stort från det som var tanken från början. Detta sätt att implementera sätter stor tilltro till den centrala beslutsfattarens kapacitet.
Olsson och Sundell (2008, s. 31–33) beskriver en implementeringsprocess som består av sex steg, denna process i sig utgår ifrån ett top-down perspektiv. Dessa sex steg är:
ett; undersöka behov av och förutsättningar för förändring, två; förankra behovet av förändring, tre; välja metod och planera genomförandet, fyra; utbilda i den nya metoden, fem; stödja när metoden börjar användas, sex; varaktigt vidmakthållande av den nya metoden. Det första steget beskriver Olsson och Sundell består av ett uttalat behov av förändring. Detta uttalade behov kan bestå av olika saker, till exempel behov av en bättre kundtjänst, behovet av ökade försäljningssiffror eller som i denna studie, behovet av att fullfölja en lag. Det andra steget vid implementering handlar om att uppmärksamma organisationen om att verksamheten behöver förändras. Inom detta steg finns det också ett viktigt led i förändringsarbetet att utse en ansvarig eller fler för implementeringen. I det tredje steget förklarar Olsson och Sundell att det är vanligt för kommunala verksamheter att arbeta utefter en metod som en konsult sålt in. Det finns även andra fall där kommuner valt metod efter vad som för tillfället är modernt eller trendigt. Dock skriver Olsson och Sundell att den mest framgångsrika metoden för implementering är att söka efter de evidensbaserade metoder som har bäst vetenskapligt stöd. Det är inom detta steg det kan finnas en viss utmaning för folkbibliotek eftersom det i dagsläget ej finns någon vetenskapligt grundad metod som vi känner till för implementering av barnkonventionen vid folkbibliotek. Det fjärde steget består av att utbilda personal i den nya metoden och det är vid det femte steget, som innebär att stödja användningen av de nya metoderna, som en viss oro kan uppstå. Olsson och Sundell beskriver att personalen kan uppleva att den nya metoden innebär merarbete på kort sikt vilket kan resultera i att fokus läggs på detaljer eller procedurfrågor snarare än på själva metoden som valts ut. Det är i detta skede som en god arbetsledning kan vara avgörande för om förändringsarbetet kommer bli lyckat eller ej. Inom detta steg är
handledning högst relevant och viktigt. Vid det sjätte och sista steget bör
förändringsarbetet vara avklarat och metoden bör vara implementerad och det sjätte steget innebär en varaktig omstrukturering till ett nytt arbetssätt (Olsson och Sundell, 2008, s. 47–58).
I likhet med den sexstegsmodell som Olsson och Sundell (2008) beskriver finns det en taxonomi framtagen av läns- och regionbiblioteken i Örebro, Östergötland, Sörmland och Gävleborg i skriften Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter (2019) som syftar till att fungera som ett verktyg för strategisk implementering av barnkonventionen vid folkbibliotek. Skriftens författare Eriksson et al. (2019, s. 13) lyfter att denna modell inte bygger på vetenskaplig evidens utan bygger på gemensamma källor från
utbildningsdagar, expertföreläsningar, workshops och samtal. Taxonomin innehåller många liknande steg som Olsson och Sundell (2008) beskriver kring att en
implementeringsprocess består av och utgår i stora drag utifrån ett top-down perspektiv, och Eriksson et al. lägger stor vikt på att det är
chefen för verksamheten som har det yttersta ansvaret för att implementering sker ner igenom verksamheten. Trots att denna
taxonomi ej bygger på vetenskapliga belägg är den ändå relevant för teoribildning av
implementering berörande barnkonventionen på folkbibliotek, då det är en vedertagen skrift inom biblioteksfältet. Det första steget i taxonomin beskriver Eriksson et al. innefattar att chefen för en verksamhet ska besitta kunskap om att barnkonventionen finns och att Sverige har antagit den som lag, chefen ska även här äga frågan om ansvar och
genomförande av implementeringen i verksamheten. Nästa steg innebär en kartläggning av kommunen där
folkbibliotekets verksamhet befinner sig, denna kartläggning innefattar bland annat invånare, resurser, socioekonomiska faktorer etcetera. I det tredje steget ska chefen utbilda sig själv i barnkonventionen och vad dess olika
artiklar innebär, detta steg hänger även ihop med det fjärde steget där chefen skall hämta kunskap om hur en modell ska skapas för att användas vid bedömning av vad som är barnets bästa. En sådan analys kallas också för barnkonsekvensanalys. Det femte steget i taxonomin innebär att chefen gör en handlingsplan över hur implementeringen skall gå till, i detta steg utvärderar chefen vad som behöver göras, hur och när det skall göras, vilka som berörs, ansvarsfördelning och uppföljning. I det sjätte steget blir implementeringen något mer praktisk, här ska chefen säkerställa fortbildning för personalen i verksamheten. Inom det sjunde steget ska handlingsplanen ses över och revideras för att fortsätta vara aktuell och inom detta steg ska även utvärdering och uppföljning ske för att säkerställa en hållbarhet i implementeringen. Här ses metoder som barnbilaga och barnbokslut som goda metoder. Det åttonde och sista steget är att fira att implementeringen är genomförd (Eriksson et al., 2019, s. 17–46). Gemensamt
Figur 2 - Taxonomi – Strategisk modell.
Eriksson et al. (2019, s. 17).
för Olsson och Sundell och Eriksson et al. är att de båda utgår från ett vetenskapligt teoretiskt synsätt som kallas för top-down.
3.2 Barns perspektiv, barnperspektiv och barnrättsperspektiv För att införliva barnkonventionen i en verksamhet krävs att ett barnrättsperspektiv intas i verksamheten. Ett barnrättsperspektiv särskiljer sig från de andra perspektiv som finns kopplat till barn. I boken Child Perspectives and Children’s Perspectives in Theory and Practice beskriver författarna Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) barns perspektiv och barnperspektivet. Sommer et al. (2010, s. 19–23) förklarar begreppet barnperspektiv som “ett sätt att se på barn” eller “en viss syn på barn”. Barnperspektiv är således vuxnas förståelse av barnets uppfattningar, upplevelser och handlingar.
Barnperspektivet skapas av vuxna som söker medvetenhet för att konstruera barns perspektiv, medan barns perspektiv representerar barns egna upplevelser, uppfattningar och förståelse av deras värld. Skillnaden mellan barnperspektivet och barns perspektiv är att i barnets perspektiv är det fokus på barnet som subjekt i sin egen värld. Den vuxna kan enbart försöka sig på tolkningar av detta perspektiv. Att därefter införa ett
resonemang kring vad som är i intresse för barnets bästa är att närma sig ett barnrättsperspektiv.
Sveriges kommuner och regioner (SKR, 2018) redogör i skriften Barnrättsperspektiv - vad innebär det? för de olika perspektiven på ett likartat sätt, men ger en fördjupad förståelse till begreppet barnrättsperspektiv. SKR (2018, s. 8–10) förklarar att ett barnrättsperspektiv innebär att alla arbetsprocesser och beslut ska vara
barnrättsbaserade. Det vill säga att en barnkonsekvensanalys eller en prövning av barnets bästa har gjorts innan beslut fattas. Barnkonventionens olika artiklar som rör den aktuella frågan ska tas i beaktande och även budgetprocesser skall genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Även regionala skrifter talar också om hur de olika perspektiven efterlevs inom olika regionala verksamheter. Västra Götalandsregionen beskriver i texten Barnrättsperspektiv (u.å) att ett barnrättsperspektiv innebär att den enskilda medarbetaren samt hela verksamheten arbetar strategiskt för att genomföra FN:s konvention om barns rättigheter. Dessa strategier innebär bland annat att säkerställa barns rättigheter i beslut som berör barn. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar
verksamheten först när barnets fulla människovärde erkänns. Fortsättningsvis beskriver Västra Götalandsregionen (u.å) sex steg som utgår från barnkonventionens artiklar som behöver uppfyllas i praktiken för att nå ett barnrättsperspektiv, stegen utgår från
följande artiklar:
Figur 3 - Överblick av de sex stegen/artiklarna som måste uppfyllas i praktiken för att nå ett barnrättsperspektiv.
Artikel 2
Barnet får ej diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion,
funktionshinder eller andra liknande skäl.
Artikel 3
Barnets bästa, både på lång och kort sikt uppmärksammas, utreds och
övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt.
Artikel 6
Barnets utveckling samt rätt till liv och utveckling beaktas.
Artikel 12
Barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad.
Artikel 4
Tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter.
Artikel 42 Barn och vuxna har goda kunskaper om barnets rättigheter.
Det finns således en stor skillnad mellan de olika perspektiven och alla perspektiv behöver tas i beaktande i folkbibliotekets verksamhet. Gällande barnrättsperspektivet är det inte helt oproblematiskt i relation till biblioteken och det kan finnas flertalet
intressekonflikter mellan barns och vuxnas behov. Haglund och Persson (2005, s. 34- 35) ger exempel på olika intressekonflikter som återfinns när två eller fler rättigheter krockar, gällande barnkonventionen kan detta ske när artikel tolv som rör barns rätt till att uttrycka sin åsikt krockar med artikel tre som rör att behandla barn på ett sätt som är för barnets bästa. Detta kan i ett bibliotekssammanhang innebära att barn vill låna material som vuxna ej anser lämpligt för barn, vuxna vill för deras egen enkelhet ha insikt i barnets lån på biblioteket men detta kan utifrån barnkonventionen kränka barnets integritet. En annan faktor som vi uppmärksammar som problematisk är att resursfördelning kan innebära en problematik för bibliotekschefer där det kan uppstå en konflikt om resurser tillsätts för att främja barnets rättigheter på bekostnad av
bibliotekets andra uppdrag. Haglund och Persson nämner också problematiken med
“barnets bästa” där det som eventuellt kan vara det bästa för ett barn kanske inte är det bästa för ett annat barn. Denna problematik kan även uppkomma när biblioteket utformar aktiviteter som till exempel är anpassade för en grupp barn men som kanske inte tilltalar ungdomar. Det är heller inte helt oproblematiskt att möjliggöra för barns rätt att bli hörda i alla frågor som rör dem, det kan tänkas att många beslut på
biblioteken som rör barn fattas utan att barn blivit tillfrågade. Dessa beslut kan bland annat röra programverksamhet, bestånd, biblioteksmiljö, digitala arenor etcetera.
3.3 Sammanfattning av teoretiskt ramverk
De ovan nämnda teorierna utgör ett teoretiskt ramverk för hur det empiriska materialet inom denna studie tolkas. Det finns därmed två olika riktningar i studien, en inriktning rörande implementering och top-down perspektivet vid implementering. Det vill säga att beslut och ansvar för genomförandet av implementeringen av barnkonventionen sker uppifrån och genomsyrar verksamheten genom ledning och chefer. För att analysera det empiriska materialet kommer Erikssons et al. (2019) taxonomi användas, detta för att tydliggöra hur bibliotekscheferna ser på implementeringsprocessen och huruvida de använder sig av ett top-down perspektiv vid implementeringen eller om de använder sig av andra metoder. Taxonomin kan också användas för att ge en tydlig överblick över hur långt respondenterna kommit i själva implementeringsprocessen. I motsats till top- down teorin existerar också ett perspektiv som utgör en motpol, bottom-up teori. Denna form av teori visar på implementering som sker i motsatt riktning till top-down, alltså att implementering sker från medarbetarna upp genom ledning, chef och kommunal
verksamhet. Inom den begränsning som denna studie utgör så finns det ej utrymme att studera bottom-up perspektivet närmare, men det är ett perspektiv vi bär med oss och är medvetna om i vår analys. Den andra riktningen berör specifikt teorin om
barnrättsperspektivet och den skillnad som finns relaterat till andra perspektiv rörande barn. Ramverket gör det möjligt att tydliggöra hur respondenterna inom studien skiljer de olika begreppen åt och därmed visar på hur de i sina roller som bibliotekschefer är medvetna och kunniga rörande barnkonventionens barnrättsperspektiv. Denna
medvetenhet och kunskap är i sig en del av implementeringsprocessen och kan klargöra huruvida implementeringsprocessen skett från ett top-down perspektiv.
4 Metod
Valet av metod grundade sig i syftet studien ämnade att undersöka och för att kunna besvara studiens forskningsfrågor togs beslutet att en kvalitativ intervjumetod var det som bäst passade studiens syfte. Bryman (2011, s. 413) förklarar i boken
Samhällsvetenskapliga metoder att den kvalitativa metoden erbjuder intervjuer att ta olika riktningar, fokuset kan också anpassas utefter viktiga frågor som dyker upp under intervjuns gång. Med utgångspunkt från den geografiska begränsningen samt den sociala begränsning som Covid-19 förde med sig valdes telefonintervju som form för metoden.
4.1 Urval
Urvalet av respondenter i denna studie baserades på ett målinriktat urval. Bryman (2011, s. 434) redogör för att det målinriktade urvalet grundas på ett strategiskt val med syftet att försöka skapa en överensstämmelse mellan urvalet och de forskningsfrågor som skall besvaras. Forskaren baserar då sitt urval på en önskan om att intervjua personer som kan besvara frågorna. Respondenterna inom studien valdes ut med motiveringen att de i egenskap av folkbibliotekschefer är ytterst ansvariga för att leda och planera verksamhetsutveckling. Eriksson et al. (2019, s. 8-9) menar att
bibliotekschefer bär verksamhetsansvaret och är en nyckelperson för
implementeringsarbetet av barnkonventionen på folkbiblioteken. Vi hittade våra respondenter via bibliotekspress, där respondenterna uttalat sig angående
barnkonventionen. Därav valdes respondenterna ut med anledning av att de tidigare yttrat sig angående implementering av barnkonventionen, vilket gjorde att de tedde sig intressanta för oss att intervjua.
4.2 Semistrukturerade intervjuer
Eftersom studien eftersträvade en förståelse kring folkbibliotekschefers arbete med barnkonventionen och chefernas uppfattning av barnrättsperspektivet sågs den semistrukturerade intervjumetoden som det givna valet för studiens metodval. Kvale och Brinkman förklarar i boken Den kvalitativa forskningsintervjun (2014, s. 41-47) att den kvalitativa forskningsintervjun har som syfte att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur respondentens eget perspektiv. Vidare skriver Kvale och Brinkman att kvalitativa intervjuer har som mål att ge nyanserade beskrivningar kring kvalitativa aspekter. Kvalitativ data består inte av allmänna åsikter utan karaktäriseras av specifika handlingar och situationer där respondenten själv får berätta om sin upplevda världsbild.
Kvalitativa intervjuer utgår från det deskriptiva som innebär att det väsentliga inte är att komma fram till någon slags fast kategorisering utan syftet är att respondenten ska beskriva sina upplevelser, handlingar och känslor. Den semistrukturerade
intervjumetoden beskriver Bryman (2011, s. 415) som en metod där forskaren har en intervjuguide uppdelad i olika ämnesområden, denna metod ger en stor frihet till respondenten att utforma svaren på frågorna på ett eget sätt samt att det
semistrukturerade upplägget skapar flexibilitet för forskaren att vid behov frångå intervjuguiden för att ställa följdfrågor.
4.3 Innehållsanalys
För att kunna analysera det empiriska material som framkom genom de
semistrukturerade intervjuerna användes metoden directed content analysis, som är en form av innehållsanalys. Eftersom studien byggde på en deduktiv ansats var det också directed content analysis som sågs som den bäst anpassade analysmetoden att applicera.
Wildemuth (2017, s. 319–322) beskriver i boken Applications of social research methods to questions in information and library science att denna analysmetod innebär att kodning av det empiriska materialet bygger på en redan befintlig teori. På detta sätt genererar det empiriska materialet teman som går att koppla till den befintliga teorin.
Syftet med metoden directed content analysis är att validera eller vidareutveckla det redan befintliga teoretiska ramverket. Inom ramen för denna studie togs beslutet att endast transkribera de svar som respondenterna gav på frågorna och inte de pauser, harklingar eller stakningar som kunde uppstå. Detta eftersom intervjuerna skedde via telefon vilket gjorde det omöjligt att avläsa respondentens kroppsspråk och tyda vad deras ljud eller uppehåll berodde på. Wildemuth förklarar att en innehållsanalys kan utföras på många olika former av empiriskt insamlad data men att materialet generellt behöver översättas till text för att bli analyserbart. Det är därmed relevant att
transkribera det empiriska materialet som genereras från intervjuerna, vid transkribering är det viktigt att ta beslut huruvida allt som informanten säger skall transkriberas eller endast svaren på frågorna som respondenten ger.
Vid analysen av det empiriska materialet användes en matris innehållande olika
relevanta kategorier kopplade till studiens teoretiska ramverk och frågeställningar, detta för att underlätta analysen av materialet men också för att ge en tydlig överblick av de resultat som framkommit. Det empiriska materialet färgkodades, där till exempel material som handlade om de förändringar som skett i och med lagstiftandet blev blåmarkerat, medan material som handlade om olika steg i implementeringsprocessen blev gulmarkerad. Totalt användes sju olika färgmarkeringar. När materialet var färgkodat placerades det in i matrisen som vågrätt innehöll kategorierna:
implementering, barnrättsperspektiv, ansvar samt lagens påverkan och lodrätt innehöll kategorierna: strategisk, praktisk och top-down. Matrisen redovisas inte i resultatet utan används endast som ett stöd för att kunna kategorisera och koda det empiriska
materialet. Gällande kodning av det empiriska materialet förklarar Wildemuth (2017, s.
322–323) att kvalitativ data oftast analyseras utifrån olika teman som framkommer ur materialet. Vid kodning gällande olika teman söker forskaren i texten efter de delar som kan representera ett visst tema och som kan relateras till forskningsfrågorna. Vid
användning av denna metod är det även möjligt att tillskriva två teman till samma text.
Vidare klargör Wildemuth att kodning vid kvalitativa studier med en deduktiv ansats ger forskaren möjlighet att generera en lista över kodningskategorier byggt på den befintliga teorin eller modellen som används inom studien, detta ger också möjligheten att ändra teorin och modellen om nya kategorier uppstår under kodningens gång.
4.4 Forskningsetik
Vid genomförande av kvalitativ forskning, i synnerhet kvalitativa intervjuer, finns det flertalet forskningsetiska aspekter att ta hänsyn till. För att kunna säkerställa att studien genomförts med ett forskningsetiskt förhållningssätt vidtogs flera olika åtgärder. Innan genomförandet av intervjuerna skickades en samtyckesblankett ut där respondenterna
fick all relevant information gällande samtycke och att medverkan var helt frivillig. I enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection
Regulation) framgick det även i denna blankett hur informationen som lämnas i samband med intervjuerna hanteras, används, transkriberas och vid vilket tillfälle den kommer tas bort enligt gällande regler. Utefter de forskningsetiska riktlinjerna föll även valet på att helt anonymisera respondenterna och de verksamheter de arbetar inom.
Bryman (2011, s. 131–132) redogör för några relevanta etiska principer att ta fäste i.
Dessa principer är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Övergripande för de här principerna är att de berör frågor kring frivillighet, integritet och anonymitet för de personer som deltar och som är direkt inblandade i forskningen. Informationskravet innebär att forskaren ska informera berörda personer om undersökningens syfte samt vilka moment som ingår i
undersökningen. Det ska även tydligt framkomma att allt deltagande är frivilligt och att de när som helst kan ta tillbaka sitt samtycke. Samtyckeskravet handlar om att alla deltagande personer har rätt att bestämma över sin medverkan samt att forskaren måste säkerställa att samtycke givits. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter kopplat till deltagande personer måste hanteras ytterst varsamt och förvaras på ett säkert sätt.
Nyttjandekravet säkerställer att all information som samlas in endast används till det ändamål som givits samtycke till. Även Kvale och Brinkman (2014, s. 99–110)
understryker vikten av etiska förhållningssätt och befäster att samtycke och anonymitet för de som deltar i en undersökning är av högsta prioritet och något som alla forskare behöver utgå från.
4.5 Genomförande
Vid utformandet av intervjuguiden (Bilaga 1 Intervjuguide) som användes i denna studien togs det stöd i Blombergs et al. (2012) studie Barnkonventionen- läpparnas bekännelse som genomfördes på uppdrag från folkbiblioteken i Värmland,
Västmanland, Örebro och Östergötland. Utformandet av intervjuguiden genomfördes med stor vikt vid studiens syfte, och med utgångspunkten att intervjuguiden behöver spegla frågeställningarna på ett adekvat vis. Bryman (2011, s. 419) listar viktiga hållpunkter vid utformandet av en intervjuguide: använd ett begripligt språk, ställ inte ledande frågor, utforma ett visst mått av ordning samt undvik alltför snäva frågor. Inom ramen för denna studie gick det att identifiera två ämnesområden, området som berör implementeringsteori och det som berör ett perspektiv på barnrätt. Inom dessa två områdena återfanns två andra områden nämligen det praktiska området samt även det strategiska. Med anledning av dessa olika områden bestod intervjuguiden av två olika riktningar: strategiskt och praktiskt arbete (Bilaga 1 Intervjuguide). Detta för att kunna fånga upp alla typer av arbete gällande barnkonventionen, både det arbete som utförs utan vetskapen om att det är enligt barnkonventionen samt det arbete som uttalat strävar efter att tillämpa barnkonventionen. Efter utformandet av intervjuguiden genomfördes en test-intervju, detta för att kunna upptäcka eventuella brister och svårigheter. Test- intervjun genomfördes med en person som har ett samordnande ansvar för
folkbiblioteksverksamhet, alltså inte en bibliotekschef, men som ändå delar flera liknande arbetsuppgifter. För att nå de personer som valts ut via urvalet utformades ett mail med information och förfrågan om deltagande (Bilaga 2 Mail till respondenter), som sedan skickades ut till respondenterna.
Respondenterna som godkände att de ville delta fick skriva på en samtyckesblankett, detta enligt GDPR samt forskningsetiska riktlinjer. Vi genomförde fyra
semistrukturerade intervjuer. Respondenterna fick inte ta del av intervjufrågorna i förväg. Intervjuerna skedde över telefon, efter avstämning med respondenterna per mail ringde vi vid avtalad tid upp respektive respondent. Intervjuerna var cirka 35–50
minuter långa vardera. Vi spelade in samtalen på två datorer och en telefon, detta för att ha flera backups ifall att det skulle bli problem med någon av de tekniska hjälpmedlen.
Vi turades om att ställa de frågor vi utformat i intervjuguiden. Vid några tillfällen frångick vi intervjuguiden för att ställa följdfrågor, detta främst vid de tillfällen då vi upplevde att respondenten inte gav ett tillräckligt utförligt svar. Vid transkribering av materialet använde vi oss av VLC-media player där det finns en funktion som gör det möjligt att lyssna på inspelningarna i ett långsammare tempo, detta var till stor hjälp för att slippa pausa inspelningarna vid transkriberingen.
Efter att transkriberingen var slutförd gjordes först en färgkodning för att på så sätt få en enklare överblick av det empiriska materialet som sedan matades in i en matris. Vi färgkodade bland annat meningar som vi kunde knyta an till implementeringsarbete, barnrättsperspektiv, top-down perspektiv, inverkan som lagstiftningen av
barnkonventionen haft och sedan huruvida det kunde knytas an till praktiska eller strategiska delar av verksamhetens arbete. När färgkodningen var avklarad förde vi in de olika färgade meningarna i matrisen, detta gjorde att vi snabbt och enkelt kunde få en överblick av vad respondenterna sa kopplat till våra olika forskningsfrågor. Det gav även en överblick över om respondenterna hade liknande svar eller inte på de frågor som ställts.
I tiden då denna uppsats genomfördes befann sig Sverige och världen i en pågående pandemi. Respondenterna nämner vid flera tillfällen de begränsningar som Covid-19 medfört, därav är det relevant med en kort förklaring till dess innebörd. Viruset Covid- 19 har påverkat stora delar av världen och gjort att samhället behövt genomföra flertalet akuta ändringar för att begränsa smittan. I Sverige har Folkhälsomyndigheten gått ut med rekommendationer kring hur allmänheten ska agera för att begränsa smittspridning av Covid-19. Rekommendationerna består bland annat av reserestriktioner, begränsning av sammankomster, distansundervisning på alla högskolor, universitet och gymnasier, uppmaning att stanna hemma samt att allt arbete i så stor mån som möjligt ska ske hemifrån. I folkmun benämns Covid-19 som corona, vilket även är den term som våra respondenter nämner.
5 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras resultatet av de fyra intervjuer som genomfördes. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt, ett för varje forskningsfråga. Kapitlet innehåller också en kortare presentation av respondenterna och hur deras biblioteksverksamheter ser ut.
Respondent 1 - arbetar som bibliotekschef, verksamheten består av ett stadsbibliotek och tio stycken närbibliotek. Inom ledningsgruppen för biblioteken finns sex
enhetschefer som ansvarar för närbiblioteken.
Respondent 2 - arbetar som bibliotekschef, verksamheten är uppdelad i fyra
avdelningar som alla har olika fokusområden såsom programverksamhet, läsfrämjande
arbete, digital inkludering och en systemavdelning. Verksamheten består av tio bibliotek, ett stadsbibliotek, nio områdesbibliotek och en biblioteksbuss.
Respondent 3 - arbetar som bibliotekschef, verksamheten består av ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek som både är folk- och skolbibliotek samt en
biblioteksbuss. Verksamheten har också ett uppdrag att arbeta med skolbiblioteken då det finns en integrerad skolbibliotekscentral inom folkbiblioteket.
Respondent 4 - arbetar som bibliotekschef, i verksamheten finns tre folkbibliotek, ett kommunbibliotek i centralorten samt två närbibliotek. I anslutning till
kommunbiblioteket finns även kommunens servicecenter, teater och konsthall.
5.1 Lagstiftandets påverkan på folkbiblioteken och chefernas vardagliga arbete
De fyra respondenterna gav alla en indikation på att lagstiftandet av barnkonventionen januari 2020 inneburit en viss skillnad, både för de strategiska men också de praktiska arbetssätten. Det fanns en antydan hos respondenterna att lagstiftandet inneburit en förändring och att någonting inom verksamheterna har väckts när det gäller
barnrättsfrågor men att det är en process som på ett sätt är ny men på ett annat sätt varit pågående under flera års tid. Utifrån Olsson och Sundells (2008)
implementeringsprocess är det första steget ett behov av förändring, detta behov
uttryckte respondenterna tydligt i relation till att barnkonventionen blivit lag. Vid frågan om lagstiftandet januari 2020 påverkat framkom det att:
Det har startat en process hos oss, nu är det mer skarpt läge eftersom den har blivit en lag och det har blivit hårdare press, nu måste vi verkligen tänka till ännu mer. Vi gör ju jättemycket för målgruppen men att kanske ha bättre strategi och involvera dem framförallt (Respondent 3).
Även respondent 2 förklarade liknande om lagens påverkan “...vi fick verkligen tvånget på oss att detta inte är något som bara är en rekommendation eller riktlinjer utan detta är något vi ska följa och något som vi ska följa upp”. Respondent 4 förklarade att
lagstiftandet påverkat deras riktlinjer, “ja men det har det, förutom biblioteksplanen så har vi ju olika riktlinjer för saker och ting och nu när de uppdateras årligen så ska vi nu lägga in barnrättsperspektivet i de här riktlinjerna”.
En relevant faktor i resultatet är att vårt empiriska material samlades in under en rådande pandemi. Alla fyra respondenter nämnde att de begränsningar som Covid-19 fört med sig påverkat hur folkbiblioteken kunnat utföra och verkställa det
förändringsarbete som de planerat för. De fyra respondenterna nämnde att flera av de fortbildningar och ändringar i programverksamheten som de tänkt genomföra under våren 2020 istället blivit inställda eller flyttade till hösten. Trots det rådande läget med Covid-19 nämnde flera av respondenterna att de kunnat genomföra en del förändringar:
Vi skulle ha satsat och sätta in mer aktiviteter när det gäller
programverksamheten med tanke på barnkonventionen, en tydlig förändring är tidigare när vi gjort programbladen har vuxenaktiviteterna kommit först, hösten 2019 öppnade man programbladet och läser program för vuxna, och
