Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender

(1)

Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender

En fallstudie av Kungsbacka

Christian Bruce fp07 Kandidatarbete 15hp Programmet för Fysisk Planering Blekinge Tekniska Högskola 2010-05-16

(2)

SAMMANFAT TNING

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invå- narna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbe- tet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer. Los Angeles är det vanligaste exem- plet i litteraturen. Även fast de mest uppenbara exemplen av fenomenet hittas i USA är samma utveckling tydlig även i Europa. Trots att orsakerna till Urban Sprawl är olika i USA och Europa menar många forskare att det utgör det största hotet mot den traditionella europeiska staden. I Sverige är Värmdö ett av de tydligaste exemplen av Urban Sprawl. Det är Sveriges snabbast växande kommun, folkmäng- den förutspås att dubblas inom tjugo år. Likheterna med Kungsbackas utveckling är slående. Arbetets analys av Kungsbacka kommun leder till slutsatsen att Urban Sprawl har skett i Kungsbacka. Det är dock inte den vanliga typen av Urban Sprawl där en stads befolkning sprids ut från stadskärnan. Istället kan det kallas för ett fritidshussprawl. Ett fritidshussprawl innebär kortfattat att kommunen från början var en plats dit många lockades att bygga sina fritidshus. Det var då själva sprawl-utvecklingen skedde. Kommunen har därefter inte sprawlat utan fritidshusområdena har förtätats med vanliga hus. Bebyggel- sens utbredning har inte ökat. Men i slutändan har ändå utvecklingen lett till samma konsekvenser som typiska sprawlade städer runtom i världen lider av: långa transportavstånd, högt bilberoende och brist på offentliga miljöer. En annan fråga som ställs i detta arbete är vad kommunen gör idag? Hur ser de på sin glesa bebyggelsestruktur? Vad har de för bebyggelsestrategier idag och kan dessa härledas till några av dagens gällande stadsbyggnadstrender? För att ta reda på detta beskrivs först ett antal av de stadsbyggnadstrender som dominerar i västvärlden idag: den hållbara staden, den täta staden, den flerkär- niga staden, blandstaden, New Urbanism och Smart Growth. Gemen- samt för dessa trender är att de alla förespråkar förtätning. De ställer

(3)

av trenderna en återgång till den traditionella europeiska staden. Alla stadsbyggnadsdebattörer håller dock inte med utan framhåller olika brister i dessa idéer. I arbetets analys av Kungsbackas bebyggelsestrategier och byggnadsprojekt är det tydligt att kommunen sätter stor tilltro till lösningarna som dessa trender säger sig erbjuda. Det har skett en skiftning i hur kommunen planerar. Kommunens glesa struktur beror till viss del på en väldigt tillåtande planering under lång tid. Det är först på senare tid som kommunen har börjat utnyttja sitt planmonopol till fullo. Hittills har de flesta som flyttat till kommunen hamnat i villaområdena utanför staden. Nu vill man vända den utvecklingen. Majoriteten av alla nybyggnation ska ske i staden. Staden ska växa till en tät och blandad stad, allt enligt idealen som dagens stadsbyggnadstrender förespråkar. Huruvida målet med ”en stad för alla”

och ”rikt stadsliv” har uppnåtts kan diskuteras. Kommunens ambition med att förhindra ytterligare sprawl är dock tydlig.

(4)

INLEDNING 5

Bakgrund och problembeskrivning 6 Syfte och frågeställning 6

Metod 7

Avgränsning 7

TEORIER 9

Urban sprawl 10

En kort beskrivning 10

Definition av urban sprawl 11 Finns urban sprawl i Sverige? 13 Förutsättningar, orsaker och

drivkrafter bakom urban sprawl i Sverige 15

Konsekvenser 18

Skilda åsikter om urban sprawl 19 Värmdö – en sprawlande villaförort 21 Villaförortens utveckling 23

Dagens stadsbyggnads-

trender 26

Den hållbara staden 26

Den täta staden 28

Den flerkärniga staden 31

Blandstaden 32

New Urbanism 35

Smart Growth 39

ANALYS 48

Sprawl i Kungsbacka? 49

Kungsbackas bebyggelsehistoria 51

Analys och slutsatser 54

Stadsbyggnad i dagens

Kungsbacka 63

Analys av översiktsplan m.m. 63

Hur ser kommunen på sin sprawlade bebyggelse?

Identifierar de några problem? 63

Vad har kommunen för bebyggelsestrategier för

att lösa problemen man identifierar? 64

Kommunens bebyggelsestrategi 66

Kungsbackas bebyggelseprojekt 70

diskussion & slutsatser av Kungsbackas

bebyggelsestrategier och projekt 74

AVSLUT 80

Källförteckning 84

Inledning

INNEHÅLLSFÖR TECKNING

(5)

Inledning Urban Sprawl &

Stadsbyggnadstrender

(6)

Inledning

INLEDNING

B A K G R U N D O C H P R O B L E M B E S K R I V N I N G

De utglesade, ”sprawlade”, städer som finns runtom i världen idag brukar sägas vara ett resultat av den planering och livsstil som gällde under 1900-talet, åtminstone fram till 1980-talet. Slutligen bröt man upp från det moderna och gick in i post-modernismen, eller post-fordismen. Industrisamhället lämnades. Dagens stadsbyggnadstrender förespråkar istället en återgång till den gamla staden, ofta kallat den goda staden. Arbetet behandlar dessa två nära besläktade ämnen - Urban sprawl och dagens stadsbyggnadstrender:

Urban sprawl är ett välkänt fenomen inom stadsbyggnad och det sägs leda till problem som bland annat segregation och långa transportavstånd. Sprawl innebär att befolkningen sprider ut sig från en stads centrum till den omkringliggande landsbygden, eller att staden växer genom sprawl. Anledningarna till sprawl är många och kommer att beskrivas i detta arbete. Det finns många nackdelar med sprawl och de flesta förespråkar ett byggnadssätt som motverkar det. Vissa hävdar dock att det är i dessa sprawlande landskap som hoppet för en bättre och mer rättvis stad ligger. Jag kommer i detta arbete redovisa de åsikter och forskning som brukar framföras i dagens stadsbyggnadsdebatt.

Det finns ett antal stadsbyggnadstrender som dominerar stadsplaneringen idag. Gemensamt för dessa idéer är kritiken mot modernismen och dess storskalighet och funktionsseparering. De försöker erbjuda lösningar på problemen som det modernistiska byggandet under rekordåren sägs ha lett till. I detta arbete beskrivs dessa idéer, vad de innebär och hur bra de egentligen fungerar när de omsätts från teori till handling ute i verkligheten.

Med den inledande teoridelen som underlag görs en fallstudie av Kungsbacka kommun. Arbetet kommer analyse- ra sprawl i Kungsbacka och vilka stadsbyggnadstrender kommunen bekänner sig till idag. Kommunen har 75.000 invånare varav bara 18.000 bor i staden. Resten bor de stora villamattor som breder ut sig över landsbygden utan- för staden. Kan Kungsbacka vara ett svenskt exempel på ett sprawl och varför har det isåfall skett? Ser kommunen stadens nuvarande bebyggelsestruktur som ett problem och vad är isåfall deras strategi för att motverka dem?

Kan Kungsbackas bebyggelseplaner härledas till någon eller några av de stadsbyggnadstrender som gäller idag?

Detta är några av de frågor som kommer behandlas i arbetet.

S Y F T E O C H F R Å G E S T Ä L L N I N G

Syftet med detta arbete är att först undersöka fenomenet urban sprawl och vilka effekter det har fått. Därefter undersöks vilka stadsbyggnadstrender som dominerar i dagens samhälle. Analysdelen i arbetet består av en fallstudie av Kungsbacka kommun som undersöker sprawl-effekten i kommunen samt vilka stadsbyggnadstrender kommunens planering bygger på idag. De övergripande frågeställningarna som behandlas i arbetet är:

(7)

• Vad innebär fenomenet urban sprawl och kan det sägas ha inträffat i Kungsbacka?

• Vilka är de dominerande stadsbyggnadstrenderna idag, vad innebär de och vilka problem säger de sig lösa?

• Vad säger kommunen i sin översiktsplan och andra styrdokument? Vilka problem identifieras? Ses till exempel kommunens bebyggelsestruktur som något problem? Och hur planerar de att lösa problemen?

• Bygger kommunens lösningar i form av aktuella byggnadsprojekt och framtida planering på någon eller några av dagens stadsbyggnadstrender?

• Vad har resultatet blivit i Kungsbacka, har stadsbyggnadstrenderna lett till de resultat som var målet?

M E T O D

Metoden som används i detta arbete är en fallstudie av Kungsbacka kommun. Arbetet uppdelas i två delar:

I den första delen görs litteraturstudier där olika författares och forskares teorier och åsikter gås igenom. Denna teoridel är uppdelad i två avsnitt. Det inledande avsnittet behandlar begreppet urban sprawl. Det andra avsnittet går sedan in på vilka stadsbyggnadstrender som härskar i dagens planering. Litteraturen jag främst använder mig av i denna del är:

• Urban Sprawl in Europe (2003). Ingrid Bergström m.fl

• Nya stadsbyggnadsidéer (2003). Ingrid Bergström & Magdalena Forshamn

• Sprawl (2005). Karl-Olov Arnstberg

• Bor vi i samma stad? (2005). Ola Broms Wessel, Moa Tunström m.fl.

• När nyurbanismen kom till stan (2006). Elisabeth Klingberg

Detta följs sedan av en kort litteraturdiskussion där begreppens innebörd och de olika författarnas åsikter och teorier diskuteras och ställs emot varandra.

Den andra delen är en analysdel. Här analyseras Kungsbacka kommuns bebyggelse och planeringsstrategier uti- från den litteratur som undersöktes i den inledande teoridelen. Analysen görs dels genom att undersöka en mängd dokument som ligger till grund för kommunens planering. Dels genom att undersöka de största aktuella bygg- nadsprojekten i Kungsbacka.

Arbetet summeras sedan med en avslutande del med måluppföljelse och slutdiskussion.

A V G R Ä N S N I N G

Arbetet behandlar urban sprawl med dess orsaker och konsekvenser. Detta kan vara allt från rent fysiska konsekvenser till sociala och ekonomiska konsekvenser. Det finns en uppsjö av litteratur som behandlar ämnet och arbetet håller sig till det som de valda böckerna beskriver. Till största delen ska arbetet beskriva det som är relevant för fallstudien av Kungsbacka. Det finns också en mängd olika stadsbyggnadstrender, en del av dem något galna storslagna idéer, andra mer vanliga. Arbetet avgränsar sig till att behandla följande trender: den hållbara staden, den täta staden, den flerkärniga staden, blandstaden, New Urbanism och Smart Growth.

(8)

Inledning

Teorier

(9)

Teorier Urban Sprawl &

Dagens Stadsbyggnads- trender

DEL 1

(10)

Teorier • Urban Sprawl

U R B A N S P R AW L

Av Kungsbackas ca 74000 invånare bor bara 18000 i centralorten¹. Flertalet av kommunens invånare bor i de stora villamattor som bre- der ut sig runtom i kommunen. Är det fenomenet urban sprawl² som har inträffat i Kungsbacka? För att svara på den frågan måste först begreppet urban sprawl undersökas.

Urban sprawl anses bland många forskare och debattörer vara en av de viktigaste trenderna inom stadsbyggnadsområdet.³ I detta kapitel tar jag upp olika definitioner av urban sprawl samt dess möjliga orsaker och konsekvenser. Jag undersöker vad olika författare skriver om ämnet och jämför deras åsikter.

E N K O R T B E S K R I V N I N G

Det finns flera definitioner av urban sprawl. Jag börjar med en en- kel beskrivning. Enligt Linda Kummel i rapporten Den glesa staden⁴, myntades begreppet urban sprawl på 30-talet i USA. Det var då amerikanska städers invånare började flytta från städerna ut till förorter- na. Enligt Bergström och Forshamn i boken Nya stadsbyggnadsidéer - forskning och utveckling innebär begreppet urban sprawl att invå- narantalet per ytenhet blir mindre. Uttrycket används oftast för att beskriva amerikanska städers utbredning över den omkringliggande landsbygden. Man flyttade ut från stadskärnorna till boenden med större boyta utanför staden, vilket har lett till att många amerikanska städers stadskärnor har urholkats och fått förfalla, en så kallad doughnut effect har uppstått. Ett landskap av villaförorter och stora köpcentrum breder ut sig i stadskärnans periferi. Urban sprawl kän- netecknas av långt avstånd till arbetet, högt bilberoende, svårt med kollektivtrafikförsörjning, brist på offentliga miljöer och höga infrastrukturkostnader.⁵

Los Angeles tas ofta upp som ett exempel av urban sprawl. Mellan 1970 och 1990 ökade Los Angeles sin befolkning med 45 procent,

1 Kungsbacka översiktsplan 2006

2 Urban sprawl kan översättas som oplanerad, okontrollerad stadsutbredning, förortsutbred- ning eller stadsutglesning. Men jag kommer i detta arbete att använda ordet urban sprawl eller sprawl

3 Kummel 2006 4 Kummel 2006

5 Bergström & Forshamn 2003

Bild 1. Urban Sprawl i Los Angeles. Stadskärnan med sina skyskrapor syns vid horisonten.

(11)

Bild 2. Motorvägskorsning i Los Angeles.

Bild 3. Urban Sprawl i Dallas, Texas.

medan ytan ökade med 300 procent.⁶ Ett annat exempel är Kansas City. Mellan 1990 och 1996 ökade Kansas Citys befolkning med fem procent medan ytan ökade med 70 procent.⁷

D E F I N I T I O N A V U R B A N S P R A W L

Det finns ingen allmänt accepterad definition av urban sprawl, många forskare har dock försökt hitta en bra beskrivning till fenomenet.⁸ Chris Couch och Jay Karecha försöker i sin artikel Theories and mea- surements of urban sprawl and a case study of Liverpool⁹ hitta en mer exakt definition. De tar upp ett antal exempel av vad andra författare har skrivit. Peiser har definierat urban sprawl som: ”the term is used variously to mean the gluttonous use of land, uninterrupted monoto- nous development, leapfrog discontinuous development and inefficient use of land” ¹⁰.

En annan författare som diskuterar urban sprawl är Chin. Det finns enligt Chin olika typer av definitioner beroende på vad det är man undersöker. Chin har undersökt litteratur om urban sprawl och har observerat fyra olika typer av definitioner baserade på stadens form, markanvändning, effekter och densitet. När det gäller definitioner baserade på stadens form jämför de oftast med idealet av den kompakta staden. Avvikningar från den kompakta staden i form av föror- ter och utspridd bebyggelse innebär enligt den definitionen ett urban sprawl. Definitioner baserade på markanvändning säger att sprawl visar sig i form av stora utbredda områden som är separerade från varandra och som innehåller endast en funktion, såsom enfamiljshus, köpcentrum och kontors- och industriområden. Dålig koppling mellan områden av samma markanvändning och brist på fungerande offentliga rum, är enligt definitioner baserade på effekter, tecken på urban sprawl. Låg densitet i stadsbebyggelsen ses också som ett urban sprawl. Chin menar att dessa sätt att definiera urban sprawl är allde- les för breda, de gör att det är väldigt lätt och frestande att definiera bebyggelse som urban sprawl.¹¹

Den definition av urban sprawl som Couch och Karecha föredrar är ut- arbetad av George Galster m.fl. och innehåller åtta dimensioner som

6 Duany, A Plater-Zyberk, E och Speck, J 2000 7 Arnstberg, K-O 2005

8 Kummel 2006 9 Couch & Karecha, 2003 10 Peiser R 2001, s.278 Peiser R 2001, s.278 11 Chin N 2002 Chin N 2002

(12)

urban sprawl kan beräknas utifrån. Ju högre förekomst av en dimen- sion desto mindre förekomst av urban sprawl. “Sprawl är ett markan- vändningsmönster i ett urbant område som uppvisar låg förekomst, i någon kombination, av åtta dimensioner; täthet, kontinuitet, koncen- tration, klusterbildning, centralitet, kärnbildning, funktionsblandning och närhet”¹²

Couch och Karecha beskriver ett antal faser i en stads expansion: för- tätning i stadskärnan; förortsexpansion precis utanför stadskärnan;

befolkningen i stadskärnan och i förorterna flyttar ut till landsbygden runtomkring staden och slutligen en fas där befolkningen i stadskär- nan på nytt växer. Urban sprawl skulle enligt Chin falla i den tredje fasen där befolkningen i stadskärnan och förorterna tar landsbygden i anspråk. Couch och Karecha menar dock att urban sprawl kan observeras i alla faser och att skillnaden mellan faserna är väldigt diffus.

De tar även fram en egen alternativ definiering av urban sprawl. De börjar med att jämföra fenomenet med ett sandslott. Häller man vatten på ett sandslott binder inte sandkornen ihop lika bra längre, sanden glider neråt och utåt. Höjden på sandslottet minskar och dess bas börjar sprida sig utåt. Sandslottets volym är fortfarande densamma men sanden har spridits över en större yta – den har sprawlat. Med detta vill de visa på skillnaden urban sprawl och urban growth¹³. En- ligt Bergström och Forshamn är urban growth, översatt stadstillväxt, inte samma sak som urban sprawl, då invånarna per ytenhet minskar, utan urban growth innebär att de sker en samtidig befolkningstill- växt.¹⁴ Couch och Karecha har utformat sin egen definition på urban sprawl:

• “Changes in urban density at different distances from the city centre (with a tendency for the density gradient to become flatter)”

• “Changes in the distance between urban functions (with a tendency for urban function to become further apart)”

• “That a proportion of new development will occur beyond the boun- dary of the existing urban area.”¹⁵

I en annan rapport har de även beskrivit en ytterligare punkt:

12 Kummel 2006, s.19

13 Urban growth kan översättas som stadstillväxt men jag kommer i fortsättningen använda det engelska ordet.

14 Bergström & Forshamn 2003 15 Couch & Karecha 2003, s.14

Bild 4. Doughnut-effekten är tydlig i Detroit. Centrum har förslummats. På bilden visas den förfallna och över- givna Michigan Central Train Station i Detroit. Ritad av samma arkitektfirma som ritade Grand Central Station i New York. Stationen byggdes 1913 och övergavs 1989.

Detta är bara en av många förfallnda byggnader i cen- trala Detroit.

Bild 5. Ett av många identiska välbärgade villaområden i Los Angeles.

(13)

• ”...because population and activities are further apart is a third chan- ge: the volume and mode of transport demand.”¹⁶

Couch och Karecha framhåller att nyckeln till att identifiera urban sprawl ligger i det som kan observeras i diagrammet ovan: kurvan för urban sprawl är lägre och mer vågrät jämfört med en stad utan urban sprawl. För att prova sina teorier undersöker de urban sprawl genom en fallstudie av Liverpool. Genom att jämföra befolkningstäthetskur- van för Liverpool med kurvan i diagrammet kommer de till slutsatsen att urban sprawl förekommer i Liverpool. Dock har processen tydligt saktats ner sedan bestämmelser om stadsförnyelse och stadsförtät- ning började stärkas från och med 80-talet.¹⁷

Enligt Kummel kan det dock vara svårt att mäta urban sprawl. Till- växten av stadens yta jämförd med befolkningstillväxten är ett ofull- ständigt mått på urban sprawl. Som har visats i definitionerna ovan är även själva bebyggelsemönstret viktigt. Det är också viktigt att undersöka urban sprawl på en regional nivå eftersom folk reser över kommungränserna för att arbeta och bo.¹⁸ Med dess närhet till Göte- borg är detta är särskilt viktigt att tänka på i min fallstudie av Kungs- backa.

F I N N S U R B A N S P R A W L I S V E R I G E ?

När man pratar om urban sprawl brukar de flesta föreställa sig den amerikanska villaförorten med sina breda gator, oändliga vägar av villor med dubbelgarage och där gång- och cykeltrafik knappt existerar.¹⁹ Men finns urban sprawl fenomenet i Sverige? Karl-Olov Arnstberg ställer sig denna fråga i boken Sprawl och kommer fram till svaret: ”ja det finns det”. Det är till och med så att urban sprawl ökar i Sverige.

Arnstberg förklarar att det är marknaden och konsumentkapitalet som numera styr och fortsätter skapa ett oändligt landskap av villor, köpcentrum och kontorskomplex, även i Sverige. Tidiga tendenser på urban sprawl kunde i Sverige ses när folk på början av 1900-talet flyttade från Stockholm ut till stora hus och tomter i Saltsjöbaden och Djursholm. Det var då främst rika stadsbor som lämnade innerstaden med sina arbetarklassbostäder och industrier för ett liv i den gröna villaförorten. Detta gjordes möjligt på grund av järnvägs- och spår- vägsutbyggnad. När sedan bilismen efter andra världskriget fick sitt

16 Couch & Karecha 2004, s.1 17 Couch & Karecha 2003 18 Kummel 2006 19 Kummel 2006 Bild 5. Stora köpcentrum är en typisk komponent i ett Ur-

ban Sprawl. På bilden ett Wal-Mart Supercenter utanför Denver, Colorado.

Bild 6. Liverpool, UK. Couch & Karecha menar att Liver- pool är ett tydligt exempel på Urban Sprawl i England.

Bild 7. Den amerikanska villaförorten med sina långa breda gator kantade av villor med dubbelgarage.

(14)

genombrott började urban sprawl fenomenet synas allt tydligare. Det var också nu det modernistiska byggandet tog fart på allvar. Arnst- berg tar upp Göteborg som ett exempel på en tydligt sprawlande stad.

Invånarantalet ökade med 54 % mellan åren 1945 och 1990 samtidigt som stadens yta blev sex gånger så stor.²⁰

I USA hade redan bilsamhället utvecklats i stor grad och många svenskar beundrade amerikansk stadsplanering. Niklas Ingmarsson tar i sin bok Bilkultur i Malmö upp civilekonomen Carl Petri som ex- empel. Efter att ha gjort flera studieresor till USA höll han ett flertal föredrag om amerikansk stadsplanering för svenska planerare. I en artikel i tidskriften PLAN nr 2 1953, säger Petri att stora förändringar kommer ske speciellt inom lokalisering av bostadsområden. Petri an- såg att tack vare bilen kunde familjer vara oberoende av långa pend- lingsavstånd och därför blev vidsträckta bostadsområden utanför stadskärnan möjliga. Stora trafikleder på behörigt avstånd från bebyggelsen skulle vara det nya sättet att bygga. Petri ansåg att bilen var framtiden och man skulle planera därefter. Miljonprogrammet har grundats till stor del på Petris värderingar och visioner.²¹

Genom det modernistiska stadsplaneringsidealet minskade boende- tätheten i större svenska städer mellan åren 1960-1995 med en tred- jedel. Ytan ökade dock samtidigt med 70 %.²² På 1970- och 80-talet skedde sedan en kraftig ökning av byggandet av enfamiljshus i tät- orternas utkanter. Enligt vissa berodde detta på hög efterfrågan av småhus eftersom miljonprogrammet till största delen bestod av fler- bostadshus, andra menar att det berodde på statliga subventioner.

Staffanstorp som byggdes på 70-talet är ett exempel på detta byggande. Staffanstorp består idag till 72 % av småhus och 75 % av den arbetande befolkningen har sin arbetsplats utanför kommunen.²³

Kummel försöker utifrån Galsters åtta dimensioner som nämndes tidigare komma fram till en slutsats om urban sprawl faktiskt kan sägas ha inträffat i Sverige. Kummel går igenom varje dimension och analy- serar dess förekomst i svenska städer och kommer fram till slutsatsen att det finns tydliga exempel på urban sprawl i Sverige.²⁴

20 Arnstberg 2005 21 Ingmarsson 2004 22 Arnstberg 2005 23 Kummel 2006 24 Kummel 2006

Bild 8. Ännu en amerikansk villaförort.

Bild 9. ”The American Way of Life.”

Bild 10. Staffanstorp i Skåne på 1970-talet. Amerikanar- nas livstil sprider sig till Sverige.

(15)

F Ö R U T S ÄT T N I N G A R , O R S A K E R O C H D R I V K R A F T E R B A K O M U R B A N S P R A W L I S V E R I G E

Jag kommer här gå in mer på djupet för att ta reda på orsakerna bakom urban sprawl och vilka förutsättningar som måste finnas för att det ska uppstå. Vilka drivkrafter är det som har styrt utvecklingen?

O R S A K E R

Enligt Bergström och Forshamn är orsakerna till urban sprawl olika i USA och Europa. Till skillnad från många amerikanska städer så är europeiska stadskärnor nämligen ofta mycket attraktiva, vilket har lett till att fastighetspriserna höjts kraftigt. Det har gjort att de med mindre pengar har blivit tvungna att flytta till områden längre ut, ett sprawl har uppstått. I slutändan har urban sprawl ändå lett till samma resultat i både USA och Europa: en mer uppdelad och segregerad stad.²⁵

Urban sprawl brukar sägas vara ett resultat av oplanerad och okon- trollerad bebyggelse, detta menar Inger Bergström i sin artikel Ma- naging Sprawl. Så var fallet i bland annat USA, men detta kan inte sägas vara fallet i Sverige, i alla fall inte när det gäller Stockholm. Den utspridda bebyggelsen runt Stockholm är snarare ett resultat av kontrollerad planering. Att tunna ut stadsmiljön och få mer utrymme, luft och gröna ytor samt trafikseparering var under en lång tid målet för stadsplaneringen i Sverige. Under de senaste årtiondena har dock detta mål blivit omvänt. Trenden är nu istället att bygga städer med så kallade europeiska kvalitéer: kompakthet, variationsrikedom, offentliga miljöer och gröna kilar.²⁶ Men som Arnstberg framhöll tidigare så fortsätter ändå urban sprawl att ske. Men nu är det marknaden och konsumentkapitalet som styr istället för den kontrollerade planeringen.

F Ö R U T S ÄT T N I N G A R F Ö R U R B A N S P R A W L

Arnstberg förklarar att urban sprawl inte var ett möjligt koncept så länge de flesta människor var beroende av att bo nära sitt arbete.

Man kunde av olika anledningar helt enkelt inte bo långt bort ifrån, oftast den fabrik, där man arbetade. Men idag är detta längre inte fallet. Arnstberg menar att vi har blivit separerade från våra arbets-

25 Bergström & Forshamn 2003 26 Bergström 2003

Bild 11. Tensta. Den utspridda bebyggelsen runt Stock- holm är enligt Bergström ett resultat av kontrollerad pla- nering.

(16)

platser, de ligger ”någon annanstans”, i ett industriområde eller ett kontorsområde, inte där vi bor. Fabrikens osynlighet i dagens sam- hälle är lite av en paradox enligt Arnstberg, om man tänker på all den uppsjö av varor och tjänster som konsumeras idag. Om fabriken och arbetet definierade det gamla industriella samhället så är det bosta- den och vägen, ett mycket mer permanent fenomen, som definierar den fysiska miljön i dagens samhälle. Det är vägarna som har gjort den utspridda och osammanhängande staden möjlig. Men det krävs mer än fungerande allmänna kommunikationer, vägar och privata bilar för att urban sprawl ska kunna ske. Arnstberg poängterar att det också krävs en försvagad social betydelse för platser och deras lokala historia. Det är först i efterhand man har insett betydelsen för den offentliga platsen och idag utförs många stadsförnyelse- och stads- förtätningsprojekt i Sverige för att förbättra möjligheterna för så kall- lat stadsliv. Förutom dessa två faktorer behövs enligt Arnstberg även en marknad. Urban sprawl är kostsamt och det behövs pengar för att finansiera bland annat vägarna. Det måste finnas en bred medelklass och välbetalda arbetare. I USA växte medelklassen kraftigt efter andra världskriget, det var just denna medelklass med sitt nya välstånd som flyttade ut till förorterna, till den amerikanska drömmen, som skapade det urban sprawl många amerikanska städer idag präglas av.

Arnstberg framhåller att det också krävs en planerarpraxis som mer eller mindre öppet tillåter urban sprawl. I Sverige fanns dessa förut- sättningar inte förrän efter 70-talet, att det är först nyligen som marknaden och exploatörerna har blivit starka nog att skapa urban sprawl.

Här motsäger Arnstberg de teorier av Inger Bergström jag beskrev tidigare. Bergström anser istället tvärtom att urban sprawl är en effekt av just planering. Arnstberg fortsätter med att förklara att marknaden och byggföretagen letar efter möjligheter att bygga effektivt och förtjänstfullt, de är inte intresserade eller för den delen utrustade för att planera städer. Han framhåller att planerarens roll är överskattad och att sammanhanget mellan ekonomi och planering är mestadels ignorerat och att de flesta ser planeringen som en rent demokratisk process. Arnstberg anser att detta synsätt försämrar vår förmåga att hantera de grundläggande krafter som verkar i samhället.²⁷

D R I V K R A F T E R B A K O M U R B A N S P R A W L

Många har ett eget småhus som mål i boendekarriären. Det finns ett behov och det tillgodoses av byggföretag, planerare och affärsmän.

Det finns helt enkelt en stor marknad för sprawl och Bergström räknar

27 Arnstberg 2003

Bild 12. Den massproducerade T-forden. Bilens genom- slag var en av förutsättningarna för Urban Sprawl.

Bild 13. Den breda amerikanska medelklassen etablera- des efter andra världskriget. På bilden ett typiskt ameri- kanskt villaområde på 50- och 60-talet.

(17)

kort upp de största drivkrafterna bakom det:

• Familjelivet och idealet för kärnfamiljen - Eget hus, trädgård osv.

• Platsen har förlorat sin betydelse - Man är inte längre knuten till att bo på en viss plats på grund av jobb eller sociala åtaganden.

• Konsumentbeteende - Ökade valmöjligheter när det gäller boen- de, shopping, transportval och andra varor som i samverkan leder till sprawl.

• Konsumentkapitalet - Stort utbud av standardiserade sprawl-va- ror (vägar, hus, köpcentrum, industriområden, bilar etc.)

Bergström menar att dessa krafter är svåra att motverka. Det är starka drivkrafter i en ny tid av stora valmöjligheter för individer, familjer och marknaden. Dessa möjligheter är starkt knutna till begreppet fri- het, en kvalité som värderas mycket högt i dagens samhälle.²⁸

Kummel räknar upp några ytterligare drivkrafter. Sett ur ett kort perspektiv, som många företag ofta gör, är urban sprawl byggande billi- gare och mindre problematiskt. Kommunerna och företagen gör ofta kortsiktiga vinster. Att bygga en blandstad är med dagens stadsbygg- nadsprocess mycket mer komplicerat, en stor plan kan lättare fast- na i planhanteringen jämfört med en liten plan med bara bostäder.

Detaljplaneprocessen är mycket mer avancerad i en tät stad och har många fler intressenter. Att bygga ny bebyggelse jämte befintlig ger också ofta protester från bland annat grannar. Därför föredrar bygg- företagen att bygga längre ut på tidigare oanvänd mark eftersom det är enklare och ger säkra vinster. Byggandet kan också gå mycket snabbare då flera hus av samma modell uppförs samtidigt. Det finns många vinnare inom byggindustrin när det gäller urban sprawl byggande. Till exempel är det i ett projekt där många fristående villor byggs många som tjänar på byggandet: byggföretaget som säljer villorna och tomterna de står på; arkitekter, byggvaruhus och bygg- arbetare tjänar på att det går åt mycket material och att tjänsterna efterfrågas; energibolag och liknande tjänar på att energibehoven är höga. Men sett ur ett längre perspektiv leder detta byggande till en lång rad konsekvenser som gör att det i slutändan ändå blir dyrare för samhället.²⁹

28 Bergström 2003 29 Kummel 2006 Bild 14. Detaljplaneprocessen är långt mer avancerad i

en tät stad än om man bygger villor i ett sprawl. På bilden visas ett stort byggnadsprojekt på Alexanderplatz, Berlin.

Förmodligen ett mycket komplicerat projekt.

(18)

K O N S E K V E N S E R

Arnstberg räknar upp vad som brukar höras i debatten om vilka problem urban sprawl sägs leda till: utarmning av innerstäder, förlust av lokal gemenskap, inkomstskillnader, arbetslöshet, förslumning av innerstäder, ökade boendekostnader, långpendling, växthuseffek- ten ökar, förlust av hotade arter och åkermark, alienation, isolering, stegrat blodtryck, muskelspänningar, intolerans, psykisk disoriente- ring och till och med misshandel och mord. Arnstberg anser att några av dessa samband är uppenbara, som till exempel sambandet mellan urban sprawl och utarmning av innerstäder, eller att urban sprawl leder till långpendling. Men han verkar tycka att vissa av sambanden är närmast komiska, han har till exempel svårt att se sambandet mellan urban sprawl och muskelspänningar.³⁰

Konsekvenserna av urban sprawl kan även delas upp i ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Kummel beskriver i sin rapport dessa konsekvenser och jag nämner de kort här:³¹

E K O L O G I S K A K O N S E K V E N S E R

• Ökade avstånd ger längre transporter och högre bilberoende

• Högre energiförbrukning

• Mer luftföroreningar och möjliga klimatförändringar

• Hög grad av markförbrukning

• Fragmentisering av ekosystem

• Påverkan av vattenkvalité och tillgång till vatten pga. högre före- komst av hårdgjorda ytor

E K O N O M I S K A K O N S E K V E N S E R

• Höga infrastrukturkostnader

• Hälsokostnader såsom mindre motion. Enligt en amerikansk undersökning är stadens struktur avgörande för hur mycket var- dagsmotion befolkningen får

• Kostnader för jordbruk pga. ökning av marknära ozon samt för- lust av jordbruksmark som tas i anspråk för byggande

• Större transportkostnader för individen

S O C I A L A K O N S E K V E N S E R

• Transportberoende. Pga. ökat avstånd till skola, service, handel,

30 Arnstberg 2005 31 Kummel 2006

Bild 15. De boende i ett sprawl är ofta väldigt bilberoen- de. Detta leder till negativa konsekvenser i form av bland annat trafikstockningar.

(19)

arbete och rekreation krävs ofta bil för att hinna med

• Dålig tillgänglighet för människor utan körkort, till exempel ung- domar och funktionshindrade. Rörelsefriheten för dessa grupper begränsas

• Försämring av jämliket. Eftersom kvinnor generellt (historiskt sett) tar mer ansvar för barnen i familjen kan många tvingas gå ner i arbetstid, alternativt sänka kraven för att hitta ett jobb nära hemmet, för att hinna med vardagen.

• Otrygghet. Trafikseparering med gångtunnlar etc. har gjort att många områden som kännetecknas av urban sprawl upplevs som otrygga.

V I N N A R E O C H F Ö R L O R A R E I E T T U R B A N S P R A W L

Vilka konsekvenser ett urban sprawl får beror också på vilket perspektiv man ser ifrån, anser Inger Bergström. För att undersöka kon- sekvenserna kan metoden balanced scorecard med fördel användas.

Det är en metod för att undersöka ett fenomen utifrån olika aktörers perspektiv för att se vilka det är som vinner och förlorar på det, vem det är som är drivande respektive hindrande, vilka krafter som är starkast och hur aktörerna kan komma att reagera på förändringar genom till exempel planeringen. Bergström lyfter fram viktiga frågor såsom hur ska man få de som vinner på sprawl att se nackdelarna med det. Och hur ska man få de att agera annorlunda, även fast de är medvetna om nackdelarna? Och hur ska man få förlorarna i ett sprawl att se vilka förändringar som kan göras, utan att göra så att andra i sin tur förlorar på förändringen? I ett urban sprawl är vinnarna generellt sett växande kommuner, stora företag och även exploatörer som lyckas locka storskaliga varuhus att etablera sig. Förlorarna är bland annat omkringliggande kommuner, ett exempel är Nacka som får ta emot en växande mängd genomfartstrafik mellan Stockholm och det sprawlande Värmdö³²

S K I L D A Å S I K T E R O M U R B A N S P R A W L

Det är inte svårt att hitta kritik mot urban sprawl. Det finns en upp- sjö av litteratur som beskriver problemen. Den vanligaste åsikten är att urban sprawl måste motverkas. Kritikerna menar att urban sprawl är ett hot mot våra städer. Couch och Karecha tillhör kritikerna och framhåller problem som att gränsen mellan stad och land suddas ut, trafikleder skapar barriärer som skär genom landskapet, pendlingen

32 Bergström 2003

(20)

ökar och kollektivtrafiken kan inte mäta sig med bilar. De sociala av- stånden och segregationen ökar. De är mycket kritiska till fenomenet och varnar att urban sprawl hotar den europeiska staden och det europeiska stadslivet.³³

Men det finns de som ifrågasätter kritiken och frågar sig varför urban sprawl har fått en så dålig stämpel. Svenska planerare har skapat en gemensam front för att motverka urban sprawl, men det behöver enligt Arnstberg inte betyda att sprawl är illa omtyckt bland allmänhe- ten. Det kan mycket väl vara så att idealet för den kompakta staden som gäller idag kan vara byggt på önsketänkande, en utopi. Att det är ännu en idé från sociala ingenjörer, likt miljonprogrammet, som inte tar hänsyn till individuella preferenser. Sprawl ses som ett enbart destruktivt fenomen och Arnstberg ställer sig från vad det är som är så dåligt med att folk väljer att bosätta sig i en villaförort, bort från buller och industrier, för att njuta av sin privata sfär i villan med träd- gård? Vad är så dåligt med den rörlighet och tillgänglighet som bilen skänker? Om urban sprawl är så hemskt varför har denna livsstil fått så stor spridning och fortsätter att spridas? Detta är ju tydligen vad folk efterfrågar. Arnstberg skriver att fenomenet ökar till och med i länder där finns starka skäl att inte skapa sprawl. Såsom i Canada som inte haft subventioner för småhus, i Seoul med sitt väl utbyggda kol- lektivtrafiknät, i Mexico City med massiva subventioner för tunnelbanan och i Europa med höga bensinskatter. Jag tog tidigare upp att Los Angeles framhölls som ett av de främsta exemplen på urban sprawl.

Men Arnstberg presenterar siffror som visar att det den urbaniserade ytan i Los Angeles har den högsta befolkningstätheten i USA, högre än städer som New York, Chicago och San Francisco. Detta beror på små tomter, ett stort bestånd av lägenheter och många boende per ytenhet bland framförallt den stora invandrarbefolkningen. Arnst- berg menar inte att vi borde bygga sprawl utan han vill endast med frågor och diskussion som denna utöka det smala perspektiv många planerare har och att de ofta blint följer trender.³⁴

Lars Mikael Raattamaa, poet, arkitekt och doktorand vid KTH, ifråga- sätter varför urban sprawl ofta beskrivs som något ont i den svenska stadsbyggnadsdebatten. Den traditionella europiska stadskärnan ses som idealet, men Raattamaa hävdar istället tvärtom att sprawl bidrar till att lösa upp stadsmurar, sociala hierarkier och det förtryck-

33 Couch & Karecha 2003 34 Arnstberg 2003

Bild 18. New York ses ofta som en extremt tätbefolkad stad. Men Arnstberg påpekar att Los Angeles faktiskt har en större befolkningstäthet än både New York och Chi- cago.

Bild 16. Seoul, Sydkorea. En av världens folkrikaste stä- der. Trots det välutbyggda kollektivtrafiknät fortsätter här skapas sprawl.

Bild 17. Mexico City, Mexico. Massiva subventioner för tunnelbanan hjälper inte för att hindra sprawl.

(21)

armaskineri som han anser känneteckna den europiska staden. Vad Raattamaa menar är att många ofta ser tillbaka i historien på den europeiska staden som något bra, något att sträva efter. Men han häv- dar att de allra flesta blundar för att det egentligen inte var så bra.

Han beskriver att den europiska staden historiskt sett har varit något som står för sociala och ekonomiska orättvisor och uteslutning. Ra- attamaa menar att det är i förorten och de utglesade stadslandska- pen som hoppet finns. Raattamaa skräder inte orden när han säger:

”Stadsmässighet idag är i allra högsta grad en smakfråga, en estetisk fråga, en fråga om distinktioner ... Jag tänker på det när jag läser alla de spöklika egenskaper som tillvitas SPRAWL av varenda jävel som uttalar sig om staden och urbaniseringen idag ... Alla ”vet” vad som är en bra stad; och alla ”vet” hur galet det gick på 30- och 60-talen när arkitek- ternas ambition var en annan än att bara vara välbetalda konsulter.”³⁵

Arnstberg anser att de sociala konsekvenserna av sprawl självklart måste diskuteras och att det är lätt att se problemen urban sprawl lett till i bland annat USA. Samtidigt verkar de flesta som bor i sprawlade förorter vara nöjda med att leva där. Men Arnstberg menar att om men ser det utifrån ett rent ekologiskt perspektiv så är det svårt att argumentera för sprawl. Sprawl är en av grundorsakerna till den höga energikonsumtionen i dagens samhälle, ingen kan säga något annat. USA har bara 5 % av världens befolkning men konsumerar hela 25 % av all olja, och 60 % av det går till transporter och urban sprawl är en stor bidragande orsak till det. Sprawl är ett stort problem som många anser hota ”the American way of life”. Medan i Europa anses urban sprawl hota den europeiska staden som hålls så högt. Inte ens de mest hårdföra försvararna av förorten och det modernistiska byggandet önskade sig detta menar Arnstberg, och det är knappast en utveckling att föredra för Sveriges del.³⁶

V Ä R M D Ö – E N S P R A W L A N D E V I L L A F Ö R O R T

Couch & Karecha skriver att urban sprawl inte bara är ett storstads- fenomen, utan det kan även ske i små städer.³⁷ Flera författare tar upp Värmdö som ett exempel av ett pågående sprawl i Sverige. En av dessa är Ingrid Bergström. Värmdö kommun ligger i Stockholms skär- gård och var 2003 Sveriges snabbast växande kommun. Befolkningen

35 Raattamaa 2005 36 Arnstberg 2005 37 Couch & Karecha 2003 Bild 19. Oljefält i Texas. USA har bara 5% av världens be-

folkning, men konsumerar 25% av all olja.

(22)

ökade mellan åren 1993 och 2003 med 50 % till 30 000 invånare.³⁸ 2009 hade Värmdö 37 800 invånare och man be- räknar att kommunen kommer ha ca 47 000 invånare till 2017.³⁹

Inflyttningen till Värmdö består till största delen av folk som flyttar från Stockholm. De flyttar oftast från en lägenhet och skaffar ett nybyggt hus eller ett fritidshus omgjort till permanentboende. De ser flytten som ett steg uppåt i boendekarriären, en flytt som förbättrar livskvalitén. Berg- ström förklarar att inflyttningen till Värmdö innebär ett regionalt sprawl.

För Värmdös del är detta positivt

eftersom mer invånare ger mer skatteunderlag. Det ger också mer kundunderlag för handeln och ökar också möjligheterna för nya verksamheter att etablera sig. Kommunen har kritiserats för att de har låtit exploatering löpa ohindrat till fördel för marknadskrafterna.

Till exempel har strandskyddet till största delen ignorerats. Ett annat problem med den snabba tillväxten är att behovet av kommunal service såsom skola ökar kraftigt. Det tar ett tag för kommunen att få in de nya skattepengar som de nya invånarna ger eftersom man i Sve- rige fortfarande betalar skatt till kommunen man bodde i året innan man flyttade. Värmdö var 2003 fortfarande en relativt fattig kommun trots att invånarna är välbärgade. Men detta är bara tillfälligt, Värm- dö kommer med all sannolikhet att bli en rik och välmående kommun.

Det finns dock problem med ett sprawlande Värmdö. Invånarna i Värmdö är väldigt beroende av bil då de allra flesta jobbar i Stock- holm, och det inte finns någon pendeltågsförbindelse dit. Det gör att grannkommunen Nacka får ta emot en stor mängd genomfartstrafik mellan Värmdö och Stockholm. Kommunen har också förutom kollektivtrafiken problem med VA-nätet och kommunal service som skola och äldrevård. Ett sprawlande Värmdö ger också problem för Stockholm i form av ökade trafikstockningar, parkeringsbrist, ökade föroreningar och även ökad segregation.⁴⁰

38 Bergström 2003 39 Värmdö kommun 40 Bergström 2003

Översikt över Stockholmsregionen. Värmdö kommun ligger vid havet i öster. Värmdö anses vara den mest sprawlade kommunen i Stockholm. Med sin närhet till både havet och storstaden är likheterna med Kungsbacka kommun stora.

(23)

Bergström jämför Värmdö med Kungsbacka, som har genomgått en liknande utveckling.

Kungsbacka var tidigare en väldigt liten och vanlig stad, men under en kort tid växte kommunen, precis som Värmdö, kraftigt och idag är Kungsbacka en av Sveriges allra rikaste kommuner. Det finns många likheter mellan Värmdö och Kungsbacka. Båda ligger i när- heten av en storstad, de flesta arbetar utanför kommunen, nästan alla bor i villa och de flesta tillhör den övre medelklassen. Kungsbacka är, likt Värmdö, vinnare i ett urban sprawl⁴¹

Värmdö har varit en av de kommuner i Sverige med mest fritidshus. Många av dessa fritidshus har omvandlats till permanentboende.

Områdena har även förtätats med ny bebyggelse genom att till exempel stora fritidshustomter styckats upp till några mindre. Arnstberg kallar utvecklingen i Värmdö för ett sommarhussprawl.⁴²

V I L L A F Ö R O R T E N S U T V E C K L I N G

Enligt Arnstberg kan staden delas upp i en centralt belägen lyxstad, en lika centralt belägen bostadsrättstad, en villaförortsstad, en hyres- husstad i närförorten och en reststad i fjärrförorten.⁴³ Värmdö är en villaförort till Stockholm. Även Kungsbacka kan sägas passa in i kate- gorin villaförort, då kommunen mestadels består av villor och brukar sägas vara en förort till Göteborg. Det är därför intressant att beskriva villaförortens utveckling.

Villaförortens historia börjar i London på 1800-talet. Londons innerstad hade då över en miljon invånare och var en väldigt tät stad med mycket funktionsblandning. Fabriker, verkstäder, affärer och bostä- der låg blandade med varandra. Det var en bullrig, trång och smutsig stadskärna som den snabbt växande brittiska medelklassen ville komma bort ifrån. Det viktorianska ideal som etablerades under denna tid var ett hus i en trevlig förort med hemmafrun som styrde över huset och tjänstefolket. Det är nu idealen om kärnfamiljen och det privata

41 Bergström 2003 42 Arnstberg 2005 43 Arnstberg 2005 Värmdö kommun har en stor mängd fritidshus. Dessa

områden har sedan förtätats med hus för permanentbo- ende. Arnstberg beskriver utvecklingen I Värmdö som ett sommarhussprawl.

Bild 20. London runt förra sekelskiftet. De välbärgade börjar flytta ut från den trånga, smutsiga innerstaden till villaförorten.

(24)

hemmet, som Bergström beskrev tidigare, får sitt genomslag. Medel- klassen skapar en ny slags livsstil, hemmet blir en symbol för familjen, eller den så kallade kärnfamiljen. Syftet med ett hem i förorten var enligt förespråkarna att skydda folk från yttre hot, mot allt det hemska som finns ”därute”, bland alla främlingar. De första som gjorde flytten var välbärgade köpmän som lät uppföra stora fritidshus i renässans- stil, dit de åkte på helgerna för att komma bort från staden. I slutet av 1800-talet när Londons tunnelbana började byggas ut och nådde utanför staden kunde de bosätta sig permanent i huset. Det var också först då som den breda medelklassen kunde följa efter. Där kunde de leva det goda livet och uppfostra sina barn till moraliska individer och ansvarsfulla medborgare, långt bort från de fattiga i innerstaden. Det är dessa ideal som enligt Arnstberg har skapat villaförorten – den för- sta versionen av urban sprawl. Men från början var förorten inget sär- skilt fint ställe att bo i. Att kalla en man för en förortsbo var en allvar- lig förolämpning. Förortens dåliga rykte förändrades dock när dessa rika köpmän började flytta ut till sina fritidshus. Villaförorten har en annan status, ett ställe där välbeställda människor bor. Värdeskalan förändrades, tidigare var uppfattningen att stadskärnan var det enda anständiga stället för framgångsrika människor att bo i, nu började även villaförorten räknas dit. Arnstberg menar att villaförorten inte är ett resultat av någon enskild stadsbyggnadsidé, exempelvis Ebenezer Howards trädgårdsstad, utan är mera ett resultat av improvisation.

Arnstberg framhåller istället Lewis Mumfords förklaring som den bäs- ta: ”Villaförorten är en kollektiv ansträngning att leva ett privatiserat familjeliv. Med den generöst tilltagna villan, belägen på sin egen tomt i ett område där det bara fanns andra hus av samma slag, kunde den bor- gerliga familjen undfly såväl fabriksskorstenar och bullriga fabriker, som de fattiga arbetarna och deras hemska bostäder” Arnstberg menar att detta markerar födelsen av ett rumsligt sett klassegregerat samhälle.

Det var här det funktionsblandande samhället började försvinna, precis det idealet av ett blandat samhälle som stadsplanerare har som förebild idag.⁴⁴

En beskrivning av de stadsbyggnadsideal eller trender planerare arbetar efter idag följer i nästa avsnitt.

44 Arnstberg 2005

Bild 21. Viktoriansk hemmafru på 1800-talet.

Bild 22. Den brittiska industristaden på 1800-talet.

(25)

(26)

Teorier • Dagens stadsbyggnadstrender

DAGENS

STADSBYGGNADSTRENDER

Stadsplaneringen under 1900-talet fick utglesade städer med bland annat segregering och långa avstånd som resultat – ett sprawl ska- pades. Vilka stadsbyggnadstrender följer planerare idag? Vilka problem söker de att lösa? Det finns ett antal stadsbyggnadstrender och idéer som brukar nämnas allt som oftast. I detta kapitel håller jag mig till begreppen: den hållbara staden, den täta staden, den flerkärniga staden, blandstaden, new urbanism och smart growth. Vad innebär dessa trender och vilka problem säger de sig lösa?

D E N H Å L L B A R A S T A D E N

Den definition av hållbar utveckling som brukar användas myntades 1987 av Brundtlandkommisionen: ”Sustainable development is de- velopment that meets the needs of the present without compromising the ability of the future generations to meet their own needs”. Enligt Bergström och Forshamn var idén om den hållbara staden från början avsett att få en hållbar stad sett ur biologisk synpunkt, att människan måste leva mer i symbios med det naturliga kretsloppet. Idén fram- togs av Brundtlandkommisionen och utvecklades till ett handlings- program för hållbar utveckling i Rio De Janeiro år 1992. Handlings- programmet kallas Agenda 21. Detta koncept har sedan utvecklats till att förutom ekologisk hållbarhet även innefatta social, ekonomisk och ibland även kulturell hållbarhet. Utvidgningen av begreppet har gjorts eftersom man anser att det inte räcker med den ekologiska as- pekten med bland annat kretsloppsanpassning och hänsyn till mil- jöresurser för att staden ska fungera och utvecklas. Det krävs också social hållbarhet som innefattar till exempel segregation, trygghet, demokrati och funktionsblandning. Det krävs även en god ekonomi för att möjliggöra en positiv utveckling, en ekonomisk hållbarhet. Va- ris Bokalders hållbarhetshjul visar de aspekter som borde ingå för att uppnå en hållbar stad. Kulturell hållbarhet är lite svårare att definiera, det innebär oftast att stadens kulturella värden i form av byggnader, platser och strukturer ska sparas och tas tillvara. Men det är en svår fråga eftersom olika grupper har olika kultur och uppfattningar om

Bild 23. Vindkraftverken bidrar till hållbar utveck- ling. Trafiken motarbetar den.

(27)

vad som är kultur. ¹

Kortfattat kan idén om den hållbara staden sägas framhålla principer som rättvisa inom och mellan generationer, beroendet mellan män- niskor samt mellan människor och natur och demokratiska rättighe- ter såsom delaktighet och inflytande. För Sveriges del innebär hållbar utveckling framförallt att minska resurs- och energianvändningen och att bryta dagens ohållbara konsumtions- och produktionsmöns- ter utan att inskränka på välfärden, livskvalitén och den goda livsmil- jön. Regeringen har tagit fram en strategi för hållbar utveckling och riksdagen har även antagit femton nationella miljömål. Det finns en stark tro på samhällsplaneringens och den fysiska planerings möjlig- heter att uppnå dessa mål. Bland annat säger Miljömålsrådet att en god fysisk planering är avgörande för att nå fjorton av de totalt femton miljömålen.²

Enligt Karin Bradley, doktorand på avdelningen för samhällsplanering på KTH, har ordet ”hållbar utveckling” blivit en slogan som använts flitigt det senaste årtiondet av planerare, politiker och även företags- ledare. Bradley menar att uttrycket har använts så mycket att dess mening blivit allt mer urvattnad. Man kan lätt luras till att tro att kon- ceptet hållbar utveckling innefattar alla nödvändiga dimensioner och aspekter inom stadsplanering. Synen på den hållbara staden är enligt Bradley likadan överallt: en kompakt stad med effektiv kollektivtrafik och ett välutbyggt gång- och cykelnät. Alla grupper inklusive barn, pensionärer och handikappade kan lätt ta sig runt. Stadens olika funktioner som bostäder, handel, arbetsplatser och rekreationsområden är blandade. Detaljhandeln är lokaliserad i centrala områden med god anslutning till kollektivtrafiken. Det finns lättillgängliga grönområ- den av hög kvalité. Det lokala kulturarvet är väl omhändertaget. Nya byggnader karaktäriseras av hög energieffektivitet och är byggda av miljövänligt och återvinningsbart material. Gamla hamnområden har omvandlats till bostadsområden. Staden har en tydlig gräns mot den omkringliggande landsbygden. Slutligen är staden sammanlänkad med andra städer i regionen med pendeltåg och städer längre bort med snabbtågsförbindelser. Bradley varnar för att detta koncept, likt efterkrigstidens modernistiska planering, är en paketlösning. Hållbar utveckling är inte en mall som kan användas överallt. Detta gör dock många kommuner i alltför stor utsträckning. De använder ofta stäm-

1 Bergström & Forshamn 2003 2 Falkheden 2005

Bild 24. Varis Bokalders hållbarhetshjul. Hållbar utveckling innehåller sociala, ekonomiska och eko- logiska aspekter. Ibland talas det även om kulturellt hållbar utveckling.

(28)

peln hållbar utveckling i sina översiktsplaner utan att egentligen ha definierat begreppet och vad det betyder för dem. Hållbar utveckling måste definieras enskilt för varje kommun, det är inte säkert att det som är hållbart för en kommun är hållbart för en annan³

Bengt Holmberg har genomfört en studie av tretton svenska kommuners översiktsplaner. I studien analyseras kommunernas använd- ning av begreppet hållbar utveckling. Resultatet visar att begreppet används i huvuddelen av översiktsplanerna men det är endast i två av dem som begreppet faktiskt definieras och diskuteras. I de fallen utgår de från Brundtlandkommisionens definition som nämndes tidigare. Holmberg ställer sig frågan varför kommunerna inte utgår från EU:s definitioner. Målen är i alla planer där hållbar utveckling nämns väldigt generella och alla målen kan inte uppnås enbart med hjälp av fysisk planering. Holmberg anser det förvånande att ingen av kommunerna diskuterar vad som faktiskt kan påverkas med fysisk planering. Han finner det även förvånande att klimatfrågan utelämnas nästan helt, det nämns till exempel inget om koldioxidutsläpp i pla- nerna. Nästan ingen av översiktsplanerna diskuterar heller hur målen ska kunna genomföras.⁴

D E N T ÄT A S T A D E N

Som ett sätt att nå mål som just hållbar utveckling förespråkas i dagens stadsbyggnadsdebatt den täta staden. Begrepp som ”stads- mässighet” och ”rikt stadsliv” är vanliga i många av dagens stads- byggnadsprojekt. Möjligheter för möten mellan människor och ökat utbud av service och handel framhålls som viktiga aspekter som den täta staden anses bidra till. Förebilden är den europiska stadens täta stadskärna, ett ideal som förespråkas av många arkitekter och planerare.⁵

En stark förespråkare till den täta staden är Jerker Söderlind. I bo- ken Stadens renässans framhåller Söderlind den täta kvartersstaden som ett ideal som kan lösa många problem. Han är mycket kritisk till rekordårens modernistiska byggande och kallar det för en ”stadslös storstadstillväxt”. Söderlind skriver om det han kallar närhetsprin- cipen vilken innebär att placera människor och verksamheter som

3 Bradley 2004 4 Holmberg 2008 5 Wessel m.fl. 2005

Bild 25. Det nämns väldigt lite om minskade koldi- oxidutsläpp i kommunernas översiktsplaner.

Bild 26. Gatuliv i Hong Kong, Kina.

(29)

behöver samverka nära intill varandra. Söderlind menar att täthet är nödvändigt för att få en riktig stad; en stad full av möten, stort utbud av service, kultur och utbildning.⁶ Söderlind anser även att det är viktigt att skapa städer som lockar den ekonomiska eliten att bo i eftersom de annars isolerar sig i egna områden utanför stadskärnan.

Söderlind menar att detta är nödvändigt för att skapa möten mellan olika samhällsklasser och undvika att städerna förslummas⁷

Bergström och Forshamn ställer sig frågan vilken som är den ideala tätheten på en stad. En för tät stad som Wien ger en flyktingström av människor ut från staden på väg till fritidsaktiviteter på helgerna.

En för gles stad ger ökad pendeltrafik in till stadskärnan. Bergström och Forshamn beskriver den ekologiska debatten och balansen mellan den täta staden och den gröna staden. Ska naturen få finnas kvar som reservat inom stadens gränser vilket ger en större stadsutbredning. Eller är det bättre med en tätare stad som ger mer plats för naturen utanför stadsgränsen? Mår de boende bättre av att ha tillgång till gröna oaser i staden eller ska man offra grönskan till fördel för en tätare stad med större närhet mellan människor? I de modernistiska bostadsområdena ligger husen på avstånd från varandra med grön- ska emellan. En del menar att den grönskan inte är en tillgång utan istället utgör ett hinder. Dessutom blir resvägarna längre när staden glesar ut. Många förespråkar så kallade gröna korridorer eller gröna kilar som löper genom stadsbygden. Nackdelen med gröna kilar är att tvärförbindelser kan bli problematiskt vilket leder till att mer trafik leds in till stadskärnan.⁸

Karin Bradley ser också fördelar med att bygga tätt och menar att det finns många generella principer som är viktiga att följa. Däribland att lokalisera ny bebyggelse vid kollektivtrafikanslutningar eller att bygga tätt så att det blir gångvänligt för att man exempelvis ska kunna handla i närheten. Men hon påpekar att en tät städ inte är detsamma som en hållbar stad. Det finns undersökningar som visar att en tät stad faktiskt leder till mer trafik. Forskning har visat att en tätare stad ger ett ökat behov av förbifarter vilket skapar mer trafik totalt sett.

Enligt Bradley finns det inget som visar på att en tät stad leder till mindre biltrafik. Hon säger att det är mycket annat som spelar in, som till exempel hur man organiserar kollektivtrafiken, och att det också

6 Söderlind 1998 7 Brusman 2008

8 Bergström & Forshamn 2003 Bild 27. Times Square. New York framhålls ofta som

ett bra exempel på en mycket tät stad.

Bild 28. Samtidigt är Central Park en mycket upp- skattad kontrast till det annars så täta Manhattan.

(30)

beror på hur lokalt folk lever och om man räknar in fritidsresandet.⁹ Många Stockholmare gör ofta fritidsresor med bilen till bland annat skärgården. Bradleys undersökningar har visat att de boende i för- orten faktiskt har mindre miljöpåverkan än de boende i Stockholms innerstad. Det är alltså många faktorer som spelar in – inte bara be- byggelsestrukturen.¹⁰ Andelen bilresande en individ gör beror mer på dess ekonomiska situation, ju bättre ställt ekonomiskt en person har det desto mer kör den bil.¹¹ Men Söderlind presenterar i sin bok statistik som visar att mycket täta städer som Wien eller Amsterdam, har en långt lägre bensinförbrukning per invånare än vad glesa stä- der som Los Angeles, Phoenix eller Houston har.¹² Statistiken tar dock inte hänsyn till ekonomiska villkor såsom invånarnas ekonomi eller bensinpriser.

Gert Wingårdh, förmodligen Sveriges mest kända arkitekt, är också en stark förespråkare till den täta staden. Wingårdh vill förtäta och bygga högt. Många av hans förslag, bland annat det för Heden i Gö- teborg, innehåller hus så höga som 40 våningar. Hans ambitioner delas dock inte av kommunens politiska ledning. Även på Östermalm i Stockholm vill han bygga högt och menar att gamla byggnader med tveksamt arkitektoniskt uttryck bör rivas och ersättas med hus upp till åtta gånger så höga. Både i Stockholm och i Göteborg finns dock ett stort motstånd idéer som dessa. Men Wingårdh anser att det är bra att ha så hög exploatering som möjligt i centrumnära lägen och understryker att fler människor är viktigare än en lugn skyline.¹³ En annan förespråkare för den täta staden är Louise Nyström. Hon menar att den täta staden leder till ökad jämställdhet och mer kon- takt mellan människor. De finns även bättre förutsättningar för före- tag och boende eftersom det större kundunderlaget ger både större utbud och närhet till handel, service, kollektivtrafik och utbildning.

Detta kräver nämligen att man bygger tätt. Nyström är kritisk till Hammarby sjöstad som hon menar inte är byggt tillräckligt tätt, lä- genheterna är för stora för att ge tillräcklig invånartäthet för ett rikt stadsliv. Södermalm har till exempel 170 invånare per hektar mot Hammarby sjöstads 75.¹⁴

Lars Mikael Raattamaa är en stor kritiker till Jerker Söderlinds täta

9 Klingberg 2006

10 Föreläsning Karin Bradley på BTH 2009-12-01 11 Wessel m.fl. 2005

12 Söderlind 1998 13 Klingberg 2006 14 Nyström 2002

Bild 29. Den täta staden sägs leda till ökad trafik.

Enligt Bradley beror dock bilkörandet mer på invå- narnas ekonomiska välstånd än på stadens bebyg- gelsestruktur.

Bild 30. Gert Wingårdh är en stor förespråkare till att bygga tätt och framförallt högt. Här syns Wingårdhs förslag till att bygga fyra nya skyskrapor på Heden i Göteborg.

(31)

stad. Han är närmast förbannad på Söderlinds demonisering av föror- ten och säger: ”det är som att livet i förorten inte räknas”. För som be- skrevs i det förra kapitlet gillar nämligen Raattamaa sprawl. Visionen för den täta staden vilar enligt Raattamaa på en gammal syn av staden som inte längre gäller i dagens samhälle. Rattamma understryker att när den täta stadskärnan används som norm förstärks uppfatt- ningarna av vad som är centrum och vad som är periferi.¹⁵ Synsättet på centrum som normen, metronormativiteten som Rattamma säger, leder till ett mer segregerat samhälle. Titeln på hans artikel är just Metronormativiteten VS. Sprawl.¹⁶

Även Kristian Borret beskriver ett skifte i vår syn på staden. Det omfattande byggande som började på 1960-talet har lett till att vad som är stad blivit svårdefinierat. Förorterna som från början bara handlade om bostadsbyggande har enligt Borret börjat assimilera alla de urbana funktioner som tidigare bara funnits inom den traditionella stadens gränser. Denna nya geografiska spridning av funktioner menar Borret har gett upphov till en helt ny form av konstruerad miljö som brukar benämnas som posturban eller postsuburban – ett sorts hybridland där traditionella uppdelningar som centrum/periferi eller stad/landsbygd har börjat förlora sin mening och suddas ut. Den tidigare tydliga definitionen av stad har enligt Borret blivit allt svårare att göra. Även Kristian Borret beskriver ett skifte i vår syn på staden.

Det omfattande byggande som började på 1960-talet har lett till att vad som är stad blivit svårdefinierat. Förorterna som från början bara handlade om bostadsbyggande har enligt Borret börjat assimilera alla de urbana funktioner som tidigare bara funnits inom den traditionella stadens gränser. Denna nya geografiska spridning av funktioner menar Borret har gett upphov till en helt ny form av konstruerad miljö som brukar benämnas som posturban eller postsuburban – ett sorts hybridland där traditionella uppdelningar som centrum/periferi eller stad/landsbygd har börjat förlora sin mening och suddas ut. Den tidigare tydliga definitionen av stad har enligt Borret blivit allt svårare att göra. Den flerkärniga staden kan vara något som stämmer bättre överens med denna syn.

D E N F L E R K Ä R N I G A S T A D E N

Den täta staden förespråkas av många men kritikerna menar att stadsförtätning leder till ökade fastighetspriser i stadskärnan vilket

15 Klingberg 2006 16 Raattamaa 2005