Underlag Cykel
Pernilla Sott Stråkkoordinator
Innehåll
Typer av vägar ... 3
Kostnad ... 3
Typer av finansiering ... 3
Ekonomisk bakgrund ... 5
Nationella planen (nationella vägar) ... 5
Regionala planen/Länsplanen (regionala vägar) ... 5
Nu gällande planer 2010-2021 ... 6
Typer av vägar
Statliga vägar; Vägar där staten/Trafikverket är väghållare
Nationella vägar; I vår region är E20, E6, Rv 40, E45 nationella.
Regionala vägar; Alla övriga ex 155, 158, 190 är regionala
Kommunala vägar; Vägar där kommunen är väghållare Enskilda vägar;
Enskilda utan stadsbidrag, behöver ej vara öppna för allmän trafik
Enskilda m statsbidrag; ska var öppna för allmän trafik. Vägföreningen bestämer om ev hastighetsdämpande åtgärder mm.
Kostnad
Trafikverkets schablonkostnad för att bygga gång- och cykelväg är 3500 Kr/m inkl
projektering. Detta pris gäller normal standard utan några problem, exempelsvis svår geotekik och dyl.
Typer av finansiering
Statligt vägnät
Gång- och cykelbanor längs det statliga vägnätet ska finansieras antingen via den nationella eller den regionala planen.
Nationella vägar
Generellt kan sägas att längs de nationella vägarna inom GR är behovet inte så stort av att bygga ut gång- och cykelväg. Dels ligger ett flertal nationella vägar inom större tätorter och det är lämpligare med kommunala gång- och cykelvägar, dels är ett flertal nationella vägar motorvägar viket gör det olämpligt med gång- och cykelväg i anslutning till dessa.
(Trafikverket region väst har hävdat att även gång- och cykelvägar på det parallell vägnätet till det nationella motorvägaran bör kunna få ta del av dessa pengar. (Ex gamla 40:an mellan Göteborg och Borås.))
Regionala vägar
Det stora behovet av gång- och cykelbanor finns längs det regionala vägnätet. Dessa
finansieras via den regionala planen som upprättas av Västra Götelandsregionen. I denna plan finns en särskild pott för byggande av gång och cykelbanor. Det man ska ha i åtanke är att denna pott delas av 49 kommuner. I den nu gällande planen har Västra Götalandsregionen valt ett nytt upplägg för att kommunerna ska kunna ta del av dessa pengar – det krävs en (minst) 50% medfinansiering från kommunalt håll. I gengäld har Västra Götalandsregionen gått in med en extra satsning för möjliggöra en större satsning under de närmste åren
Trafikverket har under tidigare år aktivt sökt total- eller medfinansiering av kommunerna för att öka möjligheten att bygga fler gång- och cykelbanor. Ett vanligt upplägg var att
Vägverket/ Trafikverket stod för den formella processen (dvs framtagande av förstudie och arbetsplan), medan kommunen finansierade och byggde själva banan. Trafikverket stod sedan som väghållare för dessa gång- och cykelbanor.
Ett annat alternativ har varit att lägga gång- och cykelbana utanför det område där
Trafikverket har vägrätt. Då har kommunen kunnat bygga och stå som väghållare själva. Det sker även i samband med att kommunerna tar fram nya detaljplaner att Trafikverket och kommunen sluter avtal om att kommunen bygger gång- och cykelbanor i anknytning till nya etableringar.
Nybyggnation
I samband med nybyggnation byggs det ofta gång- och cykelväg längs det statliga vägnätet. Dessa ligger då i projektet. Detta gäller både objekt finansierade via den nationella och den regionala planen .
Kommunala vägar
Längs det kommunala vägnätet sker den största delen av satsningar med rent kommunala pengar.
Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan ansöka om en 50% statlig medfinansiering (tidigare kallad Statsbidrag) från Trafikverket. Dessa pengar ligger som en pott i den
regionala planen, dvs storleken på denna pott beslutas av Västra Götalandsregionen. Under ett antal år framöver kommande kommer denna potta öka i förhållande till den senaste åren. Trafikverket administrerar, prioriterar och beslutar om vilka objekt som får statlig
medfinansiering. Just denna pott heter "Statlig medfinansiering för miljö- och
trafiksäkerhetsåtgärder" och de objekt kommunen ansöker om får kosta högst 5 miljoner kr. Kommunerna kan ansöka om alla typer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder, men historiskt sett har bulleråtgärder samt gång- och cykelbanor prioriterats. I den regionala planen har
planupprättaren har bla angivit att åtgärder som gynnar en ökad skol- och arbetspendling med cykel och anslutningar till kollektivtrafiken prioriteras.
Ekonomisk bakgrund
Processen med åtgärdsplaneringen påbörjas med att regeringen lägger fram en
infrastrukturproposition. Denna proposition innehåller bla förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen under perioden. När riksdagen har fattat beslut om
propositionen följer åtgärdsplaneringen, som genomförs av Trafikverket. Här tas förslag till långsiktiga, transportslagsövergripande planer fram. Planerna innehåller objekt, både i form av namngivna nyinvesteringar och potter. Med utgångspunkt i det förslaget fattar sedan regeringen beslut om vilka åtgärder som ska ingå i den nationella planen.
Nationella planen (nationella vägar)
Trafikverket upprättar den nationella planen för transportinfrastruktur utifrån direktiv och förutsättningar från regeringen. Det görs i samarbete med Västra Götalandsregionen och andra berörda aktörer. Regeringen fastställer den nationella planen.
Regionala planen/Länsplanen (regionala vägar)
Västra Götalandsregionen (Region Halland) tar fram länsplanen för regional
transportinfrastruktur. Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna och Trafikverket, kommuner och trafikhuvudmän bistår med underlag.
Arbetet i VGR har lagts upp så att de olika kommunalförbunden; GR, Sjuhärda, Fyrbodal och Skaraborgs kommunalförbund har lämnat in förslag och prioriterade åtgärdslistor till VGR. Trafikverket har hjälpt till med underlagsmaterial samt med diskussioner om prioriteringar
Nu gällande planer 2010-2021
Nationella planen
Regeringen fastställde Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 i mars 2010. Planen innehåller:
de ekonomiska ramarna
strategi för drift och underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet
inriktningen för bärighetssatsningar på väg
strategi för övriga effektiviseringar av transportarbetet (tidigare sektorsverksamheten)
innehåll i åtgärdsområdena (mindre åtgärder)
namngivna investeringar.
Arbetet med att ta fram den nationella transportplanen för perioden 2010-2021 inleddes 2006. Då gav regeringen de dåvarande trafikverken i uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag i samverkan med regionerna. Inriktningsunderlaget var underlag för proposition 2008/09:35 Framtidens resor och transporter – infrastruktur för en hållbar tillväxt, som riksdagen fattade beslut om i december 2008.
Planen pekar ut och namnger de investeringar som beräknas kosta mer än 50 miljoner kronor. Övriga åtgärder, det vill säga de som i regel kostar mindre än 50 miljoner kronor, finansieras via åtgärdspotter.
Åtgärderna är indelade i två åtgärdsområden:
• miljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets miljöpåverkan (ex buller, vattenskydd, mm)
• trimning och effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat (ex ökad andel cykel)
Ökad andel cykelresor;
En omfattande inventering har genomförts för att kartlägga förutsättningarna för cykelresor mellan landets tätorter och vilka investeringar som behövs. En stor del av potentialen att utveckla cykelinfrastrukturen har pekats ut att ligga längs det kommunala vägnätet inom tätorter och på det regionala vägnätet. Dessa vägnät omfattas inte av anslagen för den
nationella planen. Planerade investeringar i cykelvägar längs det nationella vägnätet tar främst sikte på att skapa möjligheter till arbetspendling. Planen innefattar även åtgärder som
förbättrar turisters möjligheter att nå exempelvis mål nära tätorter.
Inriktningen i planen är att cirka 50 mil ny cykelväg ska anläggas längs det nationella vägnätet och att möjligheterna att parkera cyklar vid viktiga bytespunkter ska förbättras, framför allt vid busshållplatser längs infartsleder till större tätorter. Vidare ingår byggandet av några gång- och cykelportar samt medel för skyltningsåtgärder. Under planperioden finns det även intentionen att åstadkomma ett flertal sammanhållna längre leder för cykelturism. En sådan led är den så kallade Kattegattleden som ingår i planen som en namngiven investering i den nationella planen.
Regionala planer
I november 2009 levererade länen sina remissbehandlade förslag till länsplaner till
regeringen. Regeringen fastställde i mars 2010 de ekonomiska ramarna för länsplanerna (och den nationella planen) för perioden 2010-2021. Länsplanerna fastställdes av
planeringsansvarig organisation i respektive län i juni 2010.
Den ekonomiska ramen för Västra Götalandsregionens regionala plan för transportinfrastruktur är 5 835 miljoner kronor för perioden 2010-2021.
Den övervägande delen av objekten finansieras till 100 % av planen. Planen pekar ut och namnger objekt över 25 miljoner kr.
Det finns även ett antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen.
Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering till 50 %. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder samt till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder.
Kommunerna kan ansöka om medel från de potter som är avsedda för statlig medfinansiering. För kollektivtrafikobjekt sker ansökan till Västtrafik och för trafiksäkerhet och miljöåtgärder görs ansökan till Trafikverket. Kollektivtrafikobjekt för mindre än 10 miljoner kronor och miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder för högst 5 miljoner kronor på det kommunala vägnätet kan finansieras inom ramen för dessa potter. Kommunerna kan ansöka om 50 % av den totala kostnaden. Trafiksäkerhetsåtgärder som kan komma ifråga ska främst gynna oskyddade
trafikanter och se till barns situation i trafiken. Det kan bland annat handla om planskilda korsningar, gång- och cykelvägar, transportinformatik samt omskyltning av hastigheter. Åtgärder som gynnar en ökad skol- och arbetspendling med cykel och anslutningar till kollektivtrafiken prioriteras.
Den regionala planen är en plan för hur pengarna ska fördelas. Historiskt sett har Trafikverket fått ca 75-80 % av planramen. För att finansiera verksamheten har Trafikverket då prioriterat pågående objekt för att kunna slutföra dessa. Detta har bla gjort att objekt varit tvingade att flyttas framåt tiden, något som bla påverkat potterna negativt. Dessa har ibland fått stryka på foten då man inte fått den planerade ramen. Objekt kan även skjutas i tiden pga problem med markåtkomst mm.
Särskild satsning på gång- och cykel
Regionutvecklingsnämnden anslog i samband med nu gällande plan en extra satsning på 37 miljoner kronor (rent regionala pengar) till utbyggnad av gång- och cykelvägar för perioden 2010-2012. Denna extra satsning är lika stor som avsatts av statliga medel i regional plan. Genom att kräva en medfinansiering från kommunerna med 50 % blir satsningen i
storleksordningen 150 miljoner kronor. De flesta av de nya gång- och cykelvägarna kommer att byggas utanför nuvarande vägområde och då krävs att den formella vägprocessen enligt väglagen följs. Detta har gjort att tidplanen har skjutits framåt något tiden. Den formella delen av vägplaneringsprocessen är planerad att genomföras 2012–2013, och den större delen av gång- och cykel vägarna kommer att kunna byggas under 2014. Trafikverket kommer i de flesta fall bli väghållare för de ny gång- och cykelvägarna.
Denna satsning kallas "10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland". Medel ska i första hand satsas på cykelstråk där potentialen är hög för skol- och arbetspendling, men även till
kollektivtrafikterminaler/hållplatser. Själva prioriteringsprocessen gick till så att kommunerna i Västra Götaland fick möjlighet att lämna in ansökningar om gång- och cykelvägar. 44 av länets 49 kommuner skickade in förslag. Trafikverket valde sedan ut cirka 70 åtgärder att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna. Projektet drivs av Trafikverket, men i några delprojekt kommer kommunerna själva att genomföra byggandet.
Arbete med revidering 2014-2025
Den 18 december 2012 sa riksdagen ja till regeringens nya infrastrukturproposition
"Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem". Propositionen innehåller förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I propositionen finns även att antal namngivna objekt med, bla ingår en delsträcka på Götalandsbanan (Göteborg-Borås).
Trafikverket tar för tillfället fram en nationell, transportslagsövergripande, transportplan för åren 2014 – 2025. Arbetet innebär inte att Trafikverket tar fram en helt ny plan, utan
kvalitetssäkrar i första hand den nuvarande planen som gäller till och med år 2021.
Myndighetens förslag till nationell plan ska redovisas för regeringen senast den 13 juni 2013. Samtidigt som Trafikverket redovisar sitt förslag till regeringen ska Trafikverket också skicka ut förslaget på bred remiss. Remissynpunkterna ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 oktober 2013.
Även länsplanerupprättarna (VGR/Reg Halland) har fått i uppdrag ta fram nya planer för samma tidsperiod, dvs 2014-2025. De 21 länsplaneupprättarna ska i sin planering utgå från de ekonomiska ramar och övriga överväganden som regeringen presenterar i direktiven.
Utgångspunkten är att de ekonomiska ramarna till länens planer för tiden fram till och med 2021 ligger fast. Den totala genomsnittliga nivån per år som länen disponerar fram till 2021 avser regeringen förlänga till 2025. Länen kan således dels revidera planerna som ligger fram till 2021, dels planera för nya åtgärder mellan 2022-2025.
Länsplaneupprättarna ska lämna in sina förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur till regeringen senast den 16 december 2013 (förslagen ska då vara remitterade och sammanställda).
Regeringen ska sedan under våren 2014 fatta beslut avseende ny nationell plan för perioden 2014-2025 och om de definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna för samma period.
