Levande s pår i s kogen

Levande s pår i s kogen

tider.Härhittasavtryck av liv och död,odling och jakt,hårtarbete och lediga stunder.Det nns mängderhistoria attupptäcka och utforska ivåra skogar.

S

Spåren iskogen

D

Detgåratthitta olika slagsavtryck iskogen.Detkan tillexempelvara förhistoriska gravar,resterefter bostäderellerspårav boskaps- skötseloch äldre skogsbruk.Dessa fysiska lämningarberättarnågot om de människorsom en gång le

levde här.

Det nnsockså immateriella spår. Tillexempelharolika platser särskilda namn.Myren långtfrån närmaste väg heterSlåttermyren, gläntan iskogen Blomtorpetoch udden isjön Renudden.Dessa namn avslöjarvad som tidigare häntpå platsen.

Iskogen hittasäven andra a

avtryck.Där nnsspårsom i högsta grad ärlevande.

I

Syrenerärvanliga vid torpgrunder.

Lövträdetvid detövergivna torpet berättarom en tid då marken bruka- despå ettannatsätt.

På gamla tallarinorra delen av landet kan man se spårefterbarktäkt.Barken användesbland annatvid matlagning.

Detfrodiga gräsetigläntan visarplatsen fören gammalmjölkningsvallförrenar.

Människan harmedvetet skapatskogarmed ädellöv.Därtrivs bokoxen.

Genom skötselkan

detbiologiska kulturarvetbevaras.

Detbiologiska kulturarvet

Människan harlämnateftersig levande avtryck ilandskapet.Det kan vara den gamla syrenbusken vid detövergivna torpeteller fasanen som spelariskogsglä fasanen som spelariskogsgläntan.

Andra spårärtillexempelekoxen ellersmultronetsom nnstack vare hurmarken tidigare brukats.Före- komsten av djuroch växtersom påverkatsav människansverk- samhetkallarvifördetbiologiska kulturarvet.Begreppetomfattar enskilda exemplaroch arter,men även hela ekosystem och natur- typer.

Varförärdetbiologiska kulturarvetviktigt?

Precissom de förhistorisk

gravarna kan detbiologiska kultur- arvetliknasvid akterna iettarkiv ellerböckerna iettbibliotek som kan berätta någotom de

människoroch samhällen som fannsförr.De enskilda arterna, platserna och naturtyperna haren koppling tillmänniskorsverksam- hetoch kan hjälpa ossattbättre förstå och berätta om förutna tider.

Kunskapen om detbiologiska kulturarvetberikaräven naturupp- levelsen och kan bidra tillatt bevara skogensväxteroch djur.

Biologiska nivåer

Detbiologiska kulturarvetkan sesi olika nivåerellerskalor– från den enskilda arten ellerindividen upp tillstörre områden ellerlandskap.

På motstående sida visashuren gruppering hargjorts.

Detbiologiska kulturarveti skogen

D

Det nnsettbiologisktkulturarv att upptäcka ivåra skogar.Vid detöver- givna torpstället nnskanske fort- farande blommande fruktträd och frodiga syrenbuskar.Härkan även växa ettgammaltvårdträd och bärbuskaroch varje vårskjuter kanske påskliljorupp urmarken.

Närvaron av ettträd ellerettträds utseende kan också säga något. Enbusken djuptinne igran- pla

planteringen avslöjaren äldre betes- mark och dethamlade trädetvittnar om en tid då löv användessom foder tillkorna.Även tillsynesnaturligt förekommande blommoroch örter kan bära berättelserom förutna tider.Tillexempelantydergullviva och kattfotikanten av skogsbilvägen atthärlåg en gammaläng.

Svårare attupptäcka ärspåren efter detförrså vanliga skogsbetet.Detär sammansättningen av träd och växter som kan avslöja hurmarken en gång nyttjades.Högvuxen asp tydertill exempelpå attskogen en gång varit öppnare som ettresultatav bete.

Ide s

Ide stora skogarna inorra och mellersta delen av landet nns a

avtryck efteren merkringyttande tillvaro.Gläntormed frodiga grönytor avslöjargamla mjölkningsplatserför renaroch olika märken iträdstammar berättarom ettmerårstidsanpassat liv.På träden kan det nnasristningar, spårefterbarktäktoch inhuggningar för

föratthitta rätt.Dessa kan vara kopplade tillrenskötseln,men även tillfäbodbruket.

Biologiska nivåer

Egenskaper

Genom attgynna särskilda egen- skaperharden genetiska nivån påverkats.Exempelpå detta är fruktträd.

Individer

Nyttjande kan ha påverkatenskilda individerelleren mindre grupp.

Exempelpå detta äretthamlat lövträd.

Arter

Nyttjande harskapatförekomster av arter.Exempelpå detta är gullvivoriodlingslandskapet.

Landskap

Olika naturtyperbyggerupp brukningspräglade landskap.

Naturtyper

Tidigare bruk harmedförtatthela naturtyperformatsellerupp- kommit.Exempelpå detta är hassellundar.

Vård och skötsel

Förattbevara detbiologiska k

kulturarvetkrävsoftastskötsel. Olika arterkan överleva genom attgoda förutsättningarskapas. Exempelpå åtgärderkan vara att marken röjsellerbetas.Ibland hartidpunkten förskötsel- å

åtgärderna avgörande betydelse förbevarandet.Vanligen kan Skogsstyrelsen ge råd om skötsel och vård.

Skydd

Vissa delarav detbiologiska k

kulturarvetärklassatsom fast fornlämning och skyddasdärför enligtKulturminneslagen (SFS nr 1988:950).Exempelpå detta från Dalarna ärde talrika ristningar och inhuggningariträd som k

kullorna gjorde medan de vallade djuren på skogen (se bilden på sista sidan).

Förövriga delarav detbiologiska kulturarvetska enligtSkogs- vårdslagen (SFS 1979:429) hänsyn tasvid skogsbruk.

Foto:Rikard Sohlenius,Bosse Jönsson.RAÄ

Merinformationom detbiologiska kulturarvet nnerdu via:

www.raa.se/biologiskakulturarvet