Berä kn i ngsöversi kt

Beredningspromemoria

Datum

2018-04-18 I 2018-04-27

Sametingets styrelse

Föreskrifter om partistöd Inledning

Sametingets beteckning

Peter Engström

11' ?;;-

.... '!#~

~ '"bi.

.. 'filh

\& J

"~

. ^..;;

Såmediggi Såmedigge Simiediggie Saemiedigkie

Med anledning av att styrelsen under år 2018 vill ändra omfattningen av partistöden behöver också Förordningen om partistöd till partier som är representerade i Sametinget'

(Sametingets partistödsförordning) ses över.

Formella förutsättningar

Enligt 2 kap 1 a §första stycket sametingslagen (1992:1433) får Sametinget ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sanunanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd). Av andra stycket framgår bland annat att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det.

Enligt 2 §förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget får Sametinget meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för det. Samtidigt framgår det av 8 § 2 st punkten 3 att Sametingets styrelse beslutar om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.

Mot bakgrund av att Sametingets grupper, partier eller liknande sanunanslutningar utgör enskilda uppkommer således frågan om föreskrifter om partistöd ska beslutas av Sametinget i plenum eller av Sametingets styrelse.

Det kan till att börja med konstateras att partistödsförordningen tidigare beslutats av Sametinget i plenum och att det delvis därför vore märkligt om sådana föreskrifter som reglerar omfattningen och formerna för partistöd istället skulle beslutas av styrelsen.

Bestämmelsen i 2 § förordningen måste därutöver ses som en särskild bestämmelse (lex specialis) som gäller oavsett den mer detaljerade beskrivningen i 8 § i fråga om styrelsens

1 Antagen av Sametinget 1998-10-21, § 40.2

Adress Sametinget Box90 981 22 KIRUNA

Telefon 0980-78030 Telefax 0980-78031

E-post

kansli@sametinget.se Hemsida

www.sametinget.se

uppgifter. Med hänsyn till den vedertagna ordningen, att förordningen särskilt anger att Sametinget får meddela föreskrifter om partistöd och med hänsyn till principen om lex specialis finns det därför inte skäl att frångå den ordningen att Sametinget (i plenum) beslutar om omfattningen och formerna för partistöd. Sådana föreskrifter ska då också införas i Sametingets författningssamling.

Partistödets omfattning

2 (4)

För närvarande beräknas partistöden med stöd av prisbasbeloppet. Den höjning av partistödet som styrelsen budgeterat motsvarar i förhållande till den tidigare nivån

skillnaden mellan prisbaBbeloppet och inkomstbasbeloppet, se bilaga 1. I förslaget till en ny föreskrift om partistöd kommer samma beräkningsmodell som tidigare att tillämpas med den skillnaden att inkomstbasbeloppet istället för prisbasbeloppet används i

beräkningsmodellen.

Generella fdrlclaringar till bestämmelserna i en ny fdreskrift om partistöd

I stället för att använda sig av uttrycket bidrag används uttrycket stöd. Det innebär att grundbidrag, mandatbidrag och valarbetsbidrag istället benämns grundstöd, mandatstöd och valarbetsstöd.

Mot bakgrund av att Sametinget själv administrerade val till Sametinget när reglerna antogs och valet nu administreras av Sametinget, V almyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län måste en del hänvisningar justeras i förslaget till ny föreskrift om partistöd.

Liksom tidigare behöver stöden rekvireras, detta behöver framgå av det nya förslaget, däremot ska stödet under år som inte är valår betalas ut en gång per år istället för som tidigare två gånger per år.

Rubriksättningen till varje bestämmelse har tagits bort i förslaget till ny föreskrift om partistöd.

Närmare fdrklaringar till bestämmelserna i en ny föreskrift om partistöd 1§

Paragrafen ger en inledning till föreskriften och klarlägger att partistöd i olika former utgår från Sametingets förvalmingsanslag enligt vad som närmare föreskrivs i föreskriften. Det tidigare uttrycket "som deltagit i val" är olämplig och gäller inte alla formerna av partistöd eftersom det för grundstöd och mandatstöd också krävs att partiet är representerat, eller, vilket är tydligare, har erhållit mandat i sametingsvalet. Därför behöver bestämmelsen delas upp i vad som gäller för grund- och mandatsstöd respektive vad som gäller för

valarbetsstöd.

2§

Paragrafen klarlägger vad som avses med politiskt parti och hänvisar till det i

sametingslagen använda begreppet grupp, parti eller liknande sammanslutning som annars är för långt för att använda sig av i den följande texten. Registreringen av sådana partier sker numera genom beslut av valmyndigheten enligt 3 kap 9 § sametingslagen. Däremot bör inte såsom tidigare anges att det för att betraktas som ett sådant parti också krävs att partiet erhållit mandat i sametingsvalet. Det senare är en förutsättning för vissa stödformer men inte

ett krav för att definieras som ett sådant parti som kan vara berättigad till någon av de stödformer som anges i 1 §.

3§

3 (4)

Paragrafen är ny och förtydligar vilket belopp som ska användas i den beräkning som följer av senare bestämmelser i föreskriften.

4§

Paragrafen svarar mot tidigare 3 § och beskriver partistödsformen grundstöd. I den nya lydelsen förtydligas att beräkningen sker med utgångspunkt från kalenderåret.

Beräkningsmodellen är oförändrad. Istället för att det uppställs ett krav på att partiet är representerat i Sametinget för att partiet ska kunna erhålla grundstöd ställs ett krav på att partiet innehar mandat i Sametinget. Det är oklart om det förelegat något särskilt skäl till att använda sig av begreppet "representerad" till skillnad från tex begreppet" erhållit mandat.' 5§

Paragrafen svarar mot tidigare 4 § och är i sak oförändrad.

6§

Paragrafen svarar mot tidigare 5 § och innebär att grundstödet enligt förslaget ska utbetalas en gång per år (mot tidigare två gånger per år) och att rekvisition ska ske på särskild blankett. I förslaget finns också ett förtydligande över vad som gäller under ett valår.

7§

Paragrafen svarar mot tidigare 6 §.Mot bakgrund av att mandatfördelningen numera hanteras och meddelas av länsstyrelsen har förslaget justerats till att istället hänvisa till länsstyrelsens beslut. Beräkningsmodellen för mandatstöd är oförändrad. I förslaget förtydligas att beräkningen sker med utgångspunkt från kalenderåret.

Även i denna paragraf är uttrycket "representerat i Sametinget" ersatt med "innehar mandat i Sametinget". Se 4 § ovan.

8§

Paragrafen svarar mot tidigare 7 § och är i sak oförändrad.

9§

Paragrafen svarar mot tidigare 8 § och innebär att mandatstödet enligt förslaget ska utbetalas en gång per år (mot tidigare två gånger per år) och att rekvisition ska ske på särskild

blankett. I förslaget finns också ett förtydligande över vad som gäller under ett valår.

10 §

2 Uttrycket "partier som är representerade" används i 4 kap 29 §kommunallagen (2017:725), i samma bestänunelse förklaras att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige. Mot bakgnmd härav får det anses onödigt att använda sig av uttrycket "representerad" och enklare och tydligare att direkt använda sig av uttrycket "innehar mandat".

4 (4)

Paragrafen svarar mot tidigare 9 §. Av normgivningsdelegeringen, se ovan avsnittet Formella fårutsättningar, framgår inte att Sametinget kan delegera regelgivningen. Att Sametingets valnämnd beslutar om omfattningen av valarbetsstödet är emellertid en vedertagen ordning som det annars saknas skäl att ändra på. Genom att särskilt föreskriva att formerna för utbetalning av valarbetsstöd ska bestänunas enligt vad som gäller för utbetalning av grund- och mandatstöd tydliggörs i vart fall att valnämnden så långt som möjligt ska följa vad som gäller enligt dessa andra stödformer.

11 §

Paragrafen svarar mot tidigare 10 § och är i sak oförändrad.

Eftersom föreskriftsrätten över Sametingets partistöd tillkommer Sametinget i plenum sakuas det anledning att i föreskriften närmare ange hur denna ändras. Den tidigare 11 § som redogjorde för förfarandet vid ändring av partistödsförordningen har därför tagits bort.

Författningens löpnurumer (STFS 2018:X), vilket paragrafnummer ärendet slutligen har i plenums dagordning och dagen för tryck kan inte anges i förhand. Dessa är därför angivna med "X" och kommer att ersättas med de riktiga värdena i samband med att Sametinget kungör föreskriften.

2018-04-18

Berä kn i ngsöversi kt

BILAGA 1

Så,mediggi Såmedigge Simiediggie Saemiedigkie

Nedan följer en översikt över beräknad förändring av utbetalning av partistöd antaget att

fördelningsgrunden ändras från pris basbelopp till inkomstbasbelopp. Budget för 2018 är beslutad till 800 tkr vilket gör att förändringen håller sig inom budgetramen.

Partistöd vid prisbasbelopp 2018

Uträkning

_- I

Antal Grundbidrag Mandatbidrag Summa

mandat bidrag

Albmut 1 - -22 750,00 ___ 11375,00 34125,00

LPSS (1) 3 22750,00 34125,00 56875,00

-

MinGeaidnu 1 22750,00 11'175,0CI 34125,00

- -

Samerna 1 22750,00 11375,00 34125,00

Guovssonasti 5 22750,00 56875,00 79625,00

Jakt-och fiske 9 22750,00

-

Skogsamerna 3 22750,00 34125,00 56875,00 -

·- -

Samiska folkomrö 1 22750,00 11375,00 34125,00

Totalt 31 26'1750,00 352625,00 557375,00

' ^' ' '

Partistöd vid inkomstbasbelopp 2018

rträkn~~~

^I

mandat stöd

Albmut 1 31250,00 15 625,00 46875,00

~-

LPSS (1) 3 31250,00 46875,00 78125,00

---·---- - · -

Min Gealdnu 1 31250,00 15625,00 46 875,00

- - - · - - - - -

Samerna 1 31250,00 15 625,00 46875,00

-

Guovssonasti 5 31250,00 78125,00 109375,00

-

Jakt- och fiske 9 31250,00 140625,00 171875,00

--·--------- -

~amelandspartiet. 7 31250,00 109375,00 140625,00

-~----- - · - - · - - - -

Skogsamerna 3 --~.!~~,oo ^{- ___} _'l-~~75,00. -- 78125,00

. -·--·--- _ .. __ _---

Samiska folkomrös 1 31250,00 15 625,00 46 875,00

Totalt 31 281250,00 484375,00 765625,00

Sametingets

författningssamling

Sametinget Box90

98122 GIRON/KIRUNA Tfn 0980-780 30 Fax 0980~780 31

ISSN 1654-0549

Sämediggi Såmcdigge Såmiediggie Saemiedigkie

Föreskrifter om partistöd

beslutade den 23-25 maj 2018

STFS 2018:X

Utkom från trycket den X

Sametinget föreskriver med stöd av 2 §förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget följande.

Allmänt och definitioner

1 § Till politiskt parti som erhållit mandat i val till Sametinget utgår partistöd (grundstöd och mandatstöd) ur Sametingets förvaltningsanslag enligt dessa föreskrifter.

Enligt vad som närmare föreskrivs i denna föreskrift kan därutöver utgå valarbetsstöd till de partier som kandiderar i val till Sametinget.

2 § Med sametingsparti avses grupp, parti eller liknande sanunanslutning som registrerats enligt 3 kap 9 § sametingslagen (1992:1433).

3 § Med inkomstbelopp menas det belopp som framräknats enligt 58 kap 27 § socialförsäkringsbalken (2010:110) för det kalenderår som partistödet ska utbetalas.

Grundstöd

4 § Grundstödet utgör ett halvt inkomstbasbelopp per kalenderår och parti.

Under ett valår utgör grundstödet en fjärdedels inkomstbasbelopp för sametingsparti som innehar mandat i Sametinget före sametingsvalet och med en fjärdedels inkomstbasbelopp för sametingsparti som innehar mandat i Sametinget efter sametingsvalet.

5 § Grundstödet utbetalas till sametingsparti.

6 § Grundstödet utbetalas en gång per år efter rekvisition på särskild blankett.

Under ett valår utbetalas grundstödet två ger per år efter rekvisition på särskild blankett.

STFS 2018:X

Mandatstöd

7 § Till varje parti utgår mandatstöd för det antal mandat partiet erhållit enligt länsstyrelsens beslut om mandatfördelning.

Mandatstödet utgör en fjärdedels inkomstbasbelopp per ledamot och kalenderår.

Under ett valår utgör mandatstödet en åttondedels inkomstbasbelopp per ledamot för sametingsparti som innehar mandat i Sametinget före sametingsvalet och med en åttondedels inkomstbasbelopp per ledamot för sametingsparti som innehar mandat i Sametinget efter sametingsvalet.

8 § Mandatstödet utbetalas till sametingsparti.

9 § Mandatstödet utbetalas en gång per år efter rekvisition på särskild blankett.

Under ett valår utbetalas mandatstödet två gånger per år efter rekvisition på särskild blankett.

V alarbetsstöd

10 § För ett valår kan Sametingets valnämnd av nämndens budgeterade medel besluta om valarbetsstöd. V alnämnden beslutar om stödets storlek. Formerna för sådan utbetalning ska bestänunas enligt vad som gäller för utbetalning av grund- och mandatstöd.

Redovisning av partistöd

11 § Varje parti som tilldelats partistöd enligt denna föreskrift beslutar själv om partistödets användning. Ett sametingsparti är inte skyldigt att till Sametinget redovisa partistödets användning om inte Sametinget särskilt beslutar om detta.

2

Denna författning har beslutats av Sametinget, 2018-05-23--25, §X, och träder i kraft den 1 juli 2018 då Sametingets förordning om partistöd till partier som är representerade i Sametinget (antagen 1998-10-21, § 40.2) upphör att gälla.

Dnr 1.6.2-2017-16 Ut171207

Rett utskrift av protokoll fra styrem{llte for Samisk parlamentarisk råd, m{lltebok 7 /2017, sak SPR s 30/2017

Åigi/Tid:

Baiki / sted:

Sajis / Tilstede:

7.12.2017, dii/kl 08.10-08.30 (Norgga/Ruota aigi/Norsk/Svensk tid) Telefovdna/Telefon

Aili Keskitalo. Presideanta/president

Per-Olof Nutti; sadjasas presideanta/visepresident Tiina Sanila-Aikio, sadjasas presideanta/visepresident

Ronny Wilhelmsen, airras/styremedlem Tuomas Aslak Juuso, airras/styremedlem

Heaiban/Forfall:Håkan Jonsson, airras/styremedlem Halddahusas/ Administrasjonen:

Hege Fjellheim, SD-Norggas/SD-Norge Siri Persson, SD-Ruotas/SD-Sverige Peter Engström, SD-Ruotas/SD-Sverige Kalle Va ris, SD-Suopma/SD-Finalnd

Kirsten Anne Guttorm, SD-Norggas/SD-Norge, beavdegirjecalli/m111tesekreta=r Joseph Fjellgren,.dulka/tolk

SPR s 30/2017 Oppf{lllging av forslag til Nordisk samekonvensjon - Uttalelse fra Samisk parlamentarisk råd

Vedtak

En Nordisk samekonvensjon er viktig for de Nordiske landene og det samiske folk. Det vil legge grunnlaget for en likeartet rettslig og politisk utvikling for samene i de tre nordiske land og for et effektivt og godt samarbeid mellom statene for sikring og utvikling av samisk kultur, språk, na=ringer og samfunnsliv.

Samisk parlamentarisk råd er opptatt av å få i havn en konvensjon det er brei faglig og politisk st111tte for. Den lukkede forhandlingsprosessen for Nordisk samekonvensjon har vist seg å stille oss overfor utfordringer i å forstå og forankre betydningen av ordlyden i noen bestemmelser. Sametingene har derfor gjennomf!11rt åpne orienteringsm111ter og fått utarbeidet uavhengige ekspertvurderinger samt mottatt råd fra Nasjonal institusjon for menneskerettigheter i Norge. lnnspillene fra disse viserat det er n111dvendig å foreta noen justeringer.

Samisk parlamentarisk råd !11nsker å få foretatt noen sva=rt få, men for oss likevel viktige endringer av forslagettil konvensjonstekst. Vi ber derfor om at statene viservilje til en konsentrert og-

1!11sningsorientert oppf!111ging med sametingene med sikte på å im111tekomme de utfordringene Samisk parlamentarisk råd ser med forhandlingsforslaget.

Beavdegirjecalli/Ml'llesekreta=r:Kirsten Anne Gultorm

'ni I

I I

I

Dnr 1 .6.2-2017-1634 Ut171207

Sam i parlamentaralas racii stivrafoahkkin beavdegirjjis oassi, eoahkkingirji 7 /2017, assi SPR s 30/2017

Åigi/Tid:

Baiki / sted:

7.12.2017, dii/kl 08.10-08.30 (Norgga/Ruota aigi/Norsk/Svensk tid) Telefovdna/Telefon

Sajis / Tilstede:

Aili Keskitalo. Presideanta/president

Per-Olof Nutti; sadjasas presideanta/visepresident Tiina Sanila-Aikio, sadjasas presideanta/visepresident Ronny Wilhelmsen, airras/styremedlem

Tuomas Aslak Juuso, airras/styremedlem

Heaiban/Forfall:Håkan Jonsson, airras/styremedlem Halddahusas/ Administrasjonen:

Hege Fjellheim, SD-Norggas/SD-Norge Siri Persson, SD-Ruolas/SD-Sverige Peter Engström, SD-Ruolas/SD-Sverige Kalle Va ris, SD-Suopma/SD-Finalnd

Kirsten Anne Guttorm, SD-Norggas/SD-Norge, beavdegirjecalli/m!21tesekretoer Joseph Fjellgren, dulka/tolk

SPR s 30/2017 Davviriikkalas samekonvensuvdna - Sami parlamentaralas raåi cealkamus

Mearradus

Dawiriikkalas samekonvensuvdna lea deatalas Dawiriikkaide ja sam i albmogii. Dat bijasii vuoåu seammalagan rievttalas ja politihkalas ovddideapmai buot golmma davviriikkaid sapmelaccaid varas ja stahtaid gaskasas beaktilisja buori ovttasbargui dasa ahte sihkkarastitja ovddidit sami kultuvrra, giela, ealahusaid ja servodateallima.

Sam i parlamentaralas raoåai Jea deatalas oazfot valmmasin dakkar konvensuvnna masa lea govda fägalas ja politihkalas doarjja. Davviriikkalas samekonvensuvnna giddejuwon siehtadallanproseassa lea cajehuwon hastaleaddjin midjiide dan ektui ahte ipmirditja mearridit muhtun mearradusaid satnehamuhemiid. Danne lea Samediggi lagidan rabas diehtojuohkinfoahkkimiid ja ozfon rahkaduvvot sorjjasmeahttun assedovdiarwostallamiid ja ozfon ravvagiid Norgga nationala olmmosvuoigatvuoåaasahusas. Sin arvalusat cajehit ahte ferte dahkat muhtun muddemiid.

Sam i parlamentaralas raoåi haliida oazfot moadde, muhto dattetge midjiide deatalas, rievdadusa konvensuvdnateakstaevttohussii. Mii bivdit danne ahte stahtat cajehit dahtu konsentrerejuwon ja foavdinvuåot cuovvuleami samedikkiiguin dainna aigumusain ahte miehtat daidda hastalusaide maid Sam i parlamentaralas raoåi oaidna siehtadallanevttohusa oktavuoåas.

BeavdeglrjeCålli:Kirsten Anne Guttorm

Sol-Britt Huuva

Från:

Skickat:

Till:

Siri Persson

den 10 december 2017 12:58 Kansli

Dnr 1.6.2-2017-1634 Ut 171207

Ämne:

Bifogade filer:

VB: Enligt ök med Per-Olof Nutti - Nordisk samekonvention 20171207124406487.pdf

Från: Siri Persson

Skickat: den 7 december 2017 12:03

Till: 'Ida Åhren' <ida.ahren@regeringskansliet.se>

Kopia: Per-Olof Nutti <Per-Olof.Nutti@sametinget.se>; An ja Taube <Anja.Taube@sametinget.se>; Peter Engström

<Peter. Engstrom@sametinget.se>

Ämne: Enligt ök med Per-Olof Nutti - Nordisk samekonvention

Buerie hee\segigujmie /Deravvuodaiguin/Med vänlig hälsning

Siri Persson

Administrativ handläggare

[)

^·.···.

SÅMEDIGGl/SAMETINGET Box90

981 22 GIRON/KIRUNA

Besöksadress:

Adolf Hedinsvägen 58 Tel 0980-780 35 Mobil 070-578 12 02 www.sametinget.se

NORDISK SAMEKONVENTION

Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser, att redan den första kodicillen till gränstraktat den 7 och 18oktober1751 (Lappkodicillen) la en grund för gränsöverskridande samarbete och bekräftade samernas rättigheter enligt gammal sedvana,

att samernas rättigheter skyddas i internationella konventioner om mänskliga rättigheter,

att Förenta Nationerna år 2007 antog en deklaration om urfolkens rättigheter och att understödet för urfolksdeklarationen upprepades i slutdokumentet från Förenta Nationernas världskonferens för urfolk år 2014,

att Norge men varken Finland eller Sverige vid tidpunkten för undertecknandet av denna konvention har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 från år 1989 om urfolk och stamfolk i självstyrande länder, som påminner om

att Förenta Nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag ger näringslivet ett särskilt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna, Inklusive urfolks rättigheter, och ger staterna ett ansvar för att vägleda företagen i fråga om att respektera dessa rättigheter,

som lägger till grund

att vid fastställande av det samiska folkets framtida rättsställning ska särskilt beaktas att samerna genom historien inte har behandlats som ett likvärdigt folk och därvid har utsatts för orättvisa,

att det samiska folket har en önskan, vilja och rätt att ta ansvar för att utveckla sin egen framtid,

att staterna ska beakta samernas självbestämmanderätt då de uppfyller sina skyldigheter i enlighet med denna konvention,

att konventionen inte hindrar att staterna, med beaktande av artikel 2 om

minimirättigheter och artikel 4 om samernas rätt till självbestämmande, ger en rätt att bli införd i sametingets röstlängd till andra som anser sig vara samer och som har en nära anknytning till samisk kultur,

I

att samiska områden i denna konvention kan avgränsas olika i de tre länderna och på olika sätt för olika frågor, men att det sker med respekt för den samiska historiska och samtida närvaron och samiskt brukande, i syfte att bekräfta och stärka samisk kultur, språk och samhällsliv och med stöd av samernas rätt till självbestärnrnande, att med samiska näringar och samiskt resursutnyttjande i denna konvention avses sådana traditionella samiska näringar och sådant traditionellt samiskt

resursutnyttjande som upprätthåller och utvecklar samernas kultur, språk och sarnhällsliv, och att traditionellt brukande inte hindrar att nya ändamålsenliga driftsformer införs,

att renskötsel, fiske och annat samiskt traditionellt brukande av naturresurserna har särskild betydelse för att upprätthålla och utveckla samisk kultur, språk och

samhällsliv,

att samiska kvinnor har en central roll i att upprätthålla och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

som erkänner

att samerna måste ha tillgång till land och vatten som grundval för samisk kultur, språk och sarnhällsliv,

att samer- liksom andra - på så väl individuell som kollektiv grund kan ha upparbetat både äganderätt och bruksrättigheter,

att konventionen säkerställer men inte förändrar upparbetade rättigheter i samiska områden,

att staterna har ett särskilt ansvar att, med respekt för samiska sedvanor, säkerställa en verklig möjlighet för samer att genom det nationella rättsystemet få upparbetade landrättigheter i sina områden erkända och fastställda genom dom,

att staterna har möjlighet att säkerställa att samerna tar del i värdet av de naturresurser som utvinns i samiska områden med beaktande av den effekt på samernas näringar, kultur och traditionella livsföring som utvinning av naturresurser haft och har i samiska områden,

som erkänner sametingens aktiva roll i och deltagande under förhandlingarna och som beaktar att sametingen i de tre staterna har gett sitt bifall till konventionen,

har enats om följande nordiska samekonvention.

I _i

Kapitel I Det samiska folkets allmänna rättigheter

Art. 1 Konventionens ändamål

Konventionens ändamål är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

Art. 2 Minimirättigheter

De rättigheter som skyddas i denna konvention är minimirättigheter. Det hindrar inte den enskilda staten att utvidga samernas rättigheter eller att vidta mera omfattande åtgärder och kan inte användas som grund för att begränsa de rättigheter för samer som följer av andra rättsregler eller internationella åtaganden.

Art. 3 Samernas rättigheter

Samerna är urfolk i de fördragsslutande staterna. Samerna har rätt att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska på ett effektivt sätt skydda samernas rättigheter och om det behövs genom särskilda åtgärder underlätta för samerna att utöva dessa rättigheter.

Art. 4 Rätt till självbestämmande

Det samiska folket har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får det fritt bestämma sin politiska ställning och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.

Art. 5 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Staterna ska främja jämställdhet mellan samiska kvinnor och män samt mellan samiska flickor och pojkar. Målet är att uppnå jämställdhet mellan samiska kvinnor och män.

Vid beredning av ärenden och beslutsfattande inom områden som avses i denna konvention ska staterna analysera och beakta vilka konsekvenser en åtgärd får för samiska kvinnor och män.

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention ska säkerställas utan diskriminering på grund av kön.

Art. 6 Samiska barns rättigheter

Staterna ska särskilt främja samiska barns rätt att vart för sig och tillsammans med andra samer bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska fästa särskild uppmärksamhet vid samiska barns behov och rättigheter då de fullgör sina skyldigheter enligt denna konvention. Samiska barn ska ha rätt till inflytande utifrån sin ålder och mognad i frågor som rör barnet. Vid alla åtgärder som rör samiska barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.

I

Art. 7 Icke-diskriminering

Samer ska tillförsäkras skydd mot diskriminering som har samband med samisk tillhörighet.

Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer samt främja ömsesidig respekt och förståelse mellan samer och övrig befolkning.

Art. 8 Språk

Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk.

Art. 9 Sedvanor

Staterna ska visa tillbörlig respekt för det samiska folkets rättsuppfattningar, rättsliga traditioner och sedvanor.

Staterna ska vid utarbetande av lagstiftning på områden där det kan finnas samiska sedvanor utreda om sådana sedvanor föreligger och om de i så fall bör ges skydd eller på annat sätt beaktas i lagstiftningen.

Art. 1 O Samverkan över landgränserna

Staterna ska underlätta samverkan mellan samer över landgränserna och sträva efter att avlägsna sådana hinder som följer av medborgarskap eller bosättningsort, eller som i övrigt beror på att samerna är ett folk bosatt över landgränserna.

Staterna ska underlätta för samerna att bevara, utöva och utveckla kultur, språk och samhällsliv över landgränserna. I detta avseende ska staterna särskilt underlätta för samerna att bedriva näringsverksamhet över dessa gränser samt utveckla möjligheter för samerna att få undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård i ett annat av dessa länder än bosättningslandet när detta framstår som mer ändamålsenligt.

Art. 11 Symboler

Staterna ska respektera samernas rätt att bestämma om bruk av den samiska flaggan och andra samiska symboler och verka för att samiska symboler synliggörs.

Kapitel Il Självbestämmande

Art. 12 Sametingen

I varje fördragsslutande stat ska det finnas ett sameting, som är högsta samiska organ i landet. Sametinget företräder det samiska folket och väljs genom allmän rösträtt bland samerna i landet.

Bestämmelser om val till sametingen fastställs i lag.

Sametingen ska ha sådant ansvar och sådana uppgifter som gör det möjligt för dem att förverkliga samernas rätt till självbestämmande.

Sametingens uppgifter fastställs i lag. Sametingen bestämmer självständigt vilka övriga frågor de vill arbeta med och yttra sig över.

Art 13 Sametingens röstlängd

En person som anser sig vara same och a) har samiska som hemspråk, eller

b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller

c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd,

ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige.

Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

Art. 14 Sametingens rätt till självstyre

Sametingen fattar självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för samt i övriga frågor de arbetar med.

Art. 15 Samarbeten

Sametingen kan ingå avtal om samarbete med andra urfolk samt med nationella, regionala och lokala enheter.

Art. 16 Gemensamma organisationer

Staterna ska verka för att sametingen kan samarbeta och bilda gemensamma organisationer. Om den nationella lagstiftningen tillåter det kan offentliga förvaltningsuppgifter ges till sådana gemensamma organisationer.

Art. 17 Konsultation

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för samerna ska staten konsultera Sametinget. Konsultation ska ske i god anda, och enighet med eller samtycke från Sametinget ska eftersträvas innan beslut fattas. Staterna ska så snart som möjligt underrätta Sametinget när de påbörjar arbetet med sådana frågor.

I

Art. 18 Konsultation med andra företrädare

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för andra samiska intressenter än Sametinget, såsom samebyar, siidaer, renbeteslag, skoltsamernas

byastämma eller andra samiska organisationer, ska staten om det finns skäl för det också konsultera företrädare för dem.

Art. 19 Internationell representation

Staterna ska främja sametingens rätt till självständig representation i internationella organisationer och möten som behandlar frågor av särskild betydelse för samerna.

Staterna ska aktivt involvera sametingen i internationella sammanhang när frågor av särskild betydelse för samerna behandlas.

Kapitel 111 Språk och kultur

Art. 20 Rätt till språk och kultur

Samer har rätt att utöva, använda, utveckla, bevara och till kommande generationer förmedla sina språk och sin kultur. Staterna ska respektera, främja och skydda dessa rättigheter.

Art. 21 Användning av samiska

Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler.

I samiska områden ska samiska geografiska namn kunna godkännas och användas.

Samer har rätt att använda samiska i domstol och vid kontakter med myndigheter i samiska områden.

Staterna ska främja samers möjlighet att använda samiska inom hälso- och sjukvård samt omsorg i samiska områden.

Staterna ska underlätta användningen av samiska utanför de samiska områdena.

Staterna ska inom hälso- och sjukvård samt omsorg ta hänsyn till samiska kulturella förhållanden.

Art. 22 Samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck samt samisk traditionell kunskap Staterna ska ta hänsyn till samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck och samisk

traditionell kunskap när de fattar beslut i frågor som rör samiska förhållanden.

Samiskt materiellt kulturarv ska skyddas i lag. Staterna ska verka för att det samiska

immateriella kulturarvet tryggas. Sametinget eller myndigheter i samarbete med Sametinget, samiska museer eller andra samiska institutioner ska ansvara för frågor om samiskt

kulturarv.

Samiskt kulturarv som innehas av staten eller ett annat offentligt organ ska förvaltas av Sametinget eller av museer eller institutioner i samarbete med Sametinget.

Staterna ska verka för att samisk kulturegendom återförs och förvaltas enligt tredje stycket.

Art. 23 Undervisning

I samiska områden har samer i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform rätt till undervisning i och på samiska. I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska.

Staterna ska vidta åtgärder inom utbildningsområdet för att öka kunskapen om och respekten för samernas ställning och rättigheter som urfolk samt deras historia, språk och kultur.

Sametinget ska, i enlighet med artikel 17, konsulteras om eller inom fastställda ramar kunna utveckla undervisningens innehåll i samiska ämnen och om samisk historia, kultur, samiska traditionella näringar och samiskt samhällsliv.

Staterna kan, om det bedöms nödvändigt, tillfälligtvis erbjuda alternativa

undervisningsmetoder för·områden där det inte finns lärare med kunskap i samiska och där antalet s·amiska elever är ringa.

Art. 24 Forskning

Staterna ska skapa goda förutsättningar för forskning och forskningssamverkan som är av betydelse för det samiska samhället. Sådan forskning ska bedrivas med beaktande av vedertagna forskningsetiska regler och med hänsyn till de internationella principer som anammats gällande forskning om urfolk.

Art. 25 Medier

Staterna ska verka för ett brett medieutbud på samiska.

Staterna ska, så långt möjligt, med hänsyn tagen till mediernas oberoende, se till att samerna ges möjlighet att skapa och använda sina egna medier.

Art. 26 Samarbete över landgränserna

Staterna ska främja samarbete över landgränserna om den samiska språkvården och särskilt om fastställande av språknormer och terminologi.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utbildning och undervisning i och på samiska samt i samernas historia, kultur och språk. Staterna ska vidare främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utveckling av

undervisningsmaterial på samiska och i samernas historia, kultur och språk.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i fråga om dokumentation, skydd och nyttjande av samiskt kulturarv och samisk traditionell kunskap.

Staterna ska så långt som möjligt och med hänsyn tagen till mediernas oberoende

uppmuntra samarbete över landgränserna mellan medier som erbjuder ett medieutbud på samiska.

I I

I

Kapitel IV Land och vatten

Art. 27 Rätt till land och vatten

De områden som samerna traditionellt har brukat är en grund för att samer ska kunna bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

I staterna har samer genom långvarigt traditionellt bruk av land och vatten upparbetat kollektiv eller individuell ägande- eller bruksrätt i samiska områden.

Art. 28 Skydd av rättigheter till land och vatten

Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa samernas rätt till, tillgång till och möjligheter att bruka de naturresurser som traditionellt har brukats av samer i samiska områden.

Staterna ska säkerställa att det finns lämpliga förfaranden I nationell rätt som med bindande verkan kan fastställa samers rättigheter till land och vatten.

Vid bedömningen av om det finns rättigheter ska beaktas att samiskt brukande ofta inte lämnar varaktiga spår i naturen.

Art. 29 Ömsesidig hänsyn

Staterna ska se till att rättighetsinnehavare och alla andra brukare av land och vatten visar ömsesidig hänsyn till varandras intressen med beaktande av det samiska brukandets betydelse för samisk kultur, språk och samhällsliv.

Art. 30 Ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser

Då staterna överväger att besluta om eller ge tillstånd till ingrepp i eller ändrad användning av naturresurserna i samiska områden ska staterna fästa särskild vikt vid att ingreppen eller den ändrade användningen inte medför påtaglig skada för samernas kultur, språk eller samhällsliv. Vid avgörande av huruvida ingreppet eller ändringen kan tillåtas ska staterna i detta syfte se till att den samlade effekten av olika åtgärder med verkan i området på samernas kultur, språk och samhällsliv beaktas.

Vid ingrepp i samers äganderätt eller bruksrätt ska ersättning lämnas enligt vad som närmare föreskrivs i nationell rätt.

Art. 31 Samernas rätt att utöva sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv

Samerna som urfolk ska inte genom ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser förvägras rätten till att utöva sin egen kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Art. 32 Förvaltning av naturresurser

Med beaktande av att samers rättigheter till land och vatten är av särskild betydelse för bevarandet av samernas kultur, språk och samhällsliv, ska staterna och andra som förvaltar statlig egendom så långt som möjligt samråda med eller på annat sätt aktivt involvera samerna i frågor rörande förvaltningen av naturresurser som berör samerna och som inte omfattas av kraven i artikel 17.

Art. 33 Natur- och kulturmiljö

Staterna ska, med respekt för samisk traditionell kunskap, främja ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljön i samiska områden, med beaktande av natur- och kulturmiljöns särskilda betydelse som grund för samernas kultur, språk och samhällsliv.

Kapitel V Näringar

Art. 34 Samiska näringar

Samiska näringar är av särskild betydelse för att bevara, utöva och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

Naturnäringar inklusive fiske, jakt, småskalig djurhållning och tillvaratagande av

naturresurser har en lång samisk tradition i olika samiska områden och inverkan på språk, kultur och samisk traditionell kunskap samt på bosättning, hushållsekonomi och råvaror för duodjiproduktion.

Staterna ska främja samiska näringar.

Näringsutövning och resursutnyttjande ska fortsätta att räknas som samisk kulturutövning, även om nya ändamålsenliga driftsformer enligt den allmänna samhällsutvecklingen införs.

Art 35 Kulturella och kreativa näringar och turism

Samisk kultur, historia och natur är en resurs för kulturella och kreativa näringar och turism i samiska områden. Staterna ska främja att nyttjande av denna resurs sker på ett hållbart sätt för och med respekt för samisk kultur, språk och samhällsliv.

Art. 36 Renskötsel

Renskötseln som en samisk näring och kulturform grundar sig på sedvana och ska skyddas i lag.

Staterna ska främja den av sarner utövade renskötselns ställning och verksamhetsförutsättningar samt utveckla gränsöverskridande samarbete.

Art. 37 Marina resurser

I sjösamiskt område ska det vid reglering och fördelning av viltlevande marina resurser läggas speciell vikt vid det samiska brukandets särskilda betydelse för samernas kultur, språk och samhällsliv.

Art. 38 Duodji

Staterna ska genom lagstiftning, administrativa åtgärder eller ekonomiska åtgärder främja samernas möjligheter att återuppliva, bevara, skydda och utveckla traditionella färdigheter, seder och traditionell kunskap som hänför sig till duodji samt främja möjligheterna att utöva duodji som näring.

I

Kapitel VI Genomförande av konventionen

Art. 39 Samarbetsråd av ministrar och sametingspresidenter

De ministrar som är ansvariga för samiska frågor i Finland, Norge och Sverige samt sametingspresidenterna i vart och ett av dessa tre länder ska håila regelbundna möten.

Detta samarbete ska främja ändamålet med denna konvention enligt artikel 1. Vid mötena ska genomförandet av denna konvention behandlas.

Art. 40 Uppföljning av konventionens genomförande

Genomförandet av denna konvention ska följas av en arbetsgrupp knuten till Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor. Arbetsgruppen ska bestå av sex ledamöter som representerar staterna och sametingen. Staterna utnämner en ledamot var och de tre sametingen utnämner en ledamot var.

Uppföljningen av konventionen ska ske genom dialog mellan de tre staterna och de tre sametingen i arbetsgruppen. Målsättningen med dialogen är att identifiera utmaningar, att utbyta erfarenheter och information om god praxis samt att tillsammans söka enighet om lösningar som främjar konventionens ändamål.

Arbetsgruppen handlägger tematiska frågor samt rapporter från sametingen och andra om hur samernas rättigheter enligt denna konvention förverkligas. Arbetsgruppen ska kunna samarbeta med olika aktörer.

Arbetsgruppen ska kunna lämna sina förslag och rapporter till ländernas regeringar och sameting för att främja konventionens ändamål. Om ett förslag eller en rapport inte avges i samstämmighet, kan ledamöterna avge särskilda anmärkningar.

Arbetsgruppen bestämmer om sina egna stadgar och reglerar i sina stadgar närmare ovannämnda verksamhet.

Art. 41 Utgifter för uppföljning av konventionen

Utgifter som uppstått i samband med uppföljningen av konventionens genomförande enligt artikel 40 ska delas mellan de tre staterna i lika andelar eller enligt särskilt avtal.

Kapitel VII Övriga bestämmelser

Art. 42 Undertecknande

Denna konvention ska före undertecknande föreläggas de tre sametingen.

Art. 43 Ratifikation och ikraftträdande

Denna konvention ska ratificeras.

Konventionen träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga parter har deponerat sina ratifikationsinstrument i det norska utrikesdepartementet.

Det norska utrikesdepartementet ska underrätta de övriga parterna om deponeringen av ratifikationsinstrumenten och om tidpunkten för konventionens ikraftträdande. Parterna ansvarar för att underrätta sametingen.

Art. 44 Ändringar i konventionen

Ändringar i denna konvention görs i samverkan med de tre sametingen.

En ändring av konventionen träder i kraft trettio dagar efter den dag då avtalsparterna har meddelat det norska utrikesdepartementet om att ändringarna har godkänts av dem.

Art. 45 Uppsägning

En part kan säga upp konventionen genom skriftligt meddelande därom till det norska utrikesdepartementet som underrättar de övriga parterna om mottagandet av ett sådant meddelande och om dess innehåll. Parterna ansvarar för att underrätta sametingen.

En uppsägning gäller endast den part som har lämnat in uppsägningen och träder i kraft sex månader efter den dag då det norska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen.

Art. 46 Deponering av originaltexten och undertecknande

Originalexemplaren av denna konvention deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som ska tillställa de övriga parterna bestyrkta kopior därav. Parterna ansvarar för att tillställa sametingen bestyrkta kopior av konventionen.

Till bekräftelse av detta har avtalsparternas ombud undertecknat denna konvention.

Konventionen ska göras tillgänglig på samiska språk.

Utfärdad i .... den .... 20- - på finska, nordsamiska, norska och svenska.

Evaluering enligt inlämnade svar 2017-06-07

Grönt= uppfyller kraven, Gult= oklart eller tveksamt, Rött= uppfylls ej

Centrumnära placering (samhälls- service) Järnvägsstation

Flygplats

Sames kola

Samisk barnomsorg Samisk äldreomsorg Samiska institutioner*

Hotell

Restauranger**

Kompetens- försörjning, arbetstillfällen Tillgång till bostäder

..

sameföreningar och samebyar

**Enligt Trip Advisor

Vilhelmina

lkm

. ' .

11 km

.

1 hotell

. 13

Malå

..

Bastuträsk (85 km)

***

Samisk integrering

.

1 hotell 2

*** 5 flygplatser inom 1-2,5 timmar

Kiruna Jokkmokk Arvidsjaur Lycksele Östersund

,.• '; ^. .... ,

.

: ·Öel r:J.v niya; ^' ....

ca. l km

lkm ,1::: ^{~ '} 1,5 km a It. 10 km

centrum

' -,: : '

' ' ' '.;';' ^{' ..}

.. . . .·

, ,: . ; [' Murjek (60 km) _{.. I·} ^{' '}

i . / ^{' .}

' ^{. .} :, ' ' '',--- ^{. . .}

5km Luleå (180 km) 11.krr] ^·I 6km 11 km ,,

. _{/ 11} .

'I i' ^.·

Samisk integrering

.,·': -,-:· ·' ..

:

. · · .

. :

.

' .;· ^.

.. ' ·.'· ' ^.. _.

.. .:

.·

750 hotellbäddar 200 hotellbäddar 250 hotellbäddar 1000 hotellbäddar 13hotell

' ^. ' ^.· . _' .

' ' ... ' 32 ^{' .·} 12 9 ^' 13 . 105

''

. _'

.. ^{. ... ,.}

... ^{.• .}

. .

. '· . . . .,

Arjeplog

Jörn ( 160 km) 'Arvidsjaur (100

km)

.

3000 hotellbäddar

.- ·: ·.' ·,

4

Granö

Vindeln (24 km)

.

Vindeln (24 km)

Umeå (80 km)

.

.

.

1hotell+2 i Vindeln 1 + 4 i Vindeln Stor arbets- marknad i Umeå Vindeln och Umeå

~ ~

_J

Sammanställning av inlämnande dokument avseende intresse för Sametingets parlamentsbyggnad - kompletterad 2017-06-07

I

~ bb .,;

-~ ~ ] lU

"

~ -~

~] ^:o _{~ ~} ~

.

~

;J

~ .J ~

J

"

i ~

:a ~

• 0

>~

0 "

~ ~ ~ ,g

.

~ _{. s}

.

~

Vilhelmina I Malå I Kiruna I Jokkmokk Granö (Vindeln)

Byggnaden kommer att uppföras centralt på Kyrkberget med en vid utsikt över Vilhelmina samhälle och Volgsjön.

Vägnät: E45:an passerar genom centrala Vilbelmina, Närhet till flygplats: 11 km, Tågstation: 1 km, Dagliga bussturer till Östersund, Lycksele, Umeå och Gällivare. Sommartid rälsbuss till Östersund, Mora, Kristinehamn och Gällivare.

Vilhemina är sedan 2010 samisk förvaltningskorrunun.

På biblioteket finns en omfattande samisk boksamling samt ett pressklipparkiv med artiklar från mer än 1200 olika tidrringar .

IHii11visar till bifogad presentation

Vid Malå. samhälle vid Tjamstansfut, sydlig riktning i ett unikt, centralt och historiskt omräde.

s flygplatser inom 1-2,5 timmar, tågstation Bastuträsk (1,S timme)

Malå sameby, Malå sameförerring

Placeringen i Kiruna har Sametinget samt arkitekt som ritade parlamentsbyggnaden godkänt redan tidigare.

Padamentsbyggnaden ska ligga i Kirunas nya centrum med utsikt mot både centrum och

fjällen/renbetesmarker. Byggnaden fungerar som ett land.märke i nya centrum och likaså från ny dragning av väg E 10. Från platsen har man god överblick över omgivande landskap. Kommunen har börjat planprocessen med att skissa byggnaden i samma läge som Murman Arkitekter gjorde i nya centrum.

Parlamentsbyggnadens tomt ska även inynuna parkering för personal och glister. Storlek på tomt: 200 m

V-~~

Kommunikationer till orten: Vag ElO frän Luleå till Narvik går igenom Kiruna. Ny sträckning av E 10 k o = innebära god tillgänglighet till palamentsbyggnaden. Flygplats 2 km från parlamentsbyggnaden. Tågstation (resecentrum) i stadskärnan.

Sametingets kansli, Kiruna Samegård, Gironsåml teåhter, SilIIlverkansorgmrnt kommunen-silffierna, sju samebyar, korrununens minoritets-språksamråd, blivande länskonstmuseurn i Kiruna nya stadshus

Sainmanfattrting av ett längre dokument. Har äve11 bifogat broschyr och- bilder.

Jokkmokks kommun väljer att låta Sametinget vara styrande över önskad tomt som kommunen äger, önskar att tillsammans med Sametingets politiker och ~änstemän utse lämplig plats. Förslag har utarbetats på placering vid Talvatis, Borgarplatsen, Åjtte och Samernas

Utbilningscentrurn. {Ritningar och bilder har bifogats.)

Umeå, Kiruna och Rovaniemi nås med bil inom fem timmar. Till Luleå 18 mil, Gällivare 10 mil, Kiruna 22 miL

Granö vill bli dennalurnära neutrala samlingsplatsen för samerna i svenska Sapmi. Byggnaden ska synas väl från E 12. Se bifogade skisser. I båda alternativen byggs bostäder i närheten. 1) På toppen av Lönnberget.

Nyggnaden placeras i sydvästläge med utsikt över landskapet och Umeälven. Bostadsområde byggs på sluttningen nedanför mot byn. 2) Kärleks udden.. På en halvö ute i Umeälven, nedströms kyrkan, med utsikt uppström älven och landskapet. Bostadso=ådet blir det samma som i alternativet Lönnberget.

E45 passerar förbi Jokkmokk i riktningen nord/syd och Granö li er vid E12, mindre än en tinune till Umeå, 45

v~g 97 går sydväst till Luleå. I J~okk ~s. två samiska minuter~; Lycksele. Goda tågförbindelser norrut och biluthyrare. T.tlVfränJokmokkfinns 11busslmJermed130- söderut;. pendelHig till Umeå (SO min.) 5 ggr dagligen.

140 anslutningar till och från Jokkmokk varje vecka. •

Jokkmokk ligger strategiskt mellan tre flygplatser (Luleå- Tagstation och kommuncentrum i Vindeln (24 km eller 20 2 flygbilar dagligen, Gällivare, Arvidsjaur). minuter). 7 dagliga bussturer till Umeå flygplats (80 km).

Järnvägsstation i Murjek (6 mil) med bussanslutning 4 ggr per dag. Inlandsbanan =der sommaren.

Såmi.j åhpadusguovdåsj/Samemas utbildnings-omtrum med program inom bland annat duodji, språk och renskötsel, Sametinget, Dålvvadis ekonomisk förening, Sameslöjdstlftelsen sam.i: Duodji, Sames kolstyrelsen, Samernas bibliotek, Åjtte- Duottar- ja sårnemusea/Åjtte Svenskt Fjäll och Samemuseum, Sameföreningar, Laponiatjuottjudus, .fem samebyar, Samisk förskola, förskoleklass och fritids, Sameskola (åk 1-6), Samisk integrering (åk 7-9), Samiskt litteraturcentrum under etablering, Samiska gymnasieprogram

Inom nära pendlingsavstånd finns Umeå med flera samiska institutioner som Svenska SiUl\emas RiksförblUld, Vaartoe - Centrum för Samisk forskning. Såhkie - Umeå sameförening med KulturhusetTråhppie, Svt Sapmi och Sameradion..

I närbelägna Lycksele finns även en aktiv same förening, Liksjuon Samienseäbrrie samt Skogsmuseet med samiska utställningar och samiska skatter.

Granö Kulturcentrum Sjungaregården erbjuder samiska teman. 2016 anordnades en samlsk vecka med konstnärer, konsthantverkare, föreläsningar och teater. Giron Sämi Teåhter kommer sommaren 2017 att sätta upp en föreställning.