Seg start efter toppmötet
Ett och ett halvt år har gått sedan Johannesburg invaderades i samband med världskonferensen om hållbar utveckling, WSSD.
Efterspelet till toppmötet lämnade civilsamhället i Sydafrika splittrat och arbetet med att lyfta frågorna på gräsrotsnivå har gått trögt.
- Det känns som om WSSD var en händelse som kom och gick och sedan skedde inget mer, säger Sarah Hugow från organisationen ECNGOC. Ett trettiotal representanter för
organisationer i Östra Kap-provinsen har samlats i Port Elizabeth för att lyssna på bl.a.
Solomzi Madikane från Joburgplus10, gruppen som organiserade civilsamhällets globala forum under WSSD.
Gruppen försöker få organisationer i alla Sydafrikas provinser att enas om en strategi för hur de lokalt kan bidra till förverkligandet av Johannesburg Plan of Implementation, den
handlingsplan med mätbara mål som världens statschefer enades om under WSSD.
Den grupp, G10, som bildats för att driva frågorna i provinsen, har inte kommit igång med sitt arbete, och ordföranden skruvar motvilligt på sig när det är dags för återrapportering.
- Det är en kamp, en väldigt tuff kamp, men jag är optimistisk till att provinserna kommer att börja driva processen vidare, säger Solomzi Madikane.
Fattigdom och miljöförstöring var huvudfrågorna under toppmötet i Johannesburg, där världens ledare, utom George W Bush, bl.a. enades om att halvera antalet fattiga i världen och halvera antalet människor som tvingas leva utan tillgång till rent vatten och sanitet.
Splittring
Trots de stora, globala diskussionerna var det kanske Zimbabwefrågan som
uppmärksammades mest i internationella media. Namibias president Sam Nujoma och Zimbabwes president Robert Mugabe levererade hård kritik mot Storbritannien och västvärldens ledare under mötet, vilket applåderades av en grupp medlemmar i den då nystartade rörelsen av jordlösa i Sydafrika, Landless Peoples Movement, LPM.
Detta stöd för Zimbabwes regering satte ljuset på den splittring bland civilsamhällets organisationer i Sydafrika som visade sig i och med arrangerandet av toppmötets globala forum, främst mellan folkrörelser och mer etablerade organisationer.
I det globala forumet hade representanter från civilsamhället världen över samlats för att diskutera hur de bäst kan bidra till genomförande av handlingsplanen. Deltagare från Östra Kap-provinsen rapporterade om bristande organisering vilket tillsammans med konflikten mellan organisationer hindrade dem från att göra ett bra jobb.
- Mötet fick oss i civilsamhällets organisationer att verka oorganiserade och konfliktdrabbade.
Det gav en dålig bild av hela sektorn, och jag tror inte att såren har läkts ännu, säger Sarah Hugow, chef för paraplyorganisationen ECNGOC i Östra Kap-provinsen.
Ny policy
Solomzi Madikane bekräftar att många organisationer runt om i landet är skeptiska när Joburgplus10 vill diskutera frågorna från toppmötet.
- Det finns en känsla av att "vi är klara med det där nu, och vill inte ha ett till toppmöte här i Sydafrika". Organisationerna lyckades inte utnyttja möjligheten att visa omvärlden vad vi arbetar med här i landet och efteråt ville de bara glömma allt. Nu måste vi försöka återuppliva hela frågan kring hållbar utveckling, säger han.
Johannesburgplus10 och flera av de större organisationerna för idag en dialog med regeringen kring en policy för hållbar utveckling som håller på att utarbetas. Solomzi Madikane berättar
att gruvdrift, fiskerättigheter och tillgång till vatten och energi är de frågor som organisationer i Sydafrika främst drivit vidare efter toppmötet.
Men gapet till gräsrotsnivån är stort: även om många organisationer arbetar med frågor som rör hållbar utveckling försöker de fortfarande komma underfund med vad som egentligen beslutades på toppmötet.
Sarah Hugow menar att organiseringen av det globala forumet, med stark centralisering kring Johannesburg, fråntog lokala organisationer det ägarskap som hade behövts för att väcka intresse för fortsatt arbete med frågan.
- Den enorma summa pengar civilsamhället spenderade under toppmötet kunde ha kommit till större nytta om processen planerats bättre, säger hon.
I föreläsningssalen försöker Solomzi Madikane peppa deltagarna till att ta ansvar för att besluten från toppmötet genomförs lokalt.
- Ni måste vara ett vakande öga gentemot myndigheterna och se till att alla utvecklingsinsatser är hållbara, säger han.
Redan överarbetade organisationsrepresentanter nickar stumt och medlemmarna i G10 får i uppdrag att arbeta vidare med en lokal handlingsplan. Ett nationellt möte planeras till nästa månad, och det återstår att se om processen tar fart.
Åsa Eriksson, East London Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.