Styrelseärende 2010-10-29 Till
Förbundsstyrelsen Förslag till
Regional sfi, etapp 1 (2011-2012)
Regional sfi etapp 1 (2011-2012) föreslås gälla fr.o.m. 1/7 2011 och i två år, t.o.m. 30/6 2013. Regional sfi etapp 1 har tre inriktningar: sfi för akademiker; sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi. Den regionala sfi:n etapp 1 föreslås starta i juli 2011.
Det regionala sfi-avtalet omfattar ett antal utbildningar som uppfyller de kriterier som detta avtal anger. En förteckning på regionalt sökbara sfi-utbildningar upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsenhets- resp.
flyktingenhetsansvariga på GR Kompetens.
De regionala sfi-utbildningarna, enligt etapp 1, motsvarar ca 35 - 40 % av den sfi som idag anordnas i regionens 13 kommuner. Den sfi som inte omfattas av det regionala avtalet anordnas som tidigare av resp. kommun eller av
kommuner i samverkan inom de tre geografiska noderna (nord, ost och syd). Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgruppen för sin del 21 oktober har godkänt förslaget, besluta
att för sin del godkänna förslag till regional sfi etapp 1, redovisat i PM daterad 2010-09-27,
att till kommunerna för godkännande översända förslaget till regional sfi etapp 1, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast 2010-12-31,
att föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt
att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson
Sten Janson Förslag till
Regional sfi, etapp 1 (2011-2013)
1. Sammanfattning
Regional sfi etapp 1 (2011-2012) föreslås gälla fr.o.m. 1/7 2011 och i två år, t.o.m. 30/6 2013. Syftet med regional sfi är ytterst att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Den regionala sfi:n etapp 1 föreslås ha tre inriktningar: sfi för akademiker; sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi.
Det regionala sfi-avtalet omfattar ett antal utbildningar som uppfyller de kriterier som detta avtal anger. En förteckning på regionalt sökbara sfi-utbildningar upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsenhets- resp.
flyktingenhetsansvariga på GR Kompetens.
De regionala sfi-utbildningarna enligt etapp 1 beräknas motsvara ca 35 - 40 % av den sfi som idag anordnas i regionens kommuner. Den sfi som inte
omfattas av det regionala avtalet anordnas som tidigare av resp. kommun eller av kommuner i samverkan inom de s.k. noderna.
2. Bakgrund
Sfi - den återstående skolformen att regionalisera inom GR
I mer än 10 år har Göteborgsregionens kommunalförbund tagit fram samverkansavtal mellan regionens 13 kommuner som avsett samverkan mellan olika skolformer i regionen. Det första gymnasieavtalet slöts inför läsåret 1997/98 och det har sedan följts av avtal och överenskommelser inom grundskola, vuxenutbildningens yrkesutbildning, och förskola. Motiven för de regionala avtalen har bl.a. varit att öka valfriheten och utbudet för elev och vårdnadshavare och befrämja samverkan kring det utbud som erbjuds regionens innevånare. Erfarenheterna av de regionala avtal som slutits har varit mycket goda och Göteborgsregionens modell för avtal inom skol- och utbildningssektorn har varit normgivande för andra kommunalförbund i landet.
I samband med GR:s avtal kring vuxenutbildningens yrkesutbildning, yrkesvux etapp 4, angav GR:s utbildningsgrupp i december 2008 att nästa
kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet komma att tjäna som plattform". (2008-12-04: BILAGA 1. Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31).
Uppdraget från Förbundsstyrelsen
GR:s Förbundsstyrelsen beslöt 4/12 2009 att Utbildningsgruppen skall "ta fram förslag till en regionaliserad sfi". I underlaget för beslutet står bl.a. att alla nyanlända skall ha tillgång till sfi som är anpassad till nyanländas olika förutsättningar och behov. Man konstaterar att medlemskommunerna har skilda förutsättningar erbjuda en sådan anpassad sfi. Därför borde en sfi-studerande få fri rörlighet för att kunna studera sfi var som helst i regionen på samma sätt som en gymnasieelev inom GR.
Lag om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering
Ytterligare ett incitament för regionaliserad sfi med tänkt start i halvårsskiftet 2011 är den nya lag regeringen antagit i enlighet med propositionen
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med
professionellt stöd (Prop 2009/10:60). Den nya lagen, som träder i kraft 1/12 2010, reglerar vilka etableringsinsatser som skall göras för vissa nyanlända flyktingar. Lagen innehåller regler om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.
Reformen innebär bland annat att:
• Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna istället för kommunerna.
• En ny ersättning som är lika för alla oberoende var i landet man bor införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
• En ny aktör – etableringslots – införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden.
• Nyanlända flyktingar som har en etableringsplan ska delta i sfi och samhällsorientering som är kommunens ansvar.
Det anges vidare i lagen att syftet är att varje nyanländ ska få professionellt stöd utifrån sina egna förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska
samhällsorientering - ansvar för flyktingmottagning, bostadsförsörjning etc.
3. Sfi:s organisation i kommunerna idag
Allmänt
Sfi är en egen skolform och alltså inte en del av vuxenutbildningen även om vuxenutbildningen i de allra flesta kommuner organiserar sfi-undervisningen. Målgruppen är invandrare och flyktingar som inte har svenska som
modersmål. Statens uppdrag till kommunerna är att ge nyanlända vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket i enlighet med skollag (1985:1100, 1 kap 8§ - 2 kap 8§, 13 kap) och förordningar (SFS 1994:895; SKOLFS 2009:22). Sfi har kursplaner på fyra nivåer: A, B, C, D där målet för A-kursen är grundläggande kunskaper i svenska för att kunna hantera vardagssituationer och målet för D-kursen är kunskaper på svenska på avancerad nivå som en grund för fortsatta studier på gymnasial nivå eller högskolenivå.
Statens bidrag till kommunerna för sfi-undervisning sker på två sätt beroende av målgruppen för sfi: direkt statsbidrag för flyktingar som en del av
flyktingersättningen (schablonersättningen) och indirekt för övrig-invandrare via den s.k. kommunpåsen.
Samtliga kommuner i Göteborgsregionen integrerar sfi för de båda målgrupperna: flyktingar resp. övrig-invandrare för att få bästa tänkbara pedagogiska dynamik i undervisningen. Detta avtal, etapp 1, omfattar på motsvarande sätt sfi oavsett målgrupp eller former för statlig finansiering. Obalans sfi Göteborg - övriga GR-kommuner
Det som utmärker sfi i regionens kommuner idag jämfört med annan vuxenutbildning är att ca 85 % av all sfi är upphandlad av
Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg och 15 % anordnas via de övriga 12 kommunerna i regionen. Vad gäller t.ex. yrkesvux är motsvarande andel för Göteborg 55 % och för regionen i övrigt 45 %. Denna obalans har fr.a. sin bakgrund i bostadssituationen och i det faktum att invandrare av tradition sökt sig till storstäderna där möjligheten till egenförsörjning bedömts vara störst. Sfi i Göteborg
Göteborgs vuxenutbildningsnämnd och -förvaltning upphandlar idag sfi av 8 utbildningsanordnare. Man har en lång tradition av differentierad sfi och kan erbjuda sfi med ett stort antal inriktningar och på många olika nivåer.
kursdeltagare med ingen eller kort skolgång från hemlandet); studieväg 2 kurs B och C (för deltagare med motsvarande grundskoleutbildning) samt
studieväg 3 kurs C och D (för deltagare med gymnasieutbildning eller högre utbildning från hemlandet).
Sfi i övriga GR-kommuner
I regionens övriga kommunen kan organisationen av sfi se något olika ut. I flertalet kommuner anordnas sfi av huvudmannen för kommunens
vuxenutbildning. Kungsbacka har dock skrivit avtal med ett antal utförare enligt den s.k. kundvalsmodellen (auktorisationsavtal) som trädde i kraft 1/7 2010.
De flesta kommunerna erbjuder idag studieväg 1, 2 och 3. I de s.k. noderna sker idag - mer eller mindre utbyggt - ett samarbete inom sfi så att någon kommun tar huvudansvar för studieväg 1 medan en grannkommun tar ansvar för studieväg 2. Den norra noden (Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Ale, Kungälv) har haft ett utvecklat samarbete i projektform med stöd av Migrationsverket kring s.k. bransch-sfi. Den östra noden (Partille, Lerum, Alingsås) har också i flera år samverkat kring sfi och fördelar ansvaret för de olika studievägarna sig emellan. Också i den södra noden (Härryda, Mölndal, Kungsbacka, Öckerö) har visst samarbete skett kring sfi.
Det är viktigt att stryka under att det kommande avtalet, regional sfi etapp 1, utgör en begränsad del av all den sfi som anordnas i kommunerna idag. Uppskattningsvis utgör målgruppen för regional sfi 35-40%. Den sfi som inte omfattas av kommande avtal, studieväg 1 och delar av studieväg 2 och 3 ligger kvar under kommunernas ansvar med fortsatt möjlighet till samverkan inom noderna.
4. Motiv för och omfattning av regional sfi, etapp 1
Motiv
• Medlemskommunerna har idag skilda förutsättningar erbjuda en anpassad sfi för såväl flyktingar som övriga invandrare. En invandrare kan idag ha olika lång väg till sitt utbildningsmål beroende på i vilken kommun hon eller han bor.
• En fri rörlighet i regionen underlättar för sfi-eleven att få rätt inriktning och infärgning av sin sfi redan från start.
• En differentierad och individanpassad sfi effektiviserar och förkortar vägen till egenförsörjning.
tillgång till sfi som är anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. En regionaliserad sfi innebär därför högre kvalitet generellt och därmed snabbare integrering av flyktingar och invandrare.
• Regional sfi etapp 1 samordnas med den nya lagen om etablering av nyanlända flyktingar från 2010-12-01.
Avtalets syfte är sammanfattningsvis att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Detta bidrar i sin tur till uthållig tillväxt och ökad integration inom Göteborgsregionen i
samverkan med och stöd av regionens näringsliv/arbetsliv. Omfattning
Regional sfi, etapp 1, föreslås ha tre inriktningar: akademiker-sfi, sfi för särskilda undervisningsgrupper och yrkesförberedande sfi (se pkt 5 nedan). En skattning av Göteborgs sfi-utbildningar med dessa tre inriktningar visar att de motsvarar 35-40% av all sfi i Göteborg (som anordnar 85 % av all sfi i regionen). Motsvarande siffra bör i snitt gälla för målgruppen i regionens övriga kommuner. Det innebär att den större andelen sfi inte omfattas av detta avtal etapp 1 utan ligger som idag kvar under kommunernas ansvar.
5. Inriktningar regional sfi - etapp 1 (2011 - 2013)
Allmänt kring inriktningar och studievägledning
Regional sfi etapp 1, 2011-07-01 - 2013-06-30, omfattar sfi med tre huvudinriktningar och därmed för tre målgrupper:
1. sfi-studerande som har akademisk bakgrund och behöver en anpassad och effektiv studiegång för att snabbt gå vidare till akademiska studier eller till yrkeslivet.
2. sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) med specifika handikapp såsom hörsel, syn, eller inlärningshinder pga. traumatiska upplevelser.
3. yrkesförberedande sfi för studerande med yrkesbakgrund eller yrkesinriktning.
För samtliga inriktningar gäller att utbildningsbakgrund och förvärvade kunskaper och färdigheter från hemlandet dokumenteras genom
kartläggningsinsatser, och att den studievägledning, som sker genom Af:s eller kommunens försorg, ligger till grund för att bästa och effektivaste studieväg anvisas.
1.1 Sfi akademikerintroduktion med arbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland
1.2. Sfi högskolespår för studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat yrkesarbete i Sverige. 2. Sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU)
2.1 SU 1
Undervisning i små grupper och i anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva
2.2 SU 2
Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning 3. Yrkesförberedande sfi
3.1 Sfi - yrkesspår
Sfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildnings-bakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola är förkunskapskrav.
3.2 Bransch-sfi
Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildnings-bakgrund men med yrkesambitioner eller yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher.
Målsättning: sfi-betyg på C- och D-nivå. Godkänd B-nivå förkunskapskrav.
6. Modell för regionalt sfi-avtal
I likhet med övriga regionala avtalen inom utbildningsområdet tar GR:s Förbundsstyrelse under hösten 2010 beslutet att rekommendera GR:s
medlemskommuner att före 31/12 2010 besluta om regional sfi i enlighet med detta PM. Detta övergripande beslut anger alltså målgrupper, inriktningar och kriterier för regional sfi etapp 1. Som tidigare kan enskild kommun besluta att inte delta.
kommuner vilka utbildningar man bedömer vara regionalt sökbara utifrån de fastställda kriterierna. En förteckning på regionala sfi-utbildningar etapp 1 med prislista upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsansvariga på GR
Kompetens.
Avtalet för regional sfi, etapp 1, föreslås träda i kraft fr.o.m. 1/7 2011 och gälla i två år, till 30/6 2013. Detta ansluter till den avtalsperiod som gäller för VUN i Göteborgs i deras nya upphandling av sfi.
7. Tid- och handlingsplan
Efter beredning i tjänstemannagrupper (Vux-UC) tar GR:s Utbildningsgrupp ställning till förslaget 9/9 och 21/10, och GR:s förbundsstyrelse tar den 29/10 beslut om att skicka ut förslaget om regional sfi, etapp 1 vidare till regionens kommunstyrelser för beslut senast 31/12 2010. Förteckningen på regionalt sökbara utbildningar beslutas under våren 2011 och regional sfi, etapp 1 träder i kraft 1/7 2011.
Bilagor:
1. Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen 2. Sfi-kurser som ingår i regional sfi, etapp 1 (2011-2012)
Förslag till
Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i
Göteborgsregionen, Etapp 1
1. Avtalsparter
Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande
medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö.
2. Avtalets syfte
Avtalet utgår från det uppdrag som staten ålagt kommunerna att ge nyanlända vuxna invandrare - såväl flyktingar som övriga invandrare - som inte har svenska som modersmål grundläggande kunskaper i det svenska språket i enlighet med Skollagen (1985:1100, 1 kap 8§ - 2 kap 8§, 13 kap) Förordningen (SFS 1994:895) samt Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (SKOLFS 2009:22). Vidare träder en ny lag i kraft 1/12 2010, Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, som har som syfte att underlätta nyanlända flyktingars etablering i Sverige så att varje nyanländ får stöd i att snabbt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning.
Detta avtal syftar till att erbjuda nyanlända invandrare - såväl flyktingar som övriga
invandrare - svenska för invandrare, sfi, som är anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. Avtalet avser regional sfi för vissa målgrupper. För dessa målgrupper skall samma fria rörlighet gälla inom GRs medlemskommuner som för gymnasieelever eller
yrkesvuxelever. De sfi-utbildningar som detta avtal reglerar har följande inriktningar: sfi för akademiker, sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi. Detta avtal utgör en begränsad del av all den sfi som anordnas i kommunerna idag, uppskattningsvis 35 - 40 %.
Avtalets syfte är ytterst att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Detta bidrar i sin tur till uthållig tillväxt och ökad integration inom Göteborgsregionen i stöd och samverkan med regionens näringsliv/arbetsliv.
Antagning och urval sker med beaktande av vad som anges i Skollagen (1985:1100; 1 kap 8§ - 2 kap 8§, 13 kap) samt Förordning (SFS 1994:895).
Kartläggning och validering av den kompetens invandraren har är en naturlig del inför antagning till regional sfi. Vidare är vägledningen inför sfi-studierna av stor vikt, både den som kommunerna tillhandahåller och den som ges av Arbetsförmedlingen i samband med etablering av nyanlända flyktingar.
3. Avtalets omfattning
3.1. Sfi för akademiker Inriktning
Målgruppen är invandrare med fullgjord eller påbörjad akademisk utbildning. De sfi-kurser som omfattas av avtalet har två inriktningar:
1. Sfi akademikerintroduktion
Arbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland. 2. Sfi högskolespår
För studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat
yrkesarbete i Sverige.
3.2. Sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) Inriktning
Målgruppen för sfi för särskilda undervisningsgrupper är invandrare med särskilda behov. De sfi-kurser som kommer att omfattas av avtalet har två inriktningar:
1. SU 1
Undervisning i små grupper och i anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva.
2. SU 2
Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning.
3.3. Yrkesförberedande sfi Inriktning
Yrkesförberedande sfi innebär att sfi kombineras med yrkesutbildning, introducerande yrkesutbildning eller yrkespraktik. Målgruppen är invandrare som har yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet från sitt hemland eller har ambitionen att utbilda sig inom ett visst
yrkesområde. De kurser som kommer att omfattas av avtalet har två inriktningar: 1. Sfi-yrkesspår
Sfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildningsbakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola är förkunskapskrav.
2. Bransch-sfi
Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildningsbakgrund men med yrkesambitioner eller yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher.
4. Avtalets begränsningar
Detta avtal, regional sfi etapp 1, omfattar inte merparten av dagens sfi, som anordnas av varje kommun i enlighet med den lagstiftning som råder. Regional sfi enl. förslaget ovan bedöms omfatta en målgrupp på ca 35 - 40 % av all sfi. Den sfi som kommunerna fortsatt tar ansvar för samordnas som tidigare till viss del genom överenskommelser kommunerna emellan i de s.k. noderna: norra noden (Ale, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn), östra noden (Alingsås, Lerum, Partille) och södra noden (Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Öckerö). 5. Avtalstid
Avtalet etapp 1 är tvåårigt och omfattar perioden 2011-07-01--2013-06-30.
Parternas ambition är att träffa ett nytt avtal som skall gälla efter detta avtals utgång 2013-06-30. Medlemskommuner som valt att inte ingå i detta avtal har möjlighet att ansluta sig tidigast 2013-07-01.
6. Utvecklingsarbete inför ev regional sfi, etapp 2
Inför ev regional sfi etapp 2 med start 2013-07-01 sker ett utvecklingsarbete med särskilt fokus på yrkesförberedande sfi med representanter från kommuner, Af och
branschorganisationer och med syfte att vidga utbudet inom regional sfi. Kvalitetsaspekten och anpassningen till arbetsmarknadens behov skall särskilt beaktas.
7. Roll- och ansvarsfördelning
7. 1 Utbildningsgruppen, GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning (nedan benämnt UG)
Utbildningsgruppen fastställer kriterierna för regional sfi (inriktningar, målgrupper etc.) enligt ovan.
7.2 Utbildningschefsgruppen, Förvaltningschefer med ansvar för sfi (nedan benämnt UC)
Utbildningschefsgruppen fastställer och förtecknar de sfi-utbildningar som blir regionalt sökbara utifrån de politiskt beslutade kriterierna ovan samt fastställer vilket pris som skall gälla för respektive utbildning.
Vidare handlägger UC:
- riktlinjer och principer för hantering av frågor kring regional sfi (samtliga sfi-utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal)
- utbildningsområden, marknadsföringsinsatser, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling
- hantering av kvalitetsbrister i avtalsutbildning
7.3 Beredningsgrupp för regional sfi (nedan benämnt BG-sfi)
Beredningsgruppen för regional sfi består av representanter för sfi-ansvariga rektorer från de fyra noderna (inkl Göteborg), representanter för kommunernas
arbetsmarknads/flyktingenheter samt tjänstemän från GR.
BG-sfi tar fram underlag för beslut till UG resp. UC samt bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som UC har att ta ställning till enligt följande:
- arbetsmarknadssamråd (samråd med arbetsmarknadens parter) - dialog med det GRs virtuella kompetensråd
7.4 Referensgrupper
Referensgrupper för handläggande av frågor som rör regional sfi är nätverket för
Vuxenutbildningsansvariga (Vuxgruppen) samt nätverket för arbetsmarknadsenhetschefer. Referensgrupperna tar ansvar för ömsesidig information och dialog kring utveckling av sfi, samhällsorientering, bostadsfrågor samt rehabiliteringsåtgärder för nyanlända.
7.5 Hemkommun
Med hemkommun avses den kommun där person bor (är folkbokförd) och som kan komma i åtnjutande av de regionala sfi-utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde, medverkar i information om och marknadsföring av det
regiongemensamma sfi-utbudet samt behörighetsgranskar de ansökningar (mottagning) som inkommer, vilka därefter tillställs huvudmannakommunen för hantering.
7.6 Huvudmannakommun
Huvudmannakommun är den kommun, där utbildningen upphandlas eller anordnas under avtalsperioden och som har myndighetsansvaret för de regionala sfi-utbildningarna. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning, rektorsfunktion (om inte annat bestäms av huvudmannakommun), kvalitetssäkring, återkoppling till hemkommun samt fakturering till hemkommunen.
8. Ekonomi
8.1 Praktisk hantering
Huvudmannakommun fakturerar hemkommunen för kurskostnad (pris/timme) för aktuell regional sfi-utbildning med administrativ kostnad särredovisad.
8.2 Betalningsansvar vid studerandeflytt och studieavbrott
Hemkommunen vid intagningstillfället behåller betalningsansvaret för första halvåret om en studerande byter hemkommun eller avbryter sina studier.
Om studerande avbryter studier inom tre veckor från kursstart utgår ingen ersättning. 8.3 Prislista
Priserna för avtalsutbildningarna i Göteborg eller annan kommun som tillämpar upphandling baseras på de avtal som kommunen tecknat med utbildningsanordnarna.
8.4 Resekostnader
Ev. resekostnader i samband med regional sfi regleras av resp. hemkommun. 9. Utbildningarnas kvalitet
9.1 Uppföljning och utvärdering
Ansvar för att ta del av uppföljning och utvärdering av utbildningsanordnarnas
avtalsutbildningar ligger på Utbildningsgruppen, UC och referensgrupperna dvs. Vuxgruppen och nätverket för arbetsmarknadsenhets- och flyktingenhetsansvariga. Resultat av
uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för sfi-studerande.
9.2 Åtgärder vid kvalitetsbrist
Om UC bedömer att det finns kvalitetsbrister i utbildningarna påtalas detta för
huvudmannakommunen. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i utbildningarna förbinder sig huvudmannakommunen bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den kommun som anför klagomål redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig huvudmannakommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av
Utbildningsgruppen.
10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom sfi
Göteborgsregionens samlade kompetens inom området sfi tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom sfi-utbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärlds-bevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar.
11. Övriga villkor
Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga avtalade sfi-utbildningar. Avtalet kan kompletteras med anledning av förändrade villkor under avtalsperioden. 12. Tvist
Tvist med anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.
13. Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 december 2010 vara GR tillhanda.
För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Lerums kommun
Datum Namn
Namnförtydligande För Lilla Edets kommun
Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande
Sfi-kurser som ingår i regional sfi, etapp 1 (2011-2013)
1 Sfi för akademiker
Inriktning: Sfi för akademiker Planerad start Upphandling - avtal 1. Sfi akademikerintroduktion medarbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland
2. Sfi högskolespår för studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat yrkesarbete i Sverige.
Aug 2011 De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighets-villkor etc.
2 Sfi för särskilda undervisningsgrupper
Inriktning:
Sfi för särskilda undervisningsgrupper
Planerad start
Upphandling - avtal 1. SU 1
Undervisning i små grupper och i
anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva
2. SU 2
Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk
funktionsnedsättning
Aug 2011 De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighets-villkor etc.
3 Yrkesförberedande sfi
Inriktning: Yrkesförberedande Sfi Planerad start Upphandling - avtal 1. Sfi - yrkesspårSfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildningsbakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd
yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med
yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola ärförkunskapskrav.
2. Bransch-sfi
Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildningsbakgrund men med yrkesambitioner eller
yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher.
Målsättning: sfi-betyg på C- och D-nivå. Godkänd B-nivå förkunskapskrav.
Aug 2011 De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighets-villkor etc.
Dnr: 10-168.713 Styrelseärende 2010-10-29 Till Förbundsstyrelsen Förslag till
Interkommunal ersättning inom kommunal
vuxenut-bildning och sfi i Göteborgsregionen år 2011
Kommunal vuxenutbildning
Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2011 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gym), påbyggnadsutbildningar (pu) och grundläggande vuxenutbildning (gruv). Under 2010 tillämpas ett enhetspris på 43 kr per gymnasiepoäng (gyp) / verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2011 föreslås 44 kr per
gymnasiepoäng / verksamhetspoäng.
För kurs där kalkylerad kostnad hamnar inom intervallet 40-48 (gällande nivå är 39–47) kr per gyp / vp (motsvarar + - 10 %) gäller enhetspriset. Kommuner som hävdar att kostnaden för en kurs ligger under eller över intervallet (40-48 kr per gyp / vp) ska redovisa sina beräkningsgrunder för GRs Vuxgrupp, som gör en rimlighetsbedömning av detta.
För studerande inom särvux föreslås bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner.
Sfi (svenska för invandrare)
Förslaget innefattar utbildningar i studieväg 1-3. Tillkommande inslag som praktik, yrkesintroduktion, yrkesutbildning, samhällsinformation, m m prissätts efter överenskommelse. De verksamheter inom sfi som omfattas av det
föreslagna regionala avtalet för sfi kommer att prissättas först när detta blir aktuellt.
Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgruppen för sin del 21 oktober godkänner förslaget, besluta
att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen 2011 enligt följande: a) för kommunal vuxenutbildning tillämpas ett enhetspris på 44 kr per gymnasiepoäng,
b) för dyrare resp billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp,
c) för särvux gäller bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för sfi tillämpas följande priser:
- studieväg 1: 57 kr/tim/studerande - studieväg 2: 50 kr/tim/studerande - studieväg 3: 44 kr/tim/studerande, samt
att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
Göteborg 5 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-84.10/1 Styrelseärende 2010-10-29 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över Översiktsplan för Härryda
kommun – samrådshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad 2010-06-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Förslag till yttrande, daterat 2010-09-14 har upprättats.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid möte den 30 september 2010.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-09-14, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson
Pia Arnesson / Anita Rynvall Mårtensson
Dnr: 10-84.10/1 Tjänsteutlåtande 2010-09-14 Anita Rynvall Mårtensson
Yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun -
samrådshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad 2010-06-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Samtidigt samråds om Naturvårdsplan, Grön plan, Kulturmiljöplan och
Vindbruksplan, vilka också utgjort underlag för översiktplanen. GR har valt att yttra sig över innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt yttra sig över de övriga planerna.
Sammanfattning av översiktsplanen
Framtagandet av översiktsplanen har föregåtts av en process bestående av medborgarkontakter och framtagande av politiska inriktningsmål. Ur denna process kan tre huvudinriktningar som påverkar markanvändningen urskiljas.
• Utveckla befintliga tätorter
• Bygg kring infrastruktur /kollektivtrafik
• Noggrann avvägning mellan vad som ska exploateras eller skyddas Ett antal nyckelfrågor som är strategiska och påverkar den fysiska planeringen har lyfts fram; hållbar utveckling, klimat, regionalt samarbete, förtätning, verksamheter och handel, arkitektur och grönområden.
I det regionala samarbetet utpekas bl a GR:s framtagna Strukturbild och det gemensamma arbetet med kollektivtrafikprogrammet K2020 som viktiga underlag.
I översiktsplanen utpekas fem utvecklingsområden; Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö, och det är främst inom dessa som
kommunen ska växa och utvecklas. Varje utvecklingsområde ska ha en tydlig gräns mot omgivande landskap. Inom områdena ska i första hand större
ska inte tillåtas.
Utanför utvecklingsområdena består bebyggelsen till största del av tidigare fritidshusområden, dessa kallas omvandlingsområden. Här behöver vatten- och avloppsanläggningar och vägar förbättras. En avloppsförsörjningsplan håller på att tas fram. Någon större förtätning anses inte lämplig här eftersom områdena ofta ligger på landsbygden med långa avstånd till service och kollektivtrafik.
Efterfrågan på nya bostäder är stor i västra delen av kommunen. Då det inte är förenligt med kommunens ställningstagande om hållbar utveckling anses det inte lämpligt att nya bostäder tillkommer på landsbygden väster om
flygplatsområdet. I de östra kommundelarna är efterfrågan inte lika stor, här anser kommunen att man inte behöver vara lika restriktiv med tillkommande bebyggelse.
Kommunens stora verksamhetsområden är lokaliserade längs rv 40 mellan Göteborg och Landvetter flygplats.
I Härryda finns sedan lång tid en ambition att få en jämn utveckling vad det gäller bostadsbyggandet. Markförvärvsplanen är ett instrument att styra utvecklingen.
I kommunen ligger regionens huvudflygplats, Göteborg Landvetter flygplats, vars influensområde påverkar utvecklingen i delar av kommunen. Inom flygplatsens influensområde får inga nya bostäder tillkomma till följd av risken för bullerstörningar.
Kansliets kommentarer
Översiktplanen för Härryda kommun är lättläst och välstrukturerad och följer i stora drag intentionerna i GR:s strategidokument, ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild för Göteborgsregionen” samt det framtagna
kollektivtrafikprogrammet ”K2020”.
Kommunens ambition är tydlig. Inom de avgränsade utvecklingsområdena ska kommunen växa och förtätas med bostäder i olika boendeformer och
tillhörande service. Förtätning prioriteras där det är gång- och cykelavstånd till kollektivtrafiken. I områdena utanför utvecklingsområdena, ska kommunen vara restriktiv med att tillåta ny bebyggelse eftersom det inte är
kollektivtrafiknära. Kommunen har genom sin långsiktiga markförvärvsplan ett verktyg för att lyckas nå den planerade bebyggelseutvecklingen.
attraktionskraft och dessa ska enligt GR:s ”Strukturbild” tas tillvara och utvecklas. I översiktsplanen uttrycker kommunen att de vill värna och bevara de gröna kilarna och kommunen har intentionen att samverka med andra berörda kommuner så att de gröna kilarna blir sammanhängande.
Det är också positivt att planen tar upp vikten av att ta tillvara och utveckla tätortsnära grönområden, vilka är ett viktigt inslag i förtätade miljöer.
I GR:s kunskapsunderlag om ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen” lyfts följande aspekter upp som grundläggande; en attraktiv livsmiljö (boende och mötesplatser), finna mål och mening (sysselsättning och delaktighet), en god välfärd (trygghet och rättvisa) och regional sammanhållning. I Härrydas plan uttrycks en ambition om bl a balans mellan olika typer av bostäder, levande centrum och mötesplatser samt utbyggd kollektivtrafik, vilket skapar förutsättningar för en socialt hållbar utveckling.
Nedan följer några nedslag i planen som GR särskilt vill kommentera. Tillväxttakt och demografisk utveckling
Kommunen räknar med en tillväxttakt på 1-1,5 % per år, vilket är en
tillväxttakt som stämmer överens med GR:s mål i ”Uthållig tillväxt”. Med det målet klarar också kommunen att tillhandahålla en god kommunal service. Av översiktsplanen framgår dock inte hur Härrydas demografiska utveckling ser ut. Hur kommer befolkningssammansättning att se ut i framtiden och hur kan förändrade livsmönster påverka fysisk planering och kommunal service? Omvandlingsområden
De områden som benämns ”omvandlingsområden” är tidigare
fritidshusområden och idag eftertraktade för helårsboende. Dessa områden har eftersatta vatten- och avloppsanläggningar och vägar som behöver förbättras. För att ekonomiskt kunna genomföra dessa förbättringar vill kommunen att investeringskostnaderna tas lokalt och studerar därför möjligheter till
förtätning i områdena. GR vill peka på att detta kan medföra att fler bostäder tillkommer i områden som är svåra att kollektivtrafikförsörja, vilket inte är förenligt med kommunens ambition om hållbar utveckling.
Utbyggnad vid kommungräns – Hålsjön
Hålsjö-området som har utpekats som utbyggnadsområde för bostäder, har dåligt samband med Mölnlycke centrum. Däremot gränsar området till ett av Partille kommuns utbyggnadsområden, Öjersjö. Hur kan detta område passas in i den regionala strukturen med kopplingar både till Partille och till
Partille och Härryda, gemensamt skapar en vision och strategi för dessa områden så att de kan utvecklas i en hållbar riktning.
Götalandsbanan
Götalandsbanan är en del av det planerade systemet med höghastighetståg. Järnvägen är planerad till en helt ny sträckning genom stora delar av kommunen och öppnar därmed nya möjligheter för strategisk
utvecklingsplanering, t ex nya områden som kan försörjas med kollektivtrafik. Det startade samarbetet med Bollebygd och Mark (BoHäM) kring
områdesutveckling längs banan är ett bra initiativ.
I den nyligen beslutade nationella planen för transportsystemet 2010-2021 finns inga pengar avsatta för investeringar i Götalandsbanan, ej heller för fortsatta utredningar.
Södra Landvetter
Kommunens planer för det nya bostadsområdet Södra Landvetter bygger på Götalandsbanans utbyggnad och att en ny station tillkommer. GR stödjer kommunens initiativ till denna strategiska planering, men vill påminna om de osäkerheter som finns kring banan då det gäller tidpunkt för färdigställande och trafikering. Ett resonemang kring konsekvenserna av denna osäkerhet och hur kollektivtrafikförsörjningen kan lösas under mellantiden bör lyftas in i planen.
Airport City
Områden kring flygplatsmotet och i anslutning till flygplatsen är attraktiva som verksamhetsområden. Härryda kommun har tillsammans med Göteborg Landvetter Airport en gemensam vision för detta område, Airport City.
Götalandsbanan planeras med en station under Landvetter flygplats och denna blir en viktig knutpunkt. Verksamhetsområdet Airport City bör planeras så att det får en tydlig koppling till stationen.
Göteborg Landvetter flygplats
Göteborg Landvetter flygplats är viktig för regionens utveckling. Det är därför positivt att kommunen pekar ut flygplatsen som en viktig del av
infrastrukturen och den framtida utvecklingen. Kommunen uttrycker i planen ett ansvar för flygplatsens utvecklingsmöjligheter och delar in flygplatsens influensområde i olika zoner för att kunna utveckla bebyggelsen i området så långt det är möjligt. GR förutsätter att planerade förändringar görs i samråd med flygplatsen.
Det är positivt att kommunen ser gång- och cykelnätsutbyggandet som en viktig del för att knyta samman områden. Ett sådant sammanhängande nät är också viktigt för att få bra tillgänglighet till kollektivtrafiken och skapar ett ”dörr till dörr-perspektiv”. Detta stödjer utgångspunkterna i K2020, där bytes- och knutpunkter och tillgängligheten till dessa, utpekas som viktiga delar för kollektivtrafiksystemet.
Infrastruktur - Kommunikationer
På kartorna i översiktsplanen markeras bl a planerade vägar och
Götalandsbanans sträckning. GR saknar en samlad text om planerad regional och nationell infrastruktur t ex om det finns reservat utlagt och ett resonemang kring vilka möjligheter och vilken tillgänglighet olika utbyggnaderna skapar. Vindbruksplaner
GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, har styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutat om ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner. ”Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta
intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen”. Tonvikt läggs på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala
vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.”
Översvämningsrisker längs Mölndalsån
Under senare år har vattendrag inom regionen vid flera tillfällen svämmat över och vattennivåerna varit höga, detta måste beaktas i framtida byggande. GR förutsätter att kommunen tar hänsyn till de översvämningsrisker som finns längs Mölndalsån.
Dnr: 10-60.021 Styrelseärende 2010-10-29
Till Förbundsstyrelsen
Ekonomisk rapport för GR kvartal 3 (jan-aug år
2010)
Det ekonomiska resultatet för GR per sista augusti 2010 är 2 211 kkr. Resultatet för samma period fg år är 995 kkr.
Omsättningen för GR under årets åtta första månader är 164,3 mkr. 2009 års omsättning för samma period var 115,3 mkr. Prognosen är ett positivt resultat vid årets slut. För ytterligare detaljer se bilaga.
En granskningsrapport från GR:s förtroendevalda revisorer kommer efter revisionsmöte den 20 oktober.
Dotterbolag
Gryning Vård AB har per sista augusti ett resultat på 27 Mkr och en omsättning på 266,7 Mkr.
ISGR har per sista augusti ett resultat på 125 kkr och en omsättning på 54,5 Mkr.
Meritea AB har per sista augusti ett resultat på 10 kkr och en omsättning på 9,7 Mkr.
Samtliga dotterbolag indikerar ett positivt resultat vid årets slut. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari – augusti 2010.
Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson
Intäkt Kostnad Resultat Utfall aug 09 Styrgruppernas verksamhet
FoU i väst 7 365 -7 365 0 0
Miljö och samhällsbyggnad 8 496 -8 096 399 131
Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 11 191 -11 170 21 965
Utbildningsgruppen 112 373 -110 696 1 678 358
Styrgruppernas verksamhet Totalt 139 425 -137 327 2 098 1 455
Övrig verksamhet
Gemensam administration 7 118 -7 798 -680 -1 338
Politik 546 -529 17 78
Räntor 0 323 323 660
Transfereringar till andra organisationer 17 154 -16 701 453 140
Övrig verksamhet Totalt 24 818 -24 704 114 -460
Totalt 164 243 -162 032 2 211 995
Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-mar 2010
Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-)
Verksamhet Kkr
FoU i väst 6 159
Miljö och samhällsbyggnad 3 450
Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 731
Utbildningsgruppen 18 721
Gemensam administration 1 859
Lämnade bidrag 0
Räntor 0
Politik 0
Dnr: 10-144.010 Styrelseärende 2010-09-24
Till Förbundsstyrelsen
Förslag till sammanträdestid och plats för
styrelsemötena år 2011
Förbundsfullmäktige fattade den 16 juni i år beslut om årsredovisning för GR för 2009 samt verksamhetsinriktning och budget inför 2011.
Processen rörande 2012 års verksamhetsinriktning och budget föreslås få samma upplägg som under 2010. Det betyder att förslag till samrådsunderlag skickas ut till kommunerna för ställningstagande efter presidiets sammanträde den 24 januari 2011. Förbundsstyrelsen tar ställning till samrådsunderlaget den 11 februari. Beslut om årsredovisning för 2010 samt
verksamhetsinriktning och budget för 2012 fattas vid sammanträdet den 6 maj. Förbundsfullmäktige fattar beslut om årsredovisning 2010 samt fastställer verksamhetsinriktning och budget för 2012 vid sitt sammanträde den 8 juni 2011.
Förbundsstyrelsen har sedan ett antal år tillbaka förlagt sammanträdena i medlemskommunerna. Ett av skälen härtill är att kommunernas styrelser ska ha möjlighet att tillsammans med förbundsstyrelsen delta i en regional dialog kring aktuella utvecklingsfrågor.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att sammanträdena under år 2011 äger rum och förläggs enligt följande: torsdag och fredag den 10-11 februari (v 6) lunch – lunchmöte –
överlämnandekonferens för den nya förbundsstyrelsen fredag den 8 april (v 14) i Kungsbacka kommun
torsdag och fredag den 5-6 maj (v 18) styrelsekonferens fredag den 16 september (v 37) i Lilla Edets kommun fredag den 28 oktober (v 43) i Kungälvs kommun fredag den 16 december (v 50) i Göteborgs kommun
Göteborg 2010-09-09 Nils-Gunnar Ernstson
/Gunnel Rydberg
Bilaga: Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige 2011.
Bilaga
Gunnel Rydberg 2010-09-09
Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse
och förbundsfullmäktige 2011
18 januari Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till
samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2012)
24 januari Presidiemöte kl. 14.00-16.00
27 januari Utskick inför styrelsesammanträde (Utskick av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2012)
10-11 februari Förbundsstyrelsens överlämnandekonferens (Beslut om
samrådsunderlag 2012) 15 mars Utskick inför presidiemöte.
21 mars Presidiemöte kl. 14.00-16.00
24 mars Utskick inför styrelsesammanträde.
8 april Förbundsstyrelsens sammanträde
12 april Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till
årsredovisning 2010 samt förslag till verksamhetsinriktning och budget 2012.)
18 april Presidiemöte 14.00-16.00
20 april Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde
5-6 maj Förbundsstyrelsekonferens (Beslut om förslag till alt.
årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.)
8 juni Förbundsfullmäktigesammanträde (Beslut om årsredovisning
för 2010 samt om verksamhetsinriktning och budget för 2012) 23 augusti Utskick inför presidiemöte
29 augusti Presidiemöte 14.00-16.00
1 september Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde
16 september Förbundsstyrelsens sammanträde
4 oktober Utskick inför presidiemöte
10 oktober Presidiemöte 14.00-16.00
13 oktober Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde
28 oktober Förbundsstyrelsens sammanträde
22 november Utskick inför presidiemöte
28 november Presidiemöte 14.00-16.00
1 december Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde
2010-10-29
Till Förbundsstyrelsen
Anmälningsärende från presidiet
Från sammanträde 2010-09-01
§ 428 Kommungemensam plattform för nyanlända
Presidiet beslöt godkänna föreslagen fortsatt inriktning på arbetet med en kommungemensam plattform för nyanlända.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna anmälningsärendet till protokollet
Göteborg 4 oktober 2010
Nils-Gunnar Ernstson
2010-10-29
Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut
fattade av GRs styrgrupper under tiden mars-juni
2010
(Informationsärenden har inte tagits med i förteckningen)SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 27 maj 2010
4. Kommungemensam plattform för nyanlända
Styrgruppen beslutar ge sitt presidium i uppdrag att svara för det fortsatta beredningsarbetet och att styrgruppens ledamöter ska ges möjlighet att ta del av och ge synpunkter på förslaget innan det skickas på remiss till kommunerna.
6. Programmet Lyft och deltagare
Styrgruppen vill följa utvecklingen när det gäller insatsen Lyft, och mötet beslutar att lägesrapport ska ges på kommande styrgruppsmöten
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 14 april 2010
1. Kommungemensam plattform för nyanlända- lägesrapport med förslag.
Styrgruppen beslutar om följande inriktning för det fortsatta beredningsarbetet -att en modell för en kommungemensam samhällsorientering tas fram
-att öka vidareflytten av nyanlända från Göteborg till kranskommunerna med 100 procent till 2011
-att föreslå att medlemmarna tar upp frågan om en samordning av rehabilitering för nyanlända med sina respektive Finsam-förbund
-att den nuvarande arbetsgruppen med kommunerna och Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete året ut. Uppdraget är att lägga konkreta förslag för gemensamt arbete inom ovanstående områden samt att förbereda det nya gränssnittet mellan stat och kommun inför etableringsreformen, och
-att förbundsstyrelsen ges en lägesrapport kring styrgruppens beslutade inriktning
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 3 juni 2010
att uppmana förbundsstyrelsen att godkänna förslaget till avfallsplan för Göteborgsregionen, daterat 2010-05-19; samt
att uppmana förbundsstyrelsen att uppdra åt kansliet att ta initiativ till bildandet av ett nätverk för regionala kretsloppsfrågor
§ 5. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för Fässbergsdalen”
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-05-27
§ 6. Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen – Anita Rynvall Mårtensson, GR
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgregionen, daterat 2010-05-17; att
ge kansliet i uppdrag att komplettera viljeinriktningen med en ”trafikplan”; att ge kansliet i uppdrag att till kommande möte presentera förslag på hur de
områden där GR saknar eller har otydligt formulerade viljeinriktningar kan hanteras;
att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget
Ordförande Owe Nilsson (s) lämnade sammanträdet. Hans Bergfelt (m) valdes till ny ordförande och Kenneth Johansson (s) valdes till ny justeringsman.
§ 7. Till och från flygresan – Per Kristersson, GR
Styrgruppen beslöt
att ändra inriktningen i projektet ”till och från flygresan”; samt
att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet ”Surface Access”
§ 8. ÖP översikten – från pilotstudie till fullskaleprojekt – Bengt Christensson, GR
Styrgruppen beslöt
att föreslå förbundsstyrelsen att fullfölja arbetet med ÖP-översikten till ett fullskaleprojekt; samt
att föreslå förbundsstyrelsen att diskutera förutsättningarna för finansiering av ett fullskaleprojekt
§ 9. Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Styrgruppen beslöt
att uppdra åt kansliet att fortsatt medverka i arbetet enligt bilagt lägesrapport, daterat 2010-04-08
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 14 april 2010
§ 4. Styrgruppens roll – fråga från förbundsstyrelsen
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna den förda diskussionen; samt
att uppdra åt ordföranden att återrapportera den förda diskussionen till förbundsstyrelsen; samt
att ställa in styrgruppens lunch-lunch möte 26-27 augusti
§ 8. Förslag till yttrande över ”Väg 549, tvärförbindelse mellan E20 och väg 40 samrådshandling”
Styrgruppen beslöt
att som eget yttrande uttala att GR ställer sig bakom Vägverkets rekommendation att prioritera en utbyggnad av A0 och A2; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget
§ 9. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun”
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-03-30; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-03-29; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget
SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 3 Juni 2010
2. FoU i Väst/GR detaljerad verksamhetsbeskrivning Styrgruppen beslutar
-med godkännande anteckna redovisningen av den detaljerade verksamhetsberättelsen till protokollet.
3. Program för en god äldreomsorg – avsiktsförklaring Styrgruppen beslutar
-den sociala styrgruppen ställer sig bakom GR-kommunernas avsiktsförklaring avseende ”Program för en god äldreomsorg”.
4. Dialoga: Ansökan om utvecklingsmedel till Länsstyrelsen Styrgruppen beslutar
-godkänna kunskapscentrum Dialogas ansökan till Länsstyrelsen.
5. Medlemskommunernas svar på förslag till fortsatt regionalt samarbete för Dialogas verksamhet under åren 2011 och 2012
Styrgruppen beslutar
-då svar inte inkommit från samtliga medlemskommuner avrapporteras ärendet på presidiets nästa sammanträde.
6. Socialt hållbar utveckling Styrgruppen beslutar
-för egen del godkänna kunskapsunderlaget.
-uppdra åt kansliet att förbereda seminarium för kommunerna, tidigast under senare delen av oktober
-utarbeta en förenklad version av kunskapsunderlaget. 7. Kommungemensam plattform för nyanlända
Styrgruppen beslutar
-ställa en skrivelse till samtliga berörda samordningsförbund med en förfrågan om de kan engagera sig i arbetet med rehabilitering för nyanlända
-skrivelsen stäms av med styrgruppens presidium.
10. Åtgärdspaket på Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU)
Styrgruppen beslutar
-sända skrivelse till de berörda hälso- och sjukvårdsnämnderna och fästa uppmärksamhet på de riktlinjer för Västbus, som tagits fram i samarbete mellan kommunerna och psykiatrin
-presidiet får i uppdrag att utforma denna skrivelse.
SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 13 april 2010
9. Program för en god äldreomsorg/Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre
Styrgruppen beslutar
-ge presidiet i uppdrag att på sitt möte 3 maj ta ställning till om GR-kommunernas avsiktsförklaringar ska sändas vidare till Västkom -redovisa frågans hantering på styrgruppens möte 3 juni.
10. Socialt hållbar utveckling Styrgruppen beslutar
-uppdra åt sociala styrgruppens presidium att förmedla styrgruppens diskussion om underlaget ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen” till
förbundsstyrelsen, för att efter förbundsstyrelsens diskussion återkoppla vid nästa styrgruppsmöte
§296 Definitivintagning till gymnasieskolan 2010
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att inta de vid Utbildningsgruppens sammanträde 2010-06-24 föreslagna sökande till gymnasieskolans utbildningar år 2010/2011, inklusive till det individuella programmet (PRIV), samt
att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.
§297 Direktiv för gymnasieintagningen inför 2011
Utbildningsgruppen beslöt
att uppdra åt Utbildningschefen att i arbetet med gymnasieintagningen 2011 betr intagning till estetiska utbildningar med frivilliga färdighetsprov avvakta besked från staten om villkor för färdighetsproven.
§298 Tidpunkter för Utbildningsgruppens junisammanträden 2011 och kommande mandatperiod
Utbildningsgruppen beslöt
att Utbildningsgruppen inför gymnasieintagningen 2011 förlägger sitt sammanträde då definitivintagningen beslutas till torsdag 23 juni, samt
att tidpunkter för Utbildningsgruppens sammanträden de tre efterföljande åren fastställs av den för kommande mandatperiod tillträdande Utbildningsgruppen.
§299 Betr särskilda varianter
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att i en skrivelse från medlemskommunerna till Skolverket ställa sig bakom av Utbildningschefsgruppen sammanställd information om särskilda varianter, daterad 2010-06-24, vilka av utbildningscheferna anses vara angelägna utbildningar för Göteborgsregionen.
§300 Uppdrag kring resor med Västtrafik
att uppdra åt Utbildningschef Börje Rådesjö att hantera hur GR Utbildning är företrätt i den arbetsgrupp som ska ta fram förslag till praktiska lösningar av överenskommelsen med Västtrafik samt avtal för att reglera dessa.
§301 Justering av förskoleavtalet
Utbildningsgruppen beslöt
att godkänna förslaget till justering i förskoleavtalet så att aktuell text i avtalet får följande lydelse: Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften av
platsinnehavaren enligt sitt gällande taxesystem och sin kravrutin. §302 Tider för påsk- och höstlov 2012/2013
Utbildningsgruppen beslöt
att föreslå kommunerna att fastställa gemensamma lovtider för läsåret 2012/2013 enligt följande:
- höstlovet 2012 infaller vecka 44 (29 okt-2 nov),
- påsklovet 2013 infaller vecka 14 (2-5 april), dvs veckan efter påsk.
SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 15 april 2010 §278 Preliminärintagningen till gymnasieskolan 2010
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att preliminärt ta in elever till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner till läsåret 2010/2011 i enlighet med redovisat förslag, samt
att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
§279 Gymnasieavtal 2011/2012 – 2014/2015
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att för sin del godkänna förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2011/2012 – 2014/2015, daterat 2010-04-13,
att för sin del godkänna att nuvarande samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras för ett år, samt
att rekommendera förbundsstyrelsen att;
a) till kommunerna för godkännande översända föreliggande förslag till samverkansavtal, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast 2010-08-31,
b) att befintligt samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras för ett år, c) föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt
att Utbildningsgruppens beslut förklarades vara omedelbart justerat.
§280 Ramavtalsupphandling av digital pedagogik för skolan
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att uppdra åt Utbildningschefen att teckna övergripande ramavtal kring
helhetslösningar för digital pedagogik i skolmiljö, för vilka medlemskommunerna äger rätt att avropa.
§281 Regional kompetensplattform
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att uppdra åt utbildningschefen att i dialog med företrädare för VGR ta fram det handlingsprogram som uppdraget förutsätter.