KANDID A T UPPSA TS
Sjuksköterskeprogrammet 180hp
När världen vänds upp och ner
Att hantera cancer med hjälp av copingstrategier
Emily Ekgrim och Emma Rydén
Omvårdnad 15hp
Varberg 2017-12-06
När världen vänds upp och ner
Att hantera cancer med hjälp av copingstrategier
Författare: Emma Rydén
Emily Ekgrim
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Varberg 2017-12-06
Titel När världen vänds upp och ner
Att hantera cancer med hjälp av copingstrategier
Författare Emma Rydén, Emily Ekgrim
Akademi Hälsa och välfärd
Handledare Minda Rundqvist, Universitetsadjunkt i omvårdnad, Fil.mag
Examinator Barbro Boström, Universitetslektor i omvårdnad, Med.dr
Tid Höstterminen 2017
Sidantal 13
Nyckelord Cancer, copingstrategi, stöd, vårdrelation
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer.
Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom.
Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots
sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping
användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier.
Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.
Title When the world is turned upside down To manage cancer by using coping strategies.
Author Emma Rydén, Emily Ekgrim
Department Health and Welfare
Supervisor Minda Rundqvist, Lecturer in nursing, MNSc
Examiner Barbro Boström, Senior Lecturer in nursing, PhD
Period Autumn 2017
Pages 13
Keywords Cancer, care relationship, coping strategies, support
Abstract
The aim of this study was to illustrate coping strategies in patients with cancer.
Coping is a term for the strategy a person uses to handle different life events. Coping strategies can help reduce the physical, emotional and psychological stress a patient feels during a cancer disease. The study was conducted as a systematic literature study. Nine results articles that corresponded to the purpose of the study were
examined and compiled. By condensing the content, the results were divided into four categories: to get and seek support and information, to return to normal, to accept the disease and to use faith. Feel support from family, relatives and the nurse proved easier for those who suffered from cancer. Attempting to have such a normal day as possible despite the disease was of great importance for many patients. There was a strong link between positive spiritual coping strategies and a better quality of life.
Patients experienced increased well-being when support from the nurse was found.
Problem-focused coping was used in the form of physical activity, searching
information, and being active in its treatment. All people are different and use varied coping strategies. It is essential that a nurse be aware of coping strategies and its importance to help patients feel well-being and heightened quality of life.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Coping ... 1
Problemfokuserad coping ... 2
Känslofokuserad coping ... 2
Cancer ... 2
Omvårdnad ... 3
Vårdrelationen ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Datainsamling ... 4
PubMed ... 5
Cinahl. ... 5
Databearbetning ... 5
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat ... 6
Att få och söka stöd och information ... 6
Att återgå till det normala ... 7
Att acceptera sin sjukdom ... 8
Att använda sin tro ... 9
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ... 10
Resultatdiskussion ... 11
Konklusion ... 13
Implikation ... 13
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
Inledning
Fler och fler människor blir diagnostiserade med cancer (Socialstyrelsen, 2017) och sjukdomen har ökat stadigt hos befolkningen sedan registreringen av cancer började 1958. År 2013 drabbades nästan 60 000 människor i Sverige av en cancerdiagnos (Socialstyrelsen, 2017) och enligt WHO (2017) fick 14,1 miljoner människor i världen cancer år 2012. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är coping den
hanteringsstrategi människor använder när det uppstår en livshändelse och för att klara psykiska och fysiska påfrestningar som hon drabbas av vid en kris. Cullberg (2015) beskriver en traumatisk kris som en händelse som påverkar individens psykiska situation så mycket att den fysiska existensen och tryggheten i tillvaron hotas. Oväntade händelser kan innebära en försämring av livskraften och
handlingsförmågan.
Utmärkande för de som får ett cancerbesked är enligt Lie, Larsen och Hauken (2017) att de tillämpar känslofokuserade copingstrategier initialt. Denna inledande strategi kan visa sig som rädsla, ilska eller att känna stöd hos anhöriga. En tid efter är det vanligt att patienten ändrar strategi till en problemfokuserad coping där de börjar agera konkret och målinriktat. Enligt Janse, Fleer, Smink, Sprangers och Ranchor (2015) gjorde patienterna kortsiktiga mål under behandlingen och långsiktiga mål under uppföljningsperioden. En stor andel cancerpatienter får ett ökat behov av att samla information om sjukdomens följdverkningar samt behandling (Lie et al., 2017).
Det är väsentligt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om copingstrategier.
Sjuksköterskan ska vara ett stöd för patienten som fått ett traumatiskt besked. Utan kunskaper om hur människor hanterar att få en cancersjukdom är det svårt för
sjuksköterskan att förstå hur patienternas känslor kan skifta och uttryckas på olika sätt (Cullberg, 2013).
Bakgrund
Coping
Lazarus och Folkman (1984) beskriver coping som sökande efter en mening i stressande situationer. Vidare beskrivs coping som ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. De flesta människor har en medfödd förmåga att övervinna en kris eller ett trauma. Bra copingstrategier ökar individens självsäkerhet och hjälper denne att motstå och lösa kriser och situationer som är problematiska att hantera (Lazarus & Folkman, 1984). Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som patienten drabbas av under en cancersjukdom (Brattberg, 2008). Copingstrategier påverkas av utbildning, självkänsla, tro, tidigare livshändelser, ålder och kön (Lazarus & Folkman, 1984). Människor som får ett cancerbesked behöver anpassa sina framtidsplaner. För att kunna klara av ett cancerbesked och en krävande behandling krävs
copingstrategier (Janse et al., 2015).
Enligt Lazarus och Folkman (1984) finns det två huvudsakliga kategorier,
problemfokuserad coping och känslofokuserad coping. Genom att kombinera dessa två kan situationen hanteras mest fördelaktigt.
Problemfokuserad coping
Problemfokuserad coping innebär att människan försöker lösa problem genom aktiva handlingar. Människan agerar konkret och kan skapa en handlingsplan, eller söka stöd hos de som kan minska stressen, till exempel vårdpersonal eller stödgrupper. En patient ser sjukdomen som en prövning där sjukdomen skall bekämpas.
Informationssökning är en typ av problemfokuserad copingstrategi där patienten söker efter information om sjukdomen. Den information patienten hittar används för att ge ökad kunskap och förståelse för sjukdomen och hur den utvecklas (Lazarus &
Folkman, 1984).
Känslofokuserad coping
Känslofokuserad coping handlar om de inre känslorna. Den innefattar
copingstrategier som meditation, andlighet, tro och känslan av stöd men även undvikande och omdefinierade strategier. Undvikande strategier uppkommer om människan har svårt att acceptera sin situation (Lazarus & Folkman, 1984). Patienter som är svårt sjuka döljer hur de mår och kan använda sig av ett förnekande synsätt (Clemin, 2000). Enligt Lazarus och Folkman (1984) kan det visa sig genom att
patienten tränger undan problemet, förnekar situationen och undanhåller känslorna för familj och närstående. Omdefinierad coping innebär att fokusera på något som
förändrar upplevelsen av problemet, till exempel ett positivt tänkande.
Cancer
Cancer är en sjukdom där den normala celldelningen inte fungerar. När en vanlig cell förvandlas till en cancercell så sker det en kombination av flera mutationer i cellen, då växer cellen sig större och börjar dela sig ohämmat. Det finns skiftande mutationer i olika cancerformer och också variationer av mutationer i samma cancercell (Bränden, 2008). Cancersjukdomen kan vara genetisk betingad eller orsakas av yttre
påverkansfaktorer, det kan vara allt från kost, rökning, solning till olika miljögifter eller strålning. En cancertumör kan bildas i nästan all organisk vävnad i kroppen. Det främsta kännetecknet är att tumören kan tränga sig in i annan frisk vävnad samt att den kan sprida sig via blodet eller via lymfkörtlarna (Kopp, 2010). Den medicinska behandlingen varierar beroende på typ av cancer och var i kroppen sjukdomen finns.
Behandlingen kan vara känslomässigt och fysiskt påfrestande för den som drabbats av cancer och fokus i behandlingen kan ändras över tid. Cancerbehandling är antingen kurativ, med mål att bota sjukdomen, eller palliativ, med mål att lindra smärtan och lidandet (Bruun-Lorentsen & Grov, 2011).
Omvårdnad
Sjuksköterskans bemötande är en del i omvårdnaden av cancerpatienter. Som sjuksköterska är det viktigt att vara ett stöd genom att skaffa en bra relation med patienten och anhöriga (Bruun-Lorentsen & Grov, 2011). Aldaz, Treharne, Knight, Conner och Perez (2017) beskriver hur de sjuksköterskor som hade en omtänksam och varmhjärtad attityd bjöd in patienterna till en öppen dialog. Patienterna kände sig då tillåtna att kunna visa känslor och oro över sin cancerdiagnos och behandlingen.
Patienter som fått en cancerdiagnos känner oro över vad behandlingen innebär och har ofta förutfattade meningar och tankar om behandlingar och biverkningar. Enligt Conroy (2017) var det viktigt att patienterna blev involverade i sin behandling och att de erhöll information, vilket gav en ökad känsla av kontroll. Aldaz et al. (2017) belyser att när den behandlande läkarens tid inte räcker till sätts stor tilltro till
sjuksköterskan som har mer tid till omvårdnaden. Detta tillåter patienterna att bli mer privata och en god dialog kan föras mellan patient och sjuksköterska. Familjen och det sociala nätverket är till hjälp för stöttning och kan därmed mildra patientens oro och rädsla. Om patienten saknar social stöttning från ett nätverk så blir behovet större av att erhålla empati och medkänsla av sjuksköterskan (Aldaz et al., 2017). Patienter upplever det viktigt att bli lyssnade på och få bekräftelse på sina skiftande känslor.
Det bör vara grundläggande för sjuksköterskor att ge patienter och anhöriga bra information om hur copingstrategier kan befrämja välmående och livskvalité (Lie et al., 2017).
Vårdrelation
Eriksson (2014) beskriver vårdandets idé som att vårdandet bekräftar den andres existens. Vårdandet har sitt ursprung i relationen mellan mamma och barn. Då vi människor tar och ger kärlek och omtanke växer vi och utvecklas. På detta vis bekräftas människan som just människa. Eriksson (2014) beskriver vidare hur vårdandet är de handlingar som sjuksköterskan utför, allt från basal omvårdnad till medicintekniska moment, kan genomsyras av mänsklig och kärleksfull vård.
Relationen mellan patient och sjuksköterska utgör grunden i vårdandet, och det är i den relationen patienten kan uttrycka sina behov och problem. Vårdrelationer varierar i djup och kraft. Det primära syftet med vårdrelationen mellan patient och
sjuksköterska är att det ska stödja patienten i dennes hälsoprocess. Enligt Conroy (2017) ansåg patienterna att vårdrelationen mellan dem och sjuksköterskan finns till för att stödja och visa tillit. Ett förhållande baserat på medkänsla och ömsesidig förståelse upplevdes minska ångesten hos patienterna. Patienterna kunde känna sig otrygga när de kände brist på empati från sjuksköterskan. Eriksson (2014) trycker på vikten av att skapa kontinuitet i vårdsammanhang, då kan patientens sjukdomsprocess utvecklas mot bästa möjliga hälsa. När det skapas en god och trygg relation mellan sjuksköterska och patient får sjuksköterskan bättre kunskap om patienten och
vårdprocessen blir vårdande. En vårdprocess som inte har en god relation blir enbart ett utförande av en massa uppgifter.
Problemformulering
Vid ett cancerbesked ställs livet på sin spets. Copingstrategier kan hjälpa människor att hantera sin cancer. Patienter med cancer tillämpar individuella copingstrategier för att öka sitt välbefinnande under sjukdomen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienter med cancer använder copingstrategier för att kunna
befrämja patienternas välmående i en sårbar situation.
Syfte
Syftet var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer.
Metod
Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2016). I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras utvalda studier.
Datainsamling
Databaser som har använts för sökandet av vetenskapliga artiklar var Cinahl och PubMed, eftersom de täcker aktuell omvårdnadsforskning (Forsberg &
Wengström 2016). Sökorden som användes var cancer, coping strategies och care och neoplasm. En sökordsöversikt redovisas i tabell 1. En systematisk sökning på sökorden i de utvalda databaserna genomfördes. De booleska operatorerna AND och NOT användes för att begränsa sökningen. Den booleska termen OR användes för att utöka sökningen (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningen utfördes utifrån syftet - att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skriva på engelska samt skrivna 2012 eller senare. Artiklarna skulle vara vetenskapliga originalartiklar. Exklusionskriterier var de artiklar som belyste barn, föräldrar och deras copingstrategier vid cancerdiagnos. Artiklar som undersökte sjuksköterskans copingstrategier och känslor inför patienter med cancer exkluderades då det inte motsvarar syftet till denna litteraturstudie. Den systematiska sökningen resulterade i 142 artiklar. Samtliga resultat som genererade resultatartiklar redovisas i tabell 2. Då en systematisk sökning gjordes resulterade det i att flera artiklar återkom i båda databaserna. En grovsållning av artiklarna utfördes genom gallring av artiklar med irrelevanta abstract och titlar (Rosén, 2012). De artiklarna som uteslöts innehöll coping hos föräldrar, barn eller vårdpersonal. Efter
grovsållningen återstod 25 artiklar. De 25 vetenskapliga artiklarna lästes i sin helhet för att undersöka om artiklarnas resultat svarade mot litteraturstudiens syfte. Det resulterade i nio artiklar som utgör det slutliga resultatet. Resultatet i dessa artiklar motsvarar denna litteraturstudies syfte. De nio artiklar som var relevanta för studien kvalitetsvärderades utefter en bedömningsmall formad av Carlsson, S. & Eiman, M.
(2003). Artiklarnas innehåll fick poäng utifrån denna mall. Kvalitén graderades till grad I, grad II eller grad III, där grad I påvisade högst vetenskaplig kvalité. För att beräkna vilken grad artiklarna tillhörde räknades poängsatsen ut. De nio artiklarna som inkluderades i litteraturstudiens resultat bedömdes alla ha grad I. I samband med
att kvalitetsgranskningen gjordes så sammanställdes resultatartiklarna i en artikelöversikt (tabell 3).
PubMed
En ämnesordsökning gjordes i Pubmed via Medical Subject Headings [MeSH] på sökordet cancer som resulterade i MeSH-termen neoplasm. En MeSH-term sökning gjordes även på coping strategi som resulterade i adaptation, denna sökterm användes dock inte då sökningsresultatet inte motsvarade syftet. Fritextorden coping strateg och care trunkerades med en asterisk (*) för att få med alla böjningsformer av sökorden.
Då coping strateg* var huvudtemat gjordes detta fritextord med begränsningen [titel/abstract] vilket innebär att ordet coping strateg* skulle finnas med i titel
och/eller abstractet. För att inte missa relevanta artiklar utökades sökningen genom att kombinera neoplasm och cancer med den booleska termen OR; neoplasm OR cancer.
Den booleska operatoren NOT användes för att utesluta barn och föräldrar i titel och abstract, NOT children [titel/abstract], NOT parents[titel/abstract]. Sökningen resulterade i 103 artiklar varav 37 granskades ytterligare. De övriga 66 artiklarnas titlar hade inte ett innehåll som motsvarade syftet. De 37 artiklarnas abstract lästes, 21 av dessa artiklar uteslöts då de inte svarade mot syftet. De 16 artiklar som återstod lästes i sin helhet och genererade sex resultatartiklar som svarade mot syftet.
Cinahl.
Inledningsvis gjordes en ämnesordsökning via Cinahl Headings på sökordet cancer vilket genererade i neoplasm som Major Heading [MH]. Fritextorden coping strateg och care trunkerades med en asterisk (*) för att få med alla böjningsformer av
sökorden. Anledningen till att [MH] inte användes på coping strateg* och care var för att sökningen då inte gav resultat som motsvarade syftet med studien. För att inte missa relevanta artiklar utökades sökningen genom att kombinera neoplasm med cancer genom den booleska termen OR, neoplasm OR cancer. Academic journals användes för att exkludera reviewartiklar. Sökningen resulterade i 39 artiklar varav 25 granskades ytterligare. De övriga 14 artiklarnas titel hade ett innehåll som inte
motsvarade syftet. Abstractet i 25 artiklar granskades och 16 uteslöts då de inte svarade mot syftet. De nio artiklar som återstod lästes i sin helhet och genererade i tre resultatartiklar.
Databearbetning
Databearbetningen skedde genom att utgå ifrån innehållet i artiklarnas resultat (Danielsson, 2012). En första överblick gjordes genom att granska artiklarna i artikelöversikten (tabell 3). Detta för att underlätta hur organisationen av artiklarnas resultat skulle genomföras. Artiklarna bearbetades enskilt och sedan grundligt tillsammans. Resultatet i artiklarna översattes från engelska till svenska.
Meningsebärande enheter skapades i form av stycken som innehöll likheter och skillnader relaterade till varandra genom innehåll. Meningsenheterna kondenserades genom en process där de meningsbärande enheterna förkortades så enbart det
väsentliga behölls. Utifrån det kondenserade innehållet skapades nio koder som slutligen resulterade i fyra kategorier (Graneheim & Lundman, 2003). De fyra
kategorierna blev: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda tro.
Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden innebär forskningsetik som görs innan och under ett vetenskapligt arbete. Etiska principer skall öka sannolikheten att människor som deltar i studier inte ska utnyttjas, skadas eller såras. De etiska principerna är
grundläggande bestämmelser som påvisar normer för handlandet. Principerna skall visa hur handlingarna skall utföras. Kunskap om de etiska principerna gör att de kan användas för att avgöra vilka handlingar som behövs för att vara etiskt korrekt i det vetenskapliga arbetet (Kjellström, 2012) I Sverige finns det två lagar som skall styra forskningsetik; lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS
2003:460) och personuppgiftslagen (SFS 1998:204) som ska skydda och respektera människan. Enbart forskning som har respekt för människovärdet ska utföras. Det skall ges samtycke innan forskningen inleds och deltagarna skall erhålla information om forskningen som kommer ske. De får godkänna eller när som helst avböja att vara med i studien (Kjellström, 2012). De nio artiklar som använts till litteraturstudien är granskade och godkända av etiska kommittéer eller har noggranna etiska
överväganden gjorts. Enligt Forsberg & Wengström, (2015) är det av stor vikt att välja artiklar där etiska överväganden har gjorts.
Resultat
Att få och söka stöd och information
Resultatet visade att ett sätt att hantera ett cancerbesked var att ta emot stöd från anhöriga (Smith, Chizen & Agrawal, 2015; Zabalegui, Cabrera, Navarro & Cebria, 2013). De flesta patienter upplevde familj och vänner som det stora stödet i deras cancersjukdom. Anhöriga var avgörande eftersom de fick patienterna att vara positiva och inte ge upp hoppet (Drageset, Lindstrøm & Underlid, 2015).
Att använda sig av socialt stöd som copingstrategi visade sig öka livskvalitén hos patienterna oavsett om behandlingen var palliativ eller kurativ. Bra relationer, både privat och på jobbet, tillsammans med bra stöd från vårdpersonal hjälpte patienterna att hantera sin sjukdom (Ellis, Lloyd Williams, Wagland, Bailey & Molassiotis, 2012). Ett stort antal patienter förde en dialog med familj och vänner för att lättare hantera sin cancer (Smith et al., 2015). Dock hade en del av patienterna svårt att tala med anhöriga om diagnosen och behandlingen. Att acceptera behovet av stöd upplevdes utmanande för vissa. Det tog tid att acceptera sitt beroende av andra människor och att de faktiskt kände ett emotionellt stöd från anhöriga (Walshe et al., 2017). Patienter med högt upplevt socialt stöd fokuserade mer på det positiva och sökte därför mer stöd. Det förekom skillnader mellan män och kvinnor. Män uppfattade att de hade mindre socialt stöd än kvinnor. Även om männen hade
uppfattningen att de hade mindre stöd, sökte de inte aktivt efter ett ökat stöd. Det visade sig att högre utbildning hade ett samband med att söka mer stöd och använda sig av färre undvikande copingstrategier (Zabalegui et al., 2013).
Användningen av stödgrupp och nätverk gav en identifikation med andra patienter med cancer. Att se andra överlevande gav patienterna en känsla av hopp och tröst (Asiedu, Eustace, Eton & Radecki Breitkopf, 2014; Ellis et al., 2012). Att veta att de inte var ensamma om att kämpa med sin cancer och dess svårigheter hjälpte till (Drageset et al., 2015). Vissa patienter upplevde det negativt att delta i stödgrupper då det påverkade dem när andra berättade om sina upplevelser. Vissa var deprimerade och förde över det på övriga deltagarna i stödgruppen (Mosher, Ott, Hanna, Jalal &
Champion, 2015). Många patienter upplevde det svårt att hitta stödgrupper.
Informationen om var det fanns stöd var bristfällig. Detta var framförallt viktigt för de patienter som inte hade familj och anhöriga (Smith et al., 2015). Patienter sökte aktivt information för att förstå diagnosen och de tillgängliga behandlingarna för att klara av sjukdomen. Att aktivt söka information var en copingstrategi som gav patienter en känsla av kontroll över situationen (Asiedu et al., 2014; Ellis et al., 2012). De patienter och anhöriga som sökte information blev mer aktivt engagerade i diskussioner kring deras behandling och vård. Somliga patienter önskade erhålla exakt och grundlig information för att kunna sortera och strukturera sjudomens olika delar, då detta upplevdes som att få en känsla av kontroll (Ellis et al., 2012; Walshe et al., 2017). Att vårdpersonal uppfattade symtom och känslor hos patienterna var en betydelsefull faktor när det gällde att uppleva stöd (Smith et al., 2015). Patienter upplevde det som positivt att få professionellt stöd. Stöd från läkare och
sjuksköterskor beskrevs enhetligt på ett positivt sätt (Smith et al., 2015; Walshe et al., 2017). Patienter ansåg det viktigt att sjuksköterskan såg dem och deras symtom.
Några patienter belyste hur betydelsefullt det var att sjuksköterskan frågade hur denne mådde för att känna att hen såg hela patienten (Smith et al., 2015). Det var inte
automatiskt och självklart att patienten kände förtroende för sjuksköterskan, det skapades över tid (Walshe et al., 2017). Starka band och förtroende gav en känsla av stöd och därmed ökad livskvalitet (Mosher et al., 2015).
Att återgå till det normala
Att upprätthålla normala rutiner beskrevs som den primära copingstrategin för att hantera känslomässiga reaktioner på sjukdomen (Mosher et al., 2015). Patienter upplevde att deras värld vänts upp och ner och de kände rädsla och osäkerhet inför framtiden och för att hantera dessa rädslor försökte de bevara en så normal vardag som möjligt (Ellis et al., 2012).
Walshe et al. (2017) beskrev hur patienterna använde praktiska strategier för att själva hantera sjukdomen. För vissa var det att gå ut och äta, för andra att ge presenter till anhöriga. Strategier som innefattade att må bättre och lyckas få bra dagar visade sig vara viktiga för patienterna. Att planera aktiviteter, göra ansträngningar för att känna sig bättre till mods, hitta nya sätt att njuta av mat då aptiten ofta var sämre, och att få
tillräckligt med vila var några av de praktiska saker patienterna gjorde för att må bättre trots sjukdomen (Walshe et al., 2017). De flesta patienter och deras familjemedlemmar försökte göra vardagliga sysslor. De försökte upprätthålla en normalitet i vardagen genom att ha ett upptaget schema som att fortsätta arbeta och koncentrera sig på aktiviteter snarare än på känslor om diagnosen. Vissa av
patienterna rapporterade också att ingenting hade förändrats i deras liv trots diagnos av cancer (Asiedu et al., 2014).
Asiedu et al. (2014) och Drageset et al. (2015) fann att patienterna fick en ökad tro på att hälsan blev bättre av livsstilsförändringar som fysisk aktivitet, vara ute i naturen, hålla en hälsosam vikt och äta hälsosam mat. Patienterna trodde att sådana handlingar kunde förhindra ett återfall. Att fokusera på aktiviteter gjorde att tankarna på cancer hölls borta. Det var viktigt att återgå till arbetet för att känna normalitet i vardagen, känna att de återfick kontrollen och hålla sig upptagna för att avleda tankarna på sin cancer (Asiedu et al., 2014; Drageset et al., 2015). Drageset et al. (2015) och Mosher et al. (2015) beskrev hur patienter använde sig av kompletterande alternativmedicin.
Det vanligaste alternativet var att fokusera på andningen och avslappningsövningar, detta minskade ångest hos patienterna. Andra former av kompletterande
alternativmedicin var yoga, tai chi, örter och homeopatiska krämer (Mosher et al., 2015). Patienterna uttryckte hur de ville lämna sin cancer bakom sig och fortsätta vara lika hälsosam som före diagnosen. De ville inte vara i sjukhusmiljön eller prata om cancer, detta framkallade känslor som var svåra att hantera (Drageset et al., 2015). De upplevde att de ville gå vidare och lämna sjukdomen bakom sig. Istället för att som under sjukdomstiden, läsa om cancer, ville många nu istället läsa om hälsa och hälsosam mat (Drageset et al., 2015).
Att acceptera sin sjukdom
Ett flertal patienter hade en stark tro på att använda sig av ett positivt synsätt. Att acceptera sin sjukdom i kombination med ett positivt synsätt visade sig vara förknippat med bättre livskvalité. De patienter som varit sjuka under en längre tid eller fått ett återfall av sjukdomen använde sig av en positiv livssyn då denna
copingstrategi hjälpt dem under tidigare delar av sin sjukdom (Drageset et al., 2015;
Mosher et al., 2015; Nipp et al., 2016).
När individuella förutsättningar, erfarenheter och sjukdomens intensitet varierade så skiftade även patienternas copingstrategier (Mosher et al., 2015). Patienternas inställning till sin cancersjukdom var av stor betydelse. De framhöll värdet av att ha en positiv inställning då det ingav dem hopp (Drageset et al., 2015; Ellis et al., 2012).
Positivt tänkande visade sig öka patienternas psykiska och fysiska välbefinnande (Nipp et al., 2016). Att acceptera sjukdomen och biverkningarna visade sig vara svårt och något som tog tid förpatienterna. Dock visade Ellis et al. (2012) hur flertalet av patienterna klarade det vardagliga livet bättre, oroade sig mindre för framtiden och uppnådde ett större välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Enligt Walshe et al.
(2017) accepterade patienterna sjukdomens närvaro genom att engagera sig i sjukdomen. Patienterna fokuserade på vardagen, planerade inte för framtiden och försökte vara realistiska inför cancersjukdomen. Detta ökade välbefinnandet genom att det minskade känslan av frustration och besvikelse över att ha blivit sjuk (Walshe et al., 2017). Många poängterade också vikten av ett positivt tänkande genom att använda sig av humor och glädje och de hade också inställningen att bekymmer gör dig sjukare (Drageset et al., 2015; Mosher et al., 2015).
De patienter som accepterat sin sjukdom kunde samtidigt använda sig av ett
förnekande synsätt, på kort sikt, för att de i stunden mådde bättre. De undvek att tänka på sjukdomen och ville inte diskutera sin situation. Vissa försökte sova bort dagarna eller ignorera sin sjukdom (Ellis et al., 2012). Att använda sig av förnekelse över lång tid resulterade i att patienterna upplevde en sämre livskvalité och en mer negativ syn på sin cancersjukdom och framtid. Förnekande synsätt kunde vara till nackdel för patienterna då de skapade mer oro och ångest (Nipp et al., 2016).
Att använda sin tro
Tro var en vanlig copingstrategi som många patienter använde sig av. Tro gav en känsla av kontroll, att lägga sin tilltro till en högre makt (Asiedu et al., 2014).
Patienter använde sig av kyrkan och andra religiösa aktiviteter för att hantera fysiska symptom och emotionella reaktioner på sjukdomen. Tron att Gud har kontroll över framtiden gav vissa patienter en känsla av lugn och trygghet (Mosher et al., 2015).
Det visade sig att det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. En positiv andlig copingstrategi innebar att exempelvis lita på sin Gud eller finna styrka ifrån meditation (Drageset et al., 2015; Zamanian et al., 2015).
Då patienten fått sin diagnos, gått igenom behandling eller när vården ändrade inriktning till palliativ vård så beskrev patienterna att deras tro var det centrala som förde dem framåt eftersom deras framtidsplaner och livsstil förändrats (Asiedu et al., 2014; Drageset et al., 2015). Resultat visade att när patienterna använde sig av negativ religiös coping så minskade deras välbefinnande och deras livskvalité. Negativ
religiös coping är en copingstrategi som patienter använde sig av när känslan av att bli övergiven av sin Gud blev stark. De kände sig straffade och ifrågasatta av Guds kärlek. Denna copingstrategi hade samband med att uppleva en sämre livskvalité (Zamanian et al., 2015).
Ellis et al. (2012) belyste att många copingstrategier genomsyras av hopp. Att känna hopp för en möjlighet till att bota eller förlänga livet, detta trots att de flesta
patienterna förstod att chansen till bot var minimal. Drageset et al. (2015) fann att patienter tänkte mycket på döden. De uttryckte att de inte var rädda för att dö men rädda för att förlora sitt liv. Vidare ville patienter hitta sin inre frid och att sluta fred med sin sjukdom. De utryckte sig genom att hitta sin inre frid så kan dina anhöriga också finna frid (Drageset et al., 2015).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer.
Studiens resultat svarar på syftet genom fyra huvudkategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro.
Metoddiskussion
Databaser som använts för sökandet av vetenskapliga artiklar var Cinahl och PubMed, då dessa databaser täcker aktuell omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016). Att använda två databaser ökade trovärdigheten, då det ökade chanserna till ett bredare resultat (Henricsson, 2012). Den inledande sökningen var osystematisk för att undersöka om det fanns tillräckligt med forskning för att kunna genomföra
litteraturstudien med syftet att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. För att erhålla kunskap om databaserna innan litteratursökningen började togs hjälp av bibliotekarie. Detta ökade pålitligheten av litteraturstudien då sökningen blev korrekt och sökorden var relevanta. Fritextorden var cancer, coping strategies och care och neoplasm. Begreppet nurse var med i den inledande sökningen för att rikta artiklarna mot omvårdnaden. Dock blev sökningen fokuserad på sjuksköterskans
copingstrategier och begreppet care valdes då som sökord. Artiklarna som ingick i resultatet av litteraturstudien publicerades mellan 2012-2017 för att erhålla så ny forskning som möjligt vilket ökar trovärdigheten. Enligt Forsberg & Wengström (2012) är forskning en färskvara och studier som är publicerade under de senaste tre till fem åren är till fördel. Då artiklarna var skriva på engelska kan översättningen ses som en svaghet i resultatet. För att minska risken av feltolkningar så användes ordbok och översättningarna diskuterades inbördes med varandra, handledare och
kurskamrater.
Nio artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte granskades enligt
bedömningsmall för studier med kvalitativa och kvantitativa metoder (Carlsson &
Eiman, 2003). Granskningen av samtliga artiklar gjordes var för sig, sedan jämfördes resultatet, detta stärker pålitligheten (Henricsson, 2012). Artiklarna bedöms efter ett poängsystem som sedan räknas om till procent, där fick artiklarna en vetenskaplig kvalité, grad I, II eller III. De nio artiklar som utgör resultatet fick grad I, detta ökar trovärdigheten. Tre kvantitativa artiklar togs med i litteraturstudien då de hade en hög vetenskaplig kvalitet och svarade mot syftet. Den största andelen av artiklarna var kvalitativa då dessa undersöker människors upplevelse och erfarenhet. De kvantitativa artiklarna stärker de kvalitativa artiklarna i studien, då de kvalitativa artiklarna
undersökte copingstrategier hos en relativt liten grupp, vilket kan öka trovärdigheten (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna var från Norge, Iran, UK, USA och Canada, detta anses höja studiens överförbarhet. De nio artiklar som använts till resultatet är godkända av etiska kommittéer eller så har noggranna etiska
överväganden gjorts, detta är ett krav på alla vetenskapliga studier. Det var av stor vikt för denna litteraturstudie att etiska överväganden gjorts så att de individer som
deltagit i studierna var skyddade (Kjellström, 2012). Bearbetningen av resultatet gjordes efter inspiration i artikeln Graneheim och Lundman (2003) där
meningsbärande enheter skapades och kondenserades. Utifrån det kondenserade innehållet skapades nio koder som slutligen resulterade i fyra kategorier, Handledare, kurskamrater och lärare granskade och kom med konstruktiv kritik under arbetets gång. Materialet har reviderats över tid efter granskningen. Detta stärker pålitligheten i litteraturstudien (Henricson, 2012).
Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framkom det att känna stöd var en betydelsefull copingstrategi under sjukdomsprocessen (Drageset et al., 2015; Ellis et al., 2012;
Smith et al., 2015; Zabalegui et al., 2013). Resultatet visade att denna
känslofokuserade copingstrategi hjälpte patienterna att hantera sin sjukdom. Att få omges av socialt stöd gav patienter ökat välmående i deras sjukdom oavsett om de hade palliativ vård eller genomgick kurativ behandling (Ellis et al., 2012). Anhöriga fick patienterna att vara positiva och inte ge upp hoppet (Drageset et al., 2015). Då alla patienter inte har familj och anhöriga som stöd blir behovet större att erhålla stöd, empati och medkänsla av sjuksköterskan (Aldaz et. al., 2017). Många patienter upplevde det svårt att hitta stödgrupper. Informationen om var det finns stöd kunde vara bristfällig (Smith et al., 2015). Resultatet visade att användning av stödgrupper och nätverk som problemfokuserad copingstrategi gav identifikation med andra.
Genom att få insikt om att de inte var ensamma i sin situation fick de hopp och kände tröst (Asiedu et al., 2014; Drageset et al., 2015; Ellis et al., 2012; Mosher et al., 2015).
Ettridge et al. (2017) styrker detta resultat genom att beskriva hur stödgrupper är en viktig källa till stöd hos patienter med cancer. Patienterna ansåg att de fick insikt av andras erfarenheter vid behandlingsåtgärder, biverkningar och återhämtning.
Hur människor använder copingstrategier påverkas av många faktorer, utbildning är en omständighet som har en inverkan på användandet av copingstrategier menar Lazarus och Folkman (1984). Detta beskrev Zabalegui et al. (2013) då det visade sig att en högre utbildning hade ett samband med att söka mer stöd och använda sig av färre undvikande copingstrategier. En annan faktor som påverkar är kön (Lazarus &
Folkman, 1984). Zabalegui et al. (2013) visade detta eftersom det förekom skillnader mellan män och kvinnor. Män uppfattade att de hade mindre socialt stöd än kvinnor.
Även om männen hade uppfattningen att de hade mindre stöd, sökte de inte aktivt efter ett ökat stöd.
Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma och skaffa sig kunskap om
copingstrategier. Genom dessa kunskaper kan sjuksköterskan förstå patientens känslor och hur människor hanterar en cancersjukdom (Cullberg, 2013). Bruun Lorentsen och Grov (2011) stödjer detta förhållningssätt mellan patient och sjuksköterskan då bemötandet är en stor del av sjuksköterskans omvårdnad av patienter. Det är viktigt att vara ett bra stöd genom att skapa en stabil relation. Även Eriksson (2014) bekräftar
att när det skapas en god och trygg relation mellan sjuksköterska och patient får sjuksköterskan bättre kunskap om patienten och vårdprocessen blir vårdande. En vårdprocess som inte har en god relation blir enbart ett utförande av en massa uppgifter. Att som sjuksköterska ha en varmhjärtat attityd gav patienterna en känsla av tillit och detta bjöd in patienterna till att ha en öppen dialog (Aldaz et al., 2017).
Mosher et al. (2015) fann att när det skapades starka band och tillit till sjuksköterskan gav det patienterna en känsla av stöd och därmed ökad livskvalitet. Även Conroy (2017) stödjer detta resultat genom att beskriva hur patienterna ansåg att en vårdrelation baserat på medkänsla och ömsesidig förståelse upplevdes minska ångesten. Patienterna kunde känna sig otrygga när de kände brist på empati från sjuksköterskan. Nipp et al. (2016) fann dessutom att positivt tänkande ökade patienternas psykiska och fysiska välbefinnande och genom bedömning av deras copingstrategier kunde sjuksköterskor identifiera förnekelse för att förhindra oro och ångest. Sjuksköterskan kunde uppmuntra till beteendemässiga förändringar och då hjälpa patienten att utnyttja sina positiva copingstrategier.
Aktiva handlingar under sjukdomen ledde till att patienterna återfick en positiv känsla av kontroll. Genom att aktivt söka efter information som är en problemfokuserad copingstrategi kände patienterna att de hade kontroll över sin situation, och blev mer engagerade och aktiva kring både vård och behandlingsalternativ (Ellis et al., 2012;
Walshe et al., 2017). Lazarus och Folkman (1984) bekräftar att problemfokuserad coping är ett sätt att minska stress och samtidigt återfå kontroll genom ökad kunskap och förståelse. Patienterna agerar genom aktiva handlingar och löser de problem som uppstått. De skapar en handlingsplan som kan diskuteras med läkare och
sjuksköterskor. Genom att aktivt vara med och planera sin behandling återtar patienten kontrollen över sitt liv. Conroy (2017) bekräftar att det är viktigt för patienterna att bli involverade i sin behandling och erhålla information, då detta ger en ökad känsla av kontroll. Asiedu et al. (2014) visade en annan del av att finna en känsla av kontroll nämligen genom att tro. Tilltron till en högre makt kunde ge en känsla av kontroll. Känslofokuserad coping handlar om de inre känslorna, detta innefattar copingstrategier som meditation, andlighet, tro och känslan av stöd
(Lazarus & Folkman, 1984). Resultatet visade att det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Detta innebar att exempelvis lita på sin Gud eller finna styrka genom meditation (Drageset et al., 2015; Zamanian et al., 2015). Liao, Sun, Ko och Yu (2017) styrker att patienter använde andliga och religiösa copingstrategier. Vidare beskrivs det att de patienter som hade en tro kände ett lugn och ingen rädsla för sin cancer. När patienter upplevde att de mådde bättre och hade accepterat sin cancer undvek många att tänka på sjukdomen och använde sig av ett förnekande synsätt (Ellis et al., 2012). Liao et al. (2017) bekräftar detta resultat genom att visa hur patienter undvek sjukdomen genom ett förnekande. De försökte att inte tänka på sin cancer och intalade sig att sjukdomen är borta. Att tillfälligt undvika att tänka på sin sjukdom minskade stressen över att vara sjuk. Dock visade Nipp et al.
(2016) hur användandet av förnekelse och undvikande strategier över lång tid
resulterade i att patienterna upplevde sämre livskvalité och en mer negativ syn på sin cancersjukdom och framtid.
Konklusion
Vid ett cancerbesked var stöd en stor hjälp för många patienter. Att ta emot stöd från familj, anhöriga och sjuksköterskan lyfts fram som en betydande del i hantering av sjukdomen. Stödet ökade välbefinnandet och tryggheten hos patienten med cancer.
Det framkom även att det kunde vara svårt att acceptera behovet av stöd. Stödet kunde hjälpa patienter att bli positiva och då använda sig av problemfokuserade copingstrategier istället för undvikande strategier. Sjuksköterskan kunde uppmuntra patienterna att använda sina positiva copingstrategier och göra konkreta saker för att hantera sjukdomen. Sjuksköterskan sågs som en stöttepelare i att informera om sjukdomen, men även om var man kunde finna stöd som till exempel stödgrupper för de med cancer. Att upprätthålla en normalitet i vardagen ansågs vara viktigt för de patienter som drabbats av sjukdomen. Att få komma tillbaka till jobbet användes i många fall som en problemfokuserad strategi. Copingstrategier som innefattade att må bra och få bra dagar var betydelsefulla och hjälpte patienterna. Tro och andlighet visade sig ge en känsla av hopp och kontroll. Det fanns en tydlig koppling mellan att tro på högre makter och livskvalité. Att använda alternativa hjälpmetoder såsom andningsövningar, mindfulness, yoga, fysisk aktivitet och att äta hälsosam mat fick patienter med cancer att uppleva en bättre hälsa.
Implikation
Forskning visar att det är av betydelse att sjuksköterskan är medveten om patienters copingstrategier och deras syfte för att kunna kunde ge professionellt stöd tidigt.
Oväntade händelser kan innebära en försämring av en människas livskraft och handlingsförmåga. Att använda undvikande copingstrategier kan vara till nackdel för patienterna då de skapade mer oro och ångest, därför måste de uppmärksammas i tid.
Sjuksköterskan kan då stödja patienten i att utnyttja positiva copingstrategier på ett bra sätt, för att hjälpa dem att uppleva ökat välbefinnande och ökad trygghet under sjukdomens alla delar. Det behövs mer forskning om hur sjuksköterskan mer specifikt kan stödja och hjälpa patienter och anhöriga i deras hanteringsstrategier. Denna litteraturstudie kan ge en ökad kunskap om hur patienter med cancer använder sig av olika copingstrategier och att man som sjuksköterska kan stödja patienten i en svår tid.
Referenser
Artiklar som ingår i resultatet markeras med asterisk (*).
Aldaz, B. E., Treharne, G. J., Knight, R. G., Conner, T. S. & Perez, D. (2017) Oncology healthcare professionals perspectives on the psychosocial support needs of cancer patients during oncology treatment. Journal of Health Psychology, 22, 1332–1344. doi:10. 1177/1359105315626999
*Asiedu, G. B., Eustace, R. W., Eton, D. T. & Radecki Breitkopf, C. (2014). Coping with colorectal cancer: a qualitative exploration with patients and their family members. Oxford journals-Family Practice, 31, 598–606.
doi:10.1093/fampra/cmu040
Brattberg, G. (2008). Att hantera det ohanterbara: om coping. Stockholm:
Värkstaden.
Bruun Lorentsen, V. & Grov E. K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdom I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s.401- 437) (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Brändén, H. (2008). Sjukdomars uppkomst: varför blir man sjuk? Lund:
Studentlitteratur.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Clemin, C. (2000). Jagad av cancer: om palliativ vård: vård i livets slutskede.
Ljusdal: CC Friskvård och utbildning.
Conroy, T. (2017). Factors influencing the delivery of the Fundamentals of Care:
perceptions of nurses, nursing leaders and healthcare consumers. Journal of clinical nursing. doi:10.1111/jocn.14183
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. (5:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.69- 92). Lund: Studentlitteratur.
*Drageset, S., Lindstrøm, T. C. & Underlid, K. (2015). “I just have to move on”:
Women's coping experiences and reflections following their first year after primary breast cancer surgery. European Journal of Oncology. Nursing, 21, 205-211. doi:10.1016/j.ejon.2015.10.005
*Ellis, J., Lloyd Williams, M., Wagland, R., Bailey, C. & Molassiotis, A. (2012).
Coping with and factors impacting upon the experience of lung cancer in patients and primary carers. European Journal of cancer care, 22, 97–106.
doi:10.1111/ecc.12003
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. (5:e uppl.). Stockholm: Liber.
Ettridge, K. A., Bowden, J. A., Chambers, S. K., Smith, D. P., Murphy, M., Evans, S.
M.,…Miller, C. L. (2017). Prostate cancer is far more hidden - Perceptions of stigma, social isolation and help-seeking among men with prostate cancer.
European Journal of Cancer Care. doi:10,1111/ecc.12790
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3:e uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24,105–112.doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 472-479). Lund:
Studentlitteratur.
Kopp, K (2010). Omvårdnad vid cancer. I B. Kamp Nielsen (Red.), Specifik omvårdnad (s. 508-531). Stockholm: Norstedt.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92). Lund:
Studentlitteratur.
Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York:
Springer Publishing Company.
Liao, Y. C., Liao, W. Y., Sun, J. L., Ko, J. C. & Yu, C. J. (2017) Psychological distress and coping strategies among women with incurable lung cancer: a qualitative study. Support Care Cancer. doi.org/10.1007/s00520-017-3919 Lie, N. K., Larsen, T. M. B. & Hauken, M. A. (2017). Coping with changes and
uncertainty: A qualitative study of young adult cancer patients' challenges and coping strategies during treatment. European Journal of Cancer care.
doi:10.1111/ecc.12743
*Mosher, C. E., Ott, M. A., Hanna, N., Jalal, S. I. & Champion, V. L. (2015). Coping with physical and psychological symptoms: a qualitative study of advanced lung
cancer patients and their family caregivers. Supportive Care in Cancer, 23(7), 2053-2060. doi:10.1007/s00520-014-2566-8.
Janse, M., Fleer, J., Smink, A., Sprangers, M. A. G. & Ranchor, A. V. (2015). Wich goal adjustment strategies do cancer patients use? A longitudinal study. Psycho- Oncology, 25(3), 332-337. doi:10.1002/pon.3924
*Nipp R. D, El-Jawahri A, Fishbein J. N, Eusebio J, Stagl J. M, Gallagher E.
R.,…Temel J. S. (2016). The relationship between coping strategies, quality of life, and mood in patients with incurable cancer. Cancer, 122, 2110-2116.
doi:10.1002/cncr.30025
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 429-443). Lund:
Studentlitteratur.
*Smith, S. N., Chizen, D. & Agrawal, A. (2015). Coping with cancer: examining the supports available to women with gynecologic cancer at Saskatoon cancer center. International Journal of Gynecological Cancer, 25, 174–179.
doi:10.1097/IGC.0000000000000322
Socialstyrelsen (2017). Statistik om nyupptäckta cancerfall. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20462/2017-1- 14.pdf
*Walshe, C., Roberts, D., Appleton, L., Claman, L., Large, P., Lloyd-Williams, M. &
Grande, M. (2017). Coping well with advanced cancer: a serial qualitative interview study with patients and family carers. Plos one,
12(1). doi:10.1371/journal.pone.0169071
Världshälsoorganisationen WHO. (2017). Cancer. Hämtad från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/
*Zabalegui, A., Cabrera, E., Navarro, M. & Cebria, M. I. (2013). Perceived social support and coping strategies in advanced cancer patients. Journal of Research in Nursing, 18, 409–420. doi:10.1177/1744987111424560
*Zamanian, H., Eftekhar-Ardebili, H., Eftekhar-Ardebili, M., Shojaeizadeh, D., Nedjat, S., Taheri-Kharameh, Z. & Daryaafzoon, M. (2015). Religious coping and quality of life in women with breast cancer. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 16(17), 7721-7725. doi:10.7314/APJCP.2015.16.17.7721
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord PubMed Cinahl
Copingstrategier Coping strateg* Coping strateg*
Cancer Cancer Cancer
Neoplasi Neoplasm Neoplasm
Vård Care* Care*
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer*
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar 2017-10-17 PubMed neoplasm[MeSH Terms]) OR
cancer) AND coping
strateg*[Title/Abstract]) AND care*) NOT parents[Title/Abstract]) NOT children[Title/Abstract]
Limits: date: 20120101-20171231, adults 19+, english,
103 37 16 6
2017-10-17 Cinahl MH neoplasm OR cancer AND coping strateg* AND care* Limits:
date: 20120101-20171231, all adults, english, source types : academic journals
39 25 9 3
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Asiedu, G. B., Eustace, R. W., Eton, D. T. & Radecki-Breitkopf, C. (2014). Coping with colorectal cancer: a qualitative exploration with patients and their family members. Oxford journals-Family Practice, 31, 598–606. doi: 10.1093/fampra/cmu040
Land Databas
USA Pubmed
Syfte Syftet var att undersöka hur patienter och deras familjemedlemmar klarar av diagnosen kolorektal cancer (CRC) med fokus på copingstrategier.
Metod:
Design
Kvalitativ studie
Halvstrukturerad intervjustudie
Urval Patienter identifierades och de som uppfyllde behörighetskraven kom personligen till ett möte eller fick en inbjudan via post för att delta. Inklusion kriterierna för patienter var en CRC-diagnos för minst 1 år sedan, 18 år eller äldre, som kunde tillhandahålla informerat samtycke och kunna nominera minst 2 vuxna familjemedlemmar som skulle vara villiga att kontaktas om
studiedeltagande.
Datainsamling Uppgifterna samlades via semistrukturerade, öppna intervjuer. Deltagarna blev ombedda att dela med sig av hur de behåller kontrollen över deras dagliga liv. De skulle också uttrycka sin
eventuella oro över att cancerdiagnos tar bort möjligheten till att ta kontroll över sitt liv. Samtliga intervjuer var ljudinspelade och transkriberade. Tidsramen mellan att intervjua patienten och slutföra intervjuer med alla efterföljande familjemedlemmar var 2 månader eller mindre för tre fjärdedelar av familjerna. Totalt avslutade 73 deltagare (21 patienter och 52 familjemedlemmar) intervjun. Varje deltagare erbjöds ett presentkort på $ 25 som ersättning för sin tid.
Dataanalys Med hjälp av ett analysteam så processades all data. Detta ledde till identifiering av viktiga teman och kategorier. Dessa analyserades och jämfördes. Liknande teman kombinerades och definitioner av olika teman för Hantering av strategier utvecklades och förfinades.
Bortfall Av 105 deltagare (42 patienter och 63 familjemedlemmar) som ursprungligen samtyckte till att delta, så var det ett bortfall på 32 stycken deltagare.
Slutsats Resultat från denna studie visade hur patienter och deras familjer blandade emotionsbaserade och problemfokuserade copingstrategier när de fick en CRC-diagnos. De olika copingstrategier som nämndes var exempelvis att söka stöd i stödgrupper, för att förstå och känna att de inte var ensamma om sjukdomen. Det var viktigt för många av patienterna att återgå till en normal vardag och att återfå kontroll genom att tro på högre makt.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I - 89,5 %
BILAGA C
Artikel 2
BILAGA A Referens Drageset, S., Lindstrøm, T. C. & Underlid, K. (2015). “I just have to move on”: Women's coping
experiences and reflections following their first year after primary breast cancer surgery.
European Journal of Oncology Nursing, 21, 205-211. doi: 10.1016/j.ejon.2015.10.005
Land Databas
Norge Pubmed
Syfte Syftet var att beskriva kvinnors individuella copingstrategier och reflektioner ett år efter deras bröstcanceroperation.
Metod:
Design
Kvalitativ
Beskrivande innehållsanalys
Urval Deltagarna skulle ha genomgått en primär bröstcanceroperation vid ett norskt universitetsjukhus.
Uppföljningen gjordes 12 månader efter operationen. 10 kvinnor av 20 tillfrågade valde att delta.
Datainsamling Halvstrukturerade intervjuer utifrån fyra fasta frågor med kvinnorna. Samtliga intervjuer ägde rum i ett mötesrum på sjukhuset då deltagarna hade sin ettåriga uppföljning. Intervjuerna varade mellan 54-100 minuter. Icke-verbal kommunikation och stämningen under intervjun noterades direkt efter intervjun. Frågorna som ställdes var: ”Hur har du upplevt det första året efter
operationen?” ”Hur har du hanterat det här året?” ”Vad ger dig styrka att gå vidare?” ”Vad är dina tankar om framtiden”?
Dataanalys Intervjuerna analyserades i tre steg, självförståelse, gemensam förståelse och teoretisk förståelse. I steg ett lästes intervjuerna för att få en helhet. I del två sökte forskarna i data efter mönster och variationer i kvinnornas erfarenheter, alltså samband och likheter. Del tre innebar att få en djupare förståelse. Slutligen resulterade informationen i olika teman.
Bortfall -
Slutsats Studien visade att kvinnornas copingstrategier var bland annat distansering genom att de engagerade sig i olika aktiviteter, detta kunde ses som en känslomässig fokuseringsstrategi.
Meditation och mindfulness visade sig vara en effektiv copingstrategi för att minska stress och gav ett ökat välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevdes som hjälp under kemoterapin och dess
biverkningar men också efteråt för att uppleva sig hälsosamma. Många deltagare ansåg det hjälpa att ha en positiv livssyn med humor och glädje. Många genomförde en livsstilsförändring som medförde en mer hälsosam livsstil både med mat och motion. Deltagarna accepterade sin situation genom att sluta fred med sin sjukdom, och att hitta en inre frid.
Vetenskaplig kvalitet
Grad I - 91 %
