Konstnärligt examensarbete Ett ord säger mer än tusen bilder

(1)

Konstnärligt examensarbete

Ett ord säger mer än tusen bilder

En konstnärlig undersökning om att skriva text utifrån karaktärer, scener och känslor från en film

Författare: David Callander Handledare: Erik Bratt Examinator: KG Johansson Termin: VT20

Ämne: Musik Nivå: Kandidat Kurskod: 2MU803

(2)

Abstrakt

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att skriva låttexter genom att ha en film som inspirationskälla. Jag har skrivit tre låtar baserade på filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”. Jag kollade igenom filmen två gånger och valde sedan ut scener och karaktärer att jobba vidare med. Det kunde till exempel vara scener med mycket substans att skriva om, samt scener som väckte min egna nyfikenhet. Materialet jag fick utav denna process resulterade i specifika, tidskodade scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar.

Detta arbete resulterade i tre låtar där låt 1 har mest fokus på en karaktär, låt 2 har mest fokus på en historia och där låt 3 har mest fokus på en känsla. Musiken är intuitivt skriven och har som syfte att backa upp texten.

Jag lärde mig hur viktigt det är med förarbete, och att just ha en metod när man skriver text.

Har man det så har man också alltid något att gå tillbaka till.

Förhoppningen är att denna metod skall kunna upprepas oavsett vilken genre man helst jobbar med som låtskrivare.

Nyckelord

Musikproduktion, låtskrivning songwriting, Benjamin Buttons otroliga liv, The Curious Case of Benjamin Button, filmkaraktärer

Tack

Tack till alla vänner och lärare som stöttat mig, inte bara under mitt arbete utan generellt.

(3)

1Inledning...1

1.1Bakgrund...1

1.2Syfte...1

1.3Avgränsningar...1

1.4Tidigare forskning...1

2Metod och material...4

2.1Om filmen...4

2.2Tillvägagångssätt...5

2.3Musik...7

2.4Instrumentering...8

3Genomförande...10

3.1Låt 1: ”The Sound of the Waves”...10

3.1.1Handling från filmen...10

3.1.2Känsla och utgångspunkt för mitt textskrivande...11

3.1.3Genomförande...12

3.1.4Låttext...14

Citat från filmen...14

3.1.5Beskrivning av min låttext...14

3.2Låt 2: ”Elisabeth, Good Night”...15

Citat från filmen...20

3.2.4Låttext...20

3.3Låt 3: ”Lake Pontchartrain”...22

3.3.4Låttext ...27

4Reflektioner...29

4.1Allmänt...29

4.2”The Sound of the Waves”...30

4.3”Elisabeth, Good Night”...30

4.4”Lake Pontchartrain”...31

5Slutdiskussion...32

6Avslutande ord...35

Källförteckning...36

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Jag är som låtskrivare ett stort fan av den musikaliska biten, att få till en spännande och intressant melodi till en fin ackordgång är otroligt tillfredsställande. Text är också kul att skriva så länge den kommer av sig själv, men jag har ofta mycket högre krav på den biten vilket gör att textskrivarprocessen blir seg och energidränerande. Mitt höga krav brukar inte resultera i en bättre text, utan det slutar oftast med att det tar långt tid för mig att få ett resultat, samt att jag sätter hög press på mig själv.

Det finns så klart en massa olika tips och trix för att skriva en låttext. Den metod som funkar bäst för mig är förarbete och struktur, det ger mig guidelines och referenser att jobba emot när jag börjar med en låt, så i detta arbete kommer jag att undersöka hur mitt textskrivande kommer att påverkas av att använda filmen ”The Curious Case of

Benjamin Button” som ram.

1.2 Syfte

Jag vill undersöka om jag får ett bättre workflow i mitt textskrivande genom att basera sångtexterna på några utvalda scener, känslor och karaktärer ur filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”

Frågeställningar:

1.3 Avgränsningar

Tanken är att låtarna skall vara fristående men inspirerade av filmen, det kommer alltså inte bli musikallåtar eller filmmusik av mitt arbete. Man kommer dock förhoppningsvis att kunna koppla låtarna till filmen.

1.4 Tidigare forskning

Jag har hittat tre tidigare konstnärliga kandidatarbeten, som uppvisar liknande metoder i att inspireras av olika objekt för att skriva musik eller låtar.

1. Hur ser min kreativa process ut när jag tar utgångspunkt i ett befintligt, konstnärligt verk?

2. Hur skiljer sig mina nyskrivna låttexter mot mina tidigare alster?

(5)

Fotografier som inspiration: en studie i eget låtskrivande av Jenny Forsberg 2018.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur egna personliga bilder fungerar som inspirationskälla till låtskapande. I undersökningen har 5 egentagna fotografier använts för att varje vecka vara utgångspunkt för att skriva en ny låt. Genom bildanalys, egen loggbok under låtskapandeprocess samt låtanalys av de färdiga låtarna har arbetet utförts. Målet är också att genom bildanalys och låtanalys se och upptäcka vad i varje fotografi som kan identifieras i de färdigskrivna låtarna. Parametrar som genomsyrar studien är: färg, form, kontraster, motiv, plats, tolkad känsla och personlig association.

Med detta som utgångspunkt framträder mönster i vad som inspirerar till låtskapande.

Resultat som framträder i detta projekt är att kontrast i texter och produktion, koppling till natur, förändringstema och personligt tema, återkommer som mönster vid

låtskapande.

Forsberg (2018) är mer inriktad på att hitta inspiration i bilder som hon tagit själv. I detta arbete finns ett moment av jämförande. Skillnaden här är att min metod är mer utformad till att förhålla sig till något än att jämföra något. Jag har heller inte parametrar som till exempel plats, färg eller form, utan jag fokuserar mer på att skildra en historia, scen eller karaktär.

Ställ dig i ledet: En konstnärlig forskning om konsten att komponera ledmotiv till bokkaraktärer av Katrin Jansson (2017). Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva ledmotiv baserade på bokkaraktärer ur boken Uprooted av Naomi Novik. Katrin analyserar soundtracken från filmerna Guldkompassen och Sagan om Ringen:

Härskarringen, som är baserade på böcker och använder den informationen till hennes egna skapande av sammanlagt 13 ledmotivsdelar till fyra karaktärer. Analyserna av varje films soundtrack går in på instrumentering, melodi, harmonik och tempo. Dessa analyser tillämpades sedan på de fyra karaktärerna och hon kunde då skapa sina egna ledmotiv baserade på deras personligheter i boken.

Jansson (2017) har i sitt arbete inriktat sig på att skriva musik som skall bära upp en karaktär i form av ett ledmotiv. Detta är lite mer av en filmmusikalisk inriktning där hon dessutom fokuserar på klingande material i form av soundtrack. Skillnaden här blir då att min musik blir fristående låtar som endast har tagit inspiration från en film. Den slutgiltiga funktionen som våra färdigkomponerade låtar skall ha skiljer sig alltså åt.

(6)

"omg like srsly": Hur SMS och meddelanden kan användas som inspirationskälla till låttexter inom popmusik av Oliver Björkvall (2018) SMS och meddelanden från sociala medier har inspirerat Björkvall att skriva tre låttexter inom genren pop. Han undersöker vilka kreativa vinster det går att hitta i en sådan inspirationskälla samt hur en sådan arbetsprocess ser ut. Det upptäcks att denna typ av inspirationskälla gör sig bra i det tidiga stadiet av textförfattandet och öppnar möjligheten till att ha en stabil relation till sin inspiration. Han upptäcker också att en sådan metod för låtskrivning är högst personlig och måste beprövas innan det går att säga att den passar utövaren.

Björkvall (2018) har använt sig av meddelanden mellan tre av hans vänner för att hitta inspiration. Han har använt sig av ett worksheet, vilket är en av Pat Pattisons (2001) låtskrivarmetoder. Kortfattat går denna metod ut på att man börjar med en

inspirationskälla, till exempel ett ord eller en mening, för att sedan samla in ord som kan associeras med sin inspirationskälla. På så vis får man ord man kan använda sig av i sin text som ligger nära ”grundkärnan”. Skillnaden är att jag förhållit mig till rörlig bild, även om jag också har samlat ord och citat till inspiration. Detta har mynnat ut i en liknande form där filmen redan definierat mycket av den ”grundkärnan” jag sedan jobbat med.

(7)

2 Metod och material

2.1 Om filmen

”The Curious Case of Benjamin Button” (Benjamin Buttons otroliga liv), är en film från 2008 som är skriven av Eric Roth och regisserad av David Fincher. Filmen handlar om Benjamin, som föds efter att första världskriget tagit slut, dock inte som ett vanligt spädbarn utan som ett spädbarn med liknande åkommor som en väldigt gammal man.

Twisten i storyn är dock att ju mer tiden går desto yngre blir Benjamin, så när det har gått ett tag växer han upp, får bättre hy, hörsel, skelett etcetera.

Denna åkomma som Benjamin har gör honom speciell, med alldeles unika egenskaper att se på världen. Han blir också behandlad av andra på ett sätt som inget annat barn i hans ålder skulle blivit. Han till exempel ser ut att vara runt 60 år när han i själva verket bara är 16-20 år, vilket gör att folk har helt andra förväntningar på honom.

Att åldras ”baklänges” gör honom också väldigt ensam. Att till exempel leva med en partner blir problematiskt, eftersom de inte kan åldras tillsammans. Detta och mycket annat skildras i filmen.

Förutom Benjamins historia finns där även en hel del sidokaraktärer med färgrika och intressanta historier. Till skillnad från många andra filmer får de flesta karaktärer i denna film en informativ bakgrundsbeskrivning anser jag. Därför passade den här filmen extra bra att jobba med.

(8)

2.2 Tillvägagångssätt

Jag har kollat igenom hela filmen två gånger. Första gången lät jag mig beröras utan att ha några tekniska tankar. När jag såg den för andra gången kunde jag distansera mig mer från den kronologiska berättelsen och fokusera mer på detaljer.

Nästa steg var att börja välja ut det material jag ville jobba med på ett brett plan. Detta bestod mestadels av att bland annat sålla bort scener som kändes ointressanta eller där det saknades substans.

I mitt utsållande sökte jag efter delar som hade en början och ett slut och där det fanns mycket information jag enkelt kunde processa utan att ”hitta på” för mycket. Jag ville också ha material som väckte min nyfikenhet. Det kunde till exempel vara att det fanns liknande känslor från ens egna liv som jag sedan kunde kanalisera och använda till att tjäna låttexten.

Materialet som blev kvar kunde jag sedan skala av ytterligare och konkretisera för att få en kompakt och klar kärna att jobba med. Denna kärna bestod bland annat av specifika, tidskodade¹ scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar.

Nedan är ett exempel på mitt tillvägagångssätt:

1. Högst upp i låtens anteckningar skrev jag låten arbetsnamn. Det är alltså det namn som låten heter i mitt musikprogram Pro Tools. Varför låten och projektet inte har samma namn är för att jag alltid skapar ett projekt i Pro Tools innan jag

1 Tidskod – Tidpunkt då en specifik scen från filmen sker. 00:00:00 (timmar, minuter, sekunder).

Tidskoderna är tagna från Netflix och kan variera ifall man ser filmen någon annanstans.

(9)

vet vad låten kommer att heta, om jag har fler än ett musikstycke till samma idé eller om jag eventuellt kommer att börja om igen.

2. Under arbetsnamnet skrev jag sedan en liten mening om låten, detta gjorde det lättare för mig att orientera mig i mina egna anteckningar eftersom att

arbetsnamnet i sig oftast inte blev så informativt.

3. Efter den lilla meningen skrev jag upp de tidskoder jag valt ut. Detta gjorde det enkelt att hitta rätt i filmen när jag ville tillbaka till en scen för att få mer inspiration eller information. Tidskoderna är från Netflix.

4. Under tidskoderna skrev jag in alla citat jag kände att jag ville jobba med.

5. På sista delen skrev jag texten samt låtformen.

Exempel på anteckning Låt 3: ”Lake Pontchartrain”

Arbetsnamn "new song Benjamin alternativ"

Om Benjamins pappa

0:48:17 första gången Benjamin träffar Thomas 1:35:30 Thomas kommer och hälsar på

1:41:29 Thomas dör

"I thought you were a monster"

"When I was a boy, I'd love to wake up before anyone else, run down to that lake and watch the day begin"

(10)

"It's cold outside, can i offer you a ride somewhere?"

"at the summerhouse on ”Lake Pontchartrain"

(här kom sedan låttexten och låtuppbyggnad)

2.3 Musik

Musikens huvuduppgift har varit att backa upp sången och sångmelodin. Jag har alltså inte utgått ifrån någon speciellt genre innan jag börjat skapa musiken, utan det har fått växa fram väldigt intuitivt. Däremot så har jag använt min akustiska gitarr för att jobba/jamma fram samtliga låtar och det har påverka musikens riktning. Mina egna preferenser har fått träda fram i musikskapandet utan några restriktioner eftersom musiken inte varit i huvudfokus.

Mitt tillvägagångssätt har då resulterat i att två av låtarna fick ett sound som inspirerats av amerikans folkmusik på så vis att just den akustiska gitarren har fått ta mycket plats (med undantag från låt 3 ”Lake Pontchartrain”, som har ett modernare sound.).

Exempel på hur den musikaliska processen gick till finns nedan:

1. Det första steget var att hitta låtens musikaliska ”kropp och själ”. Detta kan enklast beskrivas på följande vis: Rytmen, groovet och svänget blev låtens

”kropp”. Ackorden, färgningarna och ackordklangen (voicing²) blev låtens

2 Voicing (eng.) – Hur ett ackord klingar. Du kan till exempel flytta runt samma ackordstoner för att få en annorlunda klang även fast du spelar samma typ av ackord.

(11)

”själ”. Detta resulterade oftast i en låtdel som kunde användas som både refräng och vers.

2. Efter det första steget bestämde jag låtens struktur. Detta gjorde det enklare att få en helhetsbild över vart jag kunde lägga text. Det gjorde det också lättare att se hur mycket text jag behövde skriva. I detta skede bestod låten oftast av endast akustisk gitarr och en rytmsektion, samt demosång. Oftast skedde detta parallellt med textskrivandet.

3. Det tredje steget bestod av att spika alla instrumentala delar, det vill säga:

eventuella mellanspel, intron, outron, solon etcetera. Jag lade också in melodier ifall jag hade några som jag ville ha med.

4. I steg fyra kom resten av instrumenteringen. Här lade jag alltså till andra instrument som till exempel bas, körer, fler gitarrer etcetera.

5. Femte och sista steget bestod av att mixa ihop allt. I detta skede tog jag ibland också bort saker som inte behövde vara med, det kunde bland annat vara melodier och instrument som jag fyllt på med i steg tre.

2.4 Instrumentering

Hårdvaruinstrument:

• Nylonsträngad akustisk gitarr. Används i ”The Sound of the Waves” och

”Elisabeth, Good Night”

• Elbas. Används i ”Lake Pontchartrain”.

• shaker och tamburin. Används i alla låtar.

Mjukvaruinstrument (plugins³)

3 Plugin (eng.) – Insticksprogram som används i ett musikprogram.

(12)

• Xpand!2 – En midi-sampler som innehåller flera olika samplade instrument. Jag använde mig av kontrabasen i denna plugin. Används i ”The Sound of the Waves” och ”Elisabeth, Good Night”.

• Addictive Drums – En trumsampler som styrs via midi. Används i ”Elisabeth, Good Night” och ”Lake Pontchartrain”.

• BD-33 – En mjukvaruversion av Hammond B3 tonewheel organ. Används i

”Elisabeth, Good Night”.

• Velvet – En mjukvaruversion av Fender Rhodes Suitcase, Fender Rhodes MK I and MK II Stage Pianos, Wurlitzer 200A och Hohner Pianet-T. Används i

”Lake Pontchartrain”.

• UVI Falcon – Mjukvarusynth och Sampler. Från denna plugin kommer alla synthar och glockenspiel-samples. Används i ”Lake Pontchartrain”

(13)

3 Genomförande

3.1 Låt 1: ”The Sound of the Waves”

3.1.1 Handling från filmen

”The Sound of the Waves” handlar om kapten Mike Clark, som introduceras för första gången runt 00:43:45 in i filmen. Benjamin sitter nere vid hamnen med en äldre man som är en av de han bor tillsammans med på ålderdomshemmet. Mike äger en

bogseringsbåt, och just denna dag så är det en anställd som inte dykt upp, så han frågar rakt ut ifall det är någon som skulle kunna tänka sig att hoppa in i denna persons ställe.

Benjamin säger ja och det är där Mikes och Benjamins relation börjar.

01:14:47 Benjamin jobbar på hos Mike på bogseringsbåten, och de jobbar bland annat i Murmansk i Ryssland. Där kommer Benjamin inleda sin första romantiska relation, vilket är vad min nästa låt handlar om. I Murmansk får de höra på radion att japanerna har bombat Pearl Harbor, och Mike bestämmer sig för att de ska ansluta sig till flottan, han säger bland annat till sin besättning: ”once you put a foot on that boat, you’re in the navy friend”

01:21:52 Slutligen möter de problem ute till sjöss och det slutar med att Mike blir skjuten på deras bogseringsbåt och mister livet.

Personligen gillar jag verkligen Mikes karaktär i filmen, han är lite av den ”tappade hunden” från Irland som har haft ett hårt liv och blivit hård på kuppen. Jag skulle vilja påstå att han har en del typiska drag av en forntida sjöman. Men det intressanta är de känslor som finns under det hårda skalet.

(14)

3.1.2 Känsla och utgångspunkt för mitt textskrivande

Det framkommer att han har haft en dålig far som ville att han skulle jobba som kapten precis som han själv, men Mike hade andra planer, han ville vara en konstnär. I en konversation med Benjamin på en bordell berättar han att det är hans kall, han drar av sig tröjan och visar sin tatuerade kropp med ett självgott leende.

Känslan här är väldigt speciell och det är något jag vill fånga med Mikes karaktär. Vi som tittar ser ju att han är en alkoholiserad bogseringsbåtskapten på en bordell, och det gör säkert Mike också innerst inne, men på något vis vill Mike måla upp sig själv som denne storslagna konstnär.

Den här krocken mellan Mikes verklighet och den vi ser väcker en viss empati och även lite sorg hos mig inför honom. Samtidigt får jag en bitterljuv känsla över att han ändå kör sitt race, lever sitt liv, det är det som syr ihop säcken och gör just Mike till en intressant karaktär att skriva om. Det var också viktigt för mig att försöka kanalisera den sorg och vemodighet som väcktes och berörde mig när Mike dör senare i filmen, så att de känslorna kan få leva i låten.

Nyckelord:

- sorg - vemod - smärta

(15)

3.1.3 Genomförande

Jag har valt att skriva hela låten från Mikes perspektiv eftersom jag tyckte det gav en intimare känsla. Det kändes också som det mest naturliga sättet att framföra hans historia.

Jag ville fånga den djupare sidan av Mike, och försöka använda hans känsla från den sista scenen med honom då han mister sitt liv 01:21:52. Detta försöker jag framför allt göra genom att texten. När det kommer till sånginsatsen har jag försökt ha en mer uppgiven ton, bland annat genom att sjunga lite djupare. Jag ville dock framföra lite mer tryck i vers 3 (textstycket som bara heter ”3”) för att få in lite variation och försöka göra det lite intressantare ur ett lyssningsperspektiv. Detta gör jag genom att sjunga i ett högre register för att sången ska bli mer ansträngd.

Jag har låtit mig inspireras av låten ”The Blarney Stone” (Ween, 1997) vilket är en skämtsam låt om en sjörövare skulle man kunna säga. Jag tycker den har en autentisk sjörövarkänsla just för att man kan visualisera miljön som den utspelar sig i, dessutom är det något med tretakten som också bidrar. Det slutade dock med att jag lånade ackordföljden och tretakten, men med en helt annan ljudbild eftersom det lätt kunde bli en parodi på sig själv att efterlikna ”The Blarney Stone” för mycket.

Jag kände att min akustiska gitarr funkade väldigt bra att sjunga till och den backar upp sången på ett bra sätt, så den fick vara väldigt framträdande i denna låt.

Strukturupplägget i låten ger en typ av folkkänsla som man kan finna i många av Bob Dylans tidigare låtar. Låten har till exempel ingen speciell refräng, utan den är mer bestående av textsektioner och en typ av punchline som återkommer två gånger vilket är

(16)

vanligt i bland annat amerikansk folkmusik, till exempel ”Blowing in the Wind” (Bob Dylan 1963)

Gestaltningen av nyckelord:

- sorg: Lägre tempo. Mer avskalat. Vissling i mellanspel. Lägre sångregister.

- vemod: Malande, lunkande, återhållsamma trummor.

- smärta: ”Skitiga” ljud. Dist på trummorna och på sången för att smutsa ner soundet och göra det ”råare”. Skitigt intro.

(17)

3.1.4 Låttext

1.

My father showed me the sea

He said he’ll make a captain out of me But a captain of art

That’s what I’ll be

2.

There’s nothing as honest as pain (Or the ocean, kissing your cheek)

There is always a war, as long as you breath Oh lord

The sound of the waves The navy awaits

3.

A hummingbird's heart never sleeps One minute, 1200 beats

If you would stop its wings, well it surely dies So would I

4.

You can be as mad as a dog Curse at the fates all day long

But when it comes to the end, you gotta let go Oh lord

The sound of the waves Still breaks

3.1.5 Beskrivning av min låttext

”1” Här tog jag inspiration från samtalet Benjamin och Mike har i bordellen, där han bland annat säger att allt pappor vill göra är att stå i vägen för en, och att han ska bli en konstnär och inte en kapten.

”2” Här ville jag förmedla den smärta Mike bär på, och min tolkning av hans inställning till den. Jag försöker koppla ihop det med han hårda liv, att det är kamp så länge du

Citat från filmen

“All fathers wanna do is hold you down” -Mike

"I'm gonna be an artist" -Mike

"Once you set foot on that boat you're in the navy friend" -Mike

"You can be as mad as a mad dog at the way things went, you could swear, curse the fates,but when it comes to the end, you have to let go" -Benjamin

(18)

andas. ”The navy awaits” syftar på att han självmant väljer att gå med i flottan, nästan som att det är hans plikt.

”3” En osammanhängande vers där jag vill uttrycka Mikes förkärlek för kolibris. Detta är något han i en scen berättar för några ryska sjömän på en bar i Murmansk. Det är en fin detalj att denna sjöman gillar och är fascinerad av kolibrier tycker jag. ”so would I”

lägger jag till i slutet för att även sy in den frihetssymbol som fåglar oftast är

”4” Detta är egentligen en simplare version av de sista Mike säger innan han tar sina sista andetag. Det hjälper till att sätta punkt i texten och sy ihop säcken.

3.2 Låt 2: ”Elisabeth, Good Night”

Denna låt handlar om Elisabeth Abbott, som presenteras i filmen 01:01:05. I denna del av filmen bor Benjamin på ett hotell i Murmansk som jag nämnt i tidigare låt. Han jobbar fortfarande med Mike när detta utspelar sig.

Första mötet sker när hon och hennes fästman kliver in i samma hiss som Benjamin.

Det är också där han får upp ögonen för henne. Det märks på henne att hon också känner en liten gnista av något

De träffas officiellt 01:02:24, det är sen kväll eller till och med midnatt, Benjamin går ner till lobbyn eftersom han inte kunde sova. I en soffa sitter Elisabeth och deras blickar möts. Hon är reserverad mot honom till en början men hennes nyfikenhet tar över och de inleder ett samtal. Efter detta växer det långsamt fram en relation mellan de två som

(19)

till en början är platonisk, men som långsamt växer fram till en relation av mer romantisk karaktär. De träffas nästan varje kväll i lobbyn och umgås med varandra.

Vändningen kommer när Benjamin - som så många gånger förut - går ner för trappan till lobbyn för att träffa Elisabeth men möts av henne frånvaro. Hon har rest vidare och han träffar henne aldrig mer efter det.

Jag tycker att kemin mellan Benjamin och Elisabeth är väldigt fin. Det är som en blandning mellan en mer ”mogna” känslor som möts med den unga energin som

Benjamin besitter eftersom han inte alls är så gammal som han ser ut. Dessutom har han inte haft en djupare relation med någon kvinna förut, så det är ju väldigt nytt för honom till skillnad från Elisabeth, som är gift och ”erfaren”. Trots deras olika erfarenheter av kärlek möts de ändå som två personer, båda lite trevande men intresserade och

fascinerade av varandra, och det är en stor del av den känslan jag ville arbeta med.

Jag hade också som utgångspunkt att fokusera på vad Benjamin tycker är viktigt i deras relation. En aspekt är till exempel det faktum att Elisabeth är otrogen med Benjamin, men i en scen när Elisabeth säger att det inte precis är vanligt för gifta kvinnor att umgås med främmande män mitt i natten på hotell svarar Benjamin: ”I wouldn’t know what a married woman does or doesn’t do”, vilket jag tycker visar att det inte spelar någon roll för honom, utan det viktigaste är mötet och alla nya känslor han aldrig upplevt förut.

Benjamin verkar också vara till freds med att de bara kan ses på kvällarna, och han begär inte mer av situationen än vad som finns, det är en mycket fin inställning jag vill att låten ska präglas av.

(20)

Nyckelord:

- nykär - vänskap - saknad

En fras jag verkligen gillade var: ”she wasn’t beautiful, she was plain as a paper”, Vilket var en av Benjamins beskrivningar av Elisabeth, och det är en mening som är viktigt att ha med för att påvisa det personliga i hur Benjamin känner, till skillnad från om han sagt att hon var det vackraste som fanns, vilket hade varit lite förutsägbart att ha med i en kärleksrelation.

Jag satt med min nylonsträngade gitarr och jammade runt med just denna fras tills jag hittade en placering där gitarren och sångens rytm kändes bra tillsammans. Det blev då till slut en ¾ takt.

Till skillnad från den förra låten, som också gick i samma taktart, så innehåller denna låt en 2 mot 3 polyrytmik⁴ som jag även förskjutit en fjärdedel:

4 Polyrytmik – När två eller fler ”olika” rytmer spelas samtidigt men där ettan i takten sammanfaller.

Vanlig 2 mot 3. 2 mot 3 med en fjärdedelsförskjutning

(21)

För mig har polyrytmik en stark association till positiva känslor, som till exempel lekfullhet och glädje. Man kan till exempel höra mycket polyrytmik i bland annat dansvänlig folkmusik. Man skulle också kunna beskriva det som att rytmerna ”dansar”

eller ”leker” med varandra vilket i detta fall backar upp sångtexten.

Jag har tagit många fraser från filmen och gjort om de till text eftersom det fanns många citat som passade in. Det kan man också se om man jämför citaten med låttexten. Precis som ”The Sound of the Waves” har även denna låt samma typ av textuppbyggnad eftersom att det helt enkelt fungerade bra med detta upplägg. Där finns en klar historia där varje textsektion berättar något nytt utan att bryta av med en refräng.

Även här lät jag min nylonsträngade gitarr ta täten, jag kände att jag ville ha samma typ av folkkänsla som i den förra låten, men med en liten gladare underton eftersom det finns mer hopp i texen än den förra. ”Love is everywhere (Bevare)” (Wilco 2019) är en låt som har just den känsla jag sökt efter, vilket man bland annat kan höra på

trummorna, vilka jag lät mig inspireras av. Soundet är dessutom modernare än till exempel Bob Dylans ”Blowing In the Wind”.

Förutom gitarren har jag även fyllt ut med orgel, vilket kanske sticker ut lite grann från folkmusikkänslan, men den har ett sound som passar in till de andra instrumenten samt att den backar upp den rytmiska sektionen, alltså gitarrerna och trumpaketet. Förutom att orgeln fungerar som en ljudmatta i bakgrunden så är ett instrument som jag

associerar mycket med kyrkan och giftermål, vilket och hjälper till att backa upp texten eftersom att den handlar mycket om kärlek.

(22)

Det finns även en annan gitarr som fyller funktionen av en mandolin i låten. Den var inte planerad att vara med till en början, utan jag satt och laborerade med hur jag kunde få min nylonsträngade gitarr att fylla ut ljudbilden melodiskt utan att låta för likt de akustiska gitarrer jag redan spelat in. När jag till slut pitchade upp gitarren en oktav lät den lite som en mandolin vilket jag tyckte passade väldigt bra, så den fick vara med.

Ljudbilden som den ger känns positiv och trygg. Den spelar dur i låtens mellanspel vilket bidrar mycket till det tycker jag. Det här tjänar också låtens tema väl.

- nykär: Lekfullt komp, 3 mot 4. Drivande trummor. Dur.

- vänskap: Glatt mellanspel. Dur

- saknad: Instrumental del. Mycket körer och reverb. Stor ljudbild.

(23)

3.2.4 Låttext

Winters Palace was the place we stayed It was a small hotel, with a great name Long days and even longer nights That’s where Elisabeth caught my eye

2.

She wasn’t beautiful, she was plain as paper You wouldn’t drop your jaw if you saw her But she was good, as good as any picture And she was my first kiss

3.

My family and friends, all lying in their beds But how could I sleep as long as I’m with you?

A lobby in the night or a street in Murmansk What a place for our romance

4.

We were up late, we talked for hours

And then one the day, lived our separate lives She was the mistress of Winters Palace And she was my first kiss

5.

But then one night, I walked down the stairs I gazed at the sofa but she wasn’t there I guess all good things must end in time oh Elisabeth, good night

6.

A lobby in the night But she was out of sight Elisabeth, good night

”1” Detta blir en slags introduktion till vart Benjamin befinner sig och då han först ser Elisabeth.

"They were long days, and even longer nights" -Benjamin

"She wasn't beautiful, she was plain as paper, but she was pretty as any picture to me" -Benjamin

"A hotel in the middle of the night can be a magical place, a mouse running, and stopping, a radiator hissing, a curtain blowing. There is something peaceful knowing that the people you love are sleeping peacefully in their beds."

-Benjamin

"We saw each other every night, but each time seemed different" -Benjamin

Elisabeth, good night” -Benjamin

(24)

”2” Här vill jag beskriva just den personliga i känslan Benjamin får till Elisabeth, just att hon inte är ”världens vackraste”, men hon är bra nog för honom. Jag nämnde tidigare i mitt genomförande av denna låt att det hade varit lite förutsägbart och på så vis lite ointressant om hon var just världens vackraste. ”And she was my first kiss” väljer jag att lägga till för att symbolisera hur nytt det är för Benjamin, jag vill att meningen ska beskriva att han känner de känslor han får för första gången

”3” Denna del ska beskriva att de umgås och faktiskt utvecklar en romans. I ett av citaten beskriver Benjamin att det är en fridfull känsla att veta att hans nära och kära ligger och sover. Det finns även en scen när Elisabeth och Benjamin tar en promenad på Murmansk snörika men folktomma gator mitt i natten som jag ville få med.

”4” Ytterligare beskrivning av deras relation, men också att de inte kunde umgås på dagarna, utan just att det är på nätterna de kan träffa varandra. Här vill jag också sy ihop historien med de andra verserna för att sätta en liten punkt och ge rum för de sista två verserna. Detta gör jag genom att igen nämna Winters Palace, samt med frasen ”And she was my first kiss”.

”5” Här kommer då vändningen i deras i deras relation, och det att hon en dag bara är borta. ”Elisabeth, good night” (som sedan fick bli låtens namn) sätter jag i slutet för att symbolisera Benjamins sätt att ändå finna sig i situationen. Han blir ledsen när han märker att hon inte är kvar längre, men han finner sig ändå i det utan att bli arg eller besviken.

(25)

”6” Det kändes passande att igen sy ihop säcken med en upprepning på att hon inte är kvar längre, det finns liksom inget mer att tillägga i deras historia utan konstaterandet Benjamin får göra.

3.3 Låt 3: ”Lake Pontchartrain”

”Lake Pontchartrain” handlar om Benjamins pappa Thomas Button och är skriven utifrån hans synvinkel.

Benjamin föds samma dag som första världskriget tar slut. Samtidigt som firande amerikaner syns överallt på gatorna springer Thomas genom folkmassorna mot det hus där hans fru ligger. Vi kan se på hans ansiktsuttryck att han är orolig, som att han fått nyheten om att förlossningen inte har gått så bra.

Thomas kommer in i rummet där hans fru ligger, där möts han av en doktor som säger att hon inte kommer att klara sig. Han går fram till henne, och det sista hon säger innan hon somnar in är att hon vill att han hittar en plats åt Benjamin i detta liv.

Efter detta går Thomas fram till Benjamin som ligger i en barnsäng. Han lyfter bort de lakan som ligger i vägen för att han skall kunna se Benjamin ordentligt och får då se att Benjamin ser väldigt skrynklig ut.

Thomas sliter tag i Benjamin och störtar ut ur rummet samtidigt som doktorn ropar efter honom. Han springer ut på gatorna igen, genom alla folkmassor och stannar till sist vid en kanal som går igenom staden.

(26)

Det verkar som att han vill kasta ner Benjamin i kanalen, men i samma stund kommer det en patrullerande polis som frågar vad han håller på med och Thomas springer därifrån. Han kommer slutligen fram till ett ålderdomshem där han bestämmer sig för att lämna av Benjamin.

Thomas återkommer i filmen 00:48:05, han är på samma bordell som Benjamin och Mike Clark är på. Det är dock inte förrän i nästa scen Benjamin och Thomas träffas, Thomas åker förbi Benjamin som är på väg hem och erbjuder honom skjuts. Benjamin tackar ja, men istället för att åka direkt hem så åker de till en bar och börjar att prata, Thomas nämner dock inte vem han egentligen är.

01:35:30 Kommer Thomas och hälsar på Benjamin, det har då gått en lång tid mellan deras senaste möte. Thomas berättar för Benjamin att han är sjuk och inte kommer att leva så länge till, och han vill ha någon som tar över hans företag, vilket då borde vara Benjamin. Det är dock inte förrän nu Thomas berättar att han är Benjamins biologiska pappa, och det är något som ger Benjamin blandade känslor.

01:41:29 Detta är sista scenen med Thomas. Benjamin kommer hem till honom väldigt tidigt och tar han till Lake Pontchartrain så att han kan få uppleva en sista soluppgång innan han dör

Att ta Thomas perspektiv i texten tyckte jag blev den mest intressanta utgångspunkten.

Han har under historiens gång inte kunnat släppa tag om det som har hänt, utan levt kvar i det gamla. Det är inte förrän i slutet som han ens kan med att erkänna för Benjamin att han är Benjamins far.

(27)

Det är också en väldigt stark scen som sker från 01:41:29 då Thomas dör vid

Pontchartrain-sjön efter att ha fått se soluppgången en sista gång. Det är denna scen jag valt att bygga hela känslospektrat runt, det finns något nostalgiskt i just Thomas

förhållande till sjön, och jag själv är lite av en nostalgiker, så det blev en naturlig utgångspunkt för mig.

Nyckelord:

- nostalgi - sorg - bitterljuv

Jag tyckte att Lake Pontchartrain lät coolt så jag visste redan från början att jag ville ha med den frasen i låten, men den här gången ville jag gå in med en poppigare text än vad jag hade i de andra två låtarna. Detta gjorde jag bland annat genom att använda en mer vedertagen låtskrivarmall inom popmusiken:

Vanlig popmall:

Intro Vers Refräng Vers 2 Refräng 2 Stick Refräng 3 Outro

Istället för det förväntade sticket efter refräng 2 lät jag det blir ett soloparti istället. I övrigt har låten en traditionell poplåtsform.

(28)

Anledningen till detta beslut beror bland annat på att jag ville testa nya vinklar till skillnad från de andra låtarna jag hade gjort. Skillnaden är också att det inte fanns så många citat jag kände att jag kunde använda mig av, så jag blev lite ”friare” när det kom till att skapa text och lät mig ta inspiration utifrån vad scenerna ”berättade”.

När jag hade en idé om refrängen så började jag att jamma med min gitarr samtidigt som jag testade olika fraser, jag kollade också igenom den sista scenen med Thomas, alltså 01:41:29 utan ljud för att mjölka fram olika ord som kunde smälta in runt frasen

”Lake Pontchartrain” genom att helt enkelt hitta ord som dök upp rent intuitivt i

huvudet. Dock var det viktigt för mig att Thomas sorg och hans nostalgiska känslor för Lake Pontchartrain kom fram ordentligt.

Jag valde att låta musiken vara groovig och ”dansant” . Man kan också beskriva

musiken som ”upbeat⁵”. Detta kontrasterar låttextens ”mörker” eftersom musiken bidrar till att känslorna uppfattas mer positivt. Jag tror till exempel att texten hade varit svårare att smälta ifall musiken varit långsammare och mer melankolisk.

Även fast jag skrev denna låt med min akustiska gitarr så fick den inte vara med i slutskedet. Den passade inte riktigt in till den ”grooviga upbeat”-känslan som jag var ute efter. Jag tycker att soundet från en nylonsträngad inte är så popig, utan den är lite dovare och på så vis mer ”intim”. Jag associerar också soundet mer åt folkmusik, som jag varit inne på i de andra låtarna jag skrivit. Därför valde jag bort min gitarr i denna låt. Troligtvis hade en elgitarr funkat fint, men efter lite laborerande så kom jag fram till att ett rhodes-piano kunde bidra till ”upbeat”-känslan.

5 Upbeat (eng.) - En term som främst syftar på ett högre tempo, men kan också betyda livlig, perkussiv och positiv inom musik.

(29)

- nostalgi: Trallvänliga melodier. Arpeggio i slutet.

- sorg: Dova bakgrundskörer. Glockenspiel.

- bitterljuv: sångmelodi i refrängen. Trallvänliga melodier.

(30)

3.3.4 Låttext Vers 1a.

The great war is finally over

And it’s time for you to see the world But what nature gives, it also takes away I wish you mom could stay

Vers 1b

I really thought you were a monster But if someone fits that profile it is me And so I hid, and watched you grow, Getting younger as I went old

I wasn’t strong, but now you know Ref.

I wish I could stay At Lake Pontchartrain

I wish that I, could spend some time With you by my side

Vers 2.

My war is finally over

And it’s time for me to say goodbye Down by the bridge,

I can finally let go Ref.

Let me fade away At Lake Pontchartrain Let me be with the sunrise One last time

Forget about the pain At Lake Pontchartrain

That's where I will close my eyes One last time

Ref.

Let me fade away At Lake Pontchartrain

Let me be one with the sunrise One last time

Let me go to sleep At Lake Pontchartrain

That's where I will close my eyes One last time

"I thought you were a monster" -Thomas

"When I was a boy I'd love to wake up before anyone else, run down to that lake and watch the day begin" - Thomas

(31)

”Vers 1a” Här vill jag beskriva hur det hela började, att första världskriget tagit slut och att Benjamin har fötts, men också att Thomas mister sin fru.

”Vers 1b” I denna del vill jag upplysa om den ånger och svaghet Thomas känner, han har inte vågat vara där för Benjamin, men ändå har han hållit sig i närheten.

”Ref” I refrängen ville jag framhäva Thomas nostalgiska sida. Jag har varierat orden runt Lake Pontchartrain för att det ska bli lite intressantare.

(32)

4 Reflektioner

4.1 Allmänt

Jag gick snabbt igång med att börja skriva efter att ha sett filmen, och precis som jag brukar göra när jag skapar nya låtar började jag med musiken först, sedan texten. Dock märkte jag att det var svårt att matcha musiken med vad jag fick från filmen. Detta berodde på att jag inte hade samspel mellan film och musik, utan jag dök in i musikskrivandet utan att hela tiden checka av vilket gjorde att jag fick en hel del halvklara versioner som aldrig blev något. Resultatet blev mycket bättre när jag hade ett ständigt samspel med filmen, jag utgick ifrån att facit alltid fanns där, även om jag inte alltid såg det.

Att jobba med en så pass strikt struktur har fungerat bra för mig. Det kändes aldrig som att jag körde fast med textskrivandet, även om det tog långt tid att få ihop det ibland.

Det var enklare än jag trodde att jobba med citat. Jag hade förväntat mig att behöva bearbeta citaten mycket mer men i många fall föll det sig naturligt. En anledning till detta kan vara att jag har valt en film som är enkel att jobba med för mig. Till exempel så är Benjamin även en berättare i filmen, vilket innebär att han har väldigt många fraser som han säger. Det är också vanligare att dessa fraser är mer ”poetiska”, eftersom berättaren ofta beskriver saker och skeenden på ett liknande sett man gör i en boktext.

En annan känd film med ett liknande koncept är ”Forrest Gump” (1994), där huvudpersonen också är berättaren i filmen.

(33)

En intressant tanke och utmaning hade varit att välja en film som inte har en berättarröst. Troligtvis hade man då inte kunnat hitta lika många beskrivande och

”poetiska” fraser, utan jag hade fått jobba mer som jag gjorde i ”Lake Pontchartrain”.

4.2 ”The Sound of the Waves”

Nu i efterhand kan jag konstatera att Mikes självförtroende och lättsamma approach gärna kunde ha fått komma fram mer i musiken. När jag skrev denna låt var jag väldigt fokuserad på hans smärta och den hårdhet som hela tiden samspelar med hans

känslighet men där kunde även vara lite lättsamhet. Jag skulle nog i efterhand också försöka hitta en snyggare övergång från den tredje till den fjärde delen (3 och 4 i låttexten).

4.3 ”Elisabeth, Good Night”

Det fanns mycket att hämta från deras relation tycker jag, så det var roligt. Jag fick till och med välja bort idéer och infallsvinklar eftersom tråden för att sy ihop säcken hade blivit för lång, vilket var ett riktigt lyxproblem i detta fall. Många citat från filmen gick att foga in, vilket gjorde det mycket enklare att få textmaterial att jobba med.

Eftersom hela historien mellan dem i stort utspelar sig på natten blev det mycket

användande av ordet ”night”. Det var svår att skriva runt ordet utan att det skulle ta plats där andra ord som för historien framåt skall vara. Detta behöver dock inte vara ett problem men jag tycker personligen att det är bra att tänka på det och använda synonymer där det går.

(34)

4.4 ”Lake Pontchartrain”

Denna text skiljer sig från ”The Sound of the Waves” och ”Elisabeth, Good Night”.

Historien i texten är inte lika fördjupad, dessutom har den en refräng vilket de andra låtarna inte har. Detta funkar bra eftersom låten i sig är popigare.

Jag hade också mer ”frihet” i denna låt eftersom jag inte jobbade med så många citat som i de andra låtarna. Nu i efterhand kan jag tycka att refrängen är lite väl mörk. Hade jag gjort om låten igen hade jag troligtvis försökt att hålla tillbaka på ”mörkret”. Dock gillar jag hur kontrasten mellan låten och texten blev.

(35)

5 Slutdiskussion

Jag som textskrivare känner att jag har utvecklats mycket. Det har varit mycket enklare att få klart en hel text utan att fastna på olika ställen som jag tidigare haft en tendens att göra. Ett vanligt problem för mig har till exempel varit att jag skriver en vers och en refräng, sedan kör jag fast eftersom jag inte vet vad jag vill ha sagt i vers två. När detta sker är det svårt att ta sig ur det och det brukar oftast bli ”ännu en halvklar låt”.

Vanligtvis brukar jag jobba med en text väldigt kronologiskt. Är jag till exempel på vers 1 så går jag inte vidare förrän jag är klar med den. Det här är en av huvudanledningarna till att textskrivandet har varit så tradigt för mig.

Jag upplever också att dessa texter har ett starkare narrativ än de texter jag skrev innan denna metod. Det beror bland annat på att jag oftast inte lägger lika mycket tid på informationsinsamlande som jag gjort i detta arbete. När jag å andra sidan skapat en mall till texten innan jag börjar jobba med den kan jag sedan hoppa runt lite som jag vill. Jag kan alltså skriva några rader på vers 1 och kanske någon rad i refrängen, eftersom jag redan jobbat fram textens ramar.

En sak som överraskade mig var att låtens struktur var mycket enklare att göra när jag hade en text på plats. Jag skrev både text och musik parallellt, men eftersom musikens uppgift har varit att endast backa upp texten så har det varit väldigt enkelt att ändra musiken och låtens struktur efter behag, till exempel att lägga till en vers, eller flytta ett mellanspel.

(36)

Jag märkte också att musiken i sig blev lite mera sparsmakad än vad den brukar bli i mina tidigare produktioner och jag tror det har att göra med att jag tidigare har

överkompenserat musiken en aning. Om jag känner att texten inte ”räcker till” har jag tidigare haft en tendens att då lägga mycket mera fokus på harmoni, melodi och rytm, för att ”maskera” den text jag inte riktigt är nöjd med. Men i detta arbete har jag kunnat hålla tillbaka musiken (och framför allt melodierna) där sången bör ges mest

uppmärksamhet. Har jag å andra sidan velat ha med till exempel en melodi så har jag sparat den till ett mellanspel.

När det kommer till genre så är ju de två första låtarna rätt så lika. Det har ju till stor del att göra med min akustiska gitarr. Jag har märkt att låtskrivarprocessen påverkas

beroende på vilket instrument jag väljer när jag skriver musik. Detta är bra att veta eftersom att jag kan utnyttja detta till min fördel, om jag till exempel vill skapa variation mellan låtar.

Jag skulle inte påstå att kvalitén på låtarna blir bättre av denna metod. Dock känns låtarna mer klara och färdigpaketerade. Anledningen till detta är att det har varit lättare att se när låten är färdig. Man kan också argumentera för att en låt aldrig är färdig, men någonstans kommer man till ett läge där finputsaren tar över, och denna del kan pågå hur länge som helst, om man inte någon gång bestämmer sig för att vara nöjd med det som man har åstadkommit.

När det kommer till texten så tycker jag i princip likadant. Jag skulle inte påstå att kvalitén i sig är bättre. Dock känner jag att jag ”vågar” framhäva texten mer än mina andra texter. Detta beror på att det finns en historia som texten kommer ifrån, vilket gör att texten ”går att försvara” på ett helt annat sätt. Vad jag menar är att det finns en kärna

(37)

som backar upp texten ordentligt, och denna kärna har jag ju lånat av filmen. Så klart har mina andra texter också en kärna, men den kan vara mer besvärande att luta sig tillbaka på eftersom den enbart kommer från en själv. Jag tror också att det ligger en viss försiktighet eller rädsla i mig när det kommer till att framhäva en personlig kärna.

Det har jag bland annat märkt i den frihet jag känt i att skriva utifrån en film istället för att gräva i mina djupaste brunnar.

Det absolut viktigaste jag har lärt mig är hur otroligt viktigt det är med förarbete. Denna metod som jag har använt mig av i detta arbete är bara en av många olika metoder. Jag tror dock att det är viktigt att hitta sitt sett att jobba med en viss metod. Vi är alla olika och jag tror att man lätt kan fastna i detaljer ifall man följer en viss metod alltför slaviskt.

(38)

6 Avslutande ord

Det har varit fantastiskt roligt att fördjupa sig i denna film. Berättelserna och

karaktärerna har varit så tacksamma att jobba med. Det har också varit skönt att ha lite distans till sig själv, att inte hela tiden gräva djupt i sin själ för att skriva en text.

Givetvis har jag valt delar av filmen som jag kan referera till i mitt egna liv, vilket har varit viktigt för att kunna vidhålla något slags hjärta i låtarna. Det har också varit befriande att kunna gömma sig bakom en känsla från filmen, för att på så vis inte blotta min egen själ helt och hållet, vilket faktiskt är ganska svårt att göra på beställning. Jag tror att pressen jag känner om att det skall bli perfekt blir stor för mig om vartenda ord och ton är skördade från min egna bröstkorg. Om det är fler än jag som känner så kanske denna metod kommer att ha inspirerat till att i sin tur hitta liknande metoder, som i slutänden leder till att kunna uttrycka sig själv på ett fulländat sätt i musiken.

(39)

Källförteckning

Kandidatuppsatser:

Björkvall, Oliver, 2018. "omg like srsly": Hur SMS och meddelanden kan användas som inspirationskälla till låttexter inom popmusik. Linnéuniversitetet.

Forsberg, Jenny, 2018. Fotografier som inspiration: - en studie i eget låtskrivande.

Linnéuniversitetet.

Jansson, Katrin, 2017. Ställ dig i ledet!: En konstnärlig forskning om konsten att komponera ledmotiv till bokkaraktärer. Linnéuniversitetet.

Fonogram

Dylan – Blowing in The Wind (1963). Skivbolag: Asylum Records

Ween – The Blarney Stone (1997). Skivbolag: Elektra Records

Wilco – Love is Everywhere (Bevare) (2019). dBpm Records

Filmexempel

Forrest Gump (1994). Produktionsbolag: Paramount Pictures Corporation

Referensfilm

Benjamin Buttons otroliga liv (The Curious Case of Benjamin Button) (2008).

Produktionsbolag: Paramount Pictures, Warner Bros. Pictures, The Kennedy/Marshall Company.