Stora stygga vargen?

(1)

Institutionen för samhällsvetenskaper

C-uppsats i Statsvetenskap HT 2012 Arvid Borg-Wall Handledare: Martin Nilsson

Stora stygga vargen?

Om mönster i medias rapportering om varg och svenskars attityd till djuret

(2)

Abstract

Denna studie undersöker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 för att sedan ställa detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet är att söka svara på om rapporteringen och attityderna följs åt i märkbar riktning för att därav kunna peka på media som opinionsbildare i frågan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret är sällsynt är det intressant att undersöka hur media skildrar det nationellt sett och därav också påverkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Detta följs vidare av en diskussion om medierna lyckas presentera en representativ bild av vargen och samtidigt följa pressetiska och demokratiska normer.

Studiens resultat pekar på en relativt god spridning i hur medierna framställer vargen samt att attityder till varg i relativt hög grad tenderar att följa samma mönster som

medierapporteringen.

(3)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1. Inledning ... 1

1.2. Syfte ... 4

1.3. Frågeställningar ... 4

1.4. Avgränsning ... 4

1.5. Disposition ... 5

2. Media, opinion och varg ... 5

2.1. Tidigare forskning ... 5

2.2. Tidigare forskning: Media och Opinion ... 6

3. Metod ... 13

3.1. Forskningsdesign ... 13

3.2. Material/analysenheter ... 14

3.3. Textanalys ... 15

3.4. Idéanalys ... 15

3.5. Idealtyper ... 16

3.1. Idealtypsindelning ... 18

3.2. Validitet och reliabilitet ... 19

4. Resultat och analys ... 21

4.1. Hur media rapporterar om varg ... 21

4.2. Tendenser i medierapportering utifrån idealtypsindelning ... 23

4.3. Attityder till varg ... 27

4.4. Hur opinionen på attityd till varg samvarierar med medierapporteringen ... 31

4.5. Analys ... 33

5. Slutsatser ... 36

6. Bilaga ... 38

7. Referenslista ... 40

(4)

1. Introduktion

1.1. Inledning

Vargen är ett djur som representerar många känslor. För jägare och djurhållare kan dessa känslor vara genuin frustration över ekonomiska kostnader eller förlust av djur till följd av vargangrepp. Likaså kan bilden av vargen vara något avlägset mystiskt utan förankring i direkta upplevelser av den.

Oavsett vilka känslor man hyser skapas bilden utifrån någon form av informationsgrund och eftersom de allra flesta invånare i Sverige inte har någon direkt erfarenhet av vargen baserar sig deras attityder eller inställningar till djuret på den bild som presenteras för dem.

Nyhetsrapportering kring varg kan tänkas bidra till att forma opinionen i frågan. Det kan röra sig om enstaka debatter mellan olika intresseorganisationer men troligt är att opinionen även formas av kortare nyhetsrapporteringar som kontinuerligt sker i nationell media. Undantagen är av naturliga skäl vargtäta områden där rapporteringen troligen är betydligt mer intensiv än i övriga delar av landet.

Oavsett attityder är vargen ett av få vilda rovdjur i Sverige som har funnits här sen istiden och är därmed en del av den nationella faunan. Den är känd för att ha fasta revir vilka främst är koncentrerade till Mellansverige men vargarna rör sig trots det över i stort sett hela landet.

Från 1600-talet och framåt betalades skottpengar ut då varg betraktades som ett skadedjur.

Detta bidrog till att vargen ansågs utrotad i syd- och Mellansverige i mitten av 1900-talet.¹ På 1980-talet lokaliserade man åter igen varg i vissa delar av Sverige och man började en systematisk övervakning av vargen. Detta arbete som fortfarande pågår utvecklades till att samla kunskaper om vargens ekologi, demografi, dess sociala organisation och påverkan på bytesstammen. Sedan arbetets start har den svenska vargstammen ökat.²

Som nyhetsläsare kan man inte sällan ta del av rapporter i tvistefrågan gällande varg men frågan är hur medierna faktiskt får vargen att framstå. Den klassiska journalistikens roll att förmedla verkligheten på en sakligt och opartiskt vis³ borde underlätta för opinionen att skaffa sig en relativt välgrundad uppfattning i frågan. Men denna traditionella journalistik bör

troligen ses som ett ideal som få redaktioner lever upp till vilket tillsammans med förändrade incitament så som ekonomisk vinning, politisk färg, partiska vinklingar etcetera enligt kritiker

1 Serena Cinque (2008), Göteborgs universitet, I vargens spår, Sida 19-‐20

2 Serena Cinque (2008), Göteborgs universitet, I vargens spår, Sida 20-‐22

3 Peter Dahlgren (2009), Cambridge University Press, Media and Political Engagement – Citizens, Communication and Democracy, Sida 41

(5)

bidrar till en mindre seriös journalistik.⁴ Utifrån dessa premisser riskerar nyhetsläsare att få allt för selektiva nyheter baserade på vad som anses bringa stort nyhetsvärde.

En problematisk tendens är att rapporteringar i stor uträckning ofta belyser hot och risker.

Detta förklaras delvis genom att människor i större utsträckning kommer ihåg och intresserar sig för nyheter som har denna prägel. Detta medför således att medier i en tid av konkurrens om läsarna utnyttjar denna kunskap vilket stärker denna tendens ytterligare.⁵

Media är beroende av och baserar sin verksamhet på tryckfrihetsförordningen som är en av Sveriges grundlagar och syftar till att säkerställa var medborgares rätt att obehindrat uttrycka sin åsikt i tal eller skrift. Tidningarna utnyttjar denna princip samtidigt som de har ett

demokratiskt ansvar att förmedla nyheter på ett korrekt sätt. Problematik återfinns alltid i hur tidningar väljer, medvetet eller omedvetet, att vinkla sina reportage och med detta följer att opinionen i många fall formas utifrån nyhetsrapporteringar och hur de framställer det berörda ämnet. Då Sveriges media i sig möjliggörs av pressfrihet och yttrandefrihet medför detta även skyldigheter som ska säkra att media förmedlar en rättvis och representativ bild av den

verklighet de vill skildra. Journalistförbundets publicitetsregler är utformade för att stärka dess yrkesetik och deras första punkt sammanfattar i stort deras syfte och ansvar.

”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.”⁶

Gällande rapporteringar kring varg kan man läsa om tvistemålet gällande vargstammens livsduglighet där exempelvis naturvårdsverket menar att 380 vargar är att eftersträva för att minska inavelsrisken och stärka dess genetik.⁷ Förbundsordföranden för Svenska

Jägareförbundet ställer sig inte bakom detta antal utan menar att det av miljöminister Lena Ek föreslagna beståndet på 180 vargar är rimligare.⁸

Att media rapporterar om vargen i Sverige är ett faktum som de som följer

nyhetsrapporteringar kan ställa sig bakom. Hur media rapporterar om vargen är trots det fortfarande ett outforskat område som kräver sin utredning just för att den nationella

4 Peter Dahlgren (2009), Cambridge University Press, Media and Political Engagement – Citizens, Communication and Democracy, Sida 41-‐42

5 Jesper Strömbeck 2008, På nyhetsmediernas agendor -‐ en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV, Studier i Politisk Kommunikation nr 18, sida 5

6 Journalistförbundets publicitetsregler, Punkt 1, https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-‐for-‐

press-‐radio-‐och-‐tv

7 Vargförvaltningsplanen, http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Nyheter/Omkring-‐380-‐

vargar-‐tillrackligt/

8 Pressmaterial från Svenska Jägareförbundet, http://www.jagareforbundet.se/Press-‐-‐

Media/Press/?nd_ukey=61c30e7adc724e6824b1c4ea6bdffc40&nd_view=view_pressrelease&nd_id=8049 54

(6)

opinionen i stort antas bildas därigenom.

Den tidigare forskningen rörande vargen i Sverige har främst präglats av studier som rör säkerställandet av ett hållbart bestånd samt problem som rör jaktbrott. Exempelvis rör detta de juridiska aspekterna gällande artbrott och samexistensen mellan samer och deras renar och deras närhet till vargen.⁹ Likaså har attityder till varg behandlats i ”Attityder till varg och vargjakt i Sverige” av Göran Ericson och Thomas A. Heberlein¹⁰ och annan forskning har skett på området om hur man ökar acceptansen för varg och därigenom minska den olagliga jakt på varg som pågår och som hotar dess bestånd avsevärt.¹¹

Vargen vållar årligen skador och kostar likaså pengar att förvalta. 2009 rapporterades 493 angrepp av varg på tamdjur nationellt sett och den totala beviljade ersättningen för skadade eller dödade hundar var 567 000 kronor¹². 2010 sjönk antalet angrepp på tamdjur till 201 stycken nationellt sett och den beviljade ersättningen för skadade eller dödade hundar till följd av vargangrepp uppges vara 359 000 kronor.¹³ 2011 ökade vargangreppen på tamdjur igen till 472 stycken och den beviljade ersättningen för skadade eller dödade hundar steg till 433 000 kronor.¹⁴ 2010 och 2011 rapporterades för respektive år 10 trafikolycksfall med varg

iblandad¹⁵

Den senaste rapporten om varg som attackerat människor dateras till 1820-1821 då en varg som tillfångatagits som valp och sedan rymt sägs ha dödat 12 och skadade 15 personer.¹⁶

Frågan om vargens existens bidrar alltså till en rörig och hetsig diskussion mellan olika grupper i samhället och debatten tenderar att präglas av känslor snarare än konkreta lösningar som tar hänsyn vår samexistens. Grundläggande är dock om vår bild av vargen stämmer.

Media har en viktig roll att presentera en representativ bild av vargen för att människor sedan ska kunna ta ställning till vad som är rimliga åtgärder och vilka beslut de är villiga att ställa

9 Julia Crafoord Martinsson, JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Grova jaktbrott riktade mot rovdjur -‐En studie av ett artbrott, Sida 4-‐5

10 Göran Ericsson, Thomas A. Heberlein, 2002, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige, Uppsala, Attityder till varg och vargjakt i Sverige.

11 Martin Jansson, JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet, Grova jaktbrott -En studie om faunakriminalitet riktad mot de stora rovdjuren i Sverige, Sida 5

12 Viltskadecenter, 2009, Viltskadestatistik -‐ Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

15 http://www.viltolycka.se/statistik/viltolyckor-‐for-‐respektive-‐viltslag/

16 Henriette Sernert, 2011, Sveriges Lantbruksuniversitet, Attacks on humans in Sweden by bear, wolf, lynx, wolverine, moose and wild boar in relation to Swedes’ fear for these animals

(7)

sig bakom. Detta leder till min problemformulering i form av: ”Hur rapporterar media om varg? Tenderar de att framställa vargen positivt, negativt eller neutralt och följer

opinionssiffrorna denna framställning?”.

Relevansen i problemet ligger i på vilka grunder opinionen bildas och vilket ansvar media därav besitter i att rapportera om varg på ett sätt som gör att medborgare kan skapa sig en välgrundad uppfattning i frågan. Opinionen bör idealistiskt ges gehör när politik i frågan fattas.

1.2. Syfte

Uppsatsen syftar till att undersöka om media påverkar opinionens attityd till varg, med fokus på hur media, i form av morgon- och kvällspress, rapporterar om varg i Sverige.

Eftersom uppsatsen syftar till att kartlägga hur media framställer vargen blir det huvudsakliga syftet beskrivande snarare än förklarande¹⁷. Beskrivningen eller kartläggningen av tendensen i medierapporteringen syftar vidare till att söka skönja tendenser i form av övervägande positiv, negativ eller neutrala rapporteringar. Metoden för detta kommer att vara textanalys av

rapporteringen med idealtyper som verktyg. Vidare kommer resultatet sedan att presenteras tillsammans med befintliga opinionssiffror på nationell opinion till varg för att på så vis kunna peka på eventuell mediepåverkan i frågan. Syftets relevans ligger i det demokratiska ansvar som media har i sin framställning och sina reportage samt deras roll i att påverka opinionen på ett upplyst vis.

1.3. Frågeställningar

• Hur rapporterar media om varg?

• Kan man utifrån för uppsatsen skapade idealtyper urskilja ett övervägande positiv, negativ eller neutral mönster i rapporteringen?

• Samvarierar opinionen på attityd till vilda vargar i Sverige med hur media rapporterar om varg?

1.4. Avgränsning

Denna uppsats fokuserar på att undersöka den nationella rapporteringen om varg under 2010,

17 Esaiasson, Peter m.fl. 2012, Metodpraktikan, Sida 26

(8)

2011 och 2012 vilket medför att urvalet av medier hamnar på rikstäckande nivå. Sveriges fyra största papperstidningar med nationell täckning kommer därav att ligga till grund för arbetet för att senare kunna dra paralleller till den nationella opinionen på attityder till varg.

Undersökning tar därav inte lokala skillnader i beaktande utan syftar i att se till den nationella rapporteringen och om opinionen kan tänkas samvariera med en potentiellt positiv, negativ eller neutral rapportering. Arbetet i sig begränsas likaså till att söka beskriva hur media rapporterar kring varg och behandlar därför inte orsaker och förklarande aspekter i vidare mening. Eftersom opinionsundersökningar på attityder till varg endast finns fram till 2010 kommer detta året vara det som ligger till grund för jämförelsen med medierapporteringen som kommer framgå ur textanalyser av rapporteringar om varg.

1.5. Disposition

Under delen för media, opinion och varg presenteras tidigare forskning som ligger till grund för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Detta följs av avsnittet för metod som inbegriper klargörande av forskningsdesign, analysmaterial, genomgång av för uppsatsen vald metod, schemat över idealtypsindelning och sist en diskussion kring validitet och reliabilitet.

Efter denna genomgång presenteras uppsatsens resultat gällande hur media rapporterat om varg där likaså opinionsdata på attityder till varg presenteras för att till sist utmynna i en analytisk diskussion med tankar kring resultatet förankrat i tidigare presentation av medias demokratiska roll.

För läsare som endast intresserar sig i direkta svar på uppsatsens frågeställningar finns sedan slutsatser som i korthet ger svar på detta och därefter återfinns en bilaga med de tabeller som använts men inte presenterats löpande i uppsatsen. Slutligen presenteras referenslistan.

2. Media, opinion och varg

I denna del presenteras den bakgrund som är nödvändig att ha kännedom om för att förstå vad uppsatsen baserar sig på för att slutligen kunna ställa den svenska opinionens attityd till varg mot hur media framställer vargen i sina rapporteringar.

2.1. Tidigare forskning

Kartläggningen av attityder till varg i Sverige har gjorts via enkät-undersökningar genomförda av SOM-institutet i Göteborg med riks-data från 2004, 2009 och 2010 vars undersökningar i samtliga fall innefattar frågor som rör uppfattningen om svenska

(9)

vargbeståndets storlek. Frågorna som ställts i dessa enkäter lyder för 2004: -I vilken

utsträckning anser du att vi i Sverige ska begränsa följande djurarters utbredning och antal?

–Varg.¹⁸

För 2009 och 2010 ställs frågan: -Vad anser du om följande djurstammars storlek i Sverige idag? –Varg.¹⁹

Denna uppsats är i hög utsträckning beroende av denna data vilken senare kommer att presenteras i detalj och slutligen i en form som är gynnsam för uppsatsens syfte.

2.2. Tidigare forskning: Media och Opinion

Jesper Strömbeck är upphovsman till artikeln ”På nyhetsmediernas agendor – en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV”. Som titeln förtäljer tar den upp hur olika medier presenterar hot och risker och vilken inverkan och effekt det kan ha på nyhetskonsumenter.²⁰ Kunskapen som genereras via denna artikel kan vara värdefull vid betänkande av i vilka sammanhang och hur media rapporterar om varg.

Söker man vidare kunskap kring morgonpressens roll och utmaningar så behandlar artikeln

”Morgondagens morgontidningar – en studie om att nå den yngre publiken” av Klara Andersson och Johan Dahlquist internets roll för att locka till sig nya och yngre läsare.²¹ Samma frågor fast för kvällspressen presenteras i artikeln ”Kvällspress två punkt noll?” av Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund.²²

Det finns en uppsjö forskning kring mediernas och journalistikens roll som opinionsbildare med bland annat titeln ”Den medialiserade demokratin” av Jesper Strömbeck. Denna titel behandlar bland annat mediernas makt att påverka samhället, demokrati och journalistik och kulminerar i mediers roll i samband med val. Den tar upp viktiga poänger som är

allmängiltiga för media som opinionsbildare i alla politiska frågor. Författaren presenterar likaså de idéer som sedan 40-talet och framåt har präglat uppfattning kring medias makt och människans behov av den. Tidigt handlade det om kartläggandet av den effekt som media

18 Isaksson, Daniel, Riks-SOM 2004 – Djur och Natur, Göteborgs Universitet, Naturvård, 2004. Göteborg, Sverige, Svensk Nationell Datatjänst

19 Bjereld, Ulf, Riks SOM 2009 – Miljö och Energi, Göteborgs Universitet, Statsvetenskapliga inst. 2009.

Göteborg, Sverige, Svensk Nationell Datatjänst

20 Jesper Strömbeck 2008, Demokratiinstitutet Demicom, På nyhetsmediernas agendor – en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV

21 Klara Andersson och Johan Dahlquist 2011, Göteborgs Universitet, Morgondagens morgontidningar – en studie om att nå den yngre publiken

22 Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund 2010, SOM-‐Institutet, Göteborgs Universitet, Kvällspress två punkt noll?

(10)

anses ha haft vilket senare förfinades i form av effekterna aktivering, förstärkning och omvändning.²³ Denna titel (”Den medialiserade demokratin”) är den huvudsakliga litteratur gällande mediernas demokratiska ansvar, som kommer fungera som bakgrund till denna studie och nedan följer en genomgång av viktiga aspekter att beakta när man sonderar medielandskapet.

Ett socialt kontrakt

Relationen mellan media och journalistik å ena sidan och demokrati å andra sidan kan liknas vid ett socialt kontrakt så som i den representativa demokratin där de parter som ingår överlämnar den egna makten och det egna deltagandet. Genom att ingå i samhället lämnar de över sin makt åt den lagstiftande makten vilket genererar skydd för den egna friheten och egendomen. Makten delegeras således från folket till den lagstiftande makten så länge den lever upp till sin del av kontraktet.²⁴ Om man så ska se analogin med media och demokratin kan man säga att staten garanterar vissa grundläggande fri- och rättigheter så som yttrande- och pressfrihet vilket medför att den demokratiska staten avstår från att styra mediernas innehåll. Kontraktet innebär alltså att staten har en juridisk och moralisk skyldighet att inte bruka censur och tvångsmässiga medel. På samma gång är demokratin beroende av

information för att kunna möta vissa behov vilket kan röra sig om det som händer i samhället samt människors åsikter. Likaså behöver människor i en demokrati information om offentliga beslut och förslag på hur statens makt ska brukas. För medierna innebär därför det sociala kontraktet en moralisk skyldighet att införskaffa och sprida relevant information.²⁵ Detta sociala kontrakt har sin grund i den medieideologi som brukar kallas ”den sociala ansvarsideologin”. Denna formulerades i slutet av 40-talet och sågs som en av fyra

dominerande medieideologier där de övriga var den auktoritära, sovjet-totalitära och frihetliga medieideologin. Efter kommunismens fall försvann i stort sett den sovjet-totalitära ideologin och gav utrymme för de tre resterande att konkurrera med varandra. I demokratiska länder är det idag främst den sociala och den frihetliga medieideologin som dominerar vilket innebär att alla lagar och regleringar som inskränker den fria opinionsbildningen är ansett vara av ondo och en fara för yttrandefriheten. Att friheten ibland missbrukas genom spridande av felaktig information är sett som ett pris är värt att betala för den totala friheten.²⁶

23 Jesper Strömbeck 2004, SNS Förlag, Den medialiserade demokratin, Sida 26-‐28

25 Jesper Strömbeck 2004, SNS Förlag, Den medialiserade demokratin, Sida 73

(11)

De som förespråkar den sociala ansvarsideologin menar att medierna har ett ansvar för samhället och demokratin så som förklarats via det sociala kontraktet demokratin och medierna emellan. Därigenom kan journalism anses vara i behov av demokratin så som demokratin är i behov av journalismen.²⁷

Införandet av yttrandefrihet i Sverige i vilken tryckfriheten är en del uppkom som en demokratisk nödvändighet genom vilken medborgare säkerställdes att kunna inhämta, bearbeta och sprida information. Ytterst handlar det om sådan information som är nödvändig för att kunna fungera som medborgare i en demokrati, för att stimulera människors politiska tänkande så att de präglas av en upplyst förståelse snarare än förutfattade meningar. Detta tydliggör att det är fel att använda medier och journalistik synonymt eftersom ”medier”

språkligt betyder ”kanaler för informationsspridning” medan journalistik syftar på specifikt nyhetsinnehåll. Dock använder sig journalistiken av media för att förmedla information men det redaktionella nyhetsmaterialet överstiger sällan mer än 40 procent medan resten upptas av opinionsmaterial, reklam etcetera. ²⁸

Massmedia präglas av vissa kännetecken där, med undantag för public-servicemedier, de flesta är mer eller mindre vinstdrivande. Utöver detta präglas massmedia i stor utsträckning av en enkelriktad informationsspridning med snäv möjlighet för feedback mellan sändarna och mottagarna. Massmedia är dessutom offentlig vilket innebär att sändarna har knapp kontroll över vilka mottagarna är och i stort sett alla kan ta del av informationen. Likaså anses median vara samtidig i den bemärkelsen att den i stort sett når ut till alla samtidigt.²⁹

Medierna har alltså ett speciellt skydd som tillhandahålls inom demokratier vilket i sig inte innebär att de är viktigare än andra branscher utan säkerställer istället att de ska kunna leva upp till sin del av det sociala kontraktet.³⁰

Journalistik

En grundbult inom journalistiken är att den måste vara sanningsenlig då journalistiken är en form av beskrivningar eller berättelser om verkligheten som ska vara oberoende skribentens åsikter och värderingar. Detta betyder att skribenten ska vara objektiv och möjlig att

kontrollera. Journalistikens syfte är då att den ska beskriva verkligheten, med ett absolut

(12)

sanningskrav och en närhet till allmänintresse.³¹ Detta medför att det strider mot

journalistikens idéer att tysta relevanta delar av sanningen för att uppnå något specifikt syfte.

Att berätta sanningen på ett så korrekt sett som möjligt innebär då att valen av belyst fakta på ett ackurat vis inte präglas av ambitioner att övertyga, övertala, underhålla eller sälja.³² Som tidigare nämnts återfinns som första punkt kravet på sanning i svenska etiska regler för press, radio och TV som lyder:

”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.”³³

Omöjlig objektivitet

Kravet på att journalistiken ska vara objektiv är omtvistat och komplicerat och kan anses vara länkat till sanningskriteriet. Samtidigt förekommer det invändningar mot kravet på objektivitet där den första är att objektiviteten inte är önskvärd. Strävan efter objektivitet anses ur denna syn bidra till att stärka vissa föreställningar i samhället på bekostnad av de mer resurssvaga i samhället. Likaså påpekas att journalistiken måste få ta ställning och driva vissa krav eller åsikter och den måste få engagera sig för politiska partier, för att avslöja

maktmissbruk eller för att uppnå någon konkret förändring.³⁴

Den andra invändningen är att objektivitet över huvud taget inte är uppnåbart.³⁵ Detta påminner mycket om relativismen inom vetenskapsfilosofin som exempelvis menar att det inte finns absoluta, kulturoberoende normer för vad som ska räknas som sant eller falskt. Vad gäller värderingar och bedömningar skulle en relativist kunna hävda att vi inte har någon plattform för att bedöma andra kulturers handlingssätt och tankesätt eftersom det inte finns några absoluta kulturoberoende normer.³⁶

Utifrån denna syn anses journalistiken stå för (re)kontruktioner av verkligheten som präglas av historisk erfarenhet, produktionsvillkor och språket som i sig är en konstruktion. Strävan efter objektivitet inom journalistik handlar främst om en fokus på att presentera fakta framför att värdera innehållet i ett material.³⁷

33 Journalistförbundets publicitetsregler, Punkt 1, https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-‐for-‐

press-‐radio-‐och-‐tv

36 Nils Gilje & Harald Grimen, 2007, Bokförlaget Daidalos AB, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, sida 254-‐255

(13)

Ett stort problem för journalistiken är att verkligheten inte är balanserad. Ett exempel kan vara just vargdebatten. Om 90 procent av alla experter på frågan anser att vargstammen är för stor medan resterande 10 procent anser att den är för liten så är det knappast att vara

välbalanserad om man rapporterar om båda sidor. Journalistiken bör alltså korrespondera med verkligheten för ett bättre underlag för beslutsfattare och medborgare när de vänder sig till journalistik för att informera sig.³⁸

Journalistikens demokratiska uppgifter

När man talar om medias demokratiska uppgifter syftar man egentligen på journalistikens demokratiska uppgifter. Massmedia har då tre huvudsakliga demokratiska uppgifter där den första är att förse medborgare med sådan information att de fritt och självständigt kan ta del i samhällsfrågor. Uppgiften att granska de inflytelserika i samhället samt uppgiften att låta olika åsikter komma till tals.³⁹ Genom att bistå med så sanningsenlig information som möjligt, genom att granska makthavare och fungera som offentligt forum för debatt fyller medierna och journalistiken sin del av det sociala kontraktet med demokratin.⁴⁰

Det finns klara kopplingar mellan pressfrihet och demokrati vilket i princip bekräftar att demokratin lever upp till sin del av kontraktet och oavsett hur bra journalistiken lever upp till sin del så har den ett starkt stöd hos politiker, medborgare och journalister i Sverige. Det är dock främst journalisterna själva som anser det viktigt att granska de inflytelserika i

samhället.⁴¹ Detta i sin tur kan sägas göra journalismen elitistisk och populistisk genom journalismens säregna förmåga att genomskåda makthavare för medborgarnas räkning. I sin tur medför det att det är journalisterna som avgör vilken kunskap medborgarna vill nå. Men oavsett vilken syn man har är informationsuppgiften den överordnade demokratiska

uppgiften.⁴²

För journalistiken är frihet det överordnade värdet genom vilken de ökar sin trovärdighet och på så vis uppfyller sitt demokratiska ansvar vilket innebär att de inte får låta sig styras av politiska, ekonomiska, fackliga eller kulturella intressen. Helhetsmässigt är tanken att

samhället tjänar på mångfald i informations- och opinionsspridning eftersom det finns en uppsjö organisationer, exempelvis politiska partier, som sprider information med syfte att

39 Svensk pressutredning 1994, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-‐

Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Tillaggsdirektiv-‐till-‐Pressutr_DIR1994;123/

(14)

stärka sin egen organisation. Vikten av nyhetsinformation stärks av det faktum att de flesta svenskar anser att de har en skyldighet att hålla sig informerad om samhällsskeenden

samtidigt som det visar sig att många anser att nyheterna ofta inte är tillräckligt viktiga för att ägnas tid.⁴³

Opinion

”För att folkets vilja ska kunna ska ligga till grund för politiken, måste folkets vilja kunna undersökas och eftersom opinionsmätningarna har möjliggjort kartläggandet av folkets åsikter och värderingar är det ett av demokratins viktigaste redskap”.⁴⁴

Citatet ovan presenterar argumentationen för opinionsundersökningar och innebär att demokrati är styre av, med och för folket vilket medför att de demokratiskt fattade besluten därför ska förverkliga folkviljan. Istället för att endast rösta var fjärde år kan man också via opinionsundersökningar få sin röst hörd vilket styrker demokratin ytterligare och möjliggör för politiker att ha folkets vilja till grund för beslut. Opinionsundersökningar har blivit en stor apparat för att undersöka människors rådande åsikter men likväl för kartläggningar av

attityder över tid.⁴⁵ Opinionsundersökningars användningsområden är många och ger stora möjligheter till analyser, tolkningar och spekulationer men kan likväl användas för att påverka opinionen. Denna påverkan kan i vissa fall ses som en nackdel med opinionsundersökningar eftersom de i vissa fall används så att de avsiktligt eller oavsiktligt påverkar just den opinion som undersöks.⁴⁶

En ärlig opinionsundersökning, oavsett vad den undersöker, bygger på tre grundläggande antaganden vilka är att människor har åsikter, att de åsikterna kan mätas och att alla åsikter är likvärdiga. De första två aspekterna är grunden för att det ska vara intressant att göra

opinionsundersökningar medan den tredje aspekten är en grund för man ska kunna slå

samman personernas svar i tabeller så att alla åsikter går att jämställas med varandra. Det kan dock ses som problematiskt att värdera alla åsikter på samma sätt eftersom människor kan vara olika informerade kring frågor samt värdera dem olika. För att råda bot på sådana problem bör opinionerna av hög kvalitet präglas av att de är genomtänkta, systematiserade, logiskt sammanhängande och relaterade till fakta, värderingar och konsekvenser.⁴⁷Vid

(15)

redovisning av material från opinionsmätningar råder det i vissa fall oklarheter och otydlighet som en följd av slarv med redovisning av basinformation som krävs för att förstå resultatet.

Detta har tidigare i hög grad gällt opinionsjournalistiken som utelämnat statistisk

basinformation i samband med resultatredovisningar. Denna basinformation innefattar bland annat urvalet av tillfrågade i form av vilka i befolkningen som svarat och hur många som svarat, hur stor felmarginalen är och vilken effekt slumpen kan tänkas ha på resultatet, hur stort bortfallet är, om undersökningen är gjord via exempelvis telefonintervjuer eller enkäter och till sist hur frågorna är formulerade, vinklade och vad siffrorna jämförs med.⁴⁸

Denna genomgång av medias demokratiska ansvar kommer användas som en grund vid analysen av kommande resultat från textanalysen med idealtyperna som analysverktyg.

Besvarandet av uppsatsen tre frågeställningar kommer att möjliggöras av

idealtypsindelningen som därav blir det huvudsakliga analysverktyget. Varje underrubrik av media och demokrati kommer i varierad omfattning att betänkas i analysen av hur media rapporterat om varg.

(16)

3. Metod

I denna del kommer forskningsdesignen för uppsatsen att gås igenom, vilket material som kommer användas och vilka analysenheterna är. Valet av textanalysmetoden ideanalys

kommer att förklaras och motiveras med dess beståndsdelar i form av konstruerade idealtyper.

Bakgrund på vilken idealtyperna är baserade kommer likaså ges innan de konstruerade idealtyperna presenteras och till sist presenteras en diskussion kring validitet och reliabilitet.

3.1. Forskningsdesign

Denna studie syftar till att undersöka hur media rapporterar om varg nationellt sett och därefter ställa detta resultat mot opinionssiffror på attityd till varg. Uppsatsen har därav en beskrivande karaktär med mål att kartlägga de mönster som förekommer gällande denna specifika nyhetsrapportering och med hjälp av detta potentiella kunskapsförvärv skulle man i vidare studier kunna använda dessa data i förklarande syften.⁴⁹

Med bakgrund i Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket samt statens rovdjurspolitik för varg kommer jag för denna uppsats att skapa idealtyper som kommer att hjälpa mig att

kategorisera samtliga artiklar jag går igenom och analyserar. Med hjälp av dessa idealtyper kommer jag sedan använda kvalitativ textanalys för att vid genomgång av nyhetsartiklar om varg analysera och placera texterna i de konstruerade idealtyperna för att till sist kunna skönja ett övergripande mönster i hur de valda medierna rapporterar om varg i Sverige.

Uppsatsen kommer att behandla nyhetsförmedling under åren 2010, 2011 och 2012 och det använda sökordet för att finna relevanta texter är endast ”Varg”. Detta för att vara säker på att jag inte missar intressanta texter och hittar så många relevanta texter på ämnet som möjligt.

Denna sökning medför av naturliga skäl att många av de texter jag finner inte har med djuret varg i Sverige att göra vilket innebär att grundläggande kriterium för användning av texten är att den på något vis behandlar just djuret varg i Sverige och i vilt tillstånd. Exempelvis kommer inte nyhetsrapporteringar som enbart behandlar vargarna i Kolmården att analyseras frånsett om de samtidigt behandlar generell syn på svenska vilda vargar i övrigt. Likaså kommer inte texter som behandlar Bert-Åke Varg att tolkas.

49 Peter Esaiasson et. Al. (2012), Metodpraktikan, s. 26-‐27

(17)

3.2. Material/analysenheter

Då uppsatsen syftar till att kartlägga hur svensk media rapporterar om varg är det väsentligt att vända sig till medier som är rikstäckande och har många läsare. För att kunna få en bild som i så stor utsträckning som möjligt är representativ för tendensen i rapporteringen är det relevant att använda morgonpress såväl som kvällspress. I rikstäckande mått mätt gällande morgonpress och kvällspress så är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen de största tidningarna⁵⁰. Gällande antalet besökare på respektive tidnings

webbsidor gäller även samma tendens här vilket innebär att dessa fyra tidningar är störst på internet av de tidningar som även finns i fysiskt format⁵¹. För att finna lämpliga texter vänder jag mig till databasen Presstext⁵² som lagrar tidningsartiklar vilka är hämtade ur fysiska tidningar, men relevansen ökar då många artiklar även publiceras på respektive tidningars webbtidningar vilket ökar teckningen ytterligare. ⁵³ Jag kommer att analysera texter som behandlar varg i Sverige i vilt tillstånd i de fyra tidningarna. Tidsperioden för relevanta texter är från och med 01/01/2010 till och med 01/12/2012 och samtliga texter som bedöms uppfylla kriteriet för att analyseras kommer tas med i analysen. Eftersom dessa fyra tidningar är de med flest läsare inom morgon- och kvällspress är relevansen stor att vända sig mot dessa tidningar för att vid resultat av analysen av medierapportering om varg kunna ställa detta mot befintliga opinionssiffror på attityd till varg för att på så vis kunna visa på eventuell påverkan media har i frågan.

Denna studie är beroende av rikstäckande opinionssiffror på attityd till varg vilket medför att jag dragit nytta av de mest aktuella tillgängliga opinionsmätningarna som innehåller frågor om attityd till varg. Opinionsdata på attityder till varg har inte samlats in årligen utan finns endast för vissa år under 2000-talet. SOM-institutet i Göteborg har gjort survey-

undersökningar som innefattar attityder till varg åren 2004, 2009 och 2010 vilka kommer att användas men med fokus på 2010 års undersökning.

Som senare kommer visa sig har attityderna till varg inte förändrats mycket mellan de åren opinionsundersökningarna är genomförda, därför väljer jag, för att göra undersökningen så aktuell som möjligt, att analysera nyhetsartiklar som är skriva under 2010,2011 och 2012.

50 Ovesto Konsument 2012, Uppräknade tal

51 Ovesto Internet 2012, Veckoräckvidd

52 www.presstext.se

53 Tobias Bromander 2012, Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? sida 32

(18)

3.3. Textanalys

För att finna mönster i medias rapportering om varg kommer tidningsartiklar att analyseras genom kvalitativ textanalys för att kartlägga och sortera de idéer som utrycks i respektive artikel. Idéanalysens metod erbjuder idealtypsindelning som verktyg vilket för detta syfte hjälper mig att kategorisera respektive genomgången artikel under den idealtyp som bäst stämmer in på artikeln.

Texterna kommer att tolkas med fokus på mottagarens uppfattning, det vill säga hur texten uppfattas av den aktuella mottagaren som i detta fall utgör den vardagliga nyhetsläsaren⁵⁴. Eftersom texterna riktar sig till en generell bred mottagarskara i form av alla nyhetsläsare som kan tänkas läsa rapporteringar från samtliga valda tidningar är det av största vikt att tolka texterna så som nyhetsläsare tolkar eller uppfattar en nyhetstext.⁵⁵ Mottagartolkningen av texterna är ytterligare relevant eftersom denna uppsats syftar till att undersöka om opinionen i vargfrågan påverkas och följer den rapportering som förekommer i vargfrågan.

Eftersom texter och mer specifikt nyhetsrapporteringar kommer vara mitt

undersökningsmaterial är det relativt givet att textens sammanhang är den mediala sfären där avsändare och mottagare i stor mån sammanfaller genom gemensamt språk och en viss grad av gemensam kultur.⁵⁶

Statistiken på attityder till varg har jag, som ovan angivits under ”Tidigare forskning”, fått från rikstäckande opinionsundersökningar utförda av SOM-institutet vid Göteborgs

universitet. Datafilerna är beställda från institutet och är sedan bearbetade i SPSS via funktionen ”frequencies” som gett mig svarsfrekvensen på respektive fråga och därav en överblick av hur attityder kring vargfrågan ser ut i den svenska opinionen.

3.4. Idéanalys

Vid en idéanalys kartlägger man de idéer som uttrycks i en text och själva idén betraktas då som en tankekonstruktion som utmärks av en viss stabilitet och kontinuitet. Dessa

tankekonstruktioner kan vara skildrade föreställningen om verkligheten utryckta i faktiska påståenden, värderingen av en företeelse eller uppfattningen om hur man bör handla vilka tenderar att uttryckas genom normativa påståenden.⁵⁷ Gällande denna uppsats innebär det att jag kommer tolka artiklarna rörande alla de tre punkterna, det vill säga vilken föreställning om vargen som uttrycks, hur vargfrågan värderas i artiklarna samt vilka normativa ansatser

54 Göran Bergström & Kristina Boréus, 2012, Textens mening och makt, Sida 30-‐31

55 Göran Bergström & Kristina Boréus, 2012, Textens mening och makt, Sida 34

56 Göran Bergström & Kristina Boréus, 2012, Textens mening och makt, Sida 39-‐40

57 Göran Bergström & Kristina Boréus, (2012), Textens mening och makt, s. 140

(19)

som framförs gällande hur fenomen förknippade med varg bör hanteras.

Denna beskrivande varianten av idéanalys har alltså för avsikt att analysera förekomsten av vissa idéer som uttrycks i artiklarna.⁵⁸ Dessa idéer är samlade under tre idealtyper vari texterna kommer kategoriseras för att sedan användas för en kvantifiering av samtliga använda tidningsartiklar sammantaget.

3.5. Idealtyper

Ett sätt att skapa en analysapparat på är genom konstruerandet av idealtyper som är en form av tankekonstruktion som fungerar som ett analytiskt instrument för att renodla eller

förtydliga vissa drag inom olika företeelser. Avsikten med idealtypen är att sammanfoga den undersökta textens alla beståndsdelar till en sammanhållen ståndpunkt och genom denna metod kan man sedan placera in den undersökta texten i förhållande till idealtyperna.⁵⁹ Idealtypen bör ses som en artificiell konstruktion baserad på de viktigaste eller de mest utmärkande drag som en ideologi⁶⁰ eller i detta fall intressegrupper, statliga organ eller medieskribenter ger uttryck för. I detta fall kommer idealtyperna att användas som ett raster att lägga över texterna för att kunna kategorisera dem.⁶¹ Exempelvis kommer idealtypen som baseras på Svenska Jägareförbundet (Negativ till varg) konstrueras med valda idéer som är relevanta för denna grupp i samhället. En annan idealtyp för uppsatsen kommer att

representeras av Naturvårdsverket (Positiv till varg) som kommer innehålla idéer som står i kontrast till Jägareförbundets idéer.

När analysverktyget är utformat kommer man kunna sortera de olika texterna i de olika facken som utgörs av idealtyperna.⁶² Idealtypernas användbarhet är således inte en exakt beskrivning av verkligheten utan snarare ett hjälpmedel för att tydliggöra skillnaderna texterna emellan.⁶³

Idéanalys med beskrivande syfte förklarar inte varför något har inträffats, uttryckts eller gjorts utan beskriver istället vad som sagts eller utryckts. Beskrivningen syftar till att redogöra för materialet, i detta fall medial rapportering av varg, och får vetenskapligt värde genom att den tillför möjligheten att dra slutsatser om materialet. Beskrivningen genom idéanalysen kommer därav med viss systematik sortera texterna på ett vis som inte omedelbart går att

59 Ludvig Beckman, (2007), Grundbok i idéanalys, s. 28

63 Ludvig Beckman, (2007), Grundbok i idéanalys, s. 29

(20)

utläsa ur texterna självt. Med hjälp av de ”glasögon” genom vilka man tolkar texterna kan man alltså utläsa budskap som möjligen inte annars syns.⁶⁴ Med denna fördel att kunna utläsa sådant som inte annars är självklart och att texterna tar upp omtvistade ämnen skänker en vetenskaplig relevans att undersöka dem. Just därför är det av stor vikt att presentera klara belägg för den egna tolkningen av textens innebörd samt argumentera för sina tolkningar och slutsatser.⁶⁵

Med hjälp av idealtypsschemat kommer jag tolka nyhetstexterna från samtliga valda tidningar för att till sist få ett kvantifierat resultat i form av tendensen inom

nyhetsrapporteringen om varg. När man utvecklar idealtyper förutsätts att man bekantar sig med analysobjekten och tar fasta på de utmärkande dragen i det fenomen idealtypen ska fånga upp. Man kan ta fasta på den basala nivån vilket i mitt fall innebär att man räknar in idéer som motsvarar grundvärderingar i form av vilken bild eller uppfattning om vargen som förmedlas.

Likaså kan man räkna in den operativa nivån vilket då skulle innebära uttryck om föreställningar för hur samhället och politiken ska utvecklas och förhålla sig till vargen.

Utifrån dessa aspekter utformar man sedan en typologi som ger upphov till ett schema över aspekter som bör beaktas vid utformandet av idealtyperna och som sedan går att systematisera under respektive idealtyp⁶⁶, (se schema över idealtyper och dess beaktade aspekter).

Konstruerandet av idealtyper för textanalysen till denna studie utgår från huvuddragen i regeringens rovdjurspolitik gällande varg eftersom denna politik påverkar alla berörda organisationer som arbetar i frågan. Idealtypsindelningen kommer tillsammans baseras på Naturvårdsverket (positiv till varg), Svenska staten (medlande), samt Svenska

Jägareförbundet (negativ till varg) vilket är tre organisationer som i stor utsträckning för kontinuerlig dialog med varandra gällande vargförvaltningen men som avviker från varandra väsentligt i relevanta frågor vilket gör att man tydligare kan kategorisera dem var för sig genom att renodla deras huvuddrag. Utformandet av idealtyperna tar fasta på aspekter inom de olika organisationerna där de har olika uppfattningar i frågorna för att på så vis kunna placera in fler texter under någon av idealtyperna och samtidigt särskilja dem åt.

64 Ludvig Beckman, (2007), Grundbok i idéanalys, s. 48-‐49

65 Ludvig Beckman, (2007), Grundbok i idéanalys, s. 49-‐50

(21)

3.1. Idealtypsindelning

”Positiv till varg” ”Medlande” ”Negativ till varg”

Populationens storlek och hälsa

Öka

populationsstorleken

Behåll rådande populationsstorlek

Minska

populationsstorleken

Jakt Minska jakten,

ingen jakt.

Skyddsjakt Öka jakten

Förhållning till Europeiska kommissionens riktlinjer

Positiv till överstatligt

inflytande i frågan

Godtar rådande överstatliga riktlinjer

Inget överstatligt inflytande i frågan.

Relationen mellan människa och varg

Dålig samexistens, öka acceptansen.

Vargen åsidosätts

Tillfredsställande samexistens

Dålig samexistens men inget krav på acceptans,

människan åsidosätts

(22)

3.2. Validitet och reliabilitet

Idéanalyser ses inte längre som så innovativa men bidrar fortfarande med att bringa klarhet i material genom analysverktyget idealtyp. När väl idealtyperna är konstruerade går arbetet relativt smidigt genom ett obearbetat och stort material där man sedan kan rekonstruera ett mönster i studien. Likaså bidrar välutvecklade idealtyper till en systematik som gynnar komparativa analyser.⁶⁷ I detta fall skulle man kunna utöka studien till att jämföra de

undersökta tidningarna med hjälp av idealtyperna vilket också kommer beröras i denna studie utan att för den sakens skull vara uppsatsen syfte. Likaså kan de konstruerade idealtyperna användas vid analyser av andra tidningar och deras rapportering om varg vilket exempelvis skulle kunna vara undersökningar av lokala tidningar och vidare lokala attityder till varg.

En risk med idealtyper är att viss oklarhet kan råda gällande om verktygen är på förhand konstruerade eller om de är ett resultat av studien.⁶⁸ För denna studie konstrueras idealtyperna utifrån läsning av Svenska Jägareförbundets, Svenska statens och Naturvårdverkets

ståndpunkter och program gällande varg och kommer därigenom förbi denna oklarhet

eftersom idealtyperna konstrueras innan studien av tidningstexter gås igenom och analyseras.

Ytterligare en problematisk aspekt med väl specificerade analysmodeller är att det finns risk att man tvingar idealtyperna på materialet alternativt att analysenheternas innebörd tänjs för att passa in i modellen.⁶⁹ Eftersom mina idealtyper kommer bestå av uteslutande aspekter, exempelvis Jägarförbundet vill minska beståndet, Naturvårdsverket vill öka beståndet och staten står för att bevara nuvarande stam anser jag att risken att påtvinga materialet mening som minimal. Rimligen uttrycker texterna aspekter som antyder en ökning, minskning eller bevarande alternativt neutral inställning till beståndet alternativt aspekter om god,

tillfredställande eller dålig samexistens mellan djuret och människan.

Idealtyper som består av för många aspekter kan utgöra ett tolkningsproblem eftersom fler delar av materialet då måste bli föremål för tolkning vilket kan ge en bristfällig

intersubjektivitet. Det är dock viktigt att inte begränsa formuleringarna till den grad att för många texter hamnar utanför analysramen och resulterar i stora restposter.⁷⁰ Detta ämnar jag undvika genom att fokusera på huvuddragen i debatten kring vargens existens i Sverige.

Dessa aspekter preciseras under uppsatsens del för konstruktionen av idealtyper.

Man kan alltid ställa sig frågan om idealtyper verkligen motsvarar de åsikter som faktiskt

(23)

återfinns i samhället.⁷¹ Men som tidigare nämns är idealtyperna konstruerade verktyg för att renodla vissa drag i givna fenomen och genom att använda mig av legitima organisationer som får sin röst hörd gällande vargdebatten blir aspekterna på vilka idealtyperna baseras relevanta.

(24)

4. Resultat och analys

I denna del presenteras resultatet av textanalysen av rapporteringen om varg i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Första delen tar upp i vilka sammanhang tidningarna rapporterat om varg och i korthet vad de rapporterat om rörande varg.

Andra delen tar upp hur tidningarna rapporterat om varg utifrån uppsatsen idealtyper och redovisas dels i tabellform vilka innehåller faktiska antal rapporteringar i respektive tidning och respektive idealtyp. Likaså visar en procentsats för varje tidning och rapportering placerad under de olika idealtyperna.

Rapporteringen gås igenom år för år och klargörs först i text för att sedan presenteras i tabellform. Under varje tabell finns en kort text som sammanfattar de fyra tidningarnas sammanlagda rapportering under gällande år. Vad som presenteras där är hur tidningarna sammantaget har rapporterat för det berörda året vilket beskrivs i procent för respektive idealtyp. Detta samlade resultat är av störst vikt för denna uppsats men i viss mån kommer även tidningarna att beröras individuellt.

I resultatdelen kommer uppsatsens frågeställningar att besvaras vilka är:

• Hur rapporterar media om varg?

• Kan man utifrån för uppsatsen skapade idealtyper urskilja ett övervägande positiv, negativ eller neutral mönster i rapporteringen?

• Samvarierar opinionen på attityd till vilda vargar i Sverige med hur media rapporterar om varg?

4.1. Hur media rapporterar om varg

Utifrån genomgången och textanalysen av tidningsartiklar kan man tidigt konstatera att vargfrågan uppmärksammas i samband med incidenter eller aktualiteter rörande varg och sällan annars. Det rör sig om politiken kring Sveriges vargstam med försöken att stärka stammen genetiskt, skydda hundar och boskap men i ännu högra grad de kontroversiella licensjakterna som förts på varg trots hot om att det har stridit mot EU:s art- och

habitatdirektiv på grund av att vargstammen inte ansetts uppnått gynnsam bevarandestatus.

Denna paradox har i många artiklar även stärks av att man uppmärksammat det faktum att

(25)

2010 utsågs till biologiska mångfaldens år av FN.

I varierande samklang har rapporteringarna i behandlade tidningar beskrivit ovan nämnda faktum med kritik mot den förda politiken. Likaså har man i många avseenden rapporterat om vargar på ett mer neutralt vis som inneburit att uppdelningen på båda sidor om vargen har fått komma till tals på samma gång som man sakligt har beskrivit hur olika aktioner kring vargen i enlighet med den faktiska svenska vargförvaltningen har genomförts eller planeras

genomföras. I dessa rapporteringar har skribenterna sällan tagit någon direkt ställning i frågan utan rapporterat utifrån perspektiv som går hand i hand med Sveriges politiska mål rörande vargen. Det handlar då främst om hur förvaltningen skett för att hålla vargstammen runt det fastslagna taket på 210 individer, med viss fokus på skyddsjakt, hur politikernas resonemang har gått kring att tillgodose EU:s krav i frågan. Dessa rapporteringar har i stor utsträckning presenterat en medlande bild som framställt samexistensen mellan människa och varg som relativt oproblematiskt alternativt fullgod.

Eftersom vargfrågan är ett högst politiskt känsligt fenomen i Sverige har flera militanta artiklar publicerats i främst Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. I flera fall handlar det om korta aggressiva debattinlägg som direkt tar ställning till vargens öde antingen åt en i stor utsträckning utökad vargstam men likaså yrkanden på en total utrotning av den Svenska vargstammen. Samtliga tidningar har en relativt god spridning och utjämning av vilken typ av framställning som får ges uttryck för genom att låta både ”varghatare” och ”vargkramare” få komma till tals. I många fall får både representanter för jägareförbund och

naturskyddsföreningar uttala sig vilket ofta följs av en beskrivning av politik och ingripanden i enighet med fattade beslut om vargförvaltningen.

De texter som är direkt positiva till ökad vargstam och inte sällan menar att vargen är förloraren är de artiklar som kritiserar rådande vargförvaltning medan de övervägande

negativa artiklarna är de som framställer vargen i samband med angrepp på främst jakthundar och får. Dessa artiklar präglas oftast av att endast en sida av gällande händelse förtäljs.