Hur planerar kommunerna inom
Göteborgsregionen för cykel?
Dokumentinformation
Titel: Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Serie nr: 2013:57
Projektnr: 13064
Författare: Julia Emqvist, Trivector Traffic Annika Nilsson, Trivector Traffic
Kvalitets-granskning
Caroline Mattsson, Trivector Traffic
Beställare: Göteborgsregionens kommunalförbund Kontaktperson: Lisa Ström, tel 031-3355312 Dokumenthistorik:
Version Datum Förändring Distribution
0.1 2013-05-07 Rapportstruktur Beställare
0.2 2013-05-13 Rapportutkast Beställare
0.3 2013-05-22 Kompletterad version Beställare
0.9 2013-06-05 Preliminär rapport Beställare, berörda kommuner och aktörer
1.0 2013-06-20 Slutrapport Beställare, berörda kommuner
och aktörer
1.1 2013-08-30 Slutrapport, reviderad/slutlig Beställare, berörda kommuner och aktörer
1.2 2013-10-03 Slutrapport, reviderad/slutlig Beställare
Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 010-456 56 00
Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 010-456 56 00
Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 010-456 56 00 info@trivector.se www.trivector.se
Förord
Den 18 april 2013 träffades kommunerna inom GR för att prata om befintligt cykel-vägnät och planerade cykelsatsningar i Göteborgsregionen. På mötet deltog tjänste-män med ansvar för cykel från respektive kommun. Inbjudan gick ut via nätverket för infrastruktur och hållbart resande på GR. Syftet med dagen var att tillsammans skapa en gemensam bild över hur cykelvägnätet ser ut idag och vilka cykelsats-ningar som är planerade i respektive kommun samt diskutera möjliga samordnings- och samverkansmöjligheter. Även Trafikverket och Västra Götalandsregionen del-tog för att berätta hur de arbetar med cykelfrågan.
Kommunernas cykelsatsningar och planer på kort och lång sikt har sammanställts och redovisas här i rapporten. Kommunerna har även blivit kontaktade för att lämna sitt bidrag till hur inblandande aktörer kan samverka.
Underlaget blev utgångspunkt för ett uppföljningsmöte den 12 juni som hade som syfte att ha en fortsatt dialog om regional samverkan och om det finns potential att öka andelen cykelresor från ett mellankommunalt perspektiv.
Resultatet i rapporten ska ge en regional överblick och beskriver hur kommunerna inom GR planerar för cykel inför aktualisering av GR:s transportstrategi samt utgöra ett inspel till revideringen av regional och nationell infrastrukturplan för åren 2014-2025.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna drygt 940 000 in-vånare.
Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Mer information finns på vår hemsida www.grkom.se.
Göteborg 2013-10-03
Sammanfattning
Som ett led i arbetet mot ökad hållbarhet vill Göteborgsregionen öka andelen arbets-pendling med cykel, eftersom potentialen för att öka denna typ av cykling i regionen bedöms som stor. Syftet med uppdraget som presenteras i denna rapport är att öka kunskapen om planering för cykeltrafik inom GR och skapa en sammanhållen bild av nuläget och planerade insatser som kan ligga till grund för ökad samordning av insatser i GR och i de enskilda kommunerna. Arbetet har fokuserat på förvärvsarbe-tares resor till arbetet och resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete, dvs inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik.
Kartläggningen av det befintliga och planerade cykelvägnätet har skett genom kon-takt med tjänstemän i de 13 kommunerna, dels genom insamling av kartunderlag och dels genom intervjuer.
Det befintliga och planerade cykelvägnätet har analyserats med avseende på vilka regionala stråk som har potential för att öka cykelpendlingen. För övriga åtgärder för att öka cykeltrafiken har kommunernas arbete, planer och intressen för samar-bete jämförts för att bedöma potentialen för kommunövergripande samarsamar-bete. Kommunerna i Göteborgsregionen arbetar i dagsläget i varierande grad för en ökad arbetspendling med cykel. Cykelvägar som planeras på kort sikt (2013-2015) om-fattar totalt 75 km. Dessa bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på lång sikt (2016-2021) omfattar totalt 164 km och planeras huvudsakligen i Göteborg. Dessa bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg samt dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som planeras på längre sikt (efter 2021) omfattar totalt 130 km.
Det finns antagligen störst potential för ökad arbetspendling med cykel från tätorter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommunerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad arbetspendling med cykel.
Modellen som använts i denna studie för att analysera behov av cykelväg tar endast hänsyn till täthet i utpekade målpunkter och avstånd mellan dem, men inte till var folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om viktiga turiststråk eller att knyta ihop två tätorter. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling.
Det finns ett behov av både erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommunerna inom Göteborgsregionen både på kort och längre sikt. För att gå vidare med en reg-ional samverkan är det viktigt att det finns en gemensam syn och vilja bland region-ens politiker om att utveckla cykel som ett attraktivt transportslag i Göteborgsreg-ionen.
Innehållsförteckning
Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Mål och syfte 1 1.3 Metod 1 1.4 Avgränsningar 2 2. Aktörer 4 2.1 Trafikverket 4 2.2 Västra Götalandsregionen (VGR) 5 2.3 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 6 2.4 Kommuner 73. Cykelsatsningar inom Göteborgsregionen 8
3.1 Mål, strategi och planer 8
3.2 Cykelvägnätet 10
3.3 Mätning och uppföljning 16
3.4 Cykelrelaterat samarbete 18
3.5 Åtgärder för ökat cyklande 19
4. Analys 25
4.1 Potentiella stråk för ökat cyklande i regionen 25
4.2 Potential för kommungränsöverskridande samarbete för ökat cyklande 30
5. Slutsatser 32
6. Referenser 35
1.
Inledning
1.1 Bakgrund
Göteborgsregionen (GR) har en ambition att utveckla regionens transportsystem i en mer hållbar riktning. Som ett led i arbetet mot ökad hållbarhet vill man öka andelen arbetspendling med cykel, eftersom potentialen för att öka denna typ av cykling i regionen bedöms som stor.
I samband med revideringen av den regionala infrastrukturplanen vill GR sam-manställa vilka cykelvägar som finns idag och vad kommunerna i GR planerar att bygga på kort och lång sikt. Dessutom vill man veta vilka åtgärder för att öka cyklingen som planeras i kommunerna för att få ett bättre underlag för cykelsats-ningar med fokus på arbetspendling. Sammanställningen av nuläge och plane-rade åtgärder ska också utgöra en grund för att aktualisera GR:s transportstrategi.
1.2 Mål och syfte
Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om planering för cykeltrafik inom GR och skapa en sammanhållen bild av nuläget och planerade insatser som kan ligga till grund för ökad samordning av insatser i GR och i de enskilda kommunerna. Arbetet har fokuserat på arbetspendling.
1.3 Metod
NulägeKartläggningen av det befintliga och planerade cykelvägnätet har skett genom kontakt med tjänstemän i de 13 kommunerna, dels genom insamling av kartun-derlag och dels genom intervjuer. Kartunkartun-derlag med befintligt cykelvägnät har även fåtts från nationella vägdatabasen (NVDB). Grundkartorna har tillhanda-hållits av GR. All sammanställning av kartmaterialet har gjorts i ArcGIS. Intervjuerna omfattade även frågor om kommunernas strategier, planer och bud-get för cykelsatsningar, mätningar och uppföljningar av cykeltrafiken, övriga åt-gärder för att öka cykeltrafiken som finns eller planeras i kommunerna samt om cykelrelaterat samarbete. Intervjuer/avstämningar har även gjorts med GR, Tra-fikverket och VGR kring deras roll och syn på samverkan kring cykelsatsningar.
Analys
Det befintliga och planerade cykelvägnätet har analyserats med avseende på vilka regionala stråk som har potential för att öka cykelpendlingen. Analysen
utgår från invånarantal på tätortsnivå, större arbetsplatser samt avstånd mellan tätorterna.
För övriga åtgärder för att öka cykeltrafiken har kommunernas arbete, planer och intressen för samarbete jämförts för att bedöma potentialen för kommunövergri-pande samarbete.
Presentationer och diskussioner vid GR:s möte den 18 april 2013 om cykelsats-ningar i Göteborgsregionen med kommunerna, Trafikverket och VGR utgjorde också underlag för både nulägesbeskrivningen och analysen.
Vidare arbete
Den 12 juni 2013 presenterades resultaten av studien vid ett möte arrangerat av GR. Samverkan och potential för samarbete diskuterades mellan kommunerna, VGR och Trafikverket vilket har utgjort underlag för sammanställningen av vi-dare arbete under kapitel 5 Slutsatser.
1.4 Avgränsningar
GeografisktUppdraget har begränsats till de 13 kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund:
Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Cykelvägar och/eller stråk som leder utanför GR:s kommuner ingår inte i studien. Planerade cykelvägar som eventuellt ingår i den nationella planen och som inte kommunerna har lämnat information om är inte redovisade på kartor i studien.
Detaljeringsgrad
Existerande cykelvägnät våren 2013 kallas för det befintliga vägnätet. Med pla-nerade cykelvägar på kort sikt menas de som planeras 2013-2015, på lång sikt avser 2016-2021 och längre sikt är efter 2021. För befintligt cykelnät ingår både cykelvägar i och utanför tätort. För planerade cykelvägar ligger fokus på cykel-vägar utanför tätort. Under planerat cykelnät på kort sikt kan det ingå cykelcykel-vägar som är under pågående ombyggnad och färdigställs under 2013.
Endast förekomsten av cykelväg har kartlagts och inte deras standard i form av exempelvis bredd och belysning. Med cykelväg avses i denna studie väg som är avsedd för cykling (cykelfält/cykelbana) och väg där cykling i blandtrafik är an-visad.
Analys
Analysen har omfattat att bedöma potentialen för ökat cyklande i regionala stråk, mellan kommuner eller större tätorter. Potentialen inom en och samma tätort har inte tagits i beaktande.
Arbetet har fokuserat på förvärvsarbetares resor till arbetet. Endast resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete har analyserats, dvs inte resor där cy-kel kombineras med t ex kollektivtrafik.
För analys av kommunövergripande samarbete kring övriga åtgärder för att uppnå ökat cyklande ingår endast samverkan mellan (en eller flera av) GR:s kom-muner, Trafikverket, GR och Västra Götalandsregionen (VGR).
2.
Aktörer
Detta kapitel beskriver olika aktörer och deras roller för cykelsatsningar i Göte-borgsregionen.
2.1 Trafikverket
Trafikverket är en statlig myndighet vars arbete regleras av Regeringen. Gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet finansieras av nationell eller regional plan. Trafikverket är planupprättare för den nationella planen som omfattar de nationella vägarna samt järnvägar, där gång- och cykelvägar längs med (men även parallellt med) nationella vägar samt järnvägar ingår.
Trafikverket är väghållare för det statliga vägnätet som består av nationella vägar och regionala vägar. Trafikverket utför de åtgärder som fastställs inom regional plan och säkrar att cykelfrågorna hanteras vid utveckling av nya statliga vägar. Trafikverket för dialog med länsplaneupprättare i samband med revidering av långsiktiga åtgärdsplaner (regional plan) samt dialog med regionala kollektivtra-fikmyndigheter. I gällande regional plan finns en pott som ger kommunerna möj-lighet att ansöka om statlig medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägnätet. Medfinansiering ges i normalfallet upp till 50 % av kostnaden. Trafikverket administrerar, prioriterar och beslutar om vilka projekt som får statlig medfinansiering. Trafikverket har skickat ett brev till samtliga kommuner om närmare information om hur ansökan går till.
Trafikverket driver en satsning kallad ”10 mil gång- och cykelväg i Västra Göt-aland” som görs tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland fick möjlighet att lämna in an-sökningar om gång- och cykelvägar. Trafikverket valde sedan ut cirka 70 åtgärder att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna. Projektet drivs av Trafik-verket, men i några delprojekt kommer kommunerna själva att genomföra byg-gandet, http://www.trafikverket.se/10mil.
Trafikverket samverkar nationellt och regionalt och sammanställer kunskapslä-get och kunskapsbehov, tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en bra cykelinfrastruktur.
Detta omfattar att:
Utveckla modeller för att bedöma nyttan av investeringar i
cykelinfra-struktur
Se över vägars och gators utformning (VGU) Arbeta med åtgärdsstrategi för säkrare cykling
Har tagit fram riktlinjer för vägvisning av turistcykling som tillämpas
inom ett pilotprojekt i Sjuhärad.
Arbeta med vägledningar för cykelplaner och cykelbokslut för lokala
och regionala planer samt nationella långsiktiga åtgärdsplaner.
Trafikverket är huvudman för NVDB, den nationella vägdatabasen, där uppgifter om cykelvägnätet läggs in av respektive väghållare. Trafikverket håller på att lägga in cykelnät där de är väghållare. Gentemot kommunerna har Trafikverket en stödjande och upplysande roll för när kommunerna ska rapportera in cykelnät. Trafikverket har tagit fram en ny nationell cykelstrategi och handlingsplan som bland annat betonar kunskapsspridning och -utveckling, att cyklingens roll i pla-neringen bör stärkas, t ex med cykelplaner, cykelbokslut på flera nivåer, samver-kan samt förbättring av planeringsunderlag: NVDB, RVU och flödesmätningar. Tillsammans med VGR och Vårgårda kommun har Trafikverket arrangerat cy-kelseminarium i Vårgårda under 2010, 2012 och 2013
2.2 Västra Götalandsregionen (VGR)
Västra Götalandsregionen (VGR) är planupprättare för den regionala planen för Västra Götaland som omfattar 49 kommuner. Kungsbacka tillhör Region Halland och ingår inte bland dessa 49 kommuner.
Västra Götalandsregionen tar fram länsplanen för regional transportinfrastruktur (regionala planen). Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna och Trafikver-ket, kommuner och trafikhuvudmän bistår med underlag.
Arbetet i VGR har lagts upp så att de olika kommunalförbunden; GR, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborgs kommunalförbund har lämnat in förslag och priorite-rade åtgärdslistor till VGR. Trafikverket har hjälpt till med underlagsmaterial samt med diskussioner om prioriteringar
Västra Götalandsregionen gör tillsammans med Trafikverket och kommunerna i Västra Götaland en särskild satsning på gång- och cykelvägar, http://www.trafik-verket.se/10mil.
I gällande regionala plan ingår gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar samt åtgärder i tätort för vilka kommunerna kan söka statlig medfinansie-ring inom en pott för miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder. I VGR:s remissförslag1
till kommande plan har potterna justerats till cykel utanför tätort, cykel inom
1
tätort samt en pott för Steg 1- och Steg 2-åtgärder.2 I planen krävs för närvarande
minst 50 % medfinansiering från kommunerna.
Länsplaneupprättarna ska lämna in sina förslag till trafikslagsövergripande läns-planer för regional transportinfrastruktur till regeringen senast den 16 december 2013 (förslagen ska då vara remitterade och sammanställda).
Regeringen ska sedan under våren 2014 fatta beslut avseende definitiva ekono-miska ramarna för länsplanerna för 2014-2025.
VGR har för avsikt att göra regionala insatser för cykeltrafik inom regionen och har diskuterat en regional cykelsamordnare. VGR har även ambitionen att låta göra en regional cykelplan för hela Västra Götalandsregionen.
Tillsammans med Trafikverket och Vårgårda kommun har VGR arrangerat cy-kelseminarium i Vårgårda under 2010, 2012 och 2013.
2.3 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)
GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR är ett av de fyra regionala kommunförbun-den i Västra Götalands län.
GR som regionplaneorgan
GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Huvuduppgifterna är att biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter, följa regionala frågor inom ansvarsområdet, utreda förhål-landen som har regional räckvidd, följa statlig och kommunal planering, samråda vid upprättande och förändring av översiktsplaner och detaljplaner, förse kom-munerna med underlag om mellankommunala frågor och underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna.
GR:s uppgift är att delta i och samordna den översiktliga infrastrukturplaneringen och utvecklingen av Göteborgsregionens transportsystem. Detta innebär bland annat att GR ska bevaka den statliga och regionala trafikplaneringen i Västra Götaland, avge remissvar på olika utredningar och i vissa frågor samordna re-missförfarandet för flera kommuner i regionen och representera regionen i olika grupper. Inom Göteborgsregionen ansvarar Västra Götalandsregionen respektive Region Halland för den regionala infrastrukturplaneringen genom att upprätta regionala planer.
Nätverket för infrastrukturplanering i Göteborgsregionen
Inom GR finns Nätverket för infrastrukturplanering i Göteborgsregionen. Nätverket är ett tjänstemannanätverk som företräder sina respektive kommuner i infrastruk-turfrågor utifrån ett regionalt perspektiv. Representanterna från kommunerna har mandatatt företräda sina kommuner i nätverket. Nätverkets syfte är att bland an-nat vara ett stöd i GR:s processer och medverka i dialog och remissvar kring
2 Steg1-åtgärder är beteendepåverkande åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av
nationella och regionala infrastrukturfrågor samt att ta upp viktiga mellankom-munala frågor inom långsiktig nationell och regional infrastrukturplanering.
Nätverket för hållbart resande
Inom ramen för det Västsvenska paketet samordnar GR ett nätverk för hållbart resande. Det arbetar för att skapa förutsättningar för nya vägvanor under namnet ”Nya Vägvanor” i hela arbetsmarknadsregionen. Nya Vägvanor handlar om hur vi rör oss i trafiken och syftar till mer samåkning, gång, cykel och kollektivtra-fikresande för minskad trängsel, förbättrad miljö och hälsa, www.grkom.se/hall-bartresande. För närvarande drivs fem projekt bland annat: Ny adress Nya Väg-vanor, Dialog med hushåll om Nya Vägvanor och Cykelutmaningen.
GR är även projektägare för K2020 som inom delstrategin KOMTILL behandlat möjligheten att cykla till resecentrum.
2.4 Kommuner
Kommuner är väghållare för kommunalt vägnät. Längs det kommunala vägnätet görs de flesta infrastruktursatsningar med kommunala medel. Kommuner kan söka statlig medfinansiering från Regional plan (jämför Trafikvkerket/VGR). Kommuner är ansvariga för och finansierar olika cykelprojekt såsom cykelpar-kering och beteendepåverkande åtgärder.
Kommuner svarar för att upprätta översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommu-nens yta enligt plan- och bygglagen (PBL).
3.
Cykelsatsningar inom Göteborgsregionen
3.1 Mål, strategi och planer
För att satsning på cykel ska lyckas i en kommun är det viktigt att ha politisk förankring kring mål och strategier gällande cykling. Av de 13 kommunerna som blivit tillfrågade är det åtta som har beslutade mål om ökad cykelanvändning. Av dessa är det två kommuner som har ett kvantitativt mål specifikt för cykel;
Göteborg har som mål att fördubbla cykelandelen (från 6-9 % till
12-18%), och
Mölndals mål är att antalet cykelresor ska öka med ca 6 % per år fram
till 2015 (vid utvalda mätpunkter).
Alingsås har inte ett specifikt mål för cykel utan vill öka andelen aktiva resor. Tabell 3-1 visar hur samtliga kommuner i Göteborgsregionen har svarat på frågan om de har politiskt beslutade mål om ökad cykelanvändning.
Tabell 3-1 Kommuner med politiskt beslutade mål om ökad cykelanvändning.
Kommun Beslutat mål om ökat cyklande?
Målbeskrivning
Ale Nej
-Alingsås Ja Öka andelen aktiva resor (med minst 10 % 2010-2012) Göteborg Ja Fördubbla cykelandelen från 6-9 % till 12-18% Härryda Ja Politiskt inriktningsmål
Kungsbacka Nej -
Kungälv Ja Öka cykelanvändandet till 2015
Lerum Ja Biltrafik ska minska och cykel och kollektivtrafik ska öka Lilla Edet Nej -
Mölndal Ja Antalet cykelresor ska öka med ca 6 % per år fram till 2015 (vid utvalda mätpunkter)
Partille Ja Öka andelen cyklister Stenungsund Nej -
Tjörn Nej -
Öckerö Ja Öka hållbara resesätt såsom gång- och cykeltrafik
I figur 3-1 visas en karta över vilka dokument som främst behandlar cykelfrågor i respektive kommun. Om kommunen inte har någon cykelstrategi eller cykel-plan, men cykelfrågor berörs i något annat dokument är det angett och då anges också en bedömning av i vilken grad cykelns behov och problem behandlas. An-nat dokument kan vara översiktsplan, trafikplan, trafiknätsanalys etc. Bedöm-ningen är indelad på till viss del, till stor grad och helt. Vissa kommuner arbetar för tillfället med att ta fram en cykelstrategi och/eller cykelplan och då är det angett specifikt på kartan.
Figur 3-1 Karta som visar vilket dokument i kommunerna som behandlar cykling och i vilken grad cy-keltrafiken behandlas.
Mölndal och Kungsbacka som i nuläget har en cykelstrategi och/eller cykelplan har båda angett att ett regionalt perspektiv tas upp i dokumenten. I referenslistan återges länkar till de dokument där detta finns.
3.2 Cykelvägnätet
Befintligt och planerat cykelvägnät inom Göteborgsregionen
En grundläggande förutsättning för ökat cyklande är att det finns infrastruktur i form av ett cykelvägnät. En annan viktig förutsättning är att nätet är samman-hängande och inte har så kallade felande länkar.
På följande sidor visas befintligt och planerat cykelvägnät i fem kartor, en för hela regionen och en för fyra delområden. På varje karta visas befintligt cykel-vägnät samt planerat cykelcykel-vägnät på kort sikt (2013-2015), lång sikt (2016-2021) och längre sikt (2021+) med olika symboler/färger. Med planer på kort och lång sikt menas nya cykelvägar vilka med största sannolikhet kommer att förverkligas inom den angivna tidsperioden, där sannolikheten stöds av att det finns an-tagna/pågående planer eller att man vet att planarbete kommer att påbörjas. . Un-der planerat cykelnät på kort sikt kan det ingå cykelvägar som är unUn-der pågående ombyggnad och färdigställs under 2013. På längre sikt gäller även att det kan finnas önskemål om ny cykelväg.
Göteborgsregionen
I Göteborgsregionen koncentreras de befintliga cykelvägarna till tätorterna, se Figur 3-2.
Cykelvägarna i tätort går huvudsakligen inom en och samma kommun. Undantag är cykelvägar som går över kommungränsen och är inom tätort, vilket är fallet mellan Göteborg och Mölndal respektive Partille samt mellan Mölndal och Kungsbacka.
Cykelvägarna utanför tätort binder huvudsakligen samman tätorter inom samma kommun men det finns även cykelvägar utanför tätort som går över kommun-gränserna. Förutom relationerna mellan Göteborgs kranskommuner (Ale, Här-ryda, Mölndal, Lerum, Partille, Kungälv och Öckerö) och Göteborg binds Tjörn och Stenungsund, Lilla Edet och Ale, Härryda och Mölndal respektive Partille samt Kungsbacka och Mölndals cykelvägnät samman utanför tätort. Relationen mellan Öckerö och Göteborg kräver båtresa.
Detta innebär att det befintliga cykelvägnätet ganska väl knyter ihop centrala och södra Göteborgsregionen. I norra Göteborgsregionen finns ”öar” av cykelvägnät som knyter ihop Tjörn med Stenungsund, medan tätorterna Lilla Edet och Alingsås ligger helt isolerade.
Cykelvägar som planeras på kort sikt omfattar totalt 75 km. Det bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på kort sikt och som bidrar till att knyta ihop olika kommuner finns mellan Lilla Edet och Ale samt Kungälv och Göteborg. Med det cykelnät som planeras på kort sikt knyter cykelvägnätet bättre ihop hela Göteborgsregionen. Tjörn och Stenungsund bildar fortfarande en egen ”ö” med sitt cykelvägnät. Där-utöver ligger tätorterna Lilla Edet, Alingsås, Landvetter och Lerum isolerade. Cykelvägar som planeras på lång sikt omfattar totalt 164 km och planeras huvud-sakligen i Göteborg. Det bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg och dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som planeras på lång sikt som
bidrar till att knyta ihop olika kommuner finns mellan Mölndal och Kungsbacka samt Göteborg och Kungälv.
Cykelvägar som planeras på längre sikt omfattar totalt 130 km och ligger huvud-sakligen i Tjörn, Ale, Alingsås, Mölndal och Kungsbacka.
Nordvästra Göteborgsregionen
Figur 3-3 visar befintligt och planerat cykelvägnät för nordvästra Göteborgsreg-ionen och inkluderar Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt delar av Lilla Edet, Ale, Lerum och Göteborg. Planerade länkar i Stenungsund kommer att beslutas utifrån kommande cykelplan 2013.
Nordöstra Göteborgsregionen
Figur 3-4 visar befintligt och planerat cykelvägnät för nordöstra Göteborgsreg-ionen och inkluderar Ale, Alingsås, Lerum och Lilla Edet samt delar av Kungälv, Stenungsund, Göteborg och Partille.
Centrala Göteborgsregionen
Figur 3-5 visar befintligt och planerat cykelvägnät för centrala Göteborgsreg-ionen och inkluderar Mölndal, Göteborg, Härryda och Partille samt delar av Ale, Lerum och Kungälv.
Södra Göteborgsregionen
Figur 3-6 visar befintligt och planerat cykelvägnät för södra Göteborgsregionen och inkluderar Mölndal, Kungsbacka, Härryda och Partille samt delar av Göte-borg, Lerum och Öckerö.
Budget för cykelinfrastruktur
För att kunna genomföra åtgärder krävs finansiering och det är en fördel att på förhand planera vilka infrastrukturåtgärder som ska genomföras och göra en bud-get för dessa. Figur 3-7 återger hur mycket pengar som kommunerna i dagsläbud-get har budgeterat för cykelinfrastruktur per invånare för de kommande tre åren (2013-2015).
Figur 3-7 Budget per kommuninvånare för cykelinfrastruktur för de närmaste tre åren (2013-2015).
Kungsbacka är den kommun som satsar mest på infrastruktur per invånare, följd av Kungälv och Härryda. Lilla Edet svarade att de inte har någon specifik budget för cykelinfrastruktur utan ny cykelinfrastruktur blir till i samband med andra projekt respektive att pengar äskas vid behov.
3.3 Mätning och uppföljning
Cykelflöde och resvaneundersökningFör att veta vilka cykelstråk som det bör satsas på samt för att se om de satsningar som görs på cykling ger effekt bör uppföljning ske i form av mätningar och/eller undersökningar. I figur 3-8 visas för varje kommun om de genomfört en resva-neundersökning (RVU) och/eller cykelräkningar. Göteborg och Mölndal har även angett cykelflöden utanför tätort från en respektive två mätpunkter vilka även visas på kartan. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Kr/invånare
Budget för cykelinfrastruktur
2013 2014 2015
Figur 3-8 Karta som visar vilka kommuner som genomfört en resvaneundersökning (RVU) och/eller cykelräkningar. Cykelflöden för vardagsmedelsdygn visas även från 3 mätpunkter. Alla tre mätningarna har genomförts under sommartid.
Av de kommuner som har genomfört en RVU har detta skett under de senaste fem åren, undantaget Alingsås som genomförde en RVU 2003. Det är endast Gö-teborg och Mölndal som har genomfört cykelräkning utanför tätort, på Säröleden och sträckorna Lindome – Kållered – Mölndal. I övrigt har flera kommuner fasta punkter för cykelräkning eller genomför årliga cykelräkningar inom tätort. Informationen som fås fram vid mätningar och uppföljning används delvis som beslutsunderlag i kommunala planer, som underlag till cykelplaner och för att följa utvecklingen i cykling i den egna kommunen. Vissa kommuner har angett att de har en cykelbarometer och då är syftet även att uppmärksamma och mark-nadsföra cykling som transportslag.
Cykelbokslut
Ett cykelbokslut är ett relativt enkelt sätt för en kommun att få en överblick av vad som gjorts inom cykelplanering under en viss period, ofta ett kalenderår, utan att lägga ner för mycket resurser.3 Göteborg, Kungsbacka och Mölndal tog senast
fram ett cykelbokslut år 2012 och Kungälv gjorde det senast år 2010. Göteborg har tagit fram cykelbokslut i 12 år och Kungsbacka och Kungälv i 3 år vardera. Ingen av de andra kommunerna har tagit fram cykelbokslut.
3.4 Cykelrelaterat samarbete
Det finns flera argument för att samverka när det gäller att få fler människor att cykla. Förutom att skapa ett sammanlänkat cykelvägnät är erfarenhetsutbyte och gemensamma kampanjer goda exempel. Tabell 3-2 visar en sammanställning över vilka cykelrelaterade samarbeten kommunerna har idag med andra kommu-ner, förvaltningar och organisationer.
Tabell 3-2 Kommunernas cykelrelaterade samarbeten med andra kommuner, förvaltningar och organi-sationer. Färgad ruta betyder att kommunen har samarbete idag. *Deltar i ”Skepp o hoj!” som är ett EU-projekt längs Bohuskusten där cykelnät utmärks och cykelpaket tas fram för turist-ändamål. Kommun Trafik- verket/ Län- styrelsen Andra kommu-ner EU-projekt Cykel- organisationer Annat
Ale 1 1 0 0 Nya vägvanor
Alingsås 1 0 1 Cykelbutiker
Göteborg 1 1 1 Nya vägvanor
Härryda 0 1 0 Nya vägvanor
Kungsbacka 1 1 0 0
Kungälv 0 0 * 0 Nya vägvanor
Lerum 1 1 0 Nya vägvanor, Hållbar
planering
Lilla Edet 0 1 0 Transportsnål samhälls-planering, Nya vägvanor
Mölndal 0 0 0 Nya vägvanor
Partille 0 0 0 Nya vägvanor
Stenungsund 1 0 * 0 Nya vägvanor
Tjörn 0 0 * 0 0
Öckerö 1 0 * 1 Nya vägvanor
Merparten av kommunerna önskar mer samarbete med Trafikverket. På vilket sätt och i vilken omfattning preciseras inte men ökad prioritering av cykelfrågor och involvering av Trafikverket önskas från kommunernas sida. I samband med planer för regionala stråk nämns specifikt mer samarbete med Trafikverket. Samarbete med Göteborgsregionen (som bland annat är bakgrunden till denna kartläggning) är de flesta kommunerna positivt inställda till och det finns en tro
på att det existerande samarbetet kring påverkansåtgärder kan ge ökat pendlings-resande med cykel.
Generellt önskar kommunerna kommunövergripande samarbete, och då gärna med angränsande kommuner, i frågor som gäller utformning och behov av kommungränsöverskridande cykelbanor. Även att hitta effektiva påverkansåtgär-der och erfarenhetsutbyte samt att allmänt känna gemenskap med andra som ar-betar med cykelfrågor i andra kommuner är viktigt. Det är väsentligt att ett sam-arbete leder till något som deltagarna får ut något av.
Trafikverket önskar fortsätta sitt samarbete med kommunerna och ser som sin roll som att sprida kontakter och information och vara ”kittet” mellan kommu-nerna. VGR ser också samarbetet i regionen som viktigt för att vidga vyerna över kommungränserna.
3.5 Åtgärder för ökat cyklande
För att öka cyklandet krävs, förutom ett bra cykelvägnät, andra åtgärder i form av påverkansinsatser. Det kan vara både mobility management åtgärder som t.ex. kampanjer och information men också att se över drift- och underhållsarbetet i kommunen.
Översikt åtgärder
Tabell 3-3 visar vilka åtgärder som kommunerna har arbetat med 2012 eller pla-nerar att fokusera på 2013-2015. Åtgärder som visas tabellen är inom olika kate-gorier som mobility management, trafiksäkerhet, trygghet, framkomlighet, drift och underhåll m.fl. och bygger på en åtgärdslista från rapporten Steg 1- och
2-åtgärder för ökat cyklande4.
Majoriteten av kommunerna i Göteborgsregionen arbetar kontinuerligt med de flesta av åtgärderna i kategorin drift och underhåll. Det är däremot varierande fokus på trafiksäkerhet, trygghet och tydlighet samt parkering och service bland kommunerna. Bland kampanjåtgärderna är det ”cykla till skolan”5 som utmärker
sig då nästan samtliga kommuner har genomfört och/eller planerar att genomföra denna åtgärd.
De flesta kommunerna jobbar med cykelkarta/reseplanerare medan det är få kommuner som arbetar med att ge råd till arbetsplatser eller andra typer av in-formationsinsatser. Uppföljning av flöden och nöjdhet ska fler kommuner foku-sera på inom de närmaste åren och ungefär hälften av kommunerna arbetar med/ska arbeta med prioritering av cyklister i korsningar.
Samarbete mellan kommunerna i samband med åtgärder som genomförts har endast skett vid ett fåtal tillfällen. Det har då handlat om vid framtagande av cykelkarta eller reseplanerare på internet. Det är endast Mölndal som anger att de samarbetat med företag inom kommunen, SCA och Astra Zeneca nämns som exempel. ”På egna ben” som nästan samtliga kommuner nämnt ingår i projektet Nya vägvanor som är ett delprojekt i det Västsvenska paketet. ”På egna ben” är en åtgärd som handlar om att gå, cykla och åka kollektivtrafik till och från skolan. Informationsåtgärder ingår även i projektet Nya vägvanor.
I vissa fall omfattar åtgärderna även andra trafikslag. I samband med informa-tionskampanjer och direktbearbetning anges kollektivtrafik och i kategorin drift- och underhållsåtgärder inkluderas även gående.
4
Steg 1- och 2-åtgärder för ökat cyklande (Trafikverket Publikation 2012:167) http://publikationswebbu-tik.vv.se/upload/6822/2012_167_steg_1_och_2_atgarder_for_okat_cyklande.pdf
5Arbetet har oftast skett inom ramen för ”På egna ben” som är en åtgärd som handlar om att gå, cykla och åka kollektivtrafik till och från skolan.
Tabell 3-3 Åtgärder som kommunerna har arbetat med 2012 eller planerar att fokusera på 2013-2015. Följande färgkodning har använts:
Vit (ingen färg): Har varken arbetat med åtgärden under 2012 eller planerar att fokusera på den på kort sikt.
Grön: Har arbetat med under 2012
Blå: Planerar att fokusera på inom 3 år, dvs 2013-2015
Orange: Har både arbetat med under 2012 och planerar att fokusera på inom 3 år, dvs 2013-2015 Åtgärds-område Åtgärd A le A lin g s å s Gö te b o rg H ä rr y d a K u n g s b a c k a K u n g ä lv Lerum Lilla E d e t Mölnd a l P a rt ille S te n u n g s u n d Tjör n Öc k e rö Kam-panjer Hälsotrampare 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Cykelutmaningen 2 4 2 4 1 4 1 3 4 1 1 1 1
Cykla till skolan 4 2 4 2 4 3 3 4 4 4 1 4
Res-coachning 2 1 1 1 1 1 1 4 1 1 1 1
Informat-ion
Cykelkarta 3 4 2 2 2 4 2 2 4 4 3 1 3
Reseplanerare på internet 4 2 1 2 2 2 1 4 4 3 3 3
Riktad information/ Direktbearbetning 1 2 4 1 1 1 3 4 4 3 1 4
Cykelbarometer 1 1 2 1 2 1 1 2 3 1 1 1
Rapportering av fel och brister 1 2 4 2 1 1 1 4 3 1 4 4 Råd till
arbets-platser
Dusch och omklädningsrum 1 2 1 1 1 1 1 4 1 1 1 1
Cykelservice
3 1 2 1 1 1 1 1 4 1 1 1 1
Service Cykelpump och enklare cykelservice 3 4 2 1 2 4 2 1 4 3 3 1 1 Trafiksä-kerhet, trygghet och tyd-lighet Skyltning/cykelvägvisning 4 4 3 2 1 3 3 2 4 3 4 3 Belysning 4 4 3 2 1 4 3 2 4 1 1 3
Separering av fotgängare och cyklister 1 4 1 3 1 4 3 4 4 1 3 1 Separering vid dubbelriktade flöden 1 4 1 3 1 4 1 4 1 1 1 3
Parkering Cykelparkering 2 4 4 3 2 4 4 3 4 4 4 3 4
Park & Bike6 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1
Drift och underhåll Underhåll av vägkonstruktion 2 4 4 4 2 4 4 3 1 4 4 1 4 Underhåll av beläggning 2 4 4 4 2 4 4 3 4 4 4 1 3 Underhåll av vägmarkering 2 4 4 4 1 4 4 4 1 4 4 3 Snöröjning 2 4 4 4 2 3 4 4 4 4 4 4 4 Sandsopning 2 4 4 1 2 3 4 4 4 4 4 4 4 Halkbekämpning 2 4 4 4 2 3 4 4 4 4 4 4 4
Sopning och renhållning 2 4 4 4 2 3 4 4 4 4 4 4 4
Sikt- och framkomlighetsröjning 2 4 4 4 2 3 4 4 4 4 4 4 4
Sidoröjning 2 4 4 4 2 3 4 3 4 4 4 4 4
Ogräsbekämpning 2 4 4 4 2 1 4 1 4 4 4 4 4
Tillfällig utformning vid vägarbeten 2 4 4 2 2 4 4 3 3 4 1 1 4 Uppföljning och kontroll D&U 2 4 4 4 1 3 4 3 4 1 1 3
Komplet-terande åtgärder
Lånecykelsystem - offentligt eller privat 2 4 1 3 1 1 1 3 1 1 1 4 Uppföljning av flöden och nöjdhet 3 4 3 3 3 3 1 4 4 1 1 3
Prioritering av cyklister i korsningar 2 1 4 4 3 1 4 3 4 4 1 1 3
6
Park & Bike-anläggningar möjliggör för bilister att parkera sin bil i stadens utkant för att fortsätta sin resa in mot staden med lånecykel, som kan hyras vid parkeringsanläggningen, eller med medhavd cykel.
Cykelkarta
En karta som visar befintliga cykelbanor/stråk är ett enkelt sätt att visa invånare hur enkelt och bekvämt det är att använda cykeln. Dessutom är det en oundviklig hjälp för turister och nyinflyttade att hitta rätt.7 Figur 3-9 visar vilka av
kommu-nerna i Göteborgsregionen som har en cykelkarta och hur den finns tillgänglig. Figuren visar även om cykelbanor till angränsande kommuner visas på cykelkar-tan i respektive kommun.
Figur 3-9 Kommuner som har en cykelkarta, hur den är tillgänglig samt om den visar cykelbanor till angränsande kommuner.
Cykelparkering vid knutpunkt/större hållplats
Ofta är kombinerade lösningar med cykel och kollektivtrafik ett bra alternativ till bilen och för att göra både cykeln och kollektivtrafiken mer attraktiv är det viktigt att det är enkelt och smidigt att byta mellan färdsätten. En god tillgänglighet till
kollektivtrafiken förutsätter till exempel bra anslutning i form av säkra och at-traktiva cykelvägar samt ändamålsenliga cykelparkeringar i nära anslutning till kollektivtrafikhållplatsen.8 Figur 3-10 visar en karta med av kommunerna
utpe-kade kollektivtrafikknutpunkter/större hållplatser. Där uppgift finns illustreras antalet parkeringsplatser samt antal planerade nya platser.
Figur 3-10 Befintliga och planerade cykelparkeringar vid kollektivtrafikknutpunkter eller större hållplatser i Göteborgsregionen.
Budget för påverkansinsatser
För att kunna genomföra åtgärder krävs finansiering och det är en fördel att på förhand planera vilka beteendepåverkande insatser som ska genomföras och göra en budget för dessa. Tabell 3-4 visar en sammanställning över hur kommunerna finansierar och budgeterar påverkansåtgärder för cykel för de närmaste tre åren (2013-2015). Tabellen sammanfattar enbart kommunernas budget för åtgärder inom kategorier som kampanjer, information, råd till arbetsplatser etc. och inklu-derar inte budget för drift och underhåll. Till exempel så är budgeten för cykel-åtgärder delat på tre i Göteborg (infrastruktur, drift och underhåll samt påver-kansåtgärder), där drift och underhållsbudgeten för cykel ingår i den totala drift och underhållsbudgeten som staden har.
Tabell 3-4 Budget för påverkansinsatser per invånare och år för de närmaste tre åren (2013-2015).
Kommun
Budget för påver-kansinsatser
(kr/in-vånare och år)
Kommentar
Ale 0 Har ingen budget för påverkansinsatser
Alingsås 0
Fördelas ur folkhälsomedel. Budget är ännu inte satt men folk-hälsostrategen uppskattar att det kommer ligga runt 80 000 kronor per år (= 2 kr/invånare)
Göteborg 6 Budget finns endast för 2013, troligen i samma
storleksord-ning de andra åren
Härryda 0 Ligger i en stor pott med påverkansåtgärder t.ex.
kollektivtrafi-kåtgärder - tar pengar från denna vid behov.
Kungsbacka 52 -
Kungälv 0 Inget avsatt i dagsläget - ambition om att göra detta
Lerum 0 Har ingen som jobbar med detta på gatuförvaltningen
Lilla Edet 0 Gör åtgärder vid behov och där pengar finns. Ofta i samband
med andra arrangemang.
Mölndal 8 -
Partille 0 Lokalt K2020 konto där pengar brukar tas ifrån till detta
Stenungsund 4 -
Tjörn 0 Har ingen budget, pengar tas om det behövs
Öckerö 2 I samverkan med energi- och klimatrådgivning
4.
Analys
4.1 Potentiella stråk för ökat cyklande i regionen
Målpunktsanalys för arbetsresorBostadsorter och arbetsplatser inom Göteborgsregionen är avgörande för pend-lingsmönstret i regionen och därmed potentialen för olika cykelstråk. I figur 4-1 visas en karta där olika målpunkter i regionen (i form av tätorter eller större arbets-platser utanför tätorter) illustreras beroende på antalet invånare eller arbetstill-fällen. I kartan visas också befintligt och planerat cykelnät (jämför kapitel 3.2).
Av figur 4-1 framgår att det endast finns ett fåtal större arbetsplatser som inte är lokaliserade till tätorterna inom Göteborgsregionen. Figur 4-1 bygger delvis på antal invånare per tätort år 2010 och delvis på underlag om arbetsplatsers respek-tive bostäders läge fördelat på kvadratkilometerrutor för personer som bor re-spektive arbetar i Göteborgsregionen. Underlaget presenteras i sin helhet i bilaga 1. Av figur 7-1 och figur 7-2 i bilaga 1 framgår att såväl invånarna som de yrkes-verksamma i Göteborgsregionen i huvudsak koncentreras till Göteborgs tätort om man ser till tätheten.
Av figur 4-2 framgår andelen personer som arbetar i sin hemkommun, i Göteborg eller i annan kommun, för kommunerna som ingår i Västsvenska paketet. För Partille, Ale, Härryda, Lerum, Mölndal och Öckerö är det mer än hälften som pendlar till Göteborg. För Kungsbacka och Kungälv är det strax under hälften. I Lilla Edet och Tjörn sker pendlingen i lika stor utsträckning till andra kommuner som inom hemkommunen. I Alingsås, Stenungsund och Göteborg arbetar en maj-oritet inom hemkommunen.
Figur 4-2 Andelen personer som arbetar i hemkommunen, i Göteborg respektive annan kommun.
källa: Resvaneundersökning 2011, Göteborg stad. (RVU i samband med Västsvenska pake-tet)
För boende i Göteborg är det över 10 procent av arbetsresorna som sker med cykel, medan det för boende i övriga kommuner som deltog i undersökningen var tre till fyra gånger mindre andel.
Stråkanalys
En analys av det befintliga och planerade cykelvägnätet redovisades i kapitel 3.2. Här ges en analys utifrån ytterligare ett perspektiv som ser till samtliga potenti-ella relationer för arbetsresor med cykel, mpotenti-ellan tätorter/arbetsplatser med fler än 500 invånare.
Avgörande för om en cykelväg kan motiveras för arbetspendling är de potentiella cykelflödena vilka till stor del beror på avstånd mellan målpunkter. En stråkana-lys har därför gjorts med hjälp av en modell som tagits fram för att schablon-mässigt bedöma behovet av bilfri cykelväg mellan tätorter (Kågesson, 2007)9.
Modellen bygger på orternas invånarantal och avstånd mellan orter enligt tabell 4-1.
Tabell 4-1 Schablon som underlag för en bedömning när en bilfri led mellan två orter bör övervägas
Antal invånare i den mindre orten Högsta avstånd mellan orterna
500-1 000 3 1 000-2 000 6 2 000-5 000 10 5 000-10 000 12 10 000-20 000 15 >20 000 20
Modellen kan användas som en utgångspunkt för att enkelt identifiera sträckor där en bilfri cykelväg kan motiveras för arbetspendling. I figur 4-3 visas en karta för när modellen tillämpas på Göteborgsregionen med utgångspunkt från de tä-torter/övriga målpunkter med 500 eller fler invånare/arbetstagare som pekats ut i figur 4-1. I figur 7-3 till figur 7-8 i Bilaga 2 visas kartor där varje tätortsstorlek med respektive radiellt avstånd visas var för sig. På dessa kartor visas även prickar för de tätorter med fler invånare än den tätortsstorlek som det radiella avståndet visas för. På så sätt kan det för varje tätortsstorlek (karta) utläsas till vilka tätorter som det finns potential och motiv för en bilfri cykelväg. Detta kan göras genom att studera vilka av de tätorter som är större eller lika stora och ligger inom det radiella avståndet. Enligt modellen avser de angivna avstånden sträckan mellan respektive tätorts yttre gräns, men i denna studie har avstånden från tätorternas centroid illustrerats.
9 Kågesson, Per (2007): Modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Vägverket Publikation
Figur 4-3 Radiellt avstånd från tätorter och övriga målpunkter enligt figur 4.1, där avståndet beror på antalet invånare i minsta orten
Med hjälp av modellen och dess tillämpning på Göteborgsregionen ges vägled-ning för om någon ytterligare länk jämfört med de planerade cykelvägarna borde övervägas för arbetspendling. En fingervisning ges även om det finns anledning att ompröva något av de planerade stråken. I denna studie har inte en fullständig analys av relationerna i Göteborgsregionen genomförts men exempel på relat-ioner har analyserats utifrån figur 4-3. För tätortnamn se figur 7-3 till figur 7-8 i Bilaga 2.
Planerade kommunöverskridande stråk som stöds av modellen
Exempel på relationer som stöds av modellen samtidigt som de är kommunöver-skridande och det finns planer på ny cykelväg är mellan tätorterna Kungälv/Mölnlycke/Lerum och Göteborg, Lödöse och Skepplanda samt Kungs-backa/Billdal och Lindome/Kållered.
Ytterligare kommunöverskridande stråk som stöds av modellen
En relation som stöds av modellen och är kommungränsöverskridande men där det inte finns någon planerad cykelväg är mellan tätorterna Diseröd och Nödinge-Nol. Denna sistnämnda exempelrelation är markerad med pil på kartan i figur 4-4.
Planerade stråk som inte stöds av modellen
Stråken mellan tätorterna Åsa och Kungsbacka, tätorten Lindome och Mölndals östra kommungräns samt tätorterna Gräfsnäs och Alingsås/Sjövik är exempel på relationer som inte stöds av modellen men som det finns planer på cykelvägar för. Det är dock viktigt att nämna att modellen endast tar hänsyn till täthet i ut-pekade målpunkter och avstånd mellan dem men inte till vart folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om att knyta ihop två tätorter eller viktiga turiststråk. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling.
Ytterligare stråk som inte stöds av modellen
Exempel på relationer som inte stöds av modellen och som det heller inte finns planerade cykelvägar för är mellan tätorterna Lilla Edet och Lödöse, Norsesund och Floda, Kode och Kungälv samt Rävlanda och Hindås.
Potentialbedömning av olika stråk
Stråkanalysen enligt ovan visar på behov av stråk ger en bruttolista av möjliga stråk för arbetspendling men säger inget om vilket som har störst potential till att öka cyklandet och därmed borde prioriteras på kort sikt.
Statistiken från RVU:n som presenterats i figur 4-2 om var de boende i kommu-nerna arbetar ger vägledning för om det finns potential för arbetspendling i de relationer som stöds av avståndsmodellen. Både denna statistik, målpunktskartan och täthetskartorna i Bilaga 1 tyder på att det i Göteborgsregionen finns störst potential för arbetspendling i stråk in mot Göteborg eftersom flest personer arbe-tar där. Detta gäller från tätorter på max 20 kilometers avstånd.
Inom centrala Göteborgsregionen finns redan den största delen av cykelvägnätet. För att kunna öka andelen pendlare med cykel krävs det dock att det är god stan-dard på cykelvägarna och att det inte bara finns en, utan flera alternativa vägar in till huvudtätorten.
4.2 Potential för kommungränsöverskridande
samarbete för ökat cyklande
Det förekommer planerade cykelvägar (oavsett tidshorisont) som går fram till kommungränsen och som saknar fortsättning i nästa kommun. Detta gäller från Ale till Lerum och Lilla Edet, Lerum till Göteborg samt Göteborg till Kungälv (visas med ringar i nästa figur). Gällande dessa planerade cykelvägar finns det potential för samarbete mellan kommunerna.
Figur 4-4 Befintligt och planerat cykelnät med exempel på en relation som stöds av Kågessons modell och är kommunöverskridande men som det inte finns någon planerad cykelväg för (visat med dubbelriktad pil) samt planerade cykelvägar som går fram till kommungräns och där det inte finns någon planerad cykelväg på andra sidan kommungränsen (visat med ringar).
Som tidigare konstaterats finns antagligen störst potential för ökad arbetspend-ling med cykel från tätorter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommunerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad cykelpendling.
Med bakgrund i redovisad intervjustudie i kapitel 3 visas att åtta av de 13 munerna i regionen har beslutade mål om ökad cykelanvändning och att två kom-muner redan har en cykelstrategi/cykelplan. Det kan därför finnas anledning för övriga kommuner som arbetar med eller ska arbeta med att ta fram mål och/eller liknande planer att samverka kring detta och ta stöd av erfarenheter från de kom-muner som redan har gjort det. Det är också viktigt att de kommande kommunala cykelstrategierna och -planerna har ett regionalt perspektiv.
Det är få kommuner som följer upp cykelflöden utanför tätort. Det kan därför finnas potential för kommungränsöverskridande samarbete gällande mätning och uppföljning, t.ex. genom gemensam insamling av data. Detta kan ge ökad kun-skap om cykelstråken och deras samhällsnytta. Är det någon kommun som pla-nerar att göra cykelbokslut, som inte har gjort det ännu, kan erfarenheter från Göteborg, Kungsbacka eller Mölndal utnyttjas. Kommunerna kan också sam-verka kring detta och ta stöd av Trafikverket.
Samarbete över kommungränser är även något som nämns som önskvärt från kommunernas sida. Ett nätverk genom t ex VGR eller GR ger därför potential för detta.
Ska en kommun genomföra en beteendepåverkande åtgärd är tabell 3-3 ett un-derlag för vilka kommuner ett samarbete kan ske mellan. Tabellen visar vilka kommuner som har erfarenheter av olika åtgärder och/eller planer på att arbeta med frågorna.
5.
Slutsatser
Kommunerna i Göteborgsregionen arbetar i dagsläget i varierande grad för en ökad arbetspendling med cykel. Cykelvägar som planeras på kort sikt omfattar totalt 75 km. Det bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på lång sikt omfattar totalt 164 km och planeras huvudsakligen i Göteborg. Det bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg och dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som plan-eras på längre sikt omfattar totalt 130 km.
Det finns antagligen störst potential för ökad arbetspendling med cykel från tä-torter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommu-nerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad arbetspendling med cykel.
Modellen som använts i studien för att analysera behov av cykelväg tar endast hänsyn till täthet i utpekade målpunkter och avstånd dem emellan och inte till vart folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om att knyta ihop två tätorter och t ex ge de boende som bor längs med en väg mellan tätorter tillgänglighet till bland annat skola. Det kan även finnas viktiga turiststråk som motiverar önskan av cykelväg. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling. I studien har endast resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete analyserats, dvs. inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik. Det kan därför finnas anled-ning att studera tillgängligheten till större kollektivtrafikknutpunkter närmare. Det finns ett behov av både erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommu-nerna inom Göteborgsregionen både på kort och längre sikt.
Mötet 12 juni 2013 utmynnade i följande fokuspunkter gällande vidare arbete för ett ökat cyklande:
Fördjupa analysen om potentiella stråk för arbetspendling. GR har
på-börjat ett arbete med att bearbeta statistik över detta.
Ett sätt att utbyta erfarenheter skulle kunna vara att skapa ett gemensamt
forum på GR:s hemsida där man kan sprida goda exempel.
Det finns ett behov av att träffa närliggande kommuner årligen för att
diskutera kommande investeringar och samordning av cykelvägsutbygg-nad.
Samverkan för att skapa ett enhetligt system för att mäta cykling, skapa
en enhetlig skyltning och utformning samt att samordna drift och under-håll. Trafikverket hade t.ex. en idé om att utveckla ett mätprogram för att mäta cykling utanför tätort.
Samverkan kring kommunikationsinsatser och marknadsföring. T.ex.
ge-nom gemensamma målgruppsanalyser eller att utveckla färdiga koncept och kampanjer som kan anpassas och användas i hela regionen.
Önskemål om att GR håller i ett cykelnätverk som träffas en gång per år,
förslagvis på hösten.
Det vore intressant att föra ett resonemang i GR om stomcykelnät. På
lite längre sikt finns en önskan om att utveckla ett regionalt stomcy-kelnät med särskilda cykelstråk som är prioriterade och effektiva s.k. motorcykelvägar.
För att gå vidare med en regional samverkan är det viktigt att det finns en ge-mensam syn och vilja bland regionens politiker om att utveckla cykel som ett attraktivt transportslag i Göteborgsregionen.
6.
Referenser
Trafikverket/Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010: Hur planerar kommunerna i
Västra Götalands län för cykel? Rapport 2010:51
Länkar till politiska styrdokument: Ale - ÖP: http://www.ale.se/bygga-bo-och-miljo/planer-och-byggprojekt/over-siktsplanering/oversiktsplan-for-ale-kommun.html - Trafikplan: http://www.ale.se/trafik-och-infrastruktur/trafik-och-ga-tor/trafikplan.html Alingsås - ÖP: http://www.alingsas.se/sites/default/files/Planforslag_del1.pdf - Trafikplan: http://www.alingsas.se/sites/default/files/trafik-plan_for_alingsas_stad-del_1.pdf Göteborg - ÖP: http://www.webbkampanj.com/goteborg/op2009.html Härryda - ÖP: http://www.harryda.se/down-load/18.58ac52a713a5c801848800031503/1354532689404/%C3%96P2 012_antagen_av_KF_120618_slutgiltig_version_till_tryck_121108.pdf Kungsbacka
- Gång- och cykelplan: http://www.kungsbacka.se/upload/Gator&Tra-fik/Dokument/GC-plan%201316_webb.pdf Kungälv - ÖP: http://www.kungalv.se/bygga-bo-och-miljo/Planering-och-byggpro-jekt/Oversiktlig-planering/Oversiktsplan-2010/ - Trafikplan: http://www.kungalv.se/upload/Broschyrer%20och%20Fakta- blad/Trafik%20och%20infrastruktur/Trafik- plan%20f%C3%B6r%20Kung%C3%A4lvs%20kommun/Trafplan_text-konc_020411.pdf Lerum - ÖP: http://www.webbkampanj.com/le-rum1/op2008/?page=1&mode=50&noConflict=1
Lilla Edet - ÖP: http://www.lillaedet.se/down-load/18.6d1ce35139f0a7aae8169/%C3%96versiktsplan.pdf - Energiplan: http://www.lillaedet.se/down-load/18.41b1d7e3135cb13e3543774/Energiplan.pdf - Miljömål: http://www.lillaedet.se/down-load/18.37ede2b61374abec5ce397/milj%C3%B6m%C3%A5l.pdf Mölndal - Cykelstrategi: http://www.molndal.se/down- load/18.2a38d0bb134cf3e300f8000323/1326361562406/cykelstra-tegi.pdf - Cykelhandlingplan: http://www.molndal.se/down- load/18.16eccd66132d06f5218800036113/1324300015932/cykelhand-lingsplan.pdf Partille - ÖP: http://www.partille.se/PartilleFiles/Bygga_bo/Planering/oversikts- plane-ring/OP%20Partille/partille_kommuns_%c3%b6versiktsplan_OP05.pdf ?epslanguage=sv Stenungsund - ÖP: http://www.stenungsund.se/webbsidor/huvudmeny/byggabo- miljo/samhallsplanering/oversiktsplan/oversiktsplanforstenungsunds-kommun.4.6df0c1c7132dc932fc38000367.html - Trafiksäkerhetspolicy: http://www.stenungsund.se/down- load/18.7742c1fb138cb6e75378000164/1343646114592/Tra-fiks%C3%A4kerhetspolicy.pdf - Trafiksäkerhetsplan: http://www.stenungsund.se/down- load/18.bfcc70136be7fac7b80001212/1334824684531/Tra-fiks%C3%A4kerhetsplan+2012.pdf Öckerö - Vision 2025: http://www.ockero.se/kommunpolitik/planerochstyrdoku-ment/vision2025.4.3019e2b013b337fdadf2221.html
7.
Bilagor
Bilaga 1: Målpunktsanalys för arbetsresor
I Figur 7-1 och Figur 7-2 visas arbetsplatsers respektive bostäders läge fördelat på kilometerrutor för personer som bor respektive arbetar i Göteborgsregionen.
Bilaga 2: Stråkanalys
Radiellt avstånd från tätorter och övriga målpunkter för tätorter med olika antal invånare.
Figur 7-3 Radiellt avstånd om 3 km från tätorter med 500-1000 invånare/anställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 1000 invånare/an-ställda.
Figur 7-4 Radiellt avstånd om 6 km från tätorter samt arbetsplatser med 1000-2000 invånare/anställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 2000 invånare/anställda.
Figur 7-5 Radiellt avstånd om 10 km från tätorter samt arbetsplatser med 2000-5000 invånare/an-ställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 5000 invånare/anställda.
Figur 7-6 Radiellt avstånd om 12 km från tätorter med 5 000-10 000 invånare. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 10 000 invånare/anställda.
Figur 7-7 Radiellt avstånd om 15 km från tätorter med 10 000-20 000 invånare. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 20 000 invånare/an-ställda.
Figur 7-8 Radiellt avstånd om 20 km från tätorter med över 20 000 invånare. Prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 – Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-3355000 – e-post gr@grkom.se – www.grkom.se
