EXAMENSARBETE
Vikten av lärarens bemötande av elever i
skolan
En kvalitativ studie om bemötande ur ett elevperspektiv
Caroline Wallin
Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp
Luleå tekniska universitet
Vikten av lärarens bemötande av elever i skolan
En kvalitativ studie om bemötande ur ett elevperspektiv
Caroline Wallin
Lärarutbildningen
Luleå Tekniska Universitet
Instutition för pedagogik och lärande Examensarbete A0010P C nivå Höstterminen 2010
2
Förord
Detta arbete har varit en otrolig resa som inneburit känslor av alla dess slag. Det har varit otroligt intressant och givande att möta eleverna och deras erfarenheter, tankar och funderingar kring skolan och lärare. Att möta dessa glada barn och barn som haft mindre positiva upplevelser har gett mig nya infallsvinklar och erfarenheter.
Denna resa har även varit intensiv med en hel del jobb. Därför vill jag tacka min handledare Henning Johansson, för att han har stöttat och hjälpt mig i detta arbete. Han förklarade för mig att alla frågor är bra frågor. Vilket jag även har känt när jag haft mina funderingar. Jag vill även tacka Maria och personalen på språkverkstaden på Luleå Tekniska Universitets bibliotek, för era åsikter och idéer om mitt arbete. Utan er hjälp hade jag inte upptäckt dessa små missar i min text.
3
Sammanfattning
Relationen mellan läraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla våra erfarenheter av lärare och hur man uppfattar sin lärare varierar från person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lärare i årskurs 6 ur ett elevperspektiv, och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Hur viktig är relationen mellan läraren och eleven? Har eleverna någon gång känt sig orättvist bemötta? Elever i årskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer. Studien visar att det är viktigt att man har en bra relation till sin lärare vilket innebär att läraren ska kunna lyssna, vara hjälpsam, förstående och lyhörd. Att man har en god relation och ett förtroende till läraren är grundläggande för att man ska kunna skapa en god lärandemiljö.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Frågeställningar ... 6
Bakgrund ... 7
Skolans styrdokument ... 7
Identitet ... 8
Elevperspektivet ... 9
Relationen mellan elev och lärare ... 10
Teoretisk bakgrund ... 11 Metod ... 14 Urval ... 14 Datainsamlingsmetod ... 15 Genomförande ... 15 Databearbetning ... 16 Bortfall ... 16 Etiska aspekter ... 16 Resultat ... 18
1. Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare? ... 18
2. Är det någon skillnad på hur lärarna är mot eleverna i klassrummet och på rasten? .... 19
3. Har läraren stort inflytande när det gäller trivseln i klassen? ... 19
4. Har eleverna någon gång känt sig kränkta av sina lärare? I så fall på vilket sätt? ... 20
5
Inledning
”Eleverna visar ingen respekt!” Det är ett uttal som jag vid ett flertal tillfällen har fått höra
när jag varit ute på olika skolor under min lärarutbildning. Jag har många gånger hört lärarnas konversationer om hur eleverna beter sig gentemot lärarna. Diskussionerna handlar ofta om hur oförskämda och uppkäftiga eleverna är och att de inte visar någon som helst respekt eller hänsyn till lärarna. Det är min erfarenhet. Sist jag var ute på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) började jag fundera på det motsatta. Hur beter sig lärarna mot eleverna? Visar de respekt och hänsyn alla gånger? Vad har eleverna för syn på lärarna och beteendet gentemot dem?
Erfarenheterna av lärare man har haft genom skoltiden är oerhört varierande. Benämningen lärare är något som får oss alla att tänka på något speciellt. Vi har alla en erfarenhet, vi får en känsla på detta ord. Denna känsla kan vara både positiv, med många roliga minnen från skoltiden, med bra lärare som ger eleverna motivation och inspiration till lärandet. Dock kan känslan även vara negativ. Som elev kanske man har känt sig kränkt eller orättvist behandlad av en lärare. Utav detta har man möjligen upplevt en viss frustration och att kliva upp på morgonen för att gå till skolan kan ha varit jobbigt.
Elevens syn på läraren är något jag finner intressant. Därför valde jag att fördjupa mig ur elevens perspektiv i skolan i relationen mellan lärare och elev. Jag ville undersöka hur eleverna känner sig bemötta av lärarna och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Vad känner eleverna för läraren? Hur känner de sig bemötta? Har de någon gång känt sig orättvist bemötta? På vilket sätt har de känt sig orättvist bemöta?
Anledningen till att jag valde just detta ämne var av min egen erfarenhet. Jag har själv haft lärare som inte behandlat eleverna med respekt. Ett flertal i min klass gillade inte lärarna på grund av deras attityd gentemot eleverna och på så sätt gick detta ut över trivseln i skolan. En del vänner som känt sig orättvist behandlade eller kränkta har även känt sig odugliga och dåliga i skolan. Jag ville fördjupa mig i hur det ser ut i skolorna i dag. Vad känner eleverna inför sina lärare?
6
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna i årskurs 6 upplever sig bli bemötta av lärarna i skolan.
Frågeställningar
Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare?
Är det någon skillnad på hur lärarna är mot eleverna i klassrummet och på rasten?
Har läraren stort inflytande när det gäller trivseln i klassen?
7
Bakgrund
I detta avsnitt beskrivs vad den nya skollagen (2009/10:165) och skolans styrdokument (Lpo94) säger om bemötande av eleven. Därefter beskrivs vad identitet betyder för lärandet, vad elevens perspektiv innebär och vilken betydelse relationen lärare- elev har. Jag kommer att återkoppla till skolans styrdokument i dessa olika delar. Till sist kommer jag att beskriva teorier som syftar till lärarens bemötande och vikten av läraren och elevens relation.
Skolans styrdokument
Pedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller att relationen mellan elev och lärare skall fungera. Varje elev har rätt till en trygg och god skolgång, ingen skall bli utsatt för kränkningar eller bli diskriminerad. Som lärare har man ett stort ansvar. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet beskrivs det enligt följande:
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas (Lpo94, sid. 3).
Det framgår även att: ”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Lpo94, sid. 7).
Läraren skall även förmedla allas lika värde och visa respekt för allas olikheter.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lpo94, sid 3).
Läraren blir ofta en förebild för sina elever, vilket medför att läraren har ett ansvar att sprida grundläggande värden och visa att alla har rätt till sina åsikter. Detta pekar läroplanen tydligt på: ”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” (Lpo94, sid 5). Det förklaras även att: ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana” (Lpo94, sid 4).
8
Skollagen beskriver även betydelsen av värdegrund i skolan och elevens rätt till en god skolgång.
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (2009/10:165, 1 kap, 5 §).
Identitet
Under hela livet, främst i ungdomsåren söker och bygger människan upp sin egen identitet, vilket sker dagligen i skolan, bland alla skolkamrater och lärare. Vi söker och experimenterar med vår identitet för att finna ett tillfredsställande svar på frågan; vem är jag? (Stier, 2003). Identiteter blir egentligen bara meningsfulla i relation till något annat eller någon annan. De måste med andra ord, kontrasteras mot något eller någon (ibid). Under hela livet är uppfattningen och förståelsen av en själv av central betydelse för livet och relationer till andra, betonar Evenshaug & Hallen (1992).
Socialisation är ett begrepp som Mead (1976) skriver om och betonar i identitetsbildningen. Nationalencyklopedins beskrivning av ordet är följande:
Socialisation (eng., av socialize 'socialisera', av social), inom sociologin förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet. Genom socialisation internaliserar individen samhällets eller gruppens vedertagna beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, en process som börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet. Till de viktigaste socialisationsagenterna hör familjen, skolan, kamratgruppen, yrkeslivet, och massmedia (Nationalencyklopedin, 2010).
Socialisation enligt Mead (1976) avslutas aldrig, utan är en process som fortgår livet ut och är inte ett tillstånd, vare sig i samhället eller inom oss själva. Vi blir aldrig färdiga medlemmar av samhället hävdar Mead. Birnik (1998) hänvisar också till socialisation och hävdar att individen i grunden är en social varelse, där man föds in i någon form av social gemenskap och ingår som sådan i ett antal sociala interaktionsnät.
Varje gång vi är tillsammans med andra människor som vi har identifierat och som har identifierat oss, byggs sociala band. Allting vi uttrycker i varandras närvaro påverkar det sociala bandets fortsatta utveckling (Aspelin, 1999b). ”I varje ögonblick uttrycker aktörerna olika tecken som signalerar det sociala bandets karaktär och dessa tecken påverkar samtidigt bandets och de sociala jagens fortsatta utveckling” (Aspelin, 1999b, sid. 42). Vidare menar han att sociala band kan upprätthållas, byggas, hotas, repareras eller klippas av. Birnik (1998) påpekar med detta att individen påverkas hela tiden, som ett resultat av kontakter med specifika personer och institutionella miljöer. Individen lär sig sedan i efterhand att andras beteenden och handlingsmönster kan påverka andra individer i dennes närhet.
9
2003). En positiv självbild möjliggör en stark självkänsla medan en negativ självbild ofta leder till en svagare självkänsla. Elevens självbild och självuppfattning är en viktig del som eleven hela tiden jobbar med och ifrågasätter (ibid).
Det mänskliga porträttet målas av oss själva, men också av andra… målandet slutförs inte heller, utan färgnyanser ändras ständigt, detaljer revideras, läggs till eller stryks – färgen torkar kanske inte överhuvudtaget! (Stier, 2003, sid. 81).
Relationen lärare - elev handlar om identitet, dialog, samspel och lärande. Genom socialt samspel och identifikationer med andra, utvecklas självbilden tidigt i livet. I motsats till självbilden som är kognitiv (tankemässig) till sin karaktär, är självkänslan emotiv (känslomässig). Den avser den trygghet och grundläggande kärlek vi har till oss själva, vilket är nödvändigt till psykiskt välbefinnande (Stier).
Elevperspektivet
Upplevelser av situationer som sker mellan lärare och elev kan se olika ut beroende på om det är ur elevens eller lärarens perspektiv. Jag har valt att få en inblick ur elevens perspektiv, deras erfarenheter och tankar om lärare, vilket jag då relaterar till hermeneutiken. Hermeneutik innebär att man försöker få kunskap om andra människors erfarenheter och upplevelser, (Sjöström, 1994) vilket jag vill komma åt i denna studie. Därför grundar jag min undersökning i denna teori. Målet för den hermeneutiska forskningen är att förstå handlingar och i relation till andra, bättre kunna få en möjlighet att förstå och förhålla sig till andra människor och deras företeelser (Sjöström, 1994).
Ogden (1993) menar att det inte bara handlar om vad lärare gör, utan på vilket sätt hon/han gör de sakerna. ”Vardagens många interaktioner avspeglar lärarnas inställningar till eleverna – deras vilja att lyssna på eleverna och ta dem på allvar” (ibid, sid. 35). Aspelin (2010) förklarar att sociala band byggs i och genom kommunikation, vilket innefattar något som rör
vad som sägs och hur det sägs och framförs. Ogden (1993) menar även att lärarinställningen
är grundläggande för att få ett gott klassrumsklimat. Det handlar om en grundläggande respekt för elever och deras personlighet som signaleras genom lärarens inlevelse, engagemang och empati. Även om läraren i vissa situationer är tvungen att visa sin auktoritet, måste de kunna se situationen ur elevens perspektiv. Lärarnas uppträdande borde ske på ett sådant sätt att de skapar förtroende till eleven (Ogden, 1993).
10
Relationen mellan elev och lärare
Reflekterar vi över vår skoltid gör vi det vanligtvis i personliga termer. Det är vi själva, våra lärare och våra skolkamrater – tänkande, kännande och agerande personer som dyker upp i våra minnen. Vi kommer kanske ihåg lärarens och kamraters kroppshållningar, ansiktsuttryck, tonfall, kläder, klassrummets möblering, stämningar, lukter, ljud, vad någon sa eller gjorde (Aspelin, 1999b). Jernström (2007) slår fast att det är den relationsskapande processen fram till elevers upplevelser av en god relation till bra lärare, som är central för elevers vidare upplevelser av situationer i skolan. Relationen lärare - elev är en viktig del i skolan. Det är en relation som läraren ständigt måste arbeta med. Ogden (2003) tipsar om några goda råd till lärare som vill etablera positiva relationer till eleverna. För det första skall läraren lära känna
eleverna. Lärare som intresserar sig för eleverna och försöker lära känna dem, lägger en god
grund för senare interaktion. Ett annat råd är att låta eleverna lära känna läraren. Han hävdar att om eleverna tycker om, respekterar eller litar på en lärare, lyssnar eleverna mer på läraren och eleverna lär sig bättre. Skaffa inblick i elevernas intressen och det som är viktigt för dem, är ett annat tips som Ogden ger. Det är bra om man inte alltid pratar med eleverna om ämnesinnehåll eller undervisning. Till sist ger han råd om att läraren skall visa eleverna att
han/hon bryr sig om dem, vilket eleverna värdesätter.
Evenshaug & Hallen (1992) förklarar att även om många andra faktorer påverkar det psykologiska klimatet i klassen eller skolan är det ingen tvekan om att lärarens attityder och handlingar spelar en viktig roll. Detta påpekar även Jernström (2007) och menar att en god relation till bra lärare och kompisar är centrala för elevers vidare upplevelser av situationer på skolan.
11
Läraren skall stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” (Lpo94, sid 12).
Läraren möter förväntningar från olika håll: från samhället i stort, styrdokument, skolledning, kollegor, elever, föräldrar osv. Läraren antas uppträda professionellt, träda in i en yrkesroll och presentera sig på det sätt som en lärare bör göra. (Aspelin, 2010).
Åström (1961) betonar att: ”Redan tidigt har man varit medveten om lärarpersonlighetens betydelse för klassrumsklimatet.” (ibid, 1961, sid. 23). Goda relationer mellan eleverna och mellan lärare och klass är en förutsättning för att kommunikationen mellan lärare och klass skall fungera. Läraren har inte rätt att utsätta eleverna för kränkande behandling, ändå råder det nog inget större tvivel om att konflikter mellan lärare och elever då och då går över styr och leder till olämpliga reaktioner, både hos lärare och elev (Ogden, 2003). Undervisningsprocessen kan beskrivas enligt Aspelin (1999a) som ett vågspel där osämja och oro mer eller mindre konstant förekommer. Han menar vidare att det finns skolklasser där det är en mer harmonisk stämning men att det mer eller mindre alltid förekommer någon form av konflikt. Konflikter på skolor är något som alltid mer eller mindre kommer att förekomma. Aspelin (1999a) förklarar vidare att: ”Lärar- elev- relationen utsätts ständigt för påfrestningar. Det ligger i verksamhetens natur och det ligger i den mänskliga tillvarons grundvillkor.” (ibid, 1999a sid. 10).
Ogden (2003) förklarar orsaker till konflikter på följande sätt:
Beteendeproblem uppstår i klassen när konfliktnivån mellan eleverna eller mellan lärare och klass är hög, samtidigt som ingen av parterna har de nödvändiga färdigheterna att lösa problemen eller är kapabla att dämpa och begränsa sitt konfliktbeteende. De klarar inte av att ta upp konflikterna vid rätt tillfälle, och heller inte att kontrollera sina egna känslomässiga reaktioner i situationen (…) Svaga sociala relationer medför att parterna inte har tillräcklig förståelse för varandra, och ingen av dem är särskilt inställd på att respektera eller ta hänsyn till den andres känslor och behov (Ogden, 2003, sid. 167).
Både läraren och enskilda elever kan vara dåliga förebilder och visa prov på bristande självkontroll och dålig förmåga att hantera konflikter (Ogden, 2003).
Teoretisk bakgrund
12
Dysthe (2003) frågar sig vad det är som skapar motivation och engagemang. Hon förklarar då enligt den sociokulturella teorin att det är avgörande för motivationen i vilken mån skolan lyckas skapa en god läromiljö och situationer som stimulerar till aktivt deltagande. Det gäller att skapa miljöer där individen känner sig accepterad och som på ett positivt sätt kan forma den lärandes identitet, bl.a. genom att eleven känner sig uppskattad både som någon som kan något och någon som kan betyda något för andra (Dysthe. 2003). Hon menar vidare att känslan i klassen, mellan elever och även mellan lärare och elev har betydelse. Klimatet i klassrummet är viktigt för lärandet och tryggheten för eleverna vilket även Åström (1961) skriver om och hävdar att:
I klassrumssituationen är dock läraren, i egenskap av den ende vuxne personen, den som har de största möjligheterna, inte minst på grund av denna sin ”privilegierade” ställning, att rätt utforma ett slutligt mönster för relationen lärare – elever i klassrummet. Det är naturligt att man ställer stora krav på lärarens person. Läraren har ett stort ansvar (Åström, 1961, sid. 27).
Dysthe (2003) påpekar även att den sociala gruppen, den gemenskap som individen är en del av, är själva utgångspunkten för lärandet. Teoretikern Vygotskij, Lev har forskat en hel del om samspelet, där även han menar att samspelet mellan lärare och elev är viktigt för lärandet. Enligt Dysthe menar Vygotskij att den sociala samverkan utgör själva utgångspunkten för lärande och utveckling. Barnet går i sin utveckling från en social, en ännu inte individuell existens mot en ständigt större individualisering, det vill säga mot en utveckling av jaget, och detta sker mot bakgrund av det sociala samspelet.
Von Wright, (2000) beskriver även vikten av relationen mellan lärare och elev och refererar till G H Meads teori om subjektivitet: ”Termen ”subjektivitet” använder jag för att beteckna det fenomen där vi kan möta och förstå andra människor som konkreta handlade subjekt.” (Von Wright, 2000 sid. 31). Hon behandlar två perspektiv. Det ena är det punktuella perspektivet. I detta perspektiv uppfattas människan i första hand som en ensam fristående varelse och hennes personlighet och förmågor kan förstås i sig. Det andra perspektivet är det relationella perspektivet vilket avser ett perspektiv där människor betraktas i relation till andra människor i och med att en förutsättning för enskilda individers existens är existensen av andra individer (Von Wright, 2000). I detta perspektiv uppfattas flersamheten och sammanhanget som grunden för vem människan är och skulle kunna vara. Von Wright, menar även att lärarens val av perspektiv har avgörande betydelse för hur lärare - elev relationen gestaltar sig och för huruvida eleverna har möjligheter att komma till tals och vara delaktiga i beslut som angår dem själva.
13
kommunikation och deras sätt att visa eller inte visa varandra respekt är av stor betydelse för deras självuppfattning och självkänsla.
14
Metod
I detta avsnitt kommer jag att beskriva vilken metod jag har valt och teorin bakom detta, sedan beskriver jag urvalet, datainsamlingsmetoden, genomförandet, databearbetningen, bortfall samt etiska aspekter.
Jag valde att använda mig utav kvalitativa intervjuer, för att få ut så mycket som möjligt från intervjupersonerna. Den kvalitativa intervjun går ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter personen har och hur intervjupersonens föreställningsvärld ser ut (Trost 2010). Syftet med intervjuer är som Kvale (2009) förklarar, ett sätt att låta personen få dela med sig av sina erfarenheter och funderingar kring ett visst ämne. Genom samtal lär vi känna andra människor. Vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor och attityder till den värld de lever i. Min förhoppning var att få ut en bredare bild av elevens perspektiv och uppfattning om lärarens bemötande i skolan. Den kvalitativa intervjun försöker förstå världen från intervjupersonens synvinkel (Kvale 2009) vilket var min grundtanke när jag ville få en insyn i elevens upplevelser och uppfattningar.
Hermeneutiken är en teori som jag finner intressant och väsentlig i studien. Ordet kommer från namnet på gudarnas budbärare, Hermes och det innebär att man söker ett budskap (Sjöström, 1994). Hermeneutik innebär att man skapar ett möte med andra människors livsvärldar och genom detta få en kunskap om andra människors erfarenheter och upplevelser. I pedagogiken kan det handla om just sociala relationer mellan lärare och elever (Bengtsson, 1999). Egidus (1986) förklarar hermeneutiken enligt följande: ”Hermeneutik synes sålunda vara en både nödvändig och angelägen metod i vetenskaper som handlar om personer, händelser och kulturella fenomen.” (Egidius, 1986, sid 42). Han beskriver vidare att hermeneutik är ett sätt att tränga sig in i de meningssammanhang som gäller på olika områden av mänsklig verksamhet, till exempel enskilda människors sätt att gestalta sina liv och sin omgivning.
Urval
Jag valde att kontakta två olika skolor för att intervjua några elever från deras sjätteklass. Genom samråd med min handledare, där vi tillsammans kom fram till att jag skulle få ut mer av samtalen om jag valde elever i denna ålder än en lägre ålder, föll valet på årskurs 6 eftersom jag nu utbildar mig till årskurs 1 – 6 lärare.
Jag samrådde med lärarna från de två olika klasserna och bad dem slumpvis välja ut 5st elever. Genom en lottning inför klassen valdes eleverna ut.
15
Datainsamlingsmetod
Jag var intresserad av att försöka förstå eleven och ur dennes perspektiv få ta del av åsikter om lärarna. Därför valde jag att utföra kvalitativa intervjuer, för att ge eleven en chans att få ett stort utrymme att själv berätta, samt ge ett sådant uttömmande svar som möjligt. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen (Patel & Davidsson, 2003
)
.Jag bestämde mig även för att använda mig utav critical incident – metoden. Vilket innebär att man försöker komma åt och få en konkret beskrivning av en specifik upplevelse (Hansson, 1995). Detta innebär att någon berättar en konkret händelse som de varit med om och upplevt. För att kunna komma åt en upplevelse utifrån mitt syfte, bad jag eleverna beskriva en specifik situation från ett positivt och mindre positivt bemötande från lärarna (Se fråga 5 - 7 ur bilaga 3). Jag använde mig utav denna metod för att lättare få en förståelse i deras resonemang och tankar kring just lärarna och deras bemötande.
Jag valde att förbereda ett antal frågor, som jag hade till hjälp under intervjuerna, vilket enligt Kvale (2009) beskrivs som en intervjuguide (Se bilaga 3). Frågorna var öppna med ej fasta svarsalternativ då intervjupersonen fick ett fritt spelfält och kunde uttrycka sina åsikter och tankar. Kvalitativa intervjuer har ofta en låg grad av standardisering, dvs. frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord (Patel & Davidsson, 2003).
På en fråga hade jag förberett en tabell där eleverna själva fick peka, ut från en skala 1 – 7, vad de ansåg i en specifik fråga (Se bilaga 4). Detta valde jag att göra för att förtydliga deras åsikter kring vikten av lärarnas bemötande i skolan.
Genomförande
Under november månad kontaktade jag rektorerna på två olika skolor i Luleå kommun (Se bilaga 1). Slumpvis valde jag ut de skolor jag kontaktade. Under samma månad fick jag ett godkännande från rektorerna om att få intervjua några av deras elever. Efter samråd med lärarna valdes därefter 5 stycken elever slumpvis ut från sjätteklassen på varje skola. Med tanke på att eleverna inte är myndiga skall målsman informeras och tillfrågas om barnen får medverka. Därför kontaktade jag även elevernas vårdnadshavare för att få ett medgivande (Se bilaga 2). När jag fått tillåtelse från alla vårdnadshavare bestämdes en tid för genomförandet av studien.
Under veckorna 46 och 47 genomförde jag intervjuerna på skolorna. Intervjuerna skedde i ett ostört rum på respektive skola.
16
Den inledande orienteringen kompletterade jag med en uppföljning efter intervjun. Där jag frågade eleven om han/hon hade något att tillägga och hur eleven upplevde att intervjun gick (Kvale, 2009).
När jag genomförde intervjun var jag även noga med att tänka på hur jag presenterade mig själv. Med det menar jag kroppsspråk, mimik och ansiktsuttryck, vilket är en stor del av en människa när man pratar och läser av varandra. Det är viktigt att tänka på hur man åskådliggör sitt kroppsspråk under intervjun, att man visar ett genuint intresse och förståelse för intervjupersonen. Det är lätt att väcka en försvarsattityd hos intervjupersonen om han upplever att man dömer eller kritiserar honom (Patel & Davidson, 2003). Vi talar inte bara med ord utan också med gester och ansiktsmimik, vilket jag har försökt att tänka på.
Vid genomförandet av intervjun användes ett fickminne för att spela in samtalen. Detta valde jag att göra, för att få ett mer flyt under intervjun och för att kunna fokusera på samtalet. Bandinspelning underlättar även sedan när man bearbetar materialet i vilket deras svar registreras ordagrant efter hur de uttryckt sig (Patel & Davidsson. 2003).
Databearbetning
Hermeneutik är den teori som jag finner intressant, vilket jag även tidigare nämner i min studie. ”Hermeneutik innebär att man skapar ett möte med andra människors livsvärldar och genom detta få en kunskap om andra människors erfarenheter och upplevelser. I pedagogiken kan det handla om just sociala relationer mellan lärare och elever” (sid 14). Denna teori är något som jag har haft i åtanke i denna studie, som innebär att försöka förstå vad mina informanter säger i intervjuerna, vilket jag sedan tolkar deras svar. Efter avslutad intervju gick jag igenom var och en av elevernas intervjusvar via inspelningarna. I detalj skrev jag ner vad var och en av eleverna hade svarat för att få ut ett sådant rättvist resultat som möjligt.
Bortfall
Samtliga tillfrågade eleverna ställde upp på intervjun, vilket innebär att det inte finns något bortfall.
Etiska aspekter
Jag har varit noga med att informera rektorer och lärare att alla intervjusvar kommer att behandlas konfidentiellt. Detta innebär att insamlingen som uppkommer i undersökningen inte kommer att avslöjas, detta i enlighet med Kvale (2009). Jag påpekade till lärarna flera gånger om vikten av anonymitet i mitt arbete. När jag sedan kontaktade vårdnadshavarna förklarade jag också för dem att all information kommer att behandlas konfidentiellt.
17
18
Resultat
Efter att jag intervjuat eleverna gick jag igenom samtliga intervjusvar och skrev i detalj ner vad var och en av eleverna hade svarat. För att redovisa vad jag fick ut av min studie, utifrån min intervjuguide som jag använde mig utav under intervjuerna (Se bilaga 3), utgår jag nu ifrån mina frågeställningar till mitt syfte. Jag förtydligar resultaten genom att ge exempel på hur eleven konkret har svarat. Därefter kommer mina tolkningar av svaren som jag har kommit fram till genom att relatera det enskilda svaret till hur intervjupersonen totalt har svarat. Detta har varit mitt sätt att relatera enskildheten till helheten i den anda som hermeneutiken arbetar.
Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna i årskurs 6 upplever sig bli bemötta av lärarna i skolan.
Frågeställningar 1. Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare?
2. Är det någon skillnad på hur lärarna är mot eleverna i klassrummet och på rasten? 3. Har läraren stort inflytande när det gäller trivseln i klassen?
4. Har eleverna någon gång känt sig kränkta av sina lärare? I så fall på vilket sätt?
1. Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare?
Till att börja med bad jag eleverna att beskriva vad de tänkte på när de hörde ordet lärare. Eleverna beskrev att de tänkte på en person som undervisar och lär ut, andra aspekter som togs upp var att läraren var en person som var snäll och glad. Det sades även att lärarna oftast är äldre kvinnor och att ordet fröken är en kvinna och ordet lärare kan både vara en kvinna eller en man.
Så här svarade några av intervjupersonerna:
Det är en som hjälper och håller reda på. Fröken det kan vara en tjej. Lärare kan vara både och.
En glad och snäll, inte så ung, kvinna. En person som undervisar, en som hjälper.
19
skolan. Att läraren lyssnar och vågar säga till klassen för att skapa ordning, var även viktiga aspekter som togs upp under intervjuerna. Andra centrala egenskaper var att läraren är trevlig, hjälpsam och kan ge eleverna beröm och uppmuntran.
Snäll, men inte för snäll. Ska kunna hjälpa. Viktigt att man är vän med en lärare. Då kan man lättare prata med läraren. En lärare ska inte vara sur, man ska kunna prata med läraren.
Att läraren säger till på nåt bra sätt. Att dom ger beröm.
Snäll framför allt hjälpsam, lite sträng så man ska kunna lära sig något, men inte för sträng.
Snäll, hjälpsam, så det känns bra för mig. Det är viktigt att vara vän med läraren. Det är lättare att man känner läraren, då känns det tryggare.
2. Är det någon skillnad på hur lärarna är mot eleverna i klassrummet och på rasten?
Överlag så ansåg eleverna att de inte hade stött på någon större skillnad när det gällde bemötelsen från läraren i klassrummet och ute på rasten. Lärarna var lika trevliga. Någon påpekade att läraren var strängare i klassrummet än om man mötte henne på stan. En annan aspekt som togs upp var lärarens ansvar för eleven på skolan och när eleverna sedan träffade läraren utanför skolans område kändes det annorlunda när han/hon inte längre hade något ansvar för eleven.
Det är ingen skillnad
Njae, det beror på vem det är. Om man är i klassrummet är några strängare, sedan på stan är dom snällare.
På skolan har de ansvar för mig, då får man inte göra som man vill. Men om man träffar dom på stan, så får man göra som man vill. Även om dom ser på. Det känns som mer fritt då. Annars på skolan, gör man som dom säger.
3. Har läraren stort inflytande när det gäller trivseln i klassen?
(Här fick var och en av eleverna utifrån en skala 1-7, peka ut vad de tyckte. 1 var Ingen betydelse och 7 Mycket stor betydelse, se bilaga 4).
20
det inte lika kul. Även vilket humör läraren har, har stor betydelse, menade eleverna. Om något har hänt eller man känner för att prata, går eleverna hellre till en lärare som är snäll och glad än till en lärare som uppfattas irriterad och otrevlig.
När eleverna, i skalan från bilaga 4, pekade ut hur viktig lärarens attityd är för att de ska känna sig välkomna på skolan och trivas i klassen, så drogs det till höger på skalan, vilket visar att läraren har en stor betydelse när det gäller trivseln i klassen.
Viktigt att man har en bra relation. Blir roligare att gå till skolan. Ifall det skulle vara nåt kan man prata med läraren. Dom ska kunna lyssna och säga åt om någon gjort något.
Jätte viktigt att läraren möter eleven bra med ett leende och inte vara arg.
Viktigt. Vi har en lärare nu som alltid säger hej på morgonen. Hade varit tråkigt om dom bara gick förbi.
Ja, det är viktigt för att trivas. Man går ju inte och frågar någon lärare som är sur och så där. Jag går hellre till en lärare som är schysst. Då vågar man säga lite mer, men annars vågar man nästan inte säga någonting. Viktigt också hur dom är, vilket humör dom är på.
4. Har eleverna någon gång känt sig kränkta av sina lärare? I så fall på vilket sätt?
Här bad jag eleverna först beskriva ett positiv tillfälle de haft med någon lärare. Det visade sig att eleverna hade svårt att komma på någon specifik situation. Efter lite funderingar förklarade eleverna händelser när de hade fått beröm eller hjälp av sina lärare.
En lärare berömde mig för en berättelse. Hon var imponerad. Det kändes bra, då får man lite stöd.
I slöjden kändes det ett tag att det gick dåligt, sedan fick jag beröm då kändes det roligt Min lärare hjälpte mig med min bandyklubba som var trasig.
Jag bad sedan eleverna att beskriva något tillfälle då de blivit bemötta på ett mindre positivt sätt av någon lärare, och hur eleverna kände sig då. Eleverna beskrev situationer när läraren varit sur eller när eleven blivit tillsagd för något. Dom förklarade även att dom för egen del snabbt glömde bort om de blivit tillsagda och att de bara var ledsna för stunden. Andra situationer som togs upp handlade om när läraren varit orättvis.
Nej, ibland är dom småsura.
21
Jag vet inte. Njae, nej. Eller gympaläraren. Han var taskig. Han var konstig och orättvis. Betedde sig fel. Han var elak mot en del. Han kunde inte erkänna att han hade fel.
Jag har haft lärare som är orättvis. Om jag gör något och en annan också och då får jag som ofta gör saker, alltid skulden.
Till sist bad jag de intervjuade att berätta om de någon gång känt sig kränkt, sårad eller förolämpad av sina lärare.
Det var få som kom på någon specifik situation. De situationer som beskrevs var då eleverna känt sig orättvist behandlade och känt att de inte blivit hörda av lärarna. En aspekt som togs upp i frågan om de känt sig kränkta av någon lärare var att det inte var något de tänker på eller reflekterar över.
Jag blir irriterad, för att jag tycker att matten är för lätt. När jag säger till att matten är lätt säger de att man måste jobba i samma takt som alla andra. Men sedan finns det en elev i klassen som ändå får en svårare bok. Men jag får inte svårare alls. Men sedan fick jag andra uppgifter, men tyckte det var för lätt och då sa jag att jag redan gjort dom uppgifterna och vägrade göra dom. Då sa läraren att hon skulle göra andra matteuppgifter, men då gjorde dom aldrig de. Jag fick inte göra något alls på mattelektionerna. De känns som om dom inte lyssnar på mig. Känns som om dom favoriserar. Jag har slutat hålla upp handen för att dom säger att jag inte alltid kan svara. Det känns jobbigt.
Nej det är inget jag har tänkt så jätte mycket, att bli orättvist behandlad. Vissa gånger kanske man blivit lite irriterad och tänkt på varför dom sa de och de, men inget man går och tänker på. Man tänker på en stund, men inget mer.
Kanske lite. Det var en lärare som alltid skyllde allt på mig. När vi pratade, fick alltid jag skulden.
Sammanfattande resultat
22
Det visar sig att majoriteten av de intervjuade tycker att det är viktigt att läraren är snäll och hjälpsam. Det påpekades även att de inte ville att läraren skulle vara irriterad eller sur, utan glad och positiv. En äldre kvinna som lär ut, relaterades till ordet lärare.
Att läraren är snäll, förstående och kan ge beröm, för att på så sätt eleverna ska få bekräftelse på att de gör ett bra jobb och få en motivation i skolarbetet, var viktiga egenskaper. Även gränssättning för att kunna skapa ordning i klassen var några egenskaper som eleverna ansåg var grundläggande.
Att vara vän med sin lärare visar sig vara viktigt. Om man är vän med sin lärare blir allt så mycket lättare i skolan och man trivs bättre i klassen – menade eleverna. Det skulle bli lättare i den bemärkelsen att man kunde prata med läraren om man tyckte att något var jobbigt eller om man behövde hjälp med något. Om man behövde be om hjälp eller behövde prata om något, gick man hellre till en lärare de var vän med, än en sur och arg lärare – påpekade eleverna. Förtroendet till läraren var en viktig grund, för att på så sätt våga säga till, om det var något.
På frågan om de kände någon skillnad på bemötande från läraren i klassrummet, rasten eller annan offentlig plats, svarade majoriteten av alla eleverna att de inte hade känt någon skillnad. Någon påpekade att de ansåg att läraren kunde vara lite strängare i klassrummet än om de mötte honom/henne på stan, dock var detta inte något som majoriteten av intervjupersonerna svarade. Att läraren inte har något ansvar för eleven utanför skolan, var något som påpekades och på så sätt kändes det mer avslappnat när eleven träffade läraren utanför skolan.
För att eleven skall känna sig välkommen och trivas i skolan och i klassen är ett bra bemötande en viktig egenskap som läraren skall ha. Små saker förgyller tillvaron och trivseln, menade eleverna. Till exempel att läraren hälsar och ler åt dem, gör stor skillnad. Enligt den tabell som jag visade för eleverna (Se bilaga 4) visade det sig att majoriteten av eleverna pekade ut skala 6 på tabellen, vilket visar att lärarens bemötande har stor betydelse när det gäller trivseln i klassen.
Lärarens humör var något som många elever tog upp under intervjuerna. De menade att läraren skulle vara snäll, men inte för snäll och samtidigt lite sträng för att kunna hålla ordning i klassen. Eleverna beskrev att de hellre pratar eller anförtror sig till en lärare som de anser är snäll än en som är sträng.
Stunder då eleverna får beröm eller hjälp av sin lärare var något de beskrev som positiva situationer med läraren. Dock hade många av intervjupersonerna svårt att komma på någon konkret positiv situation.
När det gällde frågan om något mindre positivt bemötande, beskrevs situationer när läraren varit på dåligt humör eller när eleverna blivit tillsagda för något. Något som påpekades var att eleverna för stunden blev ledsna eller irriterade men att de sedan ganska fort glömde bort det som inträffat. Det var inget man gick och tänkte eller grubblade på - menade eleverna. Att läraren är orättvis, var även en mindre positiv upplevelse som togs upp.
23
Diskussion
I detta avsnitt kommer jag till att börja med att diskutera tillförlitligheten i mitt arbete, därefter critical incident – metoden som jag använde mig utav. Jag kommer därpå att diskutera resultatet från studien. Till sist resonerar jag kring eventuell fortsatt forskning om mitt ämne.
Metoddiskussion
Jag har utgått ifrån validitet och reliabilitet när det gäller tillförlitligheten i denna studie. Inom kvalitativa metoder vill man helst använda andra begrepp än dessa, dock kommer man ej ifrån dem. Validitet eller giltighet betyder att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta (Trost 2010). Den är helt relaterad till avsikten med undersökningen. Med reliabilitet menar Trost (2010) att det man mäter görs på ett tillförlitligt sätt. Till exempel att eleverna inte blir störda. Hög validitet och reliabilitet är förutsättningar för att det blir bra resultat. Jag har intervjuat eleverna enskilt i ett ostört rum, där vi inte blev störda på något sätt. Eleverna har själva med egna ord fått ge sin bild av sina upplevelser och erfarenheter. Jag har dessutom gjort inspelningar av varje enskild intervju och därefter skrivit ner vad var och en av eleverna sagt. Datamaterialet bygger på elevernas uppfattning, som jag har för avsikt att mäta och därför inte på någon annans uppfattning.
24
Resultatdiskussion
Hermeneutik är den teori vilket jag har grundat mig på när jag har genomfört mina intervjuer. En helt och hållen genomförd hermeneutisk undersökning är svårligen genomförbar under den korta tid som står till förfogande för ett examensarbete. Jag har dock jobbat i enlighet med den hermeneutiska cirkeln. Min avsikt var inte att generalisera till hela elevpopulationen men däremot att belysa aspekter som är väsentliga i elevers upplevelser av det bemötande de får i skolan.
Min studie visar på att lärarens beteende mot eleven har stor betydelse för att man ska trivas i skolan.
Lärare som tar hänsyn, som behandlar eleverna artigt och uppmärksamt och som undviker alla former av nedlåtande och ironiskt tilltal upplevs av de flesta elever som en bra lärare (…) Bra lärare – elev – relationer är bland annat ett resultat av att läraren förmedlar positiva inställningar till eleverna och deras inlärningsmöjligheter (Odgen, 1993, sid. 83).
I dag handlar det inte bara om att läraren ska förmedla kunskap. Det handlar om så mycket mer, vilket även min studie visar. Läraren i dagens skola upplever sig ha dubbla förpliktelser, skolans explicita mål handlar inte längre endast om kunskapsutveckling och att underlätta elevernas lärande, det handlar även om social omsorg (Aspelin, 1999b). Eleverna som jag intervjuade menade att det är oerhört viktigt att man som elev känner förtroende för lärarna för att man skall kunna anförtro sig till dem. Enligt Birnik (1999) uppfattar lärarna utvecklingen av lärare – elevrelationen som en av sina angelägnaste arbetsuppgifter. Birnik (1999) menar även att bygga relationer till eleverna bidrar till en trygghet för eleven, vilket även jag påstår.
Eleverna som jag intervjuade hävdade att lärarens humör spelade en mycket stor roll huruvida de gillade läraren eller ej. Elever påpekade även att en hälsning på morgonen av läraren var något de tyckte var viktigt. Detta menade eleverna gav en god stämning. Dessa små detaljer kan betyda så mycket för eleverna, fast att man själv kanske inte tror det.
25
Några av intervjupersonerna menade att en lärare ska vara snäll, men inte för snäll. De hävdade även att det var viktigt att läraren skapade ordning i klassen. Birnik (1998) hävdar att om eleven ska ha möjlighet att känna sig trygg och accepterad av läraren, är det önskvärt att läraren skapar ett för eleven och för henne själv ett godtagbart undervisningsklimat. Eleverna som jag intervjuade menade att läraren måste finna en balans mellan att vara snäll och ha förmågan att kunna säga till, sätta gränser och ge kritik. En viktig grund som jag då kommer att tänka på, är tryggheten i gruppen. Att eleverna trivs, känner trygghet, tillit och finner sig väl tillrätta i gruppen är förutsättningar för lärande, eller något som går hand i hand med lärande påstår jag. En elev som jag intervjuade beskrev för mig att hon saknade sin förra klass. I den kände hon sig trygg, accepterad och där vågade hon säga sin åsikt. Att man som lärare siktar på att alla elever ska känna att de är unika och har tilltro till sig själva och känner en trygghet i gruppen tror jag är grundläggande. Att man som elev känner sig trygg i gruppen och har ett gott förhållande till sin lärare är något Kernell (2002) understryker:
En förutsättning för att lärande ska ske, är fungerande relationer. Det som kännetecknar mänsklig närvaro är att det inte går att förutse och att den framstår på så olika sätt, beroende på vem som betraktar den. Därför blir läraryrket oerhört komplext. Det är en verksamhet där vi snarare hanterar dilemman än löser problem (ibid, 2002, sid. 13).
Beröm var även något som många ansåg var viktigt att läraren gav. Varje barn ska få uppleva sitt eget värde och få veta och höra att det hon/han gör, är bra, vilket Lpo94 beskriver:
Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (Lpo94, sid. 7).
Aspelin (1999a) menar att om läraren visar uppskattning för elevernas framsteg i skolarbetet är av avgörande betydelse för såväl kunskapsprocessen som för byggandet av sociala band. Samtidigt bör det påpekas att läraren inte bör vara rädd för att ge motiverande kritik.
Förhållandet mellan jag och den andre, att vi tillsammans ser och hör varandra påstår jag är viktigt. Jag hävdar att om man som lärare visar tilltro till elevernas prestationsförmåga skapar läraren den självsäkerhet som krävs för eleverna att lära sig något. Att det eleverna säger, tas på allvar och genom att visa dem att det dem säger har betydelse, menar jag är elementärt. Ett begrepp som jag då kommer att tänka på är respekt, att vi har respekt till varandra. Att läraren visar respekt till sina elever är minst lika viktigt som att eleverna visar respekt till läraren och till sina klasskamrater, vilket innebär att vi har större möjlighet att få en god relation till varandra. Förutsättningen för att ett gott samarbete skall fungera hävdar jag är respekten till varandra.
Eleverna beskrev för mig situationer då läraren hade behandlat dem orättvist. När jag vidare frågade eleverna hur det nu kändes mellan eleven och läraren, fick jag två olika svar. Några förklarade att eleven och läraren hade pratat ut och rett ut händelsen. Vilket, enligt eleverna, kändes mycket bättre när de hade rett ut det inträffade. Att man reder ut problemen är viktigt för att en god relation skall fungera, vilket Aspelin (1999a) förklarar: ”Kommunikation som innefattar kränkningar hotar de sociala banden i relationen, men banden kan repareras om de inblandade parterna får en klarare bild av vad som hänt” (ibid, sid. 169).
26 ”Vägning av olika värden och de olika val som läraren gör i olika situationer beror av lärarens tolkning av situationen, vilket i sin tur beror av lärarens medvetenhet, omdöme och preferenser. Att läraren själv genom sin handling avgör vilket värde som är viktigast i en viss situation, innebär därför inte att alla handlingar är likvärdiga och acceptabla.” (ibid, sid. 163).
Det sker dagligen en dialog och ett samspel mellan lärare och elev. Under det sociala samspelets yta där lärare och elever strävar efter att accepteras av varandra, finns en ständig process som aldrig helt och hållet kan förutses eller kontrolleras. Mellan läraren och eleverna uttrycks ständigt strömmar av ord och gester som får sin mening genom tolkningar (Aspelin, 1999a).
Arbetet med skolklasser är spännande men också krävande. Dock har alla lärare inte lika goda förutsättningar att möta dessa utmaningar (Ogden, 2003). Läraren känner ganska direkt om klassen och samspelet fungerar dåligt. Konflikter och missförstånd som präglar lektionerna leder till att stämningen blir dålig och arbetet blir tungt. Det är då naturligt att läraren funderar över orsak till denna stämning (Ogden, 1993). Han menar vidare att: ”En del lägger vikten vid att analysera sitt eget sätt att vara, medan andra mer fokuserar på eleverna… Det är en rad förhållanden som påverkar det som sker i klassrummet.” (Ogden, 1993, sid. 27). Ogden (1993) menar att det viktigaste ändå är elevgruppens sammansättning och lärarens sätt att vara.
Jag hävdar att läraren även har ett ansvar att även reflektera och observera över sitt eget beteende och över sin egen roll. Att man då och då kritiskt överlägger sig själv som lärare. Vem är jag? Hur beter jag mig mot eleverna? Aspelin (1999a) menar att det sociala samspelet i klassrummet är komplext och mångdimensionellt. Varje sekund är laddad med en mängd tecken som uttrycks och tolkas mellan aktörerna.
Hur skall man kunna veta att de fraser man föresätter sig att formulera inför den Andre verkligen är produktiva i den konkreta situation man befinner sig i och att det beteende man framställer kommer att få de följder man tänkt sig? (Aspelin, 1999a, sid. 163).
För att vi ska kunna nå en elev och dess perspektiv, menar jag att förståelsen för andra människor är en viktig del i läraryrket. Detta lär vi oss av genom att vara tillsammans och möta varandra, genom att kommunicera. Samtidigt måste det påpekas att vi aldrig fullt ut kan förstå en annan människa. Det finns alltid något kvar som vi inte får tillgång till.
När jag nu har avslutat min studie och tittar på mitt reslutat, stärker det min syn på att läraren och elevens relation är oerhört viktig. Min studie visar klart och tydligt att det är grundläggande att man ska ha en bra relation med sin lärare, vilket inkluderar att läraren skall kunna lyssna, vara vän med sina elever och de ska även känna sig hörda av lärarna. Jag tolkar av de svar jag fick, att det är viktigt att eleverna känner en trygghet i lärarna och att lärarna skapar ett förtroende till eleverna.
27
När jag utförde mina intervjuer beskrev många av eleverna att de var positivt inställda till sina lärare och eleverna var nöjda med dem. Jag blev glatt överraskad av denna positiva uppfattning. Dock hade eleverna svårt att komma på någon konkret positiv situation, men de påpekade ett flertal gånger att de trivdes med sina lärare. Jag fick många positiva svar och ibland hade de svårt att komma på något negativt överhuvudtaget. Många av dem jag intervjuade hade svårt att konkret komma på någon mindre positiv situation de varit med om. Detta tolkar jag antingen som ett gott resultat eller som jag nämnde tidigare, att eleverna inte kände ett tillräckligt förtroende för mig och ville på så vis inte berätta allt. Eleverna påpekade att de oftast inte tänkte på om de blev kränkta eller orättvist behandlade, de menade att det inte är något de går och tänker på under dagarna. Eleverna menade även att de är medvetna ifall de gjort något fel, om de får en tillsägelse.
Mötet mellan läraren och eleven är viktig, inte minst för att eleven behöver någon vuxen att få stöd och bekräftelse ifrån. Eleven behöver någon som ser och reflekterar henne. En lärare kan lätt väcka intresse hos eleven men lika fort också släcka intresset. Att vi tillsammans trivs, att alla barn känner sig trygga och att vi alla respekterar varandra tror jag är en förutsättning för att få en god läromiljö. Detta anser jag bidrar till en bra gemenskap i klassen vilket är en god förutsättning för lärandet.
Fortsatt forskning
Om lärarens bemötande påverkar elevernas självbild och självförtroende är något jag finner intressant i denna studie. Tyvärr inser jag att det skulle leda allt för långt för att kunna följa upp i detta examensarbete. Därför vore det intressant att efter detta arbete, vidare studera detta. Evenshaug & Hallen (1992) hävdar att livet i klassrummet och skolsamhället är av ett speciellt slag som på olika sätt kan bidra till barnens socialisation och identitetsbildning. All den socialisation och inlärning eller medinlärning som sker i samspel med lärare och elever är kanske det som eleverna lär sig om sig själva, den jagbild, självrespekt och självkänsla, som har störst betydelse för deras fortsatta utveckling. ”Självkänslan säger med andra ord något om hur man värderar eller respekterar sig själv.” (Evenshaug & Hallen, 1992, sid. 292). Jaguppfattningen kan endast ske på ett indirekt sätt, genom andras reaktioner på oss (Evenshaug & Hallen, 1992). Aspelin (1999b) förklarar att om elever i en skolklass upplever att deras lärare uppträder respektlöst inverkar detta på deras föreställningar om ”lärare” och ”skolan” i allmänhet. Han menar att på liknande sätt leder störningar i det sociala samspelet till att individerna besväras, något som i sin tur kan leda till grundläggande föreställningar om sig själva hotas.
28
Referenslista
Aspelin, Jonas. (1999a) Banden mellan oss. Ett socialpsykologiskt perspektiv på lärar-
elev- relationen. Stockholm: Östlings bokförlag Symposion AB.
Aspelin, Jonas. (1999b) Klassrummets mikrovärld. Akademisk avhandling. Brutus Stockholm: Östlings bokförlag Symposion AB.
Aspelin, Jonas. (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerup.
Bengtsson, Jan. (1999) En livsvärldsansats för pedagogisk forskning i Med livsvärlden
som grund. Red Bengtsson, Jan. Lund: Studentlitteratur.
Birnik, Hans. (1998) Lärare – elevrelationen. Ett relationistiskt perspektiv. Akademisk avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Birnik, Hans. (1999) Lärare och handledning. Ett relationistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Colnerud, Gunnel. (1995) Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av lärares
yrkesetiska konflikter i grundskolan. Akademisk avhandling. Stockholm: HLS förlag.
Combs, Arthur.W. & Snygg, Donald. (1959) Individual Behavior: A Perceptual
Approach to Behavior. New York: Harper.
Dysthe, Olga. (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry. (1986) Positivism – fenomenologi – hermeneutik. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (1992) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, Erving. (2004) Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Hansson, Per. (1995) Critical incident metoden i Sverige: några anteckningar i
Omsorg och engagemang. En vänbok till Gösa Berglund. Red Stensmo, Christer &
Leif Isberg. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Hörnqvist, Maj-Lis. (1999) Upplevd kompetens. En fenomenologisk studie av
ungdomars upplevelser av sin egen kompetens i skolarbetet. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet.
Jacobsen, Bo., Christiansen, Irene. & Sand, Jespersen Christina. (2003) Möt eleven.
29
Jerlang, Espen. & Ringsted, Suzanne. (2008) Den kulturhistoriska skolan: Vygotskij, Leontiev och Elkonin i Utvecklingspsykologiska teorier. red Jerlang, Espen. Stockholm: Liber AB.
Jernström, Elisabet. (2007) Elevers upplevelser av situationer i skolan och på fritiden.
En jämförelse mellan två elevgrupper i skolår 9. Jönköping : Högskolan för lärande
och kommunikation (HLK).
Kernell, Lars-Åke. (2002) Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lpo94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. (1998) Utbildningsdepartementet, Skolverket.
Mead, George Herbert. (1976) Medvetandet, jaget och samhället. Från
socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Ogden, Terje. (1993) Kvalitetsmedvetandet i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Ogden, Terje. (2003) Social kompetens och problembeteende i skolan –
kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.
Olsson, Britt – Inger. & Olsson, Kurt. (2007) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Stockholm: Liber.
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2003) Forskningsmetodikens grunder, att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Sjöström, Ulla. (1994) Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar i Kvalitativ
metod och vetenskapsteori red. Starrin, Bengt. & Per-Gunnar Svensson. Lund: Studentlitteratur.
Skollagen (2009/10:165). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Utbildningsdepartementet.
Stier, Jonas. (2003) Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan. (2010) Fjärde upplagan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Von Wright, Moira. (2000) Vad eller vem? Akademisk avhandling. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos.
Wennhall, Johan. (1994) Elevernas syn på sin skola. Lärarna är engagerade i sitt ämne men misslyckas i relationen. Ur rapport av skolverket Attityder till skolan.
30
Åström, Bo. (1961) En studie över sambandet mellan klassers elevsammansättning,
lärartrivsel och betygsättning: ett bidrag till forskningen kring interaktionen lärare - elever i klassrummet. Akademisk avhandling. Uppsala : Pedagogiska
institutionen, Univ.
Elektroniska källor
Halldén, Gunilla. (2003) Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. Ur Pedagogisk forskning i Sverige. Tema: Barns perspektiv och
barnperspektiv. Nr 1-2.
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/hallden.pdf
(Hämtat 15/12 2010 Kl: 11,25)
Nationalencyklopedin. (2010) Ne online. Sökord: Socialisation.
http://www.ne.se/lang/socialisation
(Hämtat 7/12 2010 Kl:11,54)
Qvarsell, Birgitta. (2003) Barns perspektiv och mänskliga rättigheter.
Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Ur Pedagogisk forskning i Sverige.
Tema: Barns perspektiv och barnperspektiv. Nr 1-2.
31
Bilaga 1
Luleå. November 2010
Hejsan!
Mitt namn är Caroline Wallin, läser till lärare på Luleå Tekniska Universitet och är inne på min sista termin på utbildningen.
Just nu arbetar jag med c-uppsatsen där jag vill genomföra några intervjuer i årskurs 6. Därför undrar jag om jag skulle kunna få komma till er skola och utföra undersökningen med några av era elever?
Det jag skriver om och vill undersöka, är hur eleverna i årskurs 6 känner sig bemöta av lärarna under lektionstid, även utanför klassrummet.
Jag har valt att fördjupa mig ur elevens perspektiv i skolan i relationen mellan lärare och elev. Vad känner eleverna för läraren? Hur känner de sig bemötta? Har de någon gång känt sig orättvist bemötta? På vilket sätt har de känt sig så? Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare?
Jag vore oerhört tacksam om jag fick ”låna” några av era elever i åk 6 någon dag för att genomföra dessa intervjuer.
Alla intervjusvar kommer att behandlas konfidentiellt.
Jag kan nås via min mail: acoawi-9@student.ltu.se eller på mobilnummer: 0705730058
Tack på förhand!
Luleå
32
Bilaga 2
Luleå. November 2010
Hejsan!
Mitt namn är Caroline Wallin, läser till lärare på Luleå Tekniska Universitet och är inne på min sista termin på utbildningen.
Just nu arbetar jag med examensarbetet och vill be om er tillåtelse att intervjua ert barn i årskurs 6.
Det jag skriver om och vill undersöka, är hur eleverna känner sig bemöta av lärarna under lektionstid, även utanför klassrummet. Jag har valt att fördjupa mig ur elevens perspektiv i skolan i relationen mellan lärare och elev. Vad känner eleverna för läraren? Hur känner de sig bemötta? Har de någon gång känt sig orättvist bemötta? På vilket sätt har de känt sig så? Hur vill eleverna bli bemötta av sina lärare?
All empiri (ljudupptagning från intervjun) kommer endast att användas för min egen skull för att lättare kunna få med det som sägs. Detta kommer sedan att förstöras när arbetet är färdigt. Alla intervjusvar kommer att behandlas konfidentiellt.
Jag hade varit oerhört tacksam ifall jag fick tillåtelse att intervjua er barn. Skriv barnets namn och om jag får tillåtelse eller ej, till min mail, acoawi-9@student.ltu.se, så snart ni har möjlighet.
Om ni har några frågor kan ni kontakta mig på:
mail: acoawi-9@student.ltu.se eller på mobilnummer: 0705730058
Tack på förhand!
Luleå
33
Bilaga 3
Intervjuguide
1. Om jag säger ordet lärare, vad tänker du på då?
2. Hur vill du bli bemöt av dina lärare? Hur vill du att läraren är mot dig?
3. Är det någon skillnad på hur lärarna beter sig mot dig i klassrummet och utanför klassrummet på t ex. rasten? I så fall hur?
4. Hur viktig är lärarens attityd för att du ska känna dig välkommen på skolan
och trivas i klassen?
(Här fick var och en av eleverna utifrån en skala 1-7, peka ut vad de tyckte. 1 var Ingen betydelse och 7 Mycket stor betydelse, se bilaga 3).
5. Beskriv en positiv situation du varit med om med en lärare.
6. Beskriv något tillfälle du blivit bemött av läraren på ett mindre positivt sätt. Hur kände du dig då?
34
