Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecimpunctata (Coleoptera, Chrysomelidae), funnen i Sverige
THOMAS JONASSON
Inledning
PA de sandiga markema i Bjiined vid Oresunds- kusten v6xer sparris (Asparagus officinalis L.) vild eller fcirvildad hiir och var. I mAnga triidgirdar odlas den ocksA. Under ett par Ar har jag med spiinning granskat Atskilliga av de sirliga bestAn- den i hopp om att fl syn pA den vackra sparrisbag- gen, Crioceris asparagi (L.). Den arten hade jag iinnu inte stiftat bekantskap med, dA jag den 7 au- gusti 1993 helt oviintat fann nAgra exemplar av sliiktingen C. duodecimpunctata (L.), den l2- prickiga sparrisbaggen (Fig. 1). Sex exemplar satt i en stor honplanta med 6nnu omogna biir. Plantan hiingde ut dver staketet frfln en nAgot vildvuxen triidgArd ndra stranden.
Sparrisbaggarnas levnadssitt och utbredning i Bjdrredstrakten
Under Aterstoden av augusti och en bit in i septem- ber underscikte jag ett 80-tal spanisbestAnd i trak- ten av Bjiirred. De flesta viixte pA iildre villatomter eller pA mark som bar spAr av tidigare odling, t.ex.
fruktodling. Jag fann ca 60 exemplar av C.
duodecimpunctata. Det stdrsta avstendet mellan fyndplatser var I km. Djuren satt nestan alltid pA
plantor med biir. Under inventeringama fann jag
Jonasson, T.: Tolvprickig sparrisbagge, crioceris duodecimpunctara (coleoptera, chryso- melidae), funnen i Sverige. [Twelve-spotted asparagus beetle, crioceris duodecimpunctata (Coleoptera, Chrysomelidae), found in Swedenl - Ent. Tidsk. ll5 (3): 103-105. Uppsala,
Sweden 1994. ISSN 0013-886x.
several specimens of the twelve-spotted asparagus beelle, crioceris duodecimpunctata (L.), were found on asparagus plants in gardens and abandoned orchards on sandy soil near the sea shore in Bjiirred (province skane, southem sweden) in 1993. The adults were feeding on ripening berries and to some extent also on phylloclades. one fully grown larva was found inside a berry. This is the first report on a breeding population of c. duodecimpunctata in Sweden.
T. Jonasson, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen fdr vdxtslqddsvetenskap, Avdet- ningenfdr entomologi, Box 44,230 53 Alnorp, Sweden.
ocksl - iintligen - tvi imagines och nAgra larver av den "vanliga" sparrisbaggen, C. asparagi.
Pi plantor med C. duodecimpunctata var en del av fyllokladiema (de barrlika "bladen") avgnagda.
Mest icigonfallande var dock de av niiringsgnag skadade biiren. Blde larv och imago gnager i des- sa. Djupa h6l avsldjade hur djuren atir (Fig. 2). I ett bdr fann jag en fullvuxen larv. Det er latt att skilja de tvfl sparrisbaggamas larver At: hos C.
duodecimpunctata dr huvudkapseln Ijusbrun, me- dan den hos C. asparagi iir gldnsande svart (Ba- lachowsky & Mesnil 1936).
Levnadssiittet hos de tvfl artemas larver skiljer sig markant. C. duodecimpunctata iiter pt biiren (Atminstone giiller detta den andra generationen i Mellaneuropa), medan C. asparagi gnager pl
grenar och fyllokladier (Balachowsky & Mesnil 1936, Schmitt 1988). BAda artema iirmonofaga pfl sparris (Koch 1992). Olikhetema i utnyttjandet av vdrdvdxten ar ett vackert exempel pA hur nisch- separation m<ijliggrir samexistens i tid och rum mellan niirstiende arter.
Utbredning och spridning utanfiir Sverige Enligt Lucht (1987) finns C. duodecimpunctata i
103
Thomas Jonasson
Fig. l. Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecim- punctata, pd en gren av vdrdvtixten. Sk, Bjtirred, au' gusti 1993. Foto: T. Jonasson.
Tw e lv e - spot t ed as para I us be e t le, C rioce is duode cim-
punctata, on a twig of the host plant. Sk, Bjtirred, Au- gust 1993.
hela Mellaneuropa med nordgrAns i Danmark. Ba- lachowsky & Mesnil (1936) anger utbredningen frAn Spanien till Sibirien. Enligt samma kiilla in- fcirdes arten till Nordamerika (fcirsta fynd i Balti- more 1881), varefter den spred sig mycket snabbt civer kontinenten.
I Danmark har C. duodecimpunctata wder 1900-talet cikat sitt utbredningsomrAde kraftigt (Hansen 1964). Arten flyger giima (Balachowsky
& Mesnil 1936, Schmitt 1988) och torde diirfcir ha goda mcijligheter att ta nya omrAden i besittning.
Tidigare svenska fynd av l2-prickig sparrisbagge
Arten finns med i andra upplagan av Linnds
"Fauna Suecica" (Linnaeus l76l). Senare coleop-
terologer, sAsom Paykull (1799), Gyllenhal (1813) och Thomson (1866) behandlade den ock- sfl - med hiinvisning till Linn6 - som svensk. NAg- ra fynd av C. duodecimpunctata efter Linn6s tid tycks dock inte finnas publicerade frln Sverige fcirriin 1883. DA meddelade H. Gadamer fynd av bAde C. duodecimpunctata och C. asparagi frLn Biickaskog i norddstra Skine (Gadamer 1883).
Grill (1896) tog i sin skalbaggskatalog upp Ga- damers fynd och gav bida arterna hemortsriitt i
SkAne.
I 1939 lrs nordiska skalbaggskatalog (Hell6n 104
Ent. Tidskr. l15 (1994)
Fig.2. Ett omoget sparrisbAr med gnagskador orsakade av larven till Crioceis duodecimpunclata. Sk, Bitirred, augusti 1993. Foto : T. Jonasson.
An unripe asparagus berry with feeding holes made by the larva of Crioceis duodecimpunclata. Sk, Bjtirred, August 1993.
1939) uttrycks tvivel om attC. duodecimpunctata
skulle fcirekomma i Sverige. I kolumnen ftir
SkAne och Blekinge finns ett fr6getecken. Enligt Klefbeck (1962) satte Anton Jansson, som ansva- rade fdr de svenska uppgifterna i katalogen, frige-
tecken fcir gamla fynd som han betvivlade. Niir Einar Klefbeck och Oscar Sjciberg senare bear- betade underlaget fcir nesta katalog (Lindroth 1960), striiks flera arter, diiribland C. duodecim' punctata, som svenska (Klefbeck 1962). Alltse- dan dess har arten saknats i ftirteckningar tiver svenska skalbaggar (Silfverberg 1979, 1992, Lundberg 1986). Anledningen till frAgetecknet och strykningen torde vara att beliiggsexemplar saknats (fr Palm 1954: 158).
Gadamers exemplar flterfunnet!
Ett bestik pA Entomologiska museet i Lund visade, att nestan allt etiketterat material av C. duode- cimpunctata i samlingarna diir iir utliindskt. Tyska eller danska exemplar finns i J. W. Zetterstedts, C.
G. Thomsons och Thure Palms samlingar. Tvl ex- emplar utglorde undantag. Det ena Aterfanns i
taxonomiska samlingen - ett till synes gammalt, ommonterat djur som tillhdrt Einar Wir6n. Etiket- ten anger Skflne, TriidgArdh. Det iir osiikert om
"TriidgArdh" iir en biotopangivelse eller om det
Ent. Tidskr. ll5 (1994)
avser insamlarens namn. Insamlingsdatum anges ej.
Det andra svenska exemplaret Aterfanns bland elva danska 1800-talsexemplar i den geografiska samlingen. Etiketten anger fyndort, insamlings- datum och insamlarens namn enligt fciljande:
Biickaskog, juni 1870 och Gadamer! Detta bety- der att det saknade beliiggsexemplaret nu, efter mer dn hundra [r, kommit tillriitta.
Kommer den nya sparrisbaggen att etablera sig hos oss?
HittiUs har C. duodecimpunctata uppenbarligen
inte etablerat nAgon livskraftig population i Sverige. TvA "f<irsdk" kan pA sin hiijd anses vara dokumenterade tidigare - mdjligen ett pl 1700-ta- let (Linnaeus 176l) och sedan ett pA 1800+alet (Gadamer 1883). Denna gAng ser det ut att ha lyckats. Djuren i Bj2ined utgtir bevisliSen en re- producerande population. De senaste irens serie av milda vintrar i Sydsverige kan ha bidragit till
framgAngen. Vad som hiinder efter en normal eller striing vinter eterster att se.
Att C. duodecimpunctata iir nyinvandrad i syd- v?istra SkAne torde stA helt klart. Thure Palm sam- lade flitigt i omrAdet. I hans samling, som finns pfl Entomologiska museet i Lund, finns inga svenska exemplar av C. duodecimpunctata - diiremot it-
skilliga C. asparagi frln Lomma och Bjiined. En underscikning av ett trettiotal sparrisbestAnd p6 Falsterbondset i augusti 1993 gav negativt resultat betrtiffande Crioceris (A. Dufberg, pers. medd').
Sparrisen vdxer hos oss enligt Hult6n (1971) pA havsstriinder och kulturmark frAn Bohusliin till
Roslagen. Den iir mestadels fiirvildad, men anses upptriida spontant, i sin vildform, i sydtistra Dan- mark och miijligen pl siidra Sveriges kuster. Det iir pA vild och fiirvildad sparris som man kan riikna med att C. duodecimpunctata har mtijlighet att fortleva. I kommersiella sparrisodlingar har den ingen framtid. Orsaken ar inte att den skulle spru- tas ihjiil som skadeinsekt, utan att modema och velskiitta sparrisodlingar bestAr av enbart han- plantor. Denna extrema kcinsdiskriminering gcir det omiijligt fcir en biiriitande sparrisbagge att tri-
vas.
Tolvp r icki ga s parris ba g ge n
Tack
Jag vill tacka vlinnerna Alan Dufberg, Malm6, och Roy Danielsson, Zool. museet, Lund, fcir deras engagerade medverkan i jakten pA levande respektive diida exem- plar av Crioceris.
Litteratur
Balachowsky, A. & L. Mesnil 1936. Les insects nuisibles aux plantes cultiv6es. Tome second. Pars.
Gadamer, H. 1883. Meddelande. - Ent. Tidskr. 4:38.
Grill, C. 1896. Catalogus Coleopterorum Scandinaviae, Daniae et Fenniae. Stockholm.
Gyllenhal, L. 1813. Insecta Suecica. Pars III. Scaris.
Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller (Co- leoptera) - Ent. medd. 33:l-597.
Hell6n, W. (red.) 1939. Catalogus Coleopterorum Daniae et Fennoscandiae. Helsingfors.
Hult6n, E. 197 I . Atlas 6ver vextemas utbredning i Nor- den. Andra upplagan. Stockholm (Generalstabens litografi ska anstalts ftirlag).
Klefbeck, E. 1962. Catalogus Insectorum Sueciae. XVI.
Coleoptera 1960. Nf,gra fiirklaringar och tillagg. -
Opusc. Ent. XXVII: 153-174.
Koch, K. 1992. Die Kiifer Mitteleuropas, Okologie, Band 3. Krefeld (Goecke & Evers).
Lindroth, C. H. (red.) 1960. Catalogus Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae. Lund.
Linnaeus, C. 1761. Fauna Suecica. Editio altera. Stock- holmiae.
Lucht, W. H. 1987. Die Kiifer Mitteleuropas, Katalog.
Krefeld (Goecke & Evers).
Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae.
Stockholm.
Palm, T. 1954. Bidrag till k?innedomen om svenska skal- baggars biologi och systematik. - Ent. Tidskr. 75:
l5 t-161.
Paykull, G. 1799. Fauna Suecica. Insecta. Tomus II.
Upsaliae.
Schmitt, M. 1988. The Criocerinae: Biology, Phylogeny and Evolution. - /n: P. Jolivet, E. Petitpierre and T. H.
Hsiao (eds.). Biology of Chrysomelidae, 475495.
Kluwer Academic Publishers.
Silfverberg, H. (red.). 1979. Enumeratio Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae. Helsingfors (Helsingfors Entomologiska Bytesfrirening).
Silfverberg, H. 1992. Enumeratio Coleopterorum Fen- noscandia, Danie et Baltia. Helsingfors (Helsing- fors Entomologiska Bytesfcirening).
Thomson, C. G. 1866. Skandinaviens Coleoptera, Tom VIII. Lund.
105
