KALLELSE Socialkontoret
2020-09-18 1/2
Socialnämnden Tid: 2020-09-29 kl. 17:00
Plats: Paulinska salen, Kommunhuset Strängnäs
Föredragningslista Sammanträdets öppnande Upprop
Val av justerare
Ärende Beteckning
1. Distansdeltagande
2. Information - Närvarande på distans 3. Fastställande av föredragningslista
och anmälan av övriga frågor 4. Verksamhetsförändring inom
socialkontoret
SN/2020:197 Skickas ut 2020-09-23 5. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i
Strängnäs kommun 2020 - 2025 med utblick efter 2029, remissyttrande
SN/2020:433
6. Information - Enkät gällande äldres synpunkter på framtida boenden
7. Biståndsbedömt trygghetsboende SN/2019:365 8. Svar på medborgarförslag om
återinförande av färdtjänstresor inom länet
SN/2020:93
9. Delegationsordning för socialnämnden
SN/2020:356
10. Svar på remiss om riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
SN/2020:353
11. Svar på motion om Bostad Först - en evidensbaserad metod vid hemlöshet
SN/2019:478
2/2
Ärende Beteckning
12. Workshop - Internkontrollplanen - internkontrollpunkter för 2021 13. Delårsrapport för socialnämnden
2020
SN/2020:151
14. Ej verkställda beslut kvartal 2, 2020 SN/2020:117 Extrautskick 2020-09-23 15. Information från ordförande
16. Information från socialchefen 17. Beslut om yttrande i anledning av
begäran från JO
SN/2020:531
18. Information - Vårdförbundet Sörmland
19. Statistik särskilt boende (SÄBO) och korttidsplatser
SN/2020:45
20. Delegationsbeslut 21. Meddelandeärenden 22. Övriga frågor
Bodil Mellgren Cecilia Läräng Westerlund
Ordförande Sekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Socialkontoret Dnr SN/2020:197-001
2020-07-16
Äldreomsorgen
1/2
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Eva Alama 0152-296 40
Socialnämnden
Dagcentralen Glada laxen
Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att
1. stänga Dagcentralen Glada Laxen i Socialkontorets regi, fr.o.m. 2020-11- 01.
2. uppdra åt kontoret och berörd verksamhet att i samråd möjliggöra för intressenter att använda lokalen
3. synpunkter som inkommit gällande framtida mötesplatser överlämnas till Kulturnämnden
Beskrivning av ärendet
Socialkontoret behöver vidta åtgärder för att klara budget inom beslutad ram fr.o.m. 2020. I syfte att minska kostnader, föreslår Socialkontoret en stängning av dagcentralen Glada Laxen, fr.o.m. 2020-11-01.
Förslag på stängning av dagcentralen togs upp på Socialnämndens sammanträde 2020-05-26. (Dnr SN/2020:197-001) Socialnämnden beslutades då att
återremittera ärendet med begäran om komplettering av utredning om dagcentralen Glada Laxen.
Kompletteringen av utredning, avsåg att i samverkan med Teknik och
fritidskontoret, utreda om förutsättningar finns för att måltidsservice övertar lunchservering på Glada Laxen.
Utredningen visar att måltidsservice har möjlighet att ta över Glada Laxen med viss förändring av öppettider. Måltidsservice bedömer att de från och med 2020- 11-01, kan servera lunch på vardagar på Glada Laxen och att beställning av enklare måltider och fika kan ske utanför lunchtid.
Måltidsservice har till Teknik- och fritidsnämndens sammanträde 2020-09-22, lämnat förslag till beslut, om att ta över driften av Glada laxen. Övertagandet kan ske from 2020-11-01 och under förutsättning att Socialnämnden fattar beslut om nedläggning av Glada Laxen.
Lokaler
2/2
Kristinagården kommer även fortsättningsvis behöva använda dagcentralens lokaler, för personalmöten och sammankomster med boende och anhöriga.
Måltidsservice ser positivt på ett samutnyttjande både med Kristinagården och föreningar.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Att stänga dagcentralen Glada Laxen, medför en minskad kostnad per år för Socialkontoret, om 1 400 Tkr.
Den minskade kostnaden är beräknad på personalkostnader och övriga kostnader. Beräkningen är exklusive kostnader för inköp av mat, livsmedel, lokaler och intäkter.
Övriga konsekvenser
På dagcentralen arbetar förnärvaranade 3 personal, 2,25 åa.
Om måltidsservice tar över Glada Laxen sker övertagandet med personal anställd inom måltidsservice. Personal som förnärvarande har en anställning på
dagcentralen kommer att erbjudas omplacering inom äldreomsorgens verksamhetsområde.
Uppföljning
Uppföljning av de ekonomiska effekterna sker i samband med helårsbokslut.
Beslutsunderlag
TFN § 77 2020-09-22 Driften av dagcentralen Glada laxen Synskadades riksförbunds synpunkter kring Glada Laxen
Strängnäs Demensförenings svar på inbjudan att lämna förslag för Glada Laxen PRO och SPF Seniorerna Strängnäs gemensamma svar på inbjudan att lämna förslag Dagcentralen Glada Laxen
Beslutet skickas till Teknik och fritidsnämnden Styrelsen SRF Strängnäs Strängnäs Demensförenings PRO Strängnäs
SPF Seniorerna Strängnäs Kulturnämnden
Karin Krönenstedt Eva Alama
Socialchef Verksamhetschef Äldreomsorg
PROTOKOLLSUTDRAG
Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum
2020-09-22 1/4
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
TFN § 77 TFN/2020:553 - 009
Driften av dagcentralen Glada laxen
Beslut
Teknik- och fritidsnämnden beslutar att
1. från och med 2020-11-01 överta Dagcentralen Glada Laxens kökslokal för att där bedriva verksamhet i Måltidsservices regi, förutsatt att
Socialnämnden den 2020-09-29 fattar beslut om att avveckla sin drift av verksamheten.
2. justera paragrafen omedelbart.
Beskrivning av ärendet
Socialkontoret behöver vidta åtgärder för att klara budget inom beslutad ram. I syfte att minska kostnader, föreslår Socialkontoret en stängning av dagcentralen Glada Laxen, fr.o.m. 2020-11-01.
Förslag på stängning av dagcentralen togs upp på Socialnämndens sammanträde 2020-05-26 (Dnr SN/2020:197-001). Socialnämnden beslutade då att
återremittera ärendet med begäran om komplettering av utredning om dagcentralen Glada Laxen.
Kompletteringen av utredningen avsåg att i samverkan med Teknik- och
servicekontoret, utreda om förutsättningar finns för att Måltidsservice kan överta lunchserveringen på Glada Laxen. Utredningen visar att Måltidsservice har möjlighet att ta över Glada Laxen med viss förändring av öppettider och inriktning på verksamheten.
Övertagandet kan ske from 2020-11-01 och under förutsättning att Socialnämnden fattar beslut om nedläggning av Glada Laxen.
Lokaler
Kristinagården kommer även fortsättningsvis ha behov av dagcentralens lokaler, för personalmöten och sammankomster med boende och anhöriga.
Måltidsservice ser positivt på ett samutnyttjande både med Kristinagården och externa föreningar. I och med övertagande av den dagliga driften övergår kökslokalen till Teknik- och servicekontoret, med ansvar för utrustning, dialog med fastighetsbolaget och andra relevanta lokalrelaterade frågor.
Samlingslokalen kvarstår i Kristinagårdens regi. Detta upplägg är det samma som för skolköken och dess tillhörande skolrestauranger.
PROTOKOLLSUTDRAG
Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum
2020-09-22 2/4
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Möjligheter
I nuläget lagas och transporteras all mat till särskilda boenden från centralköket vid Eldsund. Centralköket står inför omfattande och kostsamma
renoveringsbehov de kommande åren. Måltidsservice förordar av flera skäl att lägga ner centralköket och utlokalisera så mycket matlagning som möjligt närmare matgästerna. I samband med framtida utveckling och förbättring av äldreomsorgens måltider är dagcentralen Glada Laxen av strategiskt värde för Måltidsservice. Köket går redan idag att laga viss mat i och det finns goda
möjligheter till fullskalig matlagning i köket efter ombyggnation. Kristinagårdens kök skulle då kunna serva inte bara Kristinagården utan eventuellt även
ytterligare något särskilt boende med mat lagad nära matgästen. Genom att överta Glada Laxen får Måltidsservice och Teknik- och fritidsnämnden större rådighet att organisera framtidens äldremat på ett effektivt och kvalitativt sätt.
Förutom Isabellagården är det bara Kristinagården där det finns reella möjligheter att skapa matlagning nära matgästen inom äldreomsorgen i Strängnäs kommun. Måltidsservice ser därför att det finns ett stort värde i att utveckla det kök och den verksamhet som finns där idag.
Måltidsservice ser goda möjligheter att bedriva lunchrestaurang för i första hand pensionärer i ordinärt boende samt för Kristinagårdens boende. Närheten till kommunhuset gör också att tjänstepersoner och förtroendevalda har möjlighet att träffa och samverka med äldre matgäster vilket ökar möjligheten till dialog mellan denna invånargrupp och kommunens representanter.
Personal och kompetensförsörjning
För att Måltidsservice ska kunna genomföra ett övertagande och kunna utveckla verksamheten enligt intension, krävs att personalen har kockutbildning och möjlighet att kunna utveckla matlagningen över tid. Kristinagårdens kök är i dagsläget inte anpassat för fullskalig matlagning, men med kockar på plats finns ändå möjligheten att utveckla matlagningen då kunnande och erfarenhet till viss del kan ersätta bristerna i kökets lokal, utformning och utrustning. Det är därför av stor vikt att Måltidsservice har möjlighet att bemanna köket med därför avsedd kockutbildad och erfaren personal. Detta är en grundförutsättning för beslutet att överta köket och lunchserveringen på Glada Laxen.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Enligt de beräkningar som Måltidsservice tagit fram i samband med denna utredning krävs ca 30 dagliga matgäster för att verksamheten ska kunna drivas med ekonomi i balans, detta är rimligt med tanke på de förändringar som
Måltidsservice avser att genomföra i samband med ett övertagande. De viktigaste förändringarna är
- Personaltimmar anpassade till antalet matgäster och verksamhetens intäkter
- Erbjudande om dagens lunch utan krav på förbeställning - Möjlighet till försäljning av smårätter, soppa, sallad och fika
- Eventuellt ett erbjudande om matlåda att ta med hem för de pensionärer som hellre äter i hemmet men inte vill eller kan laga egen mat, eller som ett alternativ till helgens måltider.
- Samverkan med intresserade föreningar för att utveckla ett
luncherbjudande med till exempel matlag, lunch och underhållning, lunch
PROTOKOLLSUTDRAG
Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum
2020-09-22 3/4
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
i samband med föreningsträffar eller liknande. Syftet med dessa
aktiviteter är att locka fler äldre till restaurangen, bryta ensamhet och ge fler äldre möjlighet att på ett enkelt sätt äta näringsrikt och gott.
Sammantaget finns goda skäl att tro att antalet gäster till lunchserveringen blir så många att intäkterna kan täcka kostnaderna. Då Måltidsservice är en
intäktsfinansierad verksamhet kan Glada laxen endast drivas i Måltidsservices regi om verksamheten bär sig ekonomiskt över tid. Verksamheten på Glada Laxen kan i framtiden komma att förändras eller upphöra, beroende på ekonomiska förutsättningar och inriktning på Måltidsservices uppdrag.
Sett över tid är det nödvändigt att investera i kökets lokal och utrustning för att möjliggöra fullskalig matlagning alla dagar i veckan. Måltidsservice avser att under hösten beställa en genomgång och offert hos SFAB för en kostnadskalkyl avseende en sådan ombyggnation. Efter ett övertagande kommer Glada Laxen ingå i Måltidsservices lokal- och utrustningsplanering som görs i samråd med SFAB för långsiktig lokalplanering och investering av utrustning.
Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.) Bra måltider i äldreomsorgen
Livsmedelsverkets råd för måltider inom äldreomsorgen ligger till grund för de måltider som idag lagas och serveras av Måltidsservice och som också regleras i det avtal om måltider som föreligger mellan Socialkontoret och Måltidservice (TSN/2018:355). I råden ”Bra måltider i äldreomsorgen” lyfts fem
framgångsfaktorer för bra måltider: individanpassning, kunskap och kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan mellan yrkesgrupper samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten. Råden anger också att det bör finns en genomförandeplan för dygnets alla måltider och tydlig
arbetsfördelning.
Preliminär Flerårsplan 2021-2023 och majoritetsförklaring
Mandatperiodens arbete ska föras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen. Den politiska majoriteten och kommunkoncernens organisation ska under mandatperioden:
Ständigt prioritera och värna våra kärnverksamheter skola, vård och omsorg
Intensifiera arbetet med att stärka folkhälsan hos invånare och medarbetare
Kommunfullmäktiges övergripande mål
De mål som kommunfullmäktige beslutat om och som direkt kan relateras till hållbara måltider för äldre är:
I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.
PROTOKOLLSUTDRAG
Teknik- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum
2020-09-22 4/4
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Koppling till Agenda 2030, specifika mål och delmål
Mål 2 Ingen hunger, delmål 2:2 Utrota alla former av felnäring.
Måltiderna bidrar med de näringsämnen som är viktiga för målgruppens behov.
Undernäringen hos äldre kan minskas med ett brett utbud av små rätter, anpassning till individens önskemål och socialt umgänge.
Mål 3 God hälsa och välbefinnande, delmål 3.4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa.
Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död. Näringsrika måltider i offentlig sektor ger alla möjlighet att äta hälsosamt och kan ge inspiration till bättre matvanor generellt. Det främjar hälsan på kort och lång sikt.
Mål 12 Ansvarsfull konsumtion och produktion, delmål 12.3 Halvera matsvinnet i världen.
Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
De offentliga köken arbetar varje dag för att ta tillvara maten och minska onödigt matsvinn i kök, servering och på matgästernas tallrikar. Genom mätningar och förändringar i arbetssätt, rutiner och servering men också genom samverkan med andra parter, såsom vård och omsorgsverksamheter och de äldre själva kan matsvinnet minskas och mer mat hamna i magen.
Uppföljning
Uppföljning sker i samband med delårsrapporteringen, för såväl ekonomiska som målrelaterade effekter.
Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas
Beslutet skickas till Socialnämnden
____________________
Till
Socialkontoret
Ang. Glada Laxen.
Ref till brev från SRF datera 2020 05 12 och er förfrågan 20 0715.
Medlemmarna i vår förening har en eller flera
funktionsnedsättningar och majoriteten av våra medlemmar är över 80 år.
Det medför att de behöver stöd från ledsagare eller skicklig personal på restaurangen. Situationen medför att vi har svårt att arrangera aktiviteter för andra.
I dagsläget upplever vi att Glada Laxens utbud riktar sig till boende på Kristinagården, deras besökare och ett fåtal externa lunchgäster.
Det är tänkbart att våra medlemmar kan bidra till att öka Glada Laxens omsättning om utbudet ändras så att det riktar sig till en bredare kundkrets.
Det vore djupt olyckligt om Glada Laxen avvecklas utan att kommunen ersätter den med någon annan likvärdig lösning. En sådan situation skulle leda till ökad ensamhetskänsla och förvärra den sociala isoleringen hos våra medlemmar.
2020 08 13
Styrelsen SRF Strängnäs
Ulf Norström
ordförande
Ämne: Glada Laxen
Från: Mona Sundström <mona.sundstroem@gmail.com>
Till: E-post Socialnämnden Mottaget: 2020-08-20 10:51:12
Medlemmar i Strängnäs demensförening har i flera års tid träffats var 14-e dag på Kristinagården.
Dessa träffar har möjliggjort att anhöriga till personer med en demenssjukdom har kunnat
diskutera och utbyta erfarenheter.För att bryta isoleringen som lätt uppstår då någon i familjen är dement är dessa träffar värdefulla.Om det hjälper verksamheten för Glada Laxen är vi inte främmande för att lägga våra träffar i anslutning till lunchen.
Vi hoppas att det finns lösning på Dagcentralen Glada Laxen.
Strängnäs demensförening Strängnäs 200820
Mona Sundström
Socialnämnden 20200828
Att Eva Alama Strängnäs kommun
Dagcentralen Glada Laxen
Undertecknande organisationer för pensionärer i Strängnäs tätort har ombetts att inkomma med kompletterande synpunkter på budgetärendet om nedstängning av Glada Laxen.
Strängnäs bör vara en kommun där kommunmedborgarna står i centrum, för att leva ett bra liv med goda kommunikationer med omgivningen, både fysiskt och psykiskt. Pensionärerna är en allt viktigare del av invånarna i kommunen, då ett stort antal människor efter sitt avslutade yrkesliv väljer Strängnäs som hemort. I många kommuner ses pensionärer som en belastning, vilket vi anser att en stängning av Glada Laxen ger uttryck för. Vi vet att många pensionärer i Sverige har en mycket låg pension och har svårt att få ekonomin att gå runt, samtidigt som många pensionärer lever ett ofrivilligt ensamt liv. Dessa frågor utgör en stor del av vårt arbete och där anser vi att ett ökat samarbete behövs, speciellt hur tilldelade medel från t.ex. Socialstyrelsen används.
I utredningen om mötesplatser i kommunen framkom att i tätorten finns ingen. Multeum och Pensionärernas Hus, tillsammans med de olika studieförbundens lokaler, utgör samlingsplatser för våra medlemmar. Varför inte omvandla Glada Laxen till en mötesplats där vi kan utveckla vår verksamhet samtidigt som möten mellan generationer och föreningar underlättas? Läget på Kristinagården kan inte vara bättre, mitt i centrum! Det är ingen utopi att ett tiotal pensionärer kan äta lunch där varje dag.
Idéer för nya aktiviteter flödar men är svåra att genomföra då allt inte ryms inom Pensionärernas Hus lokaler, då det finns begränsningar i hur dessa kan användas.
- När pandemin är över kan vi ordna ”små grupper” och prata matminnen och om vi får tillgång till ett kök (tex på avdelningen där man bor) kan vi laga något enkelt och äta tillsammans en mötesplats för Strängnäs.
- Rundabordssamtal, som vi tidigare genomfört med funktionshinderrörelsen.
- Minns ditt 40, 50, 60-tal mm med film, musik, bilder.
- Systuga, sticka och virka, äldre klädstilar etc.
Vi vill att Strängnäs skall vara en levande kommun där pensionärer väljer att leva, med ett aktiverande och utvecklande liv. Därför bör kommunen satsa på en mötesplats för äldre och yngre där Glada Laxen kan stå i centrum och där inte ekonomin är den avgörande faktorn för aktiviteter. Vi föreslår att en samordningsplan upprättas mellan kommun och föreningsliv både när det gäller planering och finansiering.
Tillsammans kan vi motverka ofrivillig ensamhet!
PRO Strängnäs SPF Seniorerna Strängnäs
Eva Strömberg Sven Olof Ersmarker
Ordf. Ordf.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Socialkontoret Dnr SN/2020:433-032
2020-09-10 1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Camilla Nguyen 0152-290 52
Socialnämnden
Förslag till ny riktlinjer för bostadsförsörjningen i
Strängnäs kommun 2020 - 2025 med utblick mot 2029, remissyttrande
Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att
1. anta nedanstående yttrande som svar till Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden avseende Förslag till nya riktlinjer för bostadsförsörjningen för Strängnäs kommun.
Yttrande
Socialnämnden är positiv till förslaget men vill ha möjlighet att uppdatera uppgifterna/statistiken i analysdel 2 för nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Strängnäs kommun, 2020-2025, med utblick till 2029.
Bakgrund
Strängnäs kommun har tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för bostadsförsörjningen, för år 2020 - 2025, med utblick mot 2029.
Med anledning av detta bjuder Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden in till samråd kring den framtida bostadsförsörjningen i kommunen. Samrådet är en process där riktlinjerna utvecklas i samverkan med invånare,
organisationer, kommun och andra berörda, utifrån inkomna synpunkter.
Strängnäs kommun samråder med kommuninvånare, föreningar, organisationer, grannkommuner, länsstyrelse, regioner och andra berörda för att få synpunkter på förslaget.
Beredning
Förslaget har tagits fram genom en bred samverkan både internt i kommunen samt med många olika lokala aktörer.
Arbetet med att ta fram kommunens nya riktlinjer för bostadsförsörjning,
processplanerades ingående under sommaren 2019. En målsättning var tidigt att nå bredast möjliga förankring samtidigt som att framdriften också säkerställdes.
Startskottet för arbetet utgjordes av ett stort bostadsseminarium/workshop den 1 oktober 2019, där byggaktörer, förvaltare, mäklare, lokala banker, representanter från lokalt näringsliv, ledande politiker från kommunens olika nämnder, ledande tjänstepersoner samt tjänstepersoner med ansvar på området deltog från
kommunledning samt socialkontor och samhällsbyggnadskontor. Via
2/3
redovisningar av statiskt underlag om bostadsmarknaden och hushållens villkor samt även av kommunens framtida översiktliga ställningstaganden i den fysiska planeringen, genomfördes olika workshopar i flera led, med mycket givande resultat. Tillsammans skapade vi då grunden för de nya riktlinjerna.
Utifrån ett koncept till riktlinjer har dialog förts med kommunens olika råd samt med en referensgrupp bestående av aktörer på bostadsmarknaden i Strängnäs.
Inspel i dialogen har givit ”genljud” på innehållet i föreliggande förslag som också har reviderats där behov funnits. Samtliga medlemmar i Rådet för seniorfrågor, Rådet för tillgänglighetsfrågor, Ungdomsrådet samt referensgruppen: aktörer på bostadsmarknaden, har varit föremål för konceptdialogen.
Ett flertal interna workshopar med ledande politiken och tjänstepersoner hölls under hösten och vintern
Utöver det har information, också med möjlighet till inspel, hållits för kommunstyrelsen, socialnämnden samt för miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden och styrelsen för SBAB.
Sammantaget har två externa dialoger hållits, fyra informationer till nämnderna och styrelsen för SBAB samt fem stycken interna workshopar för att ta fram innehåller i riktlinjerna och insatserna.
Arbetet har letts av en styrgrupp, bestående av chef för
samhällsbyggnadskontoret (projektägare, ordförande i styrgruppen), chef för socialkontoret och VD för Strängnäs Bostads AB (SBAB). Styrgruppen har bl a processat inspelen samt lett arbetet vidare. En arbetsgrupp fanns även bestående av utredare/samordnare på Samhällsbyggnadskontoret (projektledare) samt utredare på Socialkontoret och bostadschef på SBAB.
Kommunen, via Samhällsbyggnadsnämnden, skickar ut förslaget till nya riktlinjer på en bred remiss. Internt inom kommunen kan alla nämnder och bolag lämna synpunkter. De olika råden likaså. Allmänhet, föreningar (bl a hyresgästförening och villaägarna) och organisationer i Strängnäs kan också lämna synpunkter under remisstiden.
Länsstyrelsen, grannkommuner och regioner bereds möjlighet att yttra sig över remissen.
Därpå kommer Samhällsbyggnadskontoret att skriva svar på inkomna synpunkter och revidera handlingarna efter behov. Förhoppningen är att bostadsförsörjningsplanen kan av kommunfullmäktige under senare delen av 2020.
3/3
Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen
Aktiviteter i enlighet med förslaget till riktlinjer för bostadsförsörjningen kommer att planeras och genomföras inom ramen för plan- och byggnämndens budget.
Uppföljning
Uppföljning inom ramen för den löpande redovisningen.
Beslutsunderlag
Förslag till Strängnäs kommuns riktlinjer och insatser för bostadsförsörjning 2020-2020 med utblick mot 2029.
Hushåll och grupper på bostadsmarknaden i Strängnäs. Analysdel 1 och 2 för nya riktlinje för bostadsförsörjning i Strängnäs kommun, 2020-2025 med utblick till 2029.
Kartbilaga bostadsplanering.
Beslutet skickas till
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Karin Krönenstedt Camilla Nguyen
Socialchef Utvecklare/Controller
1
FÖRSLAG TILL
STRÄNGNÄS KOMMUNS RIKTLINJER
OCH INSATSER FÖR
BOSTADSFÖRSÖRJNING 2020-2025
– MED UTBLICK MOT 2029
2
Innehåll
Inledning ... 4
Kommunens bostadsförsörjningsansvar... 4
Strängnäs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen ... 6
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Strängnäs kommun, år 2020-25 ... 7
Insatser för bostadsförsörjningen, år 2020-25 ... 11
Framtagande av riktlinjerna ... 17
Kommunala mål ... 17
Mellankommunalt samarbete i Fyra Mälarstäder, med gemensam utvecklingsplan (GUP 2020) ... 21
Regionala mål ... 21
Nationella lagar och mål ... 22
ARBETSPROCESSEN ... 24
3
4
Inledning
Kommunens bostadsförsörjningsansvar
Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i en kommun och ger förutsättningar för såväl tillväxt som välfärd. Attraktiva bostäder och bostadsmiljöer är en viktig faktor för att attrahera människor att bosätta sig i kommunen. När företag rekryterar arbetskraft är tillgången till attraktiva bostäder en viktig faktor.
Ett brett utbud av bostäder i varierande boendeformer och i väl fungerande boendemiljöer är viktigt för att människor ska kunna tillgodose sina behov i olika skeden av livet och kunna anpassa boendet efter livssituationen. Kommunen behöver planera boenden för alla grupper i samhället utifrån olika behov, önskemål och betalningsförmåga, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Att utveckla boende, bidrar till hela kommunens utveckling och är därför en viktig del av kommunens strategiska planering.
Kommunen ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Det kommunala ansvaret är planering av bostadsförsörjning,
planläggning och andra åtgärder som krävs för att bostäder ska kunna byggas.
Det kommunala uppdraget omfattar normalt inte att bygga ordinära bostäder.
Rollen är att skapa förutsättningar för tillkomsten av bostäder.
Bostadsförsörjning handlar både om att bygga nytt och att utveckla det befintliga beståndet, vilket kan behöva anpassas när behoven förändras.
Lagen om bostadsförsörjningsansvar
Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun under varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen, vilka ska beslutas av kommunfullmäktige. Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning förbereds och genomförs. I riktlinjerna klargör kommunen sina bostadspolitiska mål, medel och ambitioner.
Riktlinjerna ska vara vägledande underlag i översiktsplanering och
detaljplanering, vad gäller bedömningar och ställningstaganden. Riktlinjerna kan också fungera som underlag för exploatering samt för olika handlingsplaner och åtgärder som ska främja byggande i kommunen.
Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska innehålla kommunens mål för
bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
5 Arbetet med kommunernas bostadsförsörjning kopplar även till annan
lagstiftning, vid sidan om lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Några exempel är: Bostadsbyggande som ett allmänt intresse i plan- och
bygglagen; Bestämmelser i socialtjänstlagen om kommunens ansvar för boende för personer med funktionsvariation samt äldre människor; Bestämmelser om särskilda boendeformer i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning kan ses som en process i fyra steg:
Riktlinjerna ska grundas på en analys av kommunens demografiska utveckling, bostadsefterfrågan, bostadsbehov för särskilda grupper samt
marknadsförutsättningar. Själva riktlinjerna ska beslutas av kommunfullmäktige.
För att riktlinjerna ska få genomslag behövs sedan någon form av
genomförandestrategi och en årlig uppföljning, vilket är ett bra underlag för beslut om översyn av riktlinjerna. Om förutsättningarna för de antagna riktlinjerna förändras, till exempel genom att befolkningen minskar eller ökar eller att de demografiska förhållandena ändras, ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige.
Strängnäs kommuns modell för arbete med bostadsförsörjning, utifrån Boverkets rekommendationer:
6
Strängnäs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen
Grundläggande för bostadsförsörjning, kvalitativa boendemiljöer och Strängnäs kommun som attraktiv boendeort, är att kommunen utvecklas hållbart. Hållbar utveckling
förutsätter balans mellan de tre perspektiven miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet förutsätter trygga och attraktiva boendemiljöer som ger möjlighet till möten mellan människor. Miljömässig hållbarhet måste beaktas både på kommunövergripande nivå och i varje bostadsprojekt, från planering till genomförande och förvaltning, för att minimera klimatpåverkan och möjliggöra energiomställning. Ekonomisk hållbarhet skapas dels genom att kommunen beaktar och möjliggör tillväxt i mellankommunalt samspel och genom att Strängnäs kommun möjliggör för en årlig befolkningstillväxt runt 1,5 procent och anpassar bostadsbyggandet för att kunna bibehålla kvalitet i offentlig service.
Riktlinjerna har tagit avstamp i relevanta nationella, regionala och kommunala mål för samhällsutveckling och bostadsplanering. Bostadsmarknaden och prognoser för
befolkningsutveckling har analyserats och materialet har utgjort underlag till riktlinjerna, vad som ska byggas och till vem.
Den kvalitet som uttrycks i riktlinjerna grundar sig främst på kommunens vilja och ambition, identifierad i bred dialog inom kommunen samt med olika aktörer, vilka bidrar till positiva effekter som är betydelsefulla för Strängnäs ambition att bli en hållbar och dynamisk tillväxtkommun.
STRÄNGNÄS KOMMUNS FEM RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING
1. Boende för alla, i ett hållbart växande Strängnäs, där människor kan mötas, vara aktiva och trivas
2. Strängnäs attraktivitet för boende ska förädlas utifrån utveckling av nuvarande ortidentiteter och förstärkas genom fler bostäder i attraktiva lägen
3. Med användning av Strängnäs läge och naturliga förutsättningar skapar vi goda boendemiljöer, med meningsfull fritid
4. God samhällsservice, med skolor och förskolor i framkant, ger en bra plats för boende 5. Effektivare samhällsbyggnadsprocess med bättre samordning, samverkan och dialog för ökad tydlighet
7
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Strängnäs kommun, år 2020-25
1.BOENDE FÖR ALLA, I ETT HÅLLBART VÄXANDE STRÄNGNÄS, DÄR MÄNNISKOR KAN MÖTAS, VARA AKTIVA OCH TRIVAS
Genom långsiktig planering, god planberedskap, egna insatser samt med ett gott samarbete med bostadsmarknadens aktörer, ska Strängnäs kommun säkerställa bostadsbyggnation samt en god bebyggd miljö i attraktiva hållbara
levnadsmiljöer för kommuninvånarna, oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsvariation.
Strängnäs kommun planerar och agerar för hållbar tillväxt samt arbetar utifrån olika befolkningsgruppers bostadsefterfrågan och preferenser. Runt 250-310 bostäder bör färdigställas per år, innebärande en tillväxt runt 1,5 procent per år.
Hållbar tillväxt innefattar att kommunens service, i form av skolor, äldreomsorg mm. följer och anpassas till utvecklingen.
Bostäder för alla skapas genom att utbudet möter efterfrågan. Utbudet av olika upplåtelseformer och bostadstyper ska balanseras mot hushållens behov och rådande hushållsstruktur ska sökas bibehålls.
Det erbjuds olika bostadsformer som passar olika behov i olika miljöer. Den demografiska efterfrågebilden påverkar planering och val av insatser.
Tillsammans med olika aktörer verkar vi för att särskilda gruppers behov tillgodoses.
För att skapa förutsättningar för kostnadseffektiva investeringar i
samhällsfastigheter och kompletteringar i bostadsutbudet, för bl a de äldre, ska kommunen upprätta en markstrategi och verka för överenskommelser med olika aktörer. Kommunens fastighetsbolag kan aktiveras för att komplettera
bostadsutbudet.
Kommunen ska verka för en effektiv samhällsbyggnadsprocess och vara lyhörd för aktörers förslag samtidigt som kommunen upprätthåller en god bebyggd miljö, med en god gestaltning.
I en tillväxtkommun behöver olika storlekar och sorter av bostäder tillkomma även under en svag konjunktur. Vi söker tillsammans överbrygga
lågkonjunkturer.
8 Genom att planera för bostäder i attraktiva lägen och attraktivitet i
levnadsmiljön, kan intresset för bostäder kvarstå. Större
anläggningsinvesteringar inom rekreation och kultur samt resor och hotell kan driva på intresset för bostadsinvesteringar i Strängnäs.
Våra kommunala fastighets- och bostadsbolag kan aktiveras vid en sämre konjunktur.
En utökad tomtkö kan även ge förutsättningar för nybyggnation, då bostadsaktörer avvaktar.
2.STRÄNGNÄS ATTRAKTIVITET FÖR BOENDE SKA FÖRÄDLAS UTIFRÅN UTVECKLING AV NUVARANDE ORTSIDENTITETER OCH FÖRSTÄRKAS GENOM FLER BOSTÄDER I ATTRAKTIVA LÄGEN
Kommunen ska följa den övergripande utvecklingsstrategin i översiktsplanen innebärande att vi tar vara, vidareutvecklar och marknadsför varje orts karaktär och unika egenskaper:
1. Fortsätt att stärka utvecklingen kring kommunens järnvägsstationer i Strängnäs stad och i Mariefred / Åkers styckebruk.
2. Främja ett levande stadsliv i kommunens centralort.
3. Skapa förutsättningar för Stallarholmen att utvecklas.
4. Främja en levande landsbygd på ett hållbart sätt.
Strängnäs är även en plats för företag och företagsamma människor, med tillgång till en bred arbetsmarknad. Vi ska planera för nya bostäder, arbetsplatser samt handel och service i goda kommunikationslägen, för att åstadkomma en attraktiv hållbar kommun.
För att förbättra tillgången till en bred arbetsmarknad behöver vi satsa på infrastruktur och goda kommunikationer, både lokalt i anslutning till bostadsområden och regionalt, för att öka tillgängligheten till och från kommunen.
Ett brett utbud av bostäder, där nuvarande fördelning på upplåtelseformer utvecklas efter hushållens behov, möjliggör för många att kunna bo i kommunen, vilket också kan skapa förutsättningar för en bred lokal kompetensförsörjning för företagen.
9 Att möta efterfrågan på hotell, handel och kontor i centrala lägen är viktigt.
Genom att vi planerar för att komplettera platsens nuvarande utbud, med intressanta platser samt stråk för möten, kan Strängnäs bli attraktivare för fler.
3.MED ANVÄNDNING AV STRÄNGNÄS LÄGE OCH NATURLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR SKAPAR VI GODA BOENDEMILJÖER, MED MENINGSFULL FRITID
Strängnäs har många tillgångar som är gynnsamma. Mälarvattnet med de långa strandlinjerna. Naturområden med varierande skogs- och ängsmark. Medeltida kulturmiljöer i de äldre stadskärnorna samt bruksmiljö. Herrgårdslandskap och bybildningar på landsbygden.
Vår centrala position i Mälardalen, med närhet till storstaden och större städer, gör att många kan flytta hit, men pendla till arbetet. Strängnäs kan komplettera utbudet i den större regionen, genom användning av läget och våra naturliga förutsättningar.
Kommunen vill tillvarata den kulturhistoriska bebyggelsen och utveckla en god levnadsmiljö i och kring boendet.
Kommunen vill dra fördel av Mälarens vatten och förverkliga städerna (Strängnäs och Mariefred) samt tätorten (Stallarholmen) vid Mälarens vatten.
En god bebyggd miljö gör Strängnäs till en hållbar boendekommun. Vi kan öka trivsel och motverka uppkomst av utanförskap genom att tillse att det finns olika boendeformer och goda levnadsmiljöer i bostadsområden, som attraherar många.
Hållbara bostadsområden innefattar blandade upplåtelseformer och goda boendemiljöer som är trygga, säkra, tillgängliga och hälsofrämjande samt energieffektiva.
En god bebyggd miljö innefattar i Strängnäs en nära tillgång till naturområden och parker för rekreation samt lek och fritid, vilket ger möjlighet till
återhämtning och samvaro.
10 4.GOD SAMHÄLLSSERVICE, MED SKOLOR OCH FÖRSKOLOR I FRAMKANT,
GER EN BRA PLATS FÖR BOENDE
Samhällsservice ska vägas in i planeringen för att uppnå attraktivitet i boendet.
Kommunen ska planera för förskolor, skolor och äldreboenden i takt med utbyggnaden av Strängnäs.
För att möta de allt fler äldres behov behöver gemenskap, trygghet och service stärkas och valfriheten behöver öka i det egna boendet. Detta kan ske genom utveckling av nuvarande bostadsbestånd, exempelvis med hiss, samt med kompletterande boendeformer. I ett livscykelperspektiv medför detta att ett frigörande av andra bostäder i flyttkedjan möjliggörs.
Genom attraktivt hållbart boende, med en skola i framkant, ges ökad attraktivitet för unga att inflytta och återflytta till Strängnäs. Vi ska satsa på multifunktionella byggnader och goda konceptbyggnader för förskolor och skolor samt för särskilda boenden. Vi ska uppmuntra privata initiativ och driftsformer och göra egna satsningar i kommunal regi.
5.EFFEKTIVARE SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS MED BÄTTRE SAMORDNING, SAMVERKAN OCH DIALOG FÖR ÖKAD TYDLIGHET
För att kunna verka gemensamt, både inom kommunen och externt till olika aktörer, är kommunikation och tydlighet viktigt. Det behövs en god förståelse för parternas olika roller och villkor.
Genom nätverkande och tidiga dialoger kan vi skapa förutsägbara processer i markupplåtelser och byggande.
Genom en öppenhet och tydlighet i kommunikationen om förutsättningar och underlag för marknadens och kommunens analyser, runt boende och
exploatering, ges möjligheter till en effektivare process, där service, positivt bemötande och kompetens gör det enkelt att möta kommunen.
Marknadsföring av Strängnäs kommun sker genom att kommunen och aktörer på bostadsmarknaden samverkar.
11
Insatser för bostadsförsörjningen, år 2020-25
Kommunen har olika verktyg till sin hjälp i arbetet med bostadsförsörjning, däribland översikts- och detaljplanering, bygglov, markägande och strategiska markförvärv samt ägardirektiv till kommunalt bostadsbolag. Här nedan beskriv de övergripande insatser som Strängnäs kommun ska arbeta med för att nå riktlinjerna för bostadsförsörjningen.
Dessa insatser kommer att konkretiseras med aktiviteter och ansvarsfördelning i kommunens fortsatta arbete.
Strängnäs kommun arbetar utifrån en målstyrningsmodell. Varje mandatperiod beslutar kommunfullmäktige om övergripande och strategiska mål och varje år beslutar respektive nämnd och bolagsstyrelse om åtaganden för att möjliggöra de övergripande målen.
Strängnäs kommuns arbete med bostadsförsörjning är och ska vara en
kontinuerligt pågående process som berör flertalet av kommunens verksamheter.
Riktlinjerna för bostadsförsörjning, liksom mål i andra strategiska styrdokument, föreslås ligga till grund för nästa mandatperiods övergripande mål. Respektive nämnd och bolagsstyrelse föreslås besluta om åtgärder för att nå kommunens mål. Åtagandena kan sedan följas upp som en del i den ordinarie uppföljningen av mål och åtaganden.
Genom att varje berörd förvaltning successivt kan definiera och följa upp såväl aktiviteter som indikatorer för hållbar bostadsförsörjning, utifrån riktlinjerna, kan en målstyrd, flexibel och effektiv handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning skapas för perioden 2020 och framöver.
Riktlinjerna åskådliggör också bostadsintresset för den långsiktiga fysiska planeringen och ska således ligga till grund för bostadsintresset i ny kommunomfattande översiktsplan för Strängnäs kommun.
UTIFRÅN RIKTLINJERNA FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING HAR INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN IDENTIFIERATS INOM TRE INSATSOMRÅDEN:
– Fysisk planering och exploatering
– Samverkan, effektiva processer och dialog – Insatser för social hållbarhet
Insatserna bidrar i varierande grad till att möjliggöra och genomföra riktlinjerna. Varje insats kopplar därför inte till bara en av riktlinjerna.
12
Insatser för fysisk planering och exploatering
Avgörande för kommunens roll i arbetet med bostadsförsörjning är att arbeta med insatser för fysisk planering och exploatering, vilket bland annat handlar om aktiv översiktlig planering, planberedskap och detaljplaner, bygglov och markinköp. Det handlar både om att möjliggöra bostadsbyggande och att säkerställa funktioner och kvaliteter så som service, näringsliv, infrastruktur, mötesplatser och rekreation- och fritidsmiljöer. Insatser för fysisk planering och exploatering som kommunen ska arbeta med är:
Bedriv en aktiv översiktlig planering som pekar ut lämpliga lägen för bostäder och som redovisar riktlinjer och tydliga ställningstaganden för att underlätta efterföljande arbete med detaljplaner och bygglov. Digitalisering kan ge
förbättrade möjligheter att förnya och upprätthålla en aktuell planering. För att nå ett hållbart byggande behöver kommunen leda och vara framsynt. En god planering och hållbar utveckling av kommunens innefattar omvärldsbevakning och analys av demografiförändringar.
En utveckling av kommunens processer och regler vid försäljning och upplåtelse av mark behövs för att åstadkomma varierade upplåtelseformer.
Ta fram en aktuell markstrategi som möjliggör för strategiska markinköp i lägen som är attraktiva för utveckling och i lägen som kan vara attraktiva för byten eller kompensationssatsningar. Kommunen ska bli aktiv som markägare och ha en markreserv. Kommunen behöver ta fram riktlinjer för tomrättsupplåtelser, som bl a ska innefatta hur upplåtelseformen kan styras.
Håll en god planberedskap och följ årligen upp, genom att redovisa möjliga antalet bostäder i byggrätter i detaljplaner som vunnit lagakraft och där startbesked ännu inte lämnats. Minst två års bostadsproduktion ska finnas i planberedskap.
För att undvika att projekt inte startar eller avslutas i tid samt för att kommunen ska kunna fullgöra intentionerna för bostadsförsörjningen för olika grupper, ska kommunen vara tydlig i avtal med exploatören, genom uttryckliga krav vid markförsäljning eller då tomträttsupplåtelse aktualiseras. Återtagande av mark eller viten samt upphävande av tomträttsavtal kan bli aktuellt, om kraven inte uppfylls. Samtidigt behöver hänsyn för genomförandemöjligheten utifrån rådande konjunkturläge visas.
Insatsen byggherreforum i detaljplanskedet, dvs. att inbjuda några aktörer i en markanvisning, för att tillsammans ta fram en detaljplan, kan aktualiseras vid behov.
13 Genom flexibla och framtidssäkra detaljplaner, skapas förutsättningar för ändrad användning ur ett livscykelperspektiv. I god beredskap ingår att tidigt planera för kommunikationer med kollektivtrafik, med fortsatt utveckling av gång- och cykelvägar.
Kommunen kan vara positiva till standardhus och samtidigt ha krav på hållbart byggande och en god bebyggd miljö.
Vid byggnation i egen regi, kan kommunen söka uppföra flexibla byggnader och samlokalisera verksamheter.
Planlägg och genomför stora bostadsutbyggnader, i dialog med exploatörer, i linje med översiktsplanens intentioner, och öka byggnationen i närheten av våra tågstationer.
Etappindela stora utbyggnader, om det sker en stor utbyggnad som ger
svårigheter för planering och stora kostnader för service och infrastruktur. Vid större utbyggnader är det även viktigt att söka erbjuda mark till fler aktörer.
Exploatörer som köper mark av kommunen ska få ett tydligt ansvar att bygga enligt överenskommelserna. Om så inte sker kan viten eller andra åtgärder tillämpas.
Fullfölj centrumutvecklingsprogrammet för Strängnäs stads stadskärna. Utveckla stadens centralortsfunktion och satsa på stadsutvecklingsprojektet i Strängnäs stad, dvs. det som finns runt omkring bostäderna och människorna, som ökar attraktiviteten samt tryggheten och gynnar hela kommunens utveckling.
Möjliggör för hotelletablering under planeringsperioden. Genomför
rekreationsanläggningarna i Larslunda och satsa på anläggningar för kulturlivet.
Satsa på samverkan för ökad attraktivitet för centrum i Mariefred, Åker och Stallarholmen, enligt befintlig centrumutvecklingsstrategi för Strängnäs kommun. Varje orts särart och identitet ska utvecklas.
Främja en levande landsbygd genom byggnation av bostäder på landsbygden som har en koppling till landsbygdens utveckling och verksamheter.
14
Insatser för samverkan, effektiva processer och dialog
Det är många aktörer och perspektiv som behöver bidra till att riktlinjerna uppfylls, såväl olika förvaltningar inom kommunen, som andra offentliga och privata aktörer behöver bidra och involveras. Avgörande för att nå målen i riktlinjerna för bostadsförsörjning är att arbeta med samverkan på olika sätt, med effektiva processer och en bra dialog. Insatser för samverkan, effektiva processer och dialog som kommunen ska arbeta med är:
Samverka inom kommunen enligt framtagen exploateringsprocess för att skapa attraktiva och funktionella bostadsprojekt som är hållbara och kostnadseffektiva över tid. Komplettera exploateringsprocessen med ansvar och rutiner, vartefter erfarenheter läggs till.
Samverka med både lokala och externa byggaktörer för att få bredd och kvalitet i bostadsutbudet, med särskilt fokus på utbud för olika grupper, där det också finns en lyhördhet för standardhus.
Samarbeta med lokala befintliga hyresvärdar och skapa nätverk med fokus på socialkontorets verksamheter, för att få ett bredare utbud och få till avtal om sociala bostäder även med privata fastighetsägare.
Utveckla kommunens interna beslutsprocess kring exploateringsekonomi.
Arbeta aktivt med kommunens investeringsprocess, utifrån behoven av bostadsbyggnationen i kommunen.
Ge ägardirektiv till Strängnäs bostadsbolag om årligt antal nya bostäder, anpassat efter utbud och efterfrågan. Bolaget bör ha en utjämnande roll, mellan hög- och lågkonjunktur eller på lägenhetsfördelning, samt säkra bostäder med sociala kontrakt, utifrån socialförvaltningens behov.
Överväg, vid större renoveringsarbeten i det egna bolagets bestånd samt, om möjligt, även i bestånd hos privata aktörer, att erbjuda en diversifierad renoveringsnivå för hushållen. En valmöjlighet kring renoveringsnivån, kan skapa förutsättningar för kvarboende för svagare hushåll och därmed undviks en överflyttning till ekonomiskt bistånd alternativt flyttning av hushållet till annan bostad.
Samverka mellan samhällsbyggnads-, social-, kultur- och utbildningskontoren kring var och när ny eller kompletterande offentlig service behöver planeras och byggas i takt med bostadsbyggande och befolkningsökning.
Samverka med övriga kommuner och dra fördel av samverkan i Fyra Mälarstäder.
15 Redovisa framdriften av plan- och exploateringsprojekt regelbundet och externt, genom exploateringsprocessens olika faser.
Vi arbetar tillsammans med marknadsföring i Strängnäs. Marknadsföring av Strängnäs kommun sker genom att aktörer på bostadsmarknaden hjälps åt i en flerårig satsning på kommunens boendemöjligheter.
Insatser för social hållbarhet
Områden med blandade upplåtelseformer och bostäder från olika tidsepoker kan bidra till en blandad befolkning. Fortsätt att möjliggöra för ett blandat utbud av olika
upplåtelseformer och typer av bostäder i olika delar av tätorterna, för att invånare ska ha valmöjligheter i sitt närområde. Mångfald i bostadsbyggandet och socialt blandat boende skapar en sammanhållen stad som motverkar segregering. Vid nya bostadsområden, ska vi söka möjliggöra för insprängda boenden för särskilda grupper.
Äldre
Genom aktiv samverkan, avtal med olika aktörer och aktivering av SFAB/SBAB, kan kommunen möjliggöra att bra boendeformer för äldre finns.
Insatser i nuvarande bostäder i ordinärt boende, hemtjänst och bostadsanpassning ger möjligheter att bo kvar i hemmet.
Trygghetsbostäder är en alternativ boendeform eller mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg.
Genom ägarstyrning av SFAB/SBAB samt via avtal i samband med
tomträttsupplåtelser, kan kommunen komplettera nuvarande bostadsbestånd med bostäder, som är mer anpassade för bl a en äldre befolkning.
Invånare med funktionsvariation
Det finns ett underskott på servicebostäder och gruppboendeplatser i kommunen, medförande att en del av våra invånare bor på boenden i andra kommuner.
Börja planera för att erbjuda plats för brukare som är externplacerade. Inventera och planera för att komplettera nuvarande boenden som kan tillgodose brukarnas behov. Utveckla stöd och trängningslägenheter för dem som kan flytta till eget boende.
Nyanlända (kommunplacerade, asylsökande, ensamkommande asylsökande barn)
Inflödet av ärenden från migrationsverket gällande ensamkommande barn och kommunplacerade personer har minskat. Kommunen har haft en arbetsgrupp som verkat kontorsövergripande då platsbehovet var som störst. Fortsätt den
16 goda samverkan som kommunens utvecklade internt samt med privata
bostadsaktörer och SBAB, för att finna ändamålsenliga lösningar, då behov finns.
Hushåll med begränsad ekonomi och hemlösa
Fortsätt att jobba med förbyggande insatser. Ge vägledning och coachning för att korta ned tiden med försörjningsstöd. Fortsätt samarbetet med lokala
fastighetsägare för andrahandsuthyrning.
Med en bred bostadsmarknad med bostäder i flera prissegement, ökar
möjligheterna till finna lämpliga bostäder för andrahandskontrakt. Genom en utvecklad kollektivtrafik, inom och utom kommungränserna, ökar möjligheterna för den arbetssökande att finna arbete.
Enligt Boverkets definition finns hemlösa i kommunen, vilka har beviljats sociala kontrakt. Utöver dessa finns troligen ett antal hemlösa personer som vistas i kommunen. Kommunen gör ett antal förebyggande insatser och ger stöd. För de mest utsatta, behöver samarbeten med civilsamhället utvecklas.
Vräkningsförebyggande åtgärder behöver vidtas och utvecklas, i synnerhet där barnperspektivet är centralt.
Skyddat boende
Det är svårt att planera proaktivt för att möta behovet av skyddat boende.
Nuvarande insatser följer behovsbilden. För insatser på området är barnperspektivet även i centrum.
Ungdomar
Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om bostäder. Det är framför allt tydligt när det gäller små lägenheter.
Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs ofta undan eftersom de många gånger saknar kötid eller bostadsmedel.
En generell satsning på bostadsbyggande, som även gynnar ungdomar, är
angelägen. För dessa är även en nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror viktig.
17
Framtagande av riktlinjerna
Arbetet med att ta fram Strängnäs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning grundar sig på inspel från många olika aktörer samt på olika underlag. Här nedan redovisas kortfattat dels hur riktlinjerna förhåller sig till andra relevanta mål och planer på såväl kommunal, som regional och nationell nivå. Dels hur arbetsprocessen sett ut.
Kommunala mål
Framtagna riktlinjer för bostadsförsörjning bidrar till att uppfylla kommunens övergripande vision samt övergripande och strategiska mål, tillsammans med beslutad utvecklingsstrategi i kommunens översiktsplan (se vidare Analysdel 1).
Strängnäs kommuns vision:
Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen
Invånarnyttan i fokus: En viktig framgångsfaktor är att kunna se saker genom invånarens ögon och låta deras nytta styra vårt sätt att arbeta.
Dialog och information är nyckelord för oss. Det vi gör hänger ihop.
Hållbar kommun: Vi ska använda våra gemensamma resurser på ett sådant sätt att vi inte äventyrar kommande generationers möjligheter. Det handlar om ekologi, men också om en hållbar social och ekonomisk utveckling. Vi ska ha ett både offensivt och innovativt förhållningssätt till hållbarhet.
I hjärtat av Mälardalen: Strängnäs kommun är en del av Mälardalen och Storstockholmsregionen. Vårt geografiska läge erbjuder en fantastisk möjlighet som vi ska utnyttja i nära samspel med andra kommuner.
Skapa: Vi nöjer oss inte med att göra som vi alltid har gjort, vi vill någonting mer, vi lyfter blicken, tittar framåt och prövar nytt för att skapa någonting bättre.
Översiktsplan 2014
Översiktsplanen (Kf 29 september 2014) identifierar sju fokusområden o Underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik o Forma variationsrika livsmiljöer där möten främjas
o Skydda landskapsbilden på lång sikt
18 o Vidareutveckla kommunens identitet som Mälarkommun
o Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar.
o Bidra till en bättre folkhälsa genom samhällsplaneringen o Främja ett mångsidigt näringsliv
Det övergripande målet om 1 % befolkningsökning, revideras i föreliggande riktlinjer bostadsförsörjning till 1,5 %. Fördelningen av utvecklingen framgår vidare av Analysdel 1. För delområdena i kommunen finns även fördjupade översiktsplaner antagna.
Riktlinjerna tar fasta på fem huvudteman i översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategi:
1. Fortsätt att stärka utvecklingen runt kommunens
järnvägsstationer i Strängnäs stad och Läggesta med Mariefred och Åkers styckebruk
Koncentrera ny bebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur runt kommunens två järnvägsstationer, vilket främjar en hållbar utveckling, pga. möjligheterna till kollektivt resande bl a. Ny
bebyggelse placeras inom en radie av tre kilometer från stationslägena för att nå god tillgänglighet. Vid byggnation längre ut krävs särskilda satsningar på
kollektivtrafik. Vid stationslägena ska ett övergripande mål vara att forma variationsrika och täta stadsmiljöer med en blandning av bostäder, parker, verksamheter och service.
Strängnäs stad
I Strängnäs stad blir det aktuellt med en stadsutveckling som går ut på kompletteringsbebyggelse, som också innebär förändringar av
befintlig stadsmiljö. Genom kompletteringsbebyggelse kan områden inom cirka fem kilometer från järnvägsstationen användas mer effektivt.
Förutom att bygga stationsnära, ska kommunen också utgå från Strängnäsfjärdens attraktionskraft. Bebyggelsetraditionen i staden är byggande i anslutning till stränderna och de offentliga stråk som nästan helt obrutna skiljer bebyggelsekvarteren från vattnet.
I staden byggs P10-området ut längs den gamla vattenvägen Eldsundsån fram till Rv 55. Staden byggs sedan vidare längs Mälarstranden längre ut och Tosterö byggs ut och kompletteras med sikte på visionen om staden kring
Strängnäsfjärden.
19 Mariefred, Åkers styckebruk och Hedlandet
För området finns närhet till järnvägsstationen i Marielund (Läggesta) med stora utvecklingsmöjligheter. Fler större projekt planeras, med ny bostads- och
verksamhetsbebyggelse, för att bättre kunna nyttja det stationsnära läget och skapa förutsättningar för ett ökat kollektivt resande. Miljön här kan, i förhållande till Mariefred, tillåta en högre och tätare exploatering.
Inom mindre än en fem kilometers radie från stationsområdet i
Marielund ligger både Mariefred och Åkers styckebruk. I Mariefred handlar den övergripande utvecklingsstrategin om att komplettera med ny bebyggelse. I Åker kan, förutom kompletteringar av nya bostäder och verksamheter i direkt
anslutning till befintlig bebyggelse, även stråket mot Marielund och
järnvägsstationen utvecklas. Även stora delar av Hedlandet kan nås inom mindre än fem kilometer från stationsområdet. Här kan områdets karaktär med
småskalig landsortsbebyggelse förstärkas.
2. Främja ett levande stadsliv i kommunens centralort Kommunen behöver fortsätta sin planering för att stärka Strängnäs stad som kommunens huvudsakliga nod för kultur- och nöjesaktiviteter, bostadsmarknad, företagande och handel. Här behövs fokusering på att skapa attraktiva offentliga miljöer, kommersiella lokaler och nya bostäder. En strategi som visar hur staden ska utvecklas presenteras i den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad – Härad. Hur stadslivet ska stärkas har behandlats under arbetet med en särskild strategi för stadsutveckling.
Ett viktigt perspektiv i utvecklingsarbetet är att stadens utbud ska vara till för boende och verksamma i hela kommunen. Genom ett fortsatt breddande av funktioner och upplevelser, ska staden bli en mer framträdande och attraktiv nod i regionala sammanhang.
Strängnäs stads kulturhistoriskt intressanta bebyggelse och direkta närhet till Mälaren, utgör tillsammans stora delar av stadens attraktionskraft. Då staden växer och förändras behöver de vattennära, offentliga miljöerna värnas och den karaktärsskapande bebyggelsen från olika epoker beaktas. Mälarens
attraktionskraft är något som inte nog kan användas och framhävas när staden utvecklas.
3. Skapa förutsättningar för Stallarholmen att utvecklas
Det Mälarnära läget, med bebyggelse på båda sidor om sundet, är en stor del av Stallarholmens karaktär. Bygden är mycket rik på kulturhistoriska miljöer och historiska lämningar.
Samhället kan tyckas vara avskilt lokaliserat i förhållande till E20 och
kommunens två järnvägsstationer, vilket kräver en välfungerade kollektivtrafik
20 och gena cykelstråk till viktiga kollektivtrafiknoder och andra målpunkter i
kommunen. Trots det kommunikationsmässigt sett mindre fördelaktiga läget har nybyggnation i attraktiva lägen gett samhället livskraft med gynnsamma
förutsättningar för enskilda entreprenörer. Planeringsarbetet i Stallarholmen inriktats på att identifiera områden/platser för bebyggelsekompletteringar där befintliga strukturer kan utnyttjas bättre, så att den service som finns kan upprätthållas. En styrande utgångspunkt när Stallarholmen utvecklas, är att närhet till väl utbyggd kollektivtrafik säkerställs.
4. Koppla samman kommunens delar/samhällen
Närmare hälften av den arbetsföra befolkning som bor i kommunen arbetar i annan kommun. Det attraktiva läget (kommunens olika delar kan nås från Stockholms centrala delar inom en timmes restid med privatbil eller kollektiva färdmedel) leder till den stora utmaningen att skapa ett hållbart transportsystem som kan tillgodose befolkningens behov av resor till arbete, utbildning,
fritidsaktiviteter och serviceutbud.
Utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv är också viktigt att kommunens invånare enkelt ska kunna ta del av företeelser och miljöer (som bidrar till en hög
levnadskvalitet) i andra kommuner. I kommunen krävs därmed en infrastruktur som kopplar samman våra städer och samhällen ur både ett lokalt och ett regionalt perspektiv.
Att tillgodose behovet av att vidareutveckla kollektivtrafiken, såväl den regionala med tåg och buss som den lokala busstrafiken har stor betydelse för en fortsatt positiv utveckling i kommunen. Samtidigt som ett av översiktsplanens
fokusområden handlar om att underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik.
5. Främja en levande landsbygd på ett hållbart sätt
I en medveten planering med syfte att skapa förutsättningar för en levande landsbygd, behöver dess potential som produktions- och rekreationsresurs tillvaratas och dess upplevelsevärden och roll som kulturbärare stärkas. Den övergripande utvecklingsstrategin innehåller att en viss andel (10 %) av
befolkningstillväxten sker på landsbygden. Den ska i huvudsak ske på sådant sätt och på de ställen där tillväxten förbättrar förutsättningarna för att kunna
tillgodose behovet av service och hållbara transporter.
Tillväxten ska inte inverka negativt på landsbygdens produktions- och
rekreationsresurser samt på dess upplevelsevärden vad gäller landskapsbild och dess roll som kulturbärare.
21
Mellankommunalt samarbete i Fyra Mälarstäder, med gemensam utvecklingsplan (GUP 2020)
Fyra Mälarstäder (4M) är ett samarbete mellan kommunerna Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås. Tillsammans är vi en framgångsrik, Mälarnära och attraktiv aktör i en expansiv tillväxtregion med drygt 340 000 invånare och 16 000 aktiebolag.
Samarbetet inom Fyra Mälarstäder utgår från en gemensam avsiktsförklaring kring tio samhällsviktiga områden samt en ny Gemensam utvecklingsplan med fyra fokusområden. Dessa är:
1. Närhet: Skapa en fysisk och digital närhet mellan Fyra Mälarstäder, med kopplingar mot omvärlden.
2. Kunskap och arbete: Fyra Mälarstäder utgör ett attraktivt sammanhang för kompetensutveckling och kunskapsutbyte, med en hållbar arbetsmarknad i fokus.
3. En Mälarnära destination: Skapa ett sammanhang där Fyra Mälarstäder tillsammans utgör en Mälarnära destination med stark attraktionskraft.
4. Livskvalitet: I Fyra Mälarstäder erbjuds livskvalitet som möter individens behov.
Det är framförallt under det sista målet som kopplingen finns till bostadsförsörjning, uttryckt i fyra stycken delmål.
Fyra Mälarstäder ska ha:
• Ett tryggt och robust samhälle.
• Natur, kultur samt Mälaren som en naturlig del av människors vardag.
• Ett varierat och kvalitativt utbud av bostäder och samhällsservice.
• Jämlika förutsättningar och ett stort utbud av möjligheter för våra invånare.
Målet är även att de fyra kommunerna ska växa betydande, och tillsammans, t o m år 2050.
Regionala mål
Sörmlandsstrategin kallas den regionala utvecklingsstrategi som visar
inriktningen för det regionala utvecklingsarbetet. Sörmlandsstrategin antogs i april 2019. En strukturbild för Sörmland är ute på remiss.
22 Sörmlandsstrategins prioriteringar
Synliggör gemensamt vilken riktning man vill att regionen ska utvecklas.
Sörmlandsstrategin har i dagsläget två beslutade prioriteringar, med bärighet på bostadsförsörjning:
• En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas.
• En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan.
Sörmlandsstrategin ansluter till den s k ÖMS-planeringen, Östra Mellansverige i samverkan. I ÖMS-planeringen finns befolkningsprognoser framtagna för varje region, vilka också har fördelats per kommun. Enligt det fördelningstal som finns uttryckt för Strängnäs kommun, förmodas kommunens tillväxt bli mycket låg, och som följd därav behövs ett litet bostadsbyggande tillkomma per år. Strängnäs kommun bortser från denna planeringsnivå. Se vidare analysdel 1, avsnitt om Bostadsbehovsbedömningar.
Nationella lagar och mål
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar beskriver kommunernas ansvar att utifrån riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Lagen innefattar bland annat krav på att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, samt krav på riktlinjernas innehåll och på vilken typ av underlag som ska ligga till grund för analysen.
Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar presenteras mer utförligt i dokumentets inledande del.
Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning
Lagen gäller mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Genom denna lag har kommunen skyldighet att efter anvisning ta emot nyanlända personer som beviljats uppehållstillstånd. Hur många nyanlända personer en kommun kan anvisas att ta emot är beroende av kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, samt hur många nyanlända och asylsökande som sedan tidigare bor i kommunen.
Övrig lagstiftning med relevans för kommunens bostadsförsörjningsansvar
