ROSTRATT FÖR

ROSTRATT FÖR KVINNO

Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska röeträtt,

MOTTO: Vi kunna aldrig göra ^så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra ^för oss.

II ARG. S T O C K H O L M , 10 J U L I 1913.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör : ESTER BRISMAN.

Redaktion och Expedition : 6 LBatmakareptan 1

TräBas onsdag och lördag kl.

Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.

Rikstel. Norr ö00. Allm. tel. 147 29.

Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten

Pris for 1913 1 krona. Lösnummer 6 öre För utlandet sker prenumeration antingen genom

posten eller genom insändande av 1 krona 75

Annonspns: 15 Öre per millimeterhöjd, större 3-1/z 4.

I öre i postanvisning tiii tidningens expedition.

annonser och årsannonser rabatt.

Rikstel. 456. Allm. tel. 604.

9 f m.-7 e. m.

”Ett

Sådana segrar som under de senaste två åren - sedan viirldskongressen i Stockholm 1911 - tillförts kvinnornas politiska frihetskamp, tillhöra de säll- synta företeelserna i världshistorien.

Kvinnorna ha vunnit genom evolution vad männen bruka vinna genoni revo- lution. Miinnen ha tillkämpat sig sin politiska frihet nation efter nation, klass efter klass. Kvinnorna ha enats i en encla stor gemensam upplysnings- och kulturkamp för 6in människorätt - för rätten att hjälpa. Allt soin skil- jer - nation, språk, r a s eller klass -

ä r utplånat, och kvar står endast det som binder och enar och gör alla kvin- nor solidariska - det vaknande inoder- lighetsansvaret inför mänsklighetens

nöd.

Den första kongressen för politisk rösträtt å t kvinnor hölls i Berlin år 1904. Endast åtta länder vor0 represen- terade, och entusiasmen hade nog svårt att få bukt nied missmodet. Vilken himmelsvid skillnad mellan då och nu!

Icke ringaste skymt a v det soni liknar missmod. Tvärtom präglas alla för- handlingar och alla föredrag av den tro, s o m k a n försätta berg. Världskongres- sen i Budapest ä r en av inärkesstun- derna i kvinnorörelsens historia och vi- sar hur saken går framåt. Vid denna kongress vor0 icke mindre ä n trettio länder representerade, och det finnes nuniera en organiserad rösträttsrörelse i tjugofem självständiga stater samt i två länder, soni sakna nationell oav- hängighet. Rörelsen strlicker sig över hela världen, norr och söder, öster och väster, kvinnan i Lappland och kvin- nan i Persien, amerikanskan och hin- duiskan, parisiskan och kinesiskan, alla kiinna sig som länkar i saniina syster-

~

Borst magasinet

R. STOCKLASSA 25 Droitnlnggatsn 25

A U r n Tel. 50 5 8 . (A. F. 1582)

_ _ _ _ _ ~ ~ ~

J a g protesterar m o t att Amerikas kvinnor vägras rösträtten på grund a v vad kvinnor i andra länder h a gjort. Röstsedeln m å med l i k a rätt n e k a s Amerikas m ä n på grund a v vad m ä n i Mexiko, Egypten eller Bulgarien h a gjort, e l l e r till och m e d i vissa delar a v vårt e g e t land, där m ä n bränna andra m ä n på bål.

Ingen m a n skulle f å rösta, o m d e skulle vänta tills alla m ä n förtjänade det.

Anna H . Shaw.

kedja. Och häri ligger styrkan och or- saken till framgången. Då baneret från Kina avtiicktes och telegrammet från Persien upplästes, yttrade mrs Catt, att kvinnornas rösträttsrörelse numera omfattar ”ett rike, d ä r solen aldrig går ned”.

Under förra vintern viicktus förslag om politisk rösträtt åt kvinnor i sjut- ton nationella parlament, i fyra lyd- länder och i tjugonio stater och områ- den. De största framgångarna under de senaste två åren ha vunnits i hme- rika, d ä r ytterligare sju stater och ett territorium - Alaska - ha beviljat kvinnorna politisk rösträtt. Dessa sta- ter motsvara i storlek England, Frank- rike, Tyskland, Österrike, Ungern och kanske ändå några till. - Samtidigt med kongressens öppnande ingick un- derrättelse orn segern i Illinois, en av Amerikas största och tätast befolkade stater. Och samma dag koni segerbu- det från Norge om kvinnornas fulla po- litiska likställighet.

Vad kvinnornas solidaritet innebär, därom gav kongressen det mest vältali- ga vittnesbörd. Kvinnor, som redan äro politiskt fria, räcka hjälpande hän- der åt dem, som ännu stå mitt i striden.

Och då de visa på vilka sociala refor- mer, som genomförts i de länder, där män och kvinnor arbeta som goda kam- rater för det gemensamma fosterlan- dets välfärd, ä r det en väckelse för de politiskt omyndiga kvinnorna till nya tag, till ännu intensivare nit i liam- pen.

Männens internationella kongress för politisk rösträtt åt kvinnor, vilken iig- de rum i Budapest samtidigt med kvin- nokongressen, betecknar iiven ett stort steg framåt mot frågans lösning i alla civiliserade länder. Niir män öppet förklara, såsom skedde i Budapest, att

”kvinnans rösträttslöshet ä r ett slag i ansiktet på civilisationen”, så se livin- norna diiri ett löfte och en förhoppning.

Kvinnornas politiska frigörelse inne- biir en grundlig omändring av förhål-

Jönköpings-24agasiaaet

Etabl. 1873. Regeringsgatan 45. A. T. 5541.

Parfym- och Ramaffäp.

I

landet niellan män och kvinnor. Upp- fattningen av att den ena hälften a v mänskligheten ä r underordnad den an- dra, koninier att försvinna och ersättas av jäninsides vlirdighet och medansvar inför samtid och eftcrvärld.

Utan den andliga frigörelse kvinnor- na längta efter är den politiska a v rin- ga betydelse - de äro oskiljaktigt sam- manbundna. N ä r man tänker på vad dessa kongressdagar inneburit a v upp- lysning och erfarenhet, fröjdas ens själ iver de nya krafter, som blivit frigjorda, de många slumrande själar, som blivit vÄckta, de nya oberäkneliga värden, som tillförts mänskligheten, det ökade modet a t t angripa allt det onda, soni nu, öppet och hemligt, tillåtes förgifta själva livets källa bland oss. - Kon- gressdeltagarna elrola vända tillbaka till arbetet i det egna landet nied vid- gad erfarenhet, nya lärdomar, nya för- hoppningar och ny arbetsglädje. Mak- ter mot vilka trångbröstad egoisin och tanklös likgiltighet ingenliiig förmå. -

Därför ingen fruktan, intet missmod, intet tvivel p å framgång i ett arbete för de generationer, som skola taga arv efter de nu levande och kämpande.

Pensionsnlimnderna.

Ett giv akt till Sveriges kvinnor!

Den a v riksdagen antagna lagen oin ålderdoms- och invaliditetsförsiikring stadgar, att i varje socken å landet saiiit i varje stad ävensom i varje kö- ping, soin utgör egen komniun, skall finnas en nämnd, ‘som äger att hand- liigga alla med folkpensioneringen sammanhängande iirenden och överra- ka lagens efterlevnad inom distriktet.

Dessa pensionsnämnder skola bestå av en ordförande och ett jämt antal leda- möter, högst sex.

Ordf. förordnas av konungens befall- ningshavande, och ledamöterna väljas a v kommunalfullmäktige eller koni- mimalstäinma på landet, a v stadsfull- miiktige eller å allmän rådstuga i sta- den.

.. ...

@

mnmmmmmmm

N:r 13-14.

-

Kvinnor såväl som män kunna ut- ses till dessa förtroendeposter. Lagen stadgar endast - i 0 21 - soni d l k o r a t t nian skall vara i kommunen boende och h a uppnått myndig ålder samt va- ra i besittning av medborgerligt för- troende och råda över sig och sitt gods.

G i f t kvinna vare ej p d den grund att hon stdr under mannens målsnzaiiskap obehörig att utöva uppdrag, v a r o m här är f r å g a .

Den nya lagen träder som bekant i kraft den 1 jan. 1914, men redan den 1 sept. detta å r skola pensionsniimiiderna till ett antal a v omkring 2,000 vara ut- sedda över hela landet.

Till dessa pensionsnämnder ingivas alla ansökningar om pension, åtföljda a v de upplysningar om arbetsförmåga, inkomster, m. ni., varpå den sökande grundar sin pensionsrätt, varefter n5mnden äger a t t - efter verkställd prövning - avgöra om pensionens storlek och utbetalande.

oförmånlig stallning såviil i fråga om den under alla fiirhållanden vid 67 års ålder eller vid invaliditet utgående av- giftspensionen som ifråga om den till- liiggspension, soin vid varaktig arbets- oförmåga utbetalas till män och kviii- nor, vilkas årsinkomst ej uppgår till resp. 300 och 280 kr. Pensionstilläggets storlek för kvinnorna i den lägsta av- giftsklassen - och dit komma 88 proc.

a v Sveriges kvinnor att räknas - va- rierar från 250 till 140 lir., beroende på huru nämnderna komma a t t ber:’k <i na den sökandes egna inkomster eller ar- betsförmåga.

Det ä r en sak, som ä r både känd och vittnad, att de hårdast tryckta och mest behövande äro minst i stånd a t t v” arna on1 sin rätt och strida för en ljusning i sitt öde. Lika känt ä r det sorgliga faktum, a t t den hjälplösa ålderdonien och skröpligheten endast sällan hos myndigheterna kunna påräkna häii- syn och medlidande. De ”själrtagna förmyndarna” ha, då de skrivit denna lag som skulle förverkliga Iiärlekens tanke, redan visat på vad s5tt de an- se sig befogade a t t tillvarataga de

”tvångsvis omyndigas’’ rätt.

Det ä r därför av den allra största vikt, att kvinnorna begagna sig a v de få möjligheter att tillvarataga sina i i i -

tressen, som lagen medgiver deni.

Bland dessa ä r rätten att som ledamot i pensionsnämnd pröva och besluta an- gående sina åldriga och skriipliga med- systrars understöd. Alla kvinnor - och naturligen framför allt riisträtts- livinnorna - niåste därför under den korta tid, SOM återstår, till dess val av pensionsnämnder skall företagas, på det kraftigaste r e r k a för att f å kvin- nor insatta i dessa. Åtminstone på varje plats, d ä r en I?. Ii. P. R. finnes, måste en kvinna insättas i nämnden -

det blir uock bara oniliring 200 på 2,000!

Alltså försumma icke detta tillfälle att stå vid deras sida och tillvarataga deras riitt som äro de mest hjälplösa, alla de åldriga och fattiga Irrinuorna.

Lagen har j u givit kvinnorna en .

LAGERSONS

S X O M A G A S I N

dakobsgatan 18

-

Kvinniornas

och

Redan fråii a l l r a fiirsta början för- stodo fiirlitiiiipariia f ö r kvinnans Iioli- tislca röstriitt, att de liede s i n a iiatur- l i g a biiii(1sförvaiitcr 1)laiitl iiyliterliets- viiniieriia.

Det v a r e n stor del kviiiiior, soiii koiiiiiiit a t t introsscra s i g för riistriitts- f r å g a n j u s t på griirid av de erfareiilie- t e r d e g j o r t vid arbetet att lijiilpa ocli hota sainliiillsoiit av olika slag. Och då ~ i i n i i iir sysselsatt iiiecl dylilit arbete, råkar nian s n a r t på r i i d r y c l i e r i i a soiii deii föriiiiiiista liiillaii till siiart sagt allt socialt eliiiiclc.

De fiirstodo a t t bl. a. det. f ö r nyliter- Iietsfrågaiis lyckliga liisniiig vore a v drii allra stijrsta bctydclse, att livin- n o r n a finge göra sitt inflytande giillaii- de. SB uppstod liclt n a t u r l i g t s y m p a t i iiiellan (lessa tviiniie stora folkrörelser, villia b h i a hade ett genieiisamt iiiål i åviigabriiigaiitlet a v lycliligare sociala fiii.liållaiitlcii. Kviinioriia förstodo, att de liuiide viinta lijlilIi av iiylitcrhets- vii.rineriin, och iiyliterliets\-äiiiierlia för- stodo, a t t f ö r d e m s speciella striivaii- [len skulle kvinnorna:; röstriitt h a den a l l r a största betydelse.

Cnder iiinsspetitioneiis d a g a r viid- j a d e Iiviiiiioriia nied fraiiigåiig till iiyk- terliUtsorgaiiisatinneriia, ocli clå iiii deii st.ora opiiiioiisuttriiigeii f ö r liviiinans fulla inedborgarriitt igångsattes, viinds sig å t e r Laiidsföreiiingcii f ö r Iivinnans politiska riistriitt förtroendefullt till dessa orgaiiisatioiier f ö r att erliålla de- ras stöd, på det a t t opiiiioiisyttringen iiistte bli så verkningsfull soni iiiöjligt.

A t t nian inte niissriilinat. sig på riyli- terhetsfollicts sympati, visade s i g även diirigeiioin att Verl~:stiillaiide r å d e t a v Sveriges I. O. G. T. nicd anledning a v Landsföreningens slirivelse genast be- slöt a t t g ö r a följaiide, av lektor J o h a n Bergniaii fori!iuleracie uttalande: ”V.

E. har fiir sin del nied h ä n s y n till den liviiinliga riistriittsfrågaris otvirelakti- g a samband nied iiyliterlietsfrågan fun- iiit s i g böra fijrcslå storlogen e t t syiii- patiuttalaiicle f ö r kviiiiiorrias, de av dryckenskapen iiiest och i regel oskyl- digast lidandes, rösträtt.”

De iirliterlietsviiiiliga t i d n i n g a r n a ha även livligt uppiiianat s i n a l ä s a r e att stödja den pågående iiariiiiiiisniiilirigen.

I Biirgslagsbladet. förklaras, ” a t t den kvinnliga riistriitten b ö r på allt siitt stöd jas av Sveriges nykterhetsfolk, t y iiskterlietsriirelseii liar a t t tacka dcii svenska liviiiiiaii f ö r mycket. Men riistriitten ä r e j något, soiii bör givas liviiinaii endast scni tacksaiiilietsgärd, u t a n soni en glird av rättvisa.”

I N. O. V:s organ Verdandisten un- derstrykes i en liiiigre artikel, att. nyk- terhetsfolket liar ovillkorlig p l i k t att verkligeii göra iiågot f ö r a t t Bvinnor- iia sliola iia sin inedborgarrätt. ”Erfa- reiilieten fråii såviil v a r t l a n d soni j iiii högre grad de länder, d ä r kvin- riorna redan lin röstr;itt, v i s a r också a l t (le anviiiida sitt iiiilytande på ett siklant sätt, att iiyliter1iets;tillstån~let förbiittras allt nier och iiler”, het.er det diir.

Såsoiii rimligt iir, liar siirskilt deii speciellt kviiiriliga riyliterlietsfiireiiiii- gen, V i t a bandet, på det kraftigaste uppniaiiat alla s i n a inedleiiiiiiar att stödja striivariclena f ö r kvinnans röst- rätt. I e t t av de senaste häft.eiia a v V i t a bandets tidskrift förklaras, att plikten krii.ver ”att v a r j e vitbandist n u ger sitt iianin till den opinionsyttring, Sveriges kvinnor s ö k a åstadlioiiinia till föri:iåii fiir viiiiiandet av det burätti- gade liravet på full politisk riieclborgar- riitt”. -

Man tycks verkligeii h a insett saii- iiiiigeii a v de ord, soni Sir Jolin Cock- burii yttrade på e n s t o r iiiteriiatio- iiell iiskterliet.skongress i London:

”Australien h a r genomfört d e n största a v a l l a nykterhetsreforiner - det liar

BOSTRATT F b R KYINNOR N:R 13-14

Högerpressens kampanj

II.

Sedan högerpressen geiioin förlitsii- gelser om lieiiislia sairiliällsornctörtniii- g-ar efter bästa fiirniåga sökt skriiaiiiiia kvinnorna från att tlelta i opinionsitt- ringen, söker deii på andra viigar iiå saiiiiiia niål. Den vill övcrtyga s\-aga och obefistade själar, i) a t t lrviiiiioriist- rii t teii in gen tin g n iim nvür t u 1 riit tat i de Iiiiider diii den genomförts, 2) att deii diii* g j o r t s k a d a . Soiii bevis för det €iii-- sta p h t å e n d e t anföras piof. Lurid- ströiiis ord i rC>sti~itlstlehntteii vid 1912 å r s riksdag. De skadliga följderna av 1. _. iniioriistrli tten skulle enligt eii åbero- pad tjjsk professor (för detta fall tycks inte de sveml;a In-ofessoreriias vetaiide räcka till) särskilt v i s a sig i Aiiicrilias

”kviiinostater”, dlir tillståiidet iiied av- seende på nykterhet, sedlighet ocli Itviii- Iiolxaftens exploaterande vore siiilire :in i ”iiiaiisstateriia”. IJtan att ftista allt- fiir s t o r vikt vid a t t de båda påståen- d e m till e n viss g r a d uppli” ava varan- h a , v i l j a v i iigna prof. Lundströiiis 3rd och den auktoritet, på vilken lian itöder sig, e t t ögonblicks eftertanke.

Prof. 1,. h a r blivit bekläriicl vid genoiii- iiisandet av Vera Hjelts redogörelse fiir let politiska och sociala sainarbetet Inellan i i i i i i i ocli liviiinor i Piiiland, diir- fiir att kvinnorila i s i n a iiiotioiier en- last sysslat rned sådana s a k e r soiii för- tuttraiide a v k\-iniiors ocli b a r n s stiill- iiirig, iiien e j h a f t sinne för näringslivet

d i ilen hiigre k u l t u r e n eller stats- Eörvaltiiingen. De stora initiativen ocli d e mera viktiga och gerionigiipantle frågorna lia de inte befattat sig n i d . Och d ä r f ö r vill 1111 högerpressen för- mena v å r t lands kvinnor inträde i ,tatslivet. Jag t r o r att v i k u n n a liitta prof. L:s och högerns beklYiniiiing. Tri Iiunna giira det iiiecl V e r a Hjelts egna 3rd i broschyren: ”Vara politiska ocli sociala svåriglieter ä r o s i exceptionella I t t varkelz m a n eller kvinna lian iipp- risa några s t ö r r e positiva resultat a v sitt arbete. Mari får dürför icke niiita kvinnans arbete i lantdagen efter deii raiiliga måttstocken fiir parlanienta- riskt arbete. M a n lian hiirav icke fullt bedönia huru livinnaii u n d e r iiorinala

€iirhållanden skulle arbeta, vilka ini- tiativ hon skulle inliiinna och biira Eraiii till slutlig seger.” De s t o r a och gmonigripaiide frågorria skulle fordra .itredning f r d n regeringens sida, denna ir d e t nian f r u k t a r och avstår d ä r f ö r hellre f r å n a t t ta initiativen. ”Att jvcrhopa utskotten nied e t t ö v e r m i t t i v remitterade ärenden, ~ i l l i a icke hin-

givit rösträtt åt kvinnorna. Om an- Ira länder mena något a l l v a r med si- ia iisit~erlietssträvaiiden, b ö r a de göra På sainma sätt.”

Sveriges organiserade iiyliterliets- väriiier ”iiiena säkerligen a l l v a r ined s i n a nyl;terlietsstrzLvandeii”, och v i viiii- ta nu, a t t deii syiiipati d e tillförsiik- rat oss på sina möten och i s i n press iiveii skall omsättas i handling.

V i viiiita, att alla r å r a viinner verk- ligen skola hjiilpa oss vid den n u på- gående iiaiiiniiisainliiigeii, då denna liar deii a l l r a s t ö r s t a betydelse f ö r frain- gången av vår sak.

J u s t n u u n d e r somrnarniöternas tid h a iiven iii-literhetsvänrierna e t t ut- riiiirlit tjllfiille att verksariit a r b e t a för a t t Itviiinorna runt on1 i landet få till- fälle a t t nied s i n a n a m n stödja arbe- tet f ö r de svenska livinrioriias fulla iiiedborgarriitt.

Också Iiar nian pA en m ä n g d stora iiyliterlietsiiiiiten denna soinniar aiiord- iiat upplysande föredrag oiii liviniiniis politiska riisträtt a v liviiinliga talare.

Detta iii- slilierligen e t t myeliet både praktislit ocli bek\ iiilit siltt att i liaiid- l i n s visa s i n uttalade syiiipati.

Både opinionsyttringen och nykter- lietssakeii koinma f ö r visso att v i n n a på samarbetet. Sigrid Kruse.

ria behandlas ocli f. ^ii. icke böra be- liandlas, iir e t t fel ocli u t v i s a r varken förmåga eller förtjänst, iiiijjligcii iiaivi- ter’, sliger fijrfattariiiiiaii. Fiir iivrigt torde de Ilesta liviiiiioi. ocii iiveii 1iiåi;ga iiiiiii Ila en aiinaii uppfatlriiiig :iii prof.

L. ocli högeryressen 0111 betytlelscii a v de inotioner, soiii de fiil~lia I<viiiiioriia fraiiifört ocli soiii riira: 1:viiiiiaiis och bariicts, siirskjlt (le oiilita bariiens stiill- iiing, iiliterisliLipslagstif liiiiigcii, allioliol- iiiissbrulieb, setlliglietsfriip;or, iiiidcrutöd å t skolor o(?li bibliotek, follisl<olaii soiii botteiiskola, liiiiiiaiiiseriiig a v slraftla- geii etc.

Och ininst av allt torde dessa iiiolio- n e r liiiiipa s i g a t t bevisa, att liviiiiiaiis inflytaiicle pil statslivet skulle skadligt å t e r v e r k a pi iiylilerhot ocli sedliglict.

Qclisü. iir d e t e j fråii Fiiiland prof.

üigisiiiuiid hiiiiilat. s i n aiiiiiiuiiilioii u t a n fråii Aiiierikas viltla viister. Ty-

\:iirr bcriiliiiar tleii gode professorn iii-

te, a t t deii internationella Iiviiiiioriiiel- sen spinner tuseii fiirbiiitlelselrüclar liiiiileriia ocli iiveii viirldsdelariia inel- l a n ocli g ö r det utoiiiorclcntljgt vaiidi- l i g t f ö r eii t y d i professor a t t s i t t a i siii studerkaiiiiiiare och konstruera f r a n i ”sanningar”. De okritiskt tro- ende finiier Iiaii iiioiii rcdalitioneii till iiågoii Iiiigeravisa i den svenslia landsorteii, övriga liisliuiiniga kollatio- nera lians uppgifter nied den rikhaltiga l i t t e r a t u r i iiiniiet, soiii star deiii till buds. Av deiiiia l i t t e r a t u r be v i att fii rekoiiiiileiidera redaktör von Koclis re- dogörelse f ö r iiylrtcrliet ocli liviiiiio- riistrlitt i Aiiierilia i L. i<. I’. 1;:s ars- redogörelse fiir 1911 saiiit e n broscliyr, utgiven av lnteriiatioiiclla Iiviiiiioröst- rittsalliansen: ~ \ ~ i i i i i o r i i s t r i i t t e i i i Co- loratlo a v George Ci-eel och doinareii Beii B. Liiidsey.

Eftersoiii Norges lrviiinor e j utarbe- tat iiågoii översilit över sitt politiska arbete till svenslia professorers viigled- iiiiig vid riltsdagsaiiföraiideii ocli ”ef- tcrsoiii d e svenska röstriiitsl;viiiiioriia e j g j o r t någoii affiii av tleii salieii”, föl-niodar högerpiesseii att, de norska Itviniioriia ingciitiiig iiiiitiiiviirt utrii t- tat och avfiirdar salieii iiied e n gest.

Dock torde liögerii ha anledning att t a upp deii frågar1 till iiylt övervägande, eniir en tredje part lin liar utta la t sin uppfattiiiiig. Det iir det norska stor- tinget. Soni beliant liar iiiiiiiligen det- ta eiihiilligt och u t a n debatt beviljat Norges kvinnor lika röstriitt med Iior- ges iiiiiri. Det tycliü således e j befara n å g r a f ö r iiykterlict och sedlighet slcud- l i g a verlwiiigcir av de norska 1- 11 - - 11111or- nas rösträtt. De kanslie r e n t a v finna den u r sints,izDttaias sgttpiiizkt gagnelig.

T. O . iii. uen n o r s k a liögeiii tyelis lia deii uppfattningen. Eliw W a l d q u i s t .

Namniiisamlingen

pågår alltjiiint över hela landet, och fr8ii Centralbyrån h a iiu utsänts 34,162 1’

utgivits 210,000 flygblad, vilka allt

eii stryltaiide Atgirig. Eii d r l fqllda listoi ha redaii inkoimiiit fråii personer, soni rest bort iiiider soiiiiiiareii och öiiskade läitiiia i f r ü i i sig de förefintliga, fast e j slutgiltiga resiiltnt,en u v s i t t arbete. Mrii rednii dessa förelöpare till de stora säridniiigariia a t t inyclict arbete iiedlagts och iiied goda resiiltat. Ile skriftliga iiieddelarideii, s o m iiigå från skilda delar av laiidet - och e j ininst f r ü n deiri, soni äro ute 113 liiiigrc eller Iiortare iiarriniiisainlingsresor - äro ocks8 fyllda av mod och glad tillförsilil. Motig- helerria, soiii ju iiiiiste firiiias, väga liitt iiiot alla arilediiingar till glädje.

Det ä r o(!liså 11ied rörelse inaii geiioiii- bläddrar dessa iiillslrriviia listor och täiilier pi vilken stark opiiiioii, soin < l o ~ I i - trots allt som skrives ⁰¹¹¹ iiiotsatscii - s t ü r bak-

0111 desm eiikla riuriiii. O c h r i i i r i i i i i i i s;

koiiiiner till listorria f r i n deii allra högsta Norden, iråii Iilather, diir det blott finns några Y 1 torftiga byggnader eller lilitor och d ü r Iiviiiiiorria bredvid sitt iiamii ibland rita s i t t boiiiürke, d ü kiiniier inaii sig stolt och glad öfvcr det s t o r a gemensitniiiia intresse, som förenar s ü müiiga Itviiirior i dc vitt

sliildü ctelarii~~ a\- \vürt lüiid! E-e.

På

sirång med röstrattslistor,

Efter en daas spring nicd nainiilistor i rtt siiialündslit iiidustrisarntiällc kiinde vi.

i\-5 sli;ekcii riisträi.tsliviiiiior, omsider pA

Iiciiiyäg i i i c d ett s1;al;üiidc godstBg, repctc- ra clageiis iippkvclser.

Fiii-sta stiillet \-i stiicko iii i > % r a r bc- bot.t a v cii iildre k7;iiiiia. 1Toii iiiottog oss riilrilligt, iiicii ville för all dr1 iriic y a r a det första i:niiiilct på listaii. Maii sliiille atta U t l i c ~ r i i i < ~ . Vi iortsattc till iiiista graiiiie iiied l(ific att k o i ~ i i i a Bter, i i ü r vi lriiiidc r i s a lieiine. 1iiii.n iiiåiiga a i i d r t t , 5 o n i skrivit i&.

Ibland v a r

ixiaii fiirelroiiiiiiande o< bespa railc OSS t rap- p o i ~ n till iilitcia faiii . T a r o l i n a ! Vill [Iii lin riist.riitt?” ro1):idrs det iiiip5t ~-iiidsl%- gcsiilieteii. Karoiiiia koiii (15 ner till o::s, wiii rcprcseiiteradc riisiriitieii, och skrev.

geii”, eller Arbctct,

gciiast redo afl g e sitt iiaiiiii.

T\-elistiiiiliet i börjaii r a r :tniiars ilet \-an- ligaste iiiot.ln::.;iiitl(tl. Meii det ltig iri?e n:- goii ovilja (12ii.i. I k t var bara dcii cliir tv<:1tsaiii1ictcii 111a11 ser p A post och b a n - Irer, varhelst eii arbe

s k a l l fylla i (’11 t r y c k t blaliltett eller e t t 1. \ \ : itto.

iiiför listan, lioiii Iiiaiiiieii oss till hjälp nicd ett gott ord: ”Det ä r klart, a t t d i i ska skri- r a 116.’’ Metlari Iiiisiriiii skrev, tog iiiaiiiieii

hariict n r lieiiiies ariiiiii och liigiiatic det.

Ilct var inte utan, a t t jag ryste. DLir hade vi reclaii deii natiirridriga tarlaii, d ä r den 1. ,T _. iiiiiiina riistriitteii ^gör marinen till barii- sktiterslta. Ty pappan lindc iioy aldrig f ö r iiiigoii h u s l i g angelägenhets sliiill tviiigata a t t se till den liile iiagra ögoiihlicliP

Upii och iler fiir trapporna. Ut och i n geiioin dörrarna. Det var eiiltla sinå Iiciii llra flesta, meii iiiidå sli olika ocli iiied aiide karalitiir.

laet r a r inte iiiåiiga lieiii vi behövde gB ifrait med oftirrättat äreiide. De få., soin riigradc oss sina iianin, stå dzrför soiii desto mörkare p u n k t e r i våra erinringar f r å n iiaiiiiiii?sninliiigeli. Det \-ar iibgra äldre kriiirior ocli ett par unga flickor ined cliaii- s e r p ü ä1ileriskapsi:iarliiiücieri.

Eii Itrinna plockade f r a m sin lilla a ~ g i i d : eii lärariniia; on1 Iiori visste, a t t den Iära- rinriaii ltiiride skriva på, så. skulle hon ocli-

jZt gera det, t y den lärarinnan rille bara clct soni x-ar r ä t t och gott.

-411a de motsliäl man lian få sig till l i r s Cr;iii x-iigrnre skulle inte v a r a fullstiiridigt rcpreseiitcrade, om ^T-i iiite också. Satt ä t a upp det där otäcka äpplet, som Eva stal i lustgiirdcii. Det var ett äldre ogift fririi- timmer, soiii serverade oss det i kompott iifcd klagovisor över nutideris förvillelser.

I<\-irinoriia voro s6 onda, a t t de inte vor0 viirda rösträtt. Det var kvinnan, som först rörde syiiden i världen.

Dagens resultat v a r emellertid got,t. V i hade åtsliiiiiga namn pü våra listor, n ä r v i stiivade iii oss pd tåget. Det var namii mest Erüii unga mödrar, soin det var så.

gott on1 i iridustricamliällct, nieii ävcii fråii ganila kviiiiior och t. o. in. rianiii fråri sjuli- siiiigeii i ett rnörkt kaseriiruiii.

IJt och i n i de siii5 stugorna.

mi:gcri g c ~ , n ä r ii1lsti.ilri stot1 obesiiitsaiii

Pa Ildora.

De frisinnade och opinionsyttringen.

Sedan Frisiiinadc Laridsföreniiigeii på sitt årsnibte beslutat uttala sig för att på allt sätt stö d ja kvinnornas opinionsyttring för politisli röst,rätt och valbarhet, har förcriiii- gcns verkstallande iitskott i meddelande till lokaliöreiiiiignriia iippiiiaiiat dessa a t t pü allt sätt stödja naiiininsaiLiliiigsarbctet, “ge- noni praktiska anvisningar åt de arbetzn- de k\-iiiriorna rörande lokaler f ö r deras opiiiioiismötcii och sätten för dessas aiinoii- seraude, rörande bostäder åt föredragsliål- lnriin o. s. v., 1-arjäinte orteiis liviiiiior böra iippiiiaiias och uppiniiiitras att påteckna li- storiia saiiit själva arbeta f ö r iianiiinsain- lingeii’..

Tag l i s t a n med!