Felicia Falkeling & Lovisa Blomqvist
Förtroende genom bolagsstyrning
En fallstudie med svenska storbanker
Trust through corporate governance
A case study with Swedish banks
Företagsekonomi
Examensarbete inom Civilekonomprogrammet (30hp)
Termin: HT-18
Handledare: Samuel Petros Sebhatu
3
Förord
Inledningsvis vill vi tacka vår handledare Samuel Petros Sebhatu vid Karlstads universitet för hans synpunkter och konstruktiva kritik som har väglett oss genom processen. Vi vill även tacka de kurskamrater som har kommit med hjälpsamma kommentarer under seminarietillfällena.
Ett stort tack framförs till studiens deltagare från Nordea, SEB och Swedbank.
Det är tack vare att ni delade med er av era upplevelser som uppsatsens studie var genomförbar.
Den här uppsatsen är ett examensarbete inom civilekonomprogrammet, skriven vid Karlstads Universitet under hösten 2018. Uppsatsen har upprättats gemensamt och uppsatsförfattarna intygar att de bär lika stort ansvar för uppsatsens innehåll och har presterat likvärdigt för att färdigställa den. Hösten har varit intressant och lärorik för oss och vi önskar Er trevlig läsning.
Felicia Falkeling _______________
Lovisa Blomqvist ______________
4
Sammanfattning
Finansiella skandaler som orsakats av bolagsmisslyckanden ligger till grund för diskussioner om förtroendet för den finansiella marknaden, därför kan implementeringen av bolagsstyrning och hur förtroende skapas inom banksektorn vara intressant att granska. Syftet med den här studien är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende-perspektiv. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ triangulering på tre storbanker, som innefattade dokumentanalyser av bankernas bolagsstyrningsrapporter, intervjuer med personer i ledande position och enkätundersökning med medarbetarna. I teorin framkommer att det inte finns ett bästa sätt att styra alla bolag på eftersom att alla bolag är olika.
Detta visade sig genom att bankernas bolagsstyrningsrapporter var utformade på olika sätt men ändå innehåll liknande områden. En anledning till detta tolkas vara bankernas tillämpning av den svenska koden för bolagsstyrning (Koden). En slutsats som dragits i studien är att medarbetarna är det främsta föremålet för bolagsstyrning och verktyget för förtroendeskapande lokalt. Koden anses vara det viktigaste verktyget för bolagsstyrning centralt. Bankerna har ett antal uttalade värderingar som kan urskiljas som kopplingen mellan bolagsstyrning på central och lokal nivå, därför tolkas de som ett verktyg för bolagsstyrningen. Studien stödjer teorin om att bolagsstyrning bör baseras på etiska värdegrunder, då undersökningen av transparens och ansvarighet visar att de är viktiga komponenter att implementera för att skapa ett intern förtroende mellan ledning och medarbetare. Ett förtroende som i sin tur är viktigt för att medarbetare ska kunna skapa förtroendeingivande relationer med externa intressenter.
Nyckelord: Förtroende, bolagsstyrning, Koden, transparens och ansvarighet.
5
Abstract
Financial scandals caused by companies that are not successfully governed is the foundation for discussions related to trust in the financial market, therefore the implementation of corporate governance and how trust is built can be interesting to investigate. The purpose of this study is to gain an understanding of trust building through the implementation of corporate governance in different organizational levels of banks. Also, to review the ethical values of the implementation of corporate governance from a trust perspective. To achieve the purpose a qualitative triangulation was performed on three large banks, which includes a document analysis of corporate governance reports, interviews with managers and survey with employees. The study indicates that there is no best way to control all companies because all companies are different, which was proved by the fact that the banks' corporate governance reports were designed in different ways, but still content similar areas. One reason for this is interpreted as the banks' application of the Swedish Code of Corporate Governance (the Code). One conclusion is therefore that the employees are the primary object of corporate governance and the tool for building local trust. The banks have a few stated values that are set at the central level. These values can be distinguished as the link between corporate governance at central and local level, therefore they are interpreted as a tool for corporate governance. The study supports the theory that corporate governance should be based on ethical values. The results show that transparency and accountability are important components to implement to create an internal trust between management and employees. This trust is fundamental for employees to be able to create trust in the relationships with external parties.
Key words: Trust, corporate governance, the code, transparency and accountability.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1. Bakgrund ... 8
1.2. Problematik ... 9
1.3. Syfte ... 10
1.3.1. Forskningsfrågor ... 10
1.3.2. Kunskapsbidrag ... 11
1.4. Struktur ... 11
2. Teori ... 12
2.1. Bolagsstyrning ... 12
2.1.1. Agentteorin ... 13
2.1.2. Förvaltningsteorin ... 14
2.1.3. Intressentteorin ... 14
2.2. Koden ... 15
2.2.1. Ledningsstruktur ... 15
2.2.2. Kontrollmekanismer ... 15
2.2.3. Rapportering ... 16
2.3. Bolagsstyrningens etiska värdegrunder ... 16
2.3.1. Transparens ... 17
2.3.2. Ansvarighet ... 18
2.4. Sammanfattning ... 19
3. Metod ... 20
3.1. Forskningsdesign ... 20
3.2. Forskningsstrategi ... 20
3.3. Urval ... 21
3.4. Datainsamling ... 22
3.4.1. Dokumentanalys ... 22
3.4.2. Intervjuer ... 22
3.4.3. Enkäter ... 24
3.5. Dataanalys ... 24
3.5.1. Dokumenanalys och intervjuer... 25
3.5.2. Enkäter ... 26
3.6. Trovärdighet ... 27
3.7. Forskningsetik ... 27
3.8. Källkritiska problem ... 28
7
4. Empiri ... 30
4.1. Bolagsstyrning ... 30
4.1.1. Medarbetarna ... 31
4.2. Koden ... 34
4.2.1. Ledningsstrukturer ... 34
4.2.2. Kontrollmekanismer ... 35
4.3. Bolagsstyrningens etiska värdegrunder ... 36
4.3.1. Transparens och ansvarighet ... 36
4.3.2. CSR... 38
4.4. Sammanfattning ... 38
5. Analys ... 40
5.1. Förtroendeskapande genom bolagsstyrning ... 40
5.1.1. Bolagsstyrning ... 40
5.1.2. Koden ... 42
5.1.3. Medarbetare ... 44
5.1.4. Förtroendeskapande genom bolagsstyrning ... 45
5.2. Bolagsstyrningens etiska värdegrunder ... 46
5.2.1. Transparens ... 47
5.2.2. Ansvarighet ... 48
5.2.3. Bolagsstyrning ur ett etiskt perspektiv ... 48
6. Slutsats ... 51
7. Referenslista ... 53
8. Appendix ... 58
8.1. Bilaga- Intervjuguide... 58
8.2. Bilaga- Enkät, frågeformulär ... 60
8.3. Bilaga- Enkätsammanställning ... 62
8
1. Inledning
Den här uppsatsen handlar om bolagsstyrningens implementering och etiska värdegrunder med fokus på förtroendeskapande. De svenska studier som tidigare har utförts fokuserar främst på bolagsstyrning och dess relation till den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) eller bankernas styrning med fokus på internrevision. Bankernas styrning mot förtroendeskapande är kunskapsgapet som utgör ramarna för den här uppsatsen.
1.1. Bakgrund
De senaste åren har finansiella skandaler präglat den finansiella marknaden som ett resultat av att bolag inte har styrts på ett framgångsrikt sätt (Mallin 2016). Under hösten 2018 representeras bolagsmisslyckanden i nyheterna av Danske banks penningtvätthärva, där 270 miljarder kronor kan ha tvättats åt ryska och ex- sovjetiska kriminella nätverk i en estnisk filial mellan 2007 och 2015 (Expressen 2018b). Danske banks ledning medger att detta misslyckande är ett resultat av otillräckliga interna kontrollmekanismer som gjorde att problemet uppstod och inte stoppades tidigare (Expressen 2018a). Danske banks skandal kan jämföras med ett annat styrnings-misslyckande inom den finansiella sektorn. Wells Fargo uppmärksammades 2016 för en bedrägerihärva i vilken de anställda skapade förfalskade konton i deras kunders namn mellan 2011 och 2015. Motivet var att uppnå prestationsmålen som ledningen hade satt som villkor för att få tillgång till bonusar. Skandalen resulterade i att 5300 anställda på Wells Fargo avskedades, vilket motsvarar cirka en procent av arbetsstyrkan. Wells Fargo fick därefter se över sina prestationsmål och påbörja återuppbyggandet av deras förtroende på marknaden (abcNews 2016).
Att öka förtroendet för kapitalmarknaden är en global målsättning med bolagsstyrning då detta har sjunkit på grund av flera finansiella skandaler (Mallin 2016). Det är fullt möjligt att uppnå en ökning av förtroendet, bland annat genom att transparens och ansvarighet lyfts fram som två fundamentala etiska värden som utgör grunden för god bolagsstyrning (ElGammal et al. 2018). Kollegiet för svensk bolagsstyrning [Kollegiet] (u.å) förklarar att god bolagsstyrning innebär att ägarnas intresse fungerar som ledstjärna i driften. Detta främjar allmänhetens och den svenska samt internationella kapitalmarknadens förtroende för de svenska bolagen, vilket skapar bättre förutsättningar till kapitalförsörjning för det svenska näringslivet. God bolagsstyrning är därför inte bara positivt för det enskilda bolaget, utan det bidrar även till näringslivets effektivitet och därigenom till snabbare tillväxt
9 i Sveriges ekonomi (Kollegiet u.å). Bankernas strategier för att skapa förtroende på den finansiella marknaden genom implementeringen av bolagsstyrning kommer att undersökas genom en fallstudie som inkluderar Swedbank, SEB och Nordea.
Fallstudien kommer utövas med ett etiskt perspektiv, med tyngdpunkt på värderingarna transparens och ansvarighet som enligt tidigare forskning har stor betydelse för bolagsstyrning (ElGammal et al. 2018; Mallin 2016; Odongo & Wang 2018). Undersökningen kommer bestå av en triangulering där bankerna i studien undersöks utifrån intervjuer, deras bolagsstyrningsrapporter och enkäter. Detta kommer analyseras med hjälp av tidigare forskning om bolagsstyrning och dess relaterade teorier, Koden och de etiska värdegrunderna.
1.2. Problematik
Bolagsstyrning är en grundläggande förutsättning för att framgångsrikt kunna leda ett företag (Mallin 2016). Svårigheten med bolagsstyrning ligger i att alla bolag är olika och därför kräver olika sätt att styras på (Council on Business and Society 2013; Mallin 2016). Ett styrningssätt som är effektivt i en organisation kan vara ineffektivt i en annan och dessutom kommer det bästa sättet att styra en specifik organisation ändras kontinuerligt på grund av interna och externa utmaningar (Kooiman 2010). Detta ger skäl till att aktivt arbeta med bolagsstyrning, då bolag med en välutvecklad bolagsstyrning har förmågan att överleva kriser och andra oförutsägbara händelser (Council on Business and Society 2013).
För att samhällsekonomin ska växa på ett hållbart sätt och fungera väl behövs stabilitet i det finansiella systemet (Riksbanken 2018), därför har samhället skyddat detta med en rad lagar som reglerar bankernas verksamhet (Svenska Bankföreningen 2016). Det kan dock tänkas vara viktigt att ytterligare åtgärder tas för att försäkra stabilitet och förtroende som omfattar mer än att bara följa lagen.
Det påtalar vikten av att bankernas bolagsstyrning utförs i enlighet med befintliga koder för god bolagsstyrning och dess etiska värdegrunder (Kollegiet 2016; Mallin 2016). Konsekvenserna av att inte ha en lämplig bolagsstyrning utgör ett hot för banken och dess intressenter, samt mot det generella förtroendet för den finansiella marknaden (Council on Business and Society 2013; Kollegiet 2016; Mallin 2016).
Det praktiska behovet av att öka förståelsen för hur förtroende skapas genom god bolagsstyrning visar sig i Svenskt Kvalitetsindex [SKI] (2018) undersökning av kunders förtroende för den svenska bankbranschen. Denna visar att förtroendet har följt en nedåtgående trend mellan 2010 och 2017. Medieakademins (2018) förtroendebarometer visar att 54 procent av de svarande har mycket/ganska högt förtroende för riksbanken, medan endast 27 procent av de svarande har det för
10 bankerna. Förtroendet för bankerna kan jämföras med de 23 procent av de svarande som har mycket/ganska högt förtroende för Statens Järnvägar [SJ], vars verksamhet ofta kritiseras. Undersökningen understryker dock att förtroendet för bankerna följer en uppåtstigande trend vilket även bekräftas av SKI (2018).
Misslyckad bolagsstyrning kan ligga till grund för bolagsskandaler som raserar förtroendet, därför krävs optimala styrningsstrategier för att bygga upp förtroendet och få det att fortsätta öka (Council on Business and Society 2013). ElGammal et al. (2018) betonar svårigheten med att designa optimala styrningsstrategier, de hävdar att etik har en positiv påverkan på bolagsstyrning. Etik är dock ett komplicerat område, komplexiteten i begreppet kan liknas med Lewis (1985) jämförelse mellan att definiera etik för bolag och att försöka spika fast gelé på en vägg. ElGammals et al. (2018) forskning kan dock tolkas som att företag som implementerar bolagsstyrningens etiska värderingar har en mer effektiv bolagsstyrning och löper lägre risk för att drabbas av skandaler. Sammanfattningsvis krävs god bolagsstyrning för att bygga upp förtroendet för ett bolag och god bolagsstyrning är baserat på de etiska värderingarna transparens och ansvarighet.
För att bygga på ledet ytterligare hävdar Brahmana et al. (2018) att företag med bra finansiella resultat tenderar att ha god bolagsstyrning. Goda resultat och ett ökat förtroende kan alltså vinnas genom god bolagsstyrning, som baseras på etiska värderingar (Brahmana et al. 2018; ElGammal et al. 2018). Därför kommer de teorier och metoder som bankerna använder sig av i sin bolagsstyrning att granskas ur ett etiskt perspektiv, i termer av transparens och ansvarighet. Detta vill vi undersöka på både central och lokal nivå, för att upptäcka de strategier som används för att vinna förtroende som lokalt kompletterar de centrala styrningsstrategierna.
Genom att granska ett flertal banker kan vi dra en egen slutsats i hur styrning mot bibehållande och ökat förtroende i olika banker implementeras.
1.3. Syfte
Syftet med den här studien är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende- perspektiv.
1.3.1.Forskningsfrågor
1. Hur förhåller sig implementeringen av bolagsstyrning till förtroendeskapande?
2. Vilken roll har Koden i förtroendeskapandet?
3. Hur förhåller sig förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning till värderingarna transparens och ansvarighet?
11 1.3.2.Kunskapsbidrag
Genom att arbeta utifrån det här syftet avser vi att öka den nuvarande kunskapen om hur bolagsstyrning används för att skapa förtroende hos bankernas intressenter, samt öka kunskapen om relationen mellan bolagsstyrning och etik. Förtroendet för bankbranschen har nyligen börjat följa en positiv trend efter flera perioder med ett sjunkande förtroende (SKI 2018), vilket påvisar vikten av att öka kunskapen för hur förtroende skapas i branschen. Kunskap som senare kan användas för att bidra till att förtroendet för branschen fortsätter att stiga. Bolagsstyrning är ett ämne som är välstuderat, men fortfarande upptäcks nya problem som ger utrymme att skapa intressanta analyser ur ett etiskt perspektiv (Ryan et al. 2010). De förklarar att forskning på bolagsstyrning kopplat till etik främst riktar in sig på ett utilitaristiskt perspektiv, medan den här studien väljer ett mer pragmatiskt perspektiv genom att fokusera på implementeringen av bolagsstyrning. Utöver Ryans et al. (2010) inbjudan till mer forskning som tar hänsyn till den etiska aspekten hävdar även ElGammal et al. (2018) att etik alltid kommer vara grunden till att bedriva verksamhet, och att det därav är värdefullt att utforska dess inverkan på bolagsstyrning.
1.4. Struktur
Uppsatsens strukturella ordning visas i figur 1 som illustrerar ordningen som uppsatsens kapitel har, samtidigt som den även försöker uppmärksamma länken mellan inledningen och slutsatsen. I verkligheten ser kapitlens kopplingar inte ut på det här sättet utan en ständig kommunikation pågår mellan alla de olika kapitlen, inte bara det som ligger före och efter.
Figur 1: Uppsatsens strukturella ordning.
12
2. Teori
I detta kapitel kommer tidigare forskning som är relevant för att uppfylla syftet redogöras för och fenomenet bolagsstyrning kommer förklaras mer utförligt.
Därefter ges en beskrivning av Koden för svensk bolagsstyrning som förklarar bolagsstyrningens praktiska implementering i svenska bolag. Kapitlet fortsätter med en beskrivning av bolagsstyrningens etiska värdegrunder och avslutas sedan med ett sammanfattande avsnitt som sammankopplar teorin.
2.1. Bolagsstyrning
Bolagsstyrning, mer känt som “Corporate Governance”, kan definieras som hanteringen av de metoder som bolagets finansiärer använder för att försäkra sig själva om att få avkastning på sina investeringar (Mallin 2016). Organization for Economic Co-operation and Development [OECD] (1999) beskriver bolagsstyrning som:
[...]a set of relationships between a company’s management, its board, its shareholders and other stakeholders. Corporate governance also provides the structure through which the objectives of the company are set, and the means of attaining those objectives and monitoring performance are determined. (OECD 1999, s. 10)
God bolagsstyrning är ett sätt för bolag att förmedla förtroende till investerare om att verksamheten är väl förvaltad och kommer vara fortsatt lönsam (Mallin 2016).
Det handlar om att styra organisationer genom att konstruera strukturer som möjliggör och underlättar organisationens verksamhet (Hughs 2010). Generellt sett handlar bolagsstyrning om att frivilligt följa normer och interna åtgärder som därmed blir den avgörande strukturen i bolaget. Företagets strategiska kärna utgörs av dessa normer och interna åtgärder, som fungerar som ett ramverk för att finansiellt kunna säkerställa aktieägarnas tillfredsställelse och bolagets överlevnad (Tingle 2018). Men även för att intressenternas intressen ska kunna samordnas. Ett bolags förmåga att lösa eller förebygga konflikter mellan aktieägarnas finansiella intressen tillsammans med sociala och miljömässiga krav är de grundläggande faktorerna för att avgöra om företagets modell för bolagsstyrning fungerar väl.
Alltså är bolagsstyrning som beaktar kriterier för miljö, samhälle och styrning välfungerande då bolaget därmed tar ett socialt ansvar. Detta sociala ansvar brukar benämnas Corporate Social Responsibility (CSR). God bolagsstyrning kan också direkt kopplas samman med begreppet CSR då goda bolagsstyrningssystem inkluderar medarbetarnas välbefinnande (Jose-López-Arceiz et al. 2018).
Samhällsekonomin kan på grund av dessa fördelar förbättras och utvecklas genom
13 att fördelarna säkerställer en ökning av sysselsättningen och rikedomen i allmänhet (ElGammal et al. 2018).
Styrning är ett koncept som saknar en tydlig och generellt accepterad definition (Hughs 2010). Ett område vars relevans har växt i snabb takt det senaste decenniet, mycket på grund av finansiella skandaler som har skakat den globala kapitalmarknaden. Risken för kommande skandaler garanterar att bolagsstyrning kommer fortsätta vara ett centralt område, framförallt relaterat till transparens och rapportering, kontroll och ansvarighet, samt till den mest lämpliga ledningsstrukturen för att förhindra framtida skandaler. Sådana skandaler är högst oönskade på både bolagsnivå och statlig nivå då de har förödande konsekvenser, där minskat förtroende för kapitalmarknaden är en av de allvarligaste (Mallin 2016).
Samhällets och lagstiftares förtroende för att bolagen agerar ansvarsfullt är avgörande för bolagens frihet till att förverkliga sina strategier för att skapa värde hos intressenterna. Hos befintliga och potentiella investerare är förtroendet för att detta sker avgörande för deras intresse av att investera i bolagen (Kollegiet 2016).
Bolagsstyrningens utveckling har påverkats av ett flertal teorier, bland andra av agentteorin, förvaltningsteorin och intressentteorin (Mallin 2016).
2.1.1.Agentteorin
Utvecklingen av bolagsstyrning har hittills främst påverkats av agentteorin (Mallin 2016). Den grundläggande förutsättningen för agentteorin definieras av Jensen och Meckling (1976) som kontraktsenliga relationer mellan en part (principalen) och en annan part (agenten). Där agenten utför en tjänst på principalens vägnar som innebär att visst beslutsfattande auktoritet överlämnas till agenten. Svårigheter kan uppstå i relationen när ägarskap och styrning är separerat eftersom principalens och agentens målsättningar kan vara olika och agentens agerande då inte uppfyller principalens mål utan sina egna (Eisenhardt 1989). Vilket kräver att lämpliga styrningsstrukturer implementeras för att skydda ägarnas intresse (Jensen &
Meckling 1976). Agentteorin innehåller medel till att lösa svårigheter i relationen som kan uppstå när parternas intressen kolliderar på grund av obalanserade målsättningar eller skilda attityder mot risk (Eisenhardt 1989). Den mest omtalade agentrelationen är den mellan ägare (principal) och ledning (agent) av en organisation (Eisenhardt 1989; Mallin 2016). L’Huillier (2014) förklarar att termen bolagsstyrning används för att förstå och fastställa agentens roll i att uppfylla sin del av den kontraktsenliga relationen. Agentteorins ramverk föreslår alltså att bolagsstyrning handlar om att skapa och övervaka mekanismer som kontrollerar att bolagen styrs med syfte att maximera aktieägarnas vinst (Eisenhardt 1989).
Kontrollmekanismerna syftar mer specifikt till att sammanfoga principalen och agentens intressen och därmed minska de agentkostnader som uppstår vid en sådan
14 konflikt (Rashid 2016). Principalerna (ägarna) kan endast försäkra sig om att agenten (ledningen) tar beslut som är optimala för ägarna om lämpliga incitament ges och om agenten är övervakad (Jensen & Meckling 1976).
2.1.2.Förvaltningsteorin
Donaldson och Davis (1989) presenterade förvaltningsteorin som ett normativt alternativ till agentteorin, teorin innebär att ledningen i grund och botten vill utföra sitt jobb väl som förvaltare av bolagets tillgångar. Davis et al. (1997) argumenterar för att när chefer identifierar sig med sin organisation och är hängivna till organisatoriska värderingar är det mer troligt att de tjänar organisatoriska målsättningar. Teorin försöker förklara hur företag ska nå sina mål genom att utvärdera rollerna och beteendet hos ledarna, vilket agentteorin också gör (Keay 2017). En skillnad från agentteorin är att förvaltarnas egna intressen uppfylls genom att de arbetar med organisatoriska ändamål. Förvaltningsteorin behandlar också relationen mellan ägare och ledning men är uppbyggd på ett antal antaganden som skiljer sig signifikant från agentteorin (Schillemans 2013). Det lyfts fram att det inte finns någon oro över att ledarna som agerar som förvaltare kommer försöka tillfredsställa sina egna ekonomiska intressen. Detta kommer leda till kollektivistisk och organisatorisk nytta eftersom förvaltarna agerar i företagets bästa intresse. En anledning till att egenintresset sätts åt sidan kan bero på det förvaltningsteoretiska synsättet att individer drivs av en motivation för rättvisa, hederlighet och hänsyn till andras intressen (Keay 2017).
2.1.3.Intressentteorin
Intressentteorin ligger nära agentteorin men fokuserar på en bredare grupp av intressenter (Mallin 2016). Det innebär att organisationen i viss utsträckning bör ta hänsyn till samtliga intressentgruppers behov, intressen och influenser.
Intressentgrupper förklaras som grupper som antingen påverkar eller blir påverkade av organisationens verksamhet (Frederick et al. 1992). Ett teoretiskt synsätt som minskar självklarheten för att fokus ligger på aktieägarvärdet, som det gör i agentteorin (Mallin 2016). Teorin erbjuder metoder som ledningen kan implementera för att ta hänsyn till intressenterna och som betonar vikten av värderingar och moral (ElGammal et al. 2017). En av intressentteorins grundläggande principer är enligt Wartick (1994) att intressenter inte är jämlika och att deras värde varierar beroende på rådande sammanhang och organisation. Det främsta syftet med bolagsstyrning är enligt intressent-teoretiker att det ska erbjuda en mekanism som samordnar intressenternas intressen (L’Huillier 2014).
15 2.2. Koden
För att främja god bolagsstyrning har en svensk kod för bolagsstyrning (Koden) införts av Kollegiet (2016) som börsnoterade svenska bolag förväntas att implementera i sin verksamhet. Anledningen till att många länder väljer att introducera bolagsstyrningskoder är att de vill öka investerarnas förtroende för aktiemarknaden samtidigt som de vill framhäva transparens och ansvarighet (Mallin 2016). Likt det allmänna målet med koder för bolagsstyrning är den svenska kodens syfte att främja en positiv utveckling av bolagsstyrningen i svenska börsbolag för att stärka förtroendet för dem (Kollegiet 2016). Koden sätter normen för god bolagsstyrning på en ambitionsnivå som är högre än lagstiftning och andra regleringar. I Koden behandlas det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Aktieägarnas beslutsrätt och möjligheter att styra är begränsade till beslut som tas på bolagsstämman. Tyngdpunkten ligger istället på styrelsen som central aktör i bolagsstyrningen. Genom att den sätter normen för god bolagsstyrning utgör Koden även en del av näringslivets självreglering. Mekanismen följ eller förklara är nyckeln till detta, vilket innebär att Koden inte alltid måste följas om andra lösningar bedöms vara bättre under rådande omständigheter. Två viktiga områden inom bolagsstyrning som Koden lyfter är lämpliga ledningsstrukturer och kontrollmekanismer som ska presenteras i bolagsstyrningsrapporten (Kollegiet 2016).
2.2.1.Ledningsstruktur
En av kodens principiella utgångspunkter är att bistå en tydlig och välbalanserad fördelning av roller och ansvar mellan ägare, styrelse och ledning (Kollegiet 2016).
I den svenska ägarstrukturen är bolagsstämman det högst beslutande organet, i vilken aktieägarnas inflytande utövas. Styrelsen uppgift och ansvar är bolagets organisation och bolagets angelägenheter. Styrelsen är dock skyldig att rätta sig efter särskilda föreskrifter som kan ha meddelats från bolagsstämman. Den verkställande direktören (Vd) har slutligen ansvaret över att förvalta bolagets löpande verksamhet, men vad gäller frågor som ligger utanför den löpande förvaltningen är Vd:n skyldig att konsultera styrelsen (Kollegiet 2016). Bolagsstyrning handlar till stor del om separationen av ledning och ägarskap samt om att lösa problemen som följer den här strukturen, vilka ofta förklaras med hjälp av agentteorin (Shleifer & Vishny 1997).
2.2.2.Kontrollmekanismer
Det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll (Kollegiet 2016). Det innebär att bolaget ska ha formaliserade rutiner som säkerställer att principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Därtill ska den interna
16 kontrollen se till att bolagets finansiella rapportering upprättas i enlighet med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. En form av intern kontroll är en särskild granskningsfunktion som utgörs av internrevision som upprättas av styrelsen. Att bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en redogörelse för bolagets system för intern kontroll och riskhantering är ett krav. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att det finns lämpliga kontroll- och uppföljningssystem för bolagets verksamhet och de risker som förknippas med verksamheten (Kollegiet 2016). Utöver den interna kontrollen utförs även externa kontroller i form av revision. Externa revisorer utses av ägarna på bolagsstämman för att både granska bolagets finansiella rapportering och förvaltningen av bolaget utifrån styrelsens och den Vd:s prestationer. Bolag som omfattas av kravet om hållbarhetsredovisning ska även låta den gå igenom revision och tillgängliggöra denna rapport för intressenter tillsammans med den del av revisionsberättelsen som berör hållbarhetsrapporten (Kollegiet 2016).
2.2.3.Rapportering
En bolagsstyrningsrapport ska upprättas av styrelsen årligen där det förklaras hur bolagsstyrning i bolaget fungerar och hur bolaget tillämpar Koden (Kollegiet 2016).
Den här rapporten bör styras av bolagsspecifika förhållanden. Om beslutet om att inte följa Koden tas förväntas en redogörelse för avvikelser, alternativa lösningar och skälen till varför den lösningen var att föredra i bolagsstyrningsrapporten.
Utöver det ska rapporten bland annat innehålla styrelsens sammansättning, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning. En beskrivning för den interna kontrollen, utvärderingsstrukturer och information om Vd är också ämnen som ska finnas med enligt Koden. Den här rapporten har en betydelse för Kodens självreglerande uppgift eftersom att bolagen här visar hur de förhåller sig till Koden. Huruvida ett bolags specifika sätt att förhålla sig till Koden inger förtroende eller inte beror på aktörerna på aktiemarknaden. Koden framhäver även vikten av att upprätthålla hållbarhetsrapporter för de bolag som är lagstadgat skyldiga att göra det. En hållbarhetsrapport ska ge aktieägare och kapitalmarknaden upplysningar om hållbarheten som är nödvändig för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten (Kollegiet 2016).
2.3. Bolagsstyrningens etiska värdegrunder
ElGammal et al. (2018) förklarar i sin artikel att en fördelaktig ägar- och ledningsstruktur inte resulterar i god bolagsstyrning på egen hand, för detta krävs även ett förverkligande av vissa etiska egenskaper i styrningen. Transparens och
17 ansvarighet lyfts fram som bolagsstyrningens viktiga värdegrunder och det är ledningens och styrelsens ansvar att implementera dem i sina styrningsprocesser (ElGammal et al. 2018; Mallin 2016). Kish- Gephart et al. (2010) menar att en organisation som implementerar etiska värderingar tenderar att resultera i medarbetare som tar färre oetiska beslut. Detta är nödvändigt då oetiska och skadliga beteenden och beslut hos anställda kostar företag, dess intressenter och samhället enorma summor pengar varje år (Moore et al. 2012). Kollegiet (2016) för ingen distinkt diskussion om etik i Koden om svensk bolagsstyrning, men deras förklaring av Kodens syfte, principiella utgångspunkter och självreglering genomsyras av vikten av ansvarsfullt agerande och öppenhet gentemot intressentgrupper i arbetet mot att skapa förtroende i deras relationer. CSR lyfts inte som en av de etiska egenskaperna som utgör grunden för bolagsstyrning såsom transparens och ansvarighet, utan istället påverkar dessa egenskaper CSR positivt (ElGammal et al. 2018; Mallin 2016). För att utveckla den teorin menar Jo och Harjoto (2012) att bolagsstyrning ökar CSR samtidigt som CSR påverkar företagets finansiella prestation positivt. Det här synsättet på CSR hänvisar även till dessa aktiviteter som en modell för bolagsstyrning med ett fokus på fler intressenter än aktieägarna (ElGammal et al. 2018).
2.3.1.Transparens
Utvecklingen av bolagsstyrning som i grunden drivs av flera finansiella skandaler som skakat den finansiella marknaden kommer inte att stanna av, framför allt inte när det gäller utvecklingen av transparens och rapportering (Mallin 2016). De två faktorerna är en förutsättning för att intressenterna ska få veta hur det går för företaget, om det styrs och drivs på ett lämpligt sätt eller om företaget tar ett socialt ansvar. Transparens kan ses som ett samspel med intressenterna där företaget och intressenterna samarbetar med syftet att öka det finansiella resultatet (Jose-Lopez- Arceiz et al. 2018). Detta möjliggörs genom att företaget tillhandahåller frivilliga uppgifter som de inte är tvingade av lagen att tillhandahålla till sina intressenter.
Företag har möjlighet att kommunicera relevant information genom bolagets rapportering, till exempel årsredovisningen och det är genom denna rapportering som de kan visa sin transparens och sitt ansvarstagande (Shrivastav-Mittal & Kalsie 2017). Enligt praxis är det av stor vikt att företaget kan utveckla ett bra system för bolagsstyrning samtidigt som de har förmågan att rapportera på ett transparent vis (Jose-Lopez-Arceiz et al. 2018).
Investerare får möjligheten att göra korrekta bedömningar om företaget när de får tillgång till omfattande rapporter som även behandlar företagets sociala ansvar, vilket ger dem information om företagets aktuella status och de riskfaktorer som finns (Liu & Zhang 2017). Styrningen, rapporteringen av företagets sociala ansvar
18 och effektiviteten i verksamheten är något som styrelsen har möjlighet att påverka.
Styrelsen har också möjlighet att ge en indikation på företagets balans mellan sociala och finansiella mål genom att publicera information om socialt ansvar i årsredovisningen (Jizi et al. 2014). En hög andel av oberoende styrelseledamöter i styrelsen tenderar enligt tidigare forskning att leda till en jämförelsevis hög grad av transparens och rapportering. Vid skapandet av en organisation som tar socialt ansvar blir transparens en viktig del (Jose-Lopez-Arceiz et al. 2018). CSR rapportering är en viktig komponent för att en organisation ska ses som transparent.
Det anses vara ett tillvägagångssätt för att uppnå legitimitet, då Liu och Zhang (2017) menar att företag erkänner och tar ansvar för sina moraliska förpliktelser när de frivilligt rapporterar om sitt sociala ansvar.
2.3.2.Ansvarighet
Ansvarighet lyfts som en av bolagsstyrningens viktiga värdegrunder som strategier och processer för styrning baseras på (ElGammal et al. 2018) och beskrivs av Mosunova (2014) som hjärtat i bolagsstyrning. Hunt (2016 refererad i Odongo &
Wang 2018) förklarar ansvarighet som att vara villig att erbjuda lämpliga skäl och förklaringar för bedömningar, handlingar, avsikter och uteslutningar till parter som berörs av de beslut som har tagits. Odongo och Wang (2018) förklarar att ansvarighet kan användas i bolagssammanhang för att hänvisa till tvingande strategier som har påverkan på ledning och anställdas uppförande och agerande.
Generellt sett innebär det att deras agerande påverkas av påtryckningar från statliga och samhälleliga intressenter (Odongo & Wang 2018). En viktig funktion med ansvarighet inom bolagsstyrning är att det hjälper till att säkerställa att de interna systemen för kontroll är tillräckliga och lämpliga för att skydda bolagets tillgångar.
Att transaktioner är korrekt återspeglade tyder på att de interna kontrollerna är tillräckliga och lämpliga (Mallin 2016). För att ett bolags ansvarighet ska vara idealisk krävs ett konstant engagemang av intressenter. Ansvarighetsstrukturerna hanterar strategier som berör konfrontation eller verkställighet i stor utsträckning. Därmed efterfrågas en implementering av konfliktlösningsstrukturer som även tolkar konfliktens orsaker och resultat, med syfte att upptäcka eventuella etiska hinder inom bolaget (Odongo & Wang 2018).
Det är även viktigt att lägga resurser på att avgöra till vilken nivå ansvarigheten och kontrolleringen ska sträcka sig (Bonazzi & Islam 2007). När bolaget finner den optimala nivån uppnås en effektivitet i bolagsstyrningen. Processen av att finna den optimala nivån motiveras av styrelsens utvärdering av bolagsledningens prestation, som kräver definierade prestationsmål och begränsningar för deras ansvarighet. En sådan kontrollering av bolagsledningen behöver utövas regelbundet för att bibehålla en optimal nivå av förväntad prestation från ledningens sida (Mosunova 2014).
19 Koden förklarar att en sådan begränsning av ledningens och styrelsens ansvar sätts på bolagsstämman (Kollegiet 2016). Odongo och Wang (2018) påstår att sådana ansvarighetsstrukturer som har beskrivits i princip är avgörande för ett bolags utveckling genom att fortlöpande ansvarighet och ansvarstagande i bolaget är kopplat till en effektiv och ekonomisk användning av resurser för tillväxt.
2.4. Sammanfattning
De ämnen som har lyfts i kapitel 2 är alla anknutna med varandra och syftets förtroende-sammanhang. Förtroende är den röda tråden som formulerades i syftet, alla de koncept, teorier och värden som har beskrivits i det här kapitlet bidrar till att främja förtroendet för banker och för den finansiella marknaden genom bolagsstyrning. Etiska värdegrunder utgör basen för bolagsstyrning som har utvecklats och formats av agentteorin, förvaltningsteorin och intressentteorin.
Koden har formulerats för att främja god bolagsstyrning och på så vis främja förtroendet för individuella företag och för hela marknaden. God bolagsstyrning och dess mål verkar alltså beroende av att etiska värdegrunder genomsyrar styrningen. Om bolagsstyrningen inte byggs upp med transparens och ansvarighet i grunden kan god bolagsstyrning inte uppnås och förtroendeskapandet tenderar att misslyckas. Koden främjar alltså god bolagsstyrning genom att deras formuleringar och principer syftar till att skapa en miljö där öppenhet präglar strukturerna, där ansvarighet formuleras och där detta kontrolleras kontinuerligt.
20
3. Metod
Metoderna som presenteras i det här kapitlet styrs av studiens syfte som är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende-perspektiv. Kapitlet kommer redogöra för studiens metodologiska utgångspunkter där datainsamling, dataanalys, trovärdighet och forskningsetik är några av avsnitten som lyfts fram för att uppnå transparens i studien.
3.1. Forskningsdesign
För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvalitativt metodologisk fallstudie utförts, där fallet är bankers bolagsstyrning. Fallstudiedesignen är lämplig vid undersökningar som söker att förklara och förstå ett fenomen (Yin 2018). Den rådande fallstudien är av typen som rymmer multipla fall, då flera bankers bolagsstyrning granskas. Stake (1995) förklarar det som att flera fall studeras tillsammans för att undersöka en generell företeelse. En fallstudiedesign av det multipla slaget innebär att studien inrymmer en jämförelselogik som saknas i fallstudier av ett enskilt fall (Bryman & Bell 2017). Detta innebär att studien kan bidra till en bättre förståelse av bankers bolagsstyrning genom att fenomenet kan jämföras utifrån tre fall. Eftersom centralt utformade bolagsstyrningsstrategier, ledarnas perspektiv och medarbetarnas uppfattning fångas i samma studie och därmed kan jämföras med varandra.
3.2. Forskningsstrategi
Denna studie genomförs med kvalitativa forskningsstrategier med vissa inslag av kvantitativa metoder. För att uppfylla studiens syfte kommer svaren från respondenterna präglas av subjektivitet, som enligt Silverman (2013) har en stark funktion inom kvalitativ forskning där man vill få fram mänskliga erfarenheter. Det läggs stor vikt vid det unika hos varje uppgiftslämnare, för att nå det unika och speciella istället för det typiska eller generella (Jacobsen 2002). Därför utförs denna studie med fokus på kvalitativ metod och inte kvantitativ, som enligt Bansal et al.
(2018) ofta använder sig av redan existerande insikter som bygger på ett starkt logiskt resonemang. För att få en djupare förståelse för ett fenomen eftersträvar vissa forskare en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder (Venkatesh et al. 2013).
21 Vid triangulering studeras samma fenomen med en kombination av olika metoder.
Organisatoriska forskare kan förbättra noggrannheten i sina bedömningar genom att samla in olika typer av data och unika varianser kan också identifieras (Jick 1979).
Det gör triangulering till en lämplig metod i det här fallet då uppsatsens syfte inbegriper att undersöka flera verksamhetsnivåer. Triangulering kan dock innebära att arbetsbördan blir större eftersom att forskaren behöver kunna behärska flera olika datainsamlingsmetoder (Silverman 2013). Därför ställdes en tidsplan upp innan undersökningen påbörjades för att planera vår arbetsgång. Jacobsen (2002) förespråkar den här typen av undersökningar då olika metoderna kan komplettera och fördjupa varandra, därav är ambitionen att trianguleringen medför en djup förståelse för förtroendeskapande genom implementering av bolagsstyrning.
3.3. Urval
Den ursprungliga tanken var att välja tre stora bolag med tillverknings- och tjänsteproduktion, men på grund av skandalen på Danske bank väckte intresset för den finansiella marknaden och för hur förtroende skapas där. Därför sker insamlingen av data på tre stycken storbanker. Data samlades in på flera verksamhetsnivåer, både via centrala rapporter och lokala bankkontor. Studiens tidsbrist gjorde att geografiskt närliggande bankkontor var av intresse, men även för att vi misstänkte att en stor del av bankernas förtroendeskapande sker på lokala bankkontor istället för på en central nivå.
Det urval som vi använder i undersökningen är en form av målstyrt urval, nämligen teoretiskt urval. Vid urvalet av banker utgick vi från de banker som idag klassas som stora bankkoncerner (Svenska Bankföreningen 2016) och som har kontor i Karlstad, nämligen Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. Vid den inledande kontakten med bankerna visade Nordea, Swedbank och SEB intresse för att delta i undersökningen och Handelsbanken valde att inte delta eftersom att de inte trodde att de skulle kunna bidra med värdefull information till vår studie samt avsaknad av intresse från deras sida. På grund av att undersökningen görs under begränsad tid är antalet intervjuer som ska hållas förutbestämt men förhoppningen är att dessa intervjuer kommer ge oss tillräckligt med teoretiska reflektioner för att sedan med hjälp av enkäterna och dokumentanalysen kunna uppfylla kravet på teoretisk mättnad. Vad gäller urvalet av respondenter till enkätundersökningen delades enkäten ut till 20 medarbetare som inte sitter i ledningsgruppen på bankerna.
22 3.4. Datainsamling
För att uppfylla studiens syfte utgörs denna studie av en triangulering som innehåller en dokumentanalys av bankens centrala bolagsstyrningsrapport, semi-strukturerade intervjuer med personer i ledningsroller på lokala bankkontor och en enkätstudie med medarbetarna på dessa bankkontor. Studiens triangulering illustreras i figur 2, modellen är inspirerad av Yin (2018) som förklarar att triangulering innebär att en starkare och rikare mängd bevis kan samlas in.
Figur 2: En visualisering av hur trianguleringen ser ut i den här studien. Pilarna visar i vilken ordning datan samlades in och intervjustudien har placerats på toppen av pyramiden som den huvudsakliga datakällan.
3.4.1.Dokumentanalys
Datainsamlingen började med att bankens centrala bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen, hämtades från bankernas hemsidor. Dokumentanalysen har en kvalitativ inriktning där analysen baseras på sekundärdata, Bryman och Bell (2017) förklarar det som data som forskare inte själva samlar in. Vid granskningen av bolagsstyrningsrapporterna för att förstå hur bolagsstyrning implementeras i banken av den centrala ledningen. Respektive banks rapport undersöktes och granskades med studiens syfte i åtanke och analyserades därefter. Den här delen av datainsamlingen utfördes avsiktligt innan intervjustudien eftersom att vi som intervjuare då var införstådda med bankens centrala styrningsstrategier och då kan fokusera på ämnen som inte tas upp lika detaljerat i bolagsstyrningsrapporten. Det var även enklare att då bedöma om dokumenten speglade den organisatoriska verkligheten, en risk som Bryman och Bell (2017) kopplar till undersökningen av organisatoriska dokument.
3.4.2.Intervjuer
Intervjuer anses vara en av de viktigaste metoderna för datainsamling i en fallstudie (Bansal et al. 2018; Yin 2018). Intervjuerna i studien utgör primärdata eftersom vi själva har samlat in den. Genom att utföra en intervju får forskarna tillgång till djupa
23 svar och starka insikter då respondenten förklarar ett fenomen med egna ord (Venkatesh et al. 2013), vilket behövs för att studiens syfte ska uppfyllas.
Semistrukturerade intervjuer är enligt Yin (2018) lämpligt när forskarna vill kunna vara flexibla under intervjun och för att svaren ska innehålla respondenternas egna tankar och reflektioner. Dessutom valdes metoden på grund av vår begränsade erfarenhet av intervjuer, med resonemanget att kvaliteten på datainsamlingen blir högre den baseras på en intervjuguide. För att uppfylla studiens syfte söker intervjufrågorna svar på hur central och lokal bolagsstyrning används på och påverkar lokala kontor, hur de agerar lokalt för att inge förtroende hos sina intressenter och hur de arbetar med etik på arbetsplatsen. För att testa intervjuguiden utfördes två pilotintervjuer med personer i en ledande position för att utvärdera om frågorna var förståeliga, gav önskade svar och upplevdes vara öppna. Intervjuerna utfördes i ett enskilt utrymme på respektive bankkontor, där respondenterna inte blev störda av telefonsamtal eller liknande. Under intervjuerna turades vi om att fungera som aktiva och passiva intervjuare för att skapa en mer avslappnad stämning som påminde respondenten om en diskussion. Samtliga respondenter godkände att intervjuerna spelades in, för att underlätta analysen av datan.
Tabell 1: Tabellen beskriver genomförandet av intervjuerna.
Tabell 1 visar att respondenterna på Nordea var tre medan intervjuerna på de övriga bankerna endast var med en person. I kontakten med bankerna förklarade vi att intervjun kunde utföras med fler än en respondent om de ville hjälpas åt med att svara på frågorna, vilket Nordea valde att göra. Dessutom visar tabellen att intervjun på SEB var betydligt kortare än övriga intervjuer, detta förklaras med att respondenterna gav olika utförliga svar. Intervjun på SEB gav den informationen som vi efterfrågade, även om den var kortare än de andra.
Bank Antal respondenter Intervjutid Datum
Nordea 3 1 h 4 min 2018-11-16
SEB 1 35 min 2018-12-04
Swedbank 1 56 min 2018-11-23
24 3.4.3.Enkäter
Enkätstudien utgör primärdata (Bryman & Bell 2017), där enkäterna innehöll sju frågor som respondenterna fyllde i på egen hand. Enkäter delades ut till 20 medarbetare på varje bank och bestod av slutna frågor. Dessa anses vara enklare att svara på då man inte har samma möjlighet att förklara för respondenten som vid en intervju. Enkäten beräknas ta max 15 minuter att genomföra och kan besvaras när respondenten har tid. Då enkäten inte innehåller känsliga frågor är förhoppningen att de anställda kommer svara uppriktigt. Enkätfrågorna var främst menade att undersöka medarbetarnas uppfattning av bolagsstyrning, förtroendeskapande och etik. Frågeformulären lämnades till bankens ledning i samband med intervjun och de tillgängliggjorde formulären till medarbetarna, därefter hämtades formulären på kontoren. Anledningen till att enkäterna lämnades på det här sättet var att det skulle vara enkelt för bankerna att delta i studien, det hade krävt mer tid och engagemang av dem att samla medarbetarna och låta dem fylla i enkäten när vi närvarade. Tabell 2 beskriver hur många enkäter som respektive bank lämnade in.
Tabell 2: Beskriver genomförandet av datainsamlingen genom enkäter
Bank Utlämnade enkäter Inlämnade enkäter
Nordea 20 20
SEB 20 15
Swedbank 20 17
Av de inlämnade enkäterna fanns även ett visst internt bortfall, för att det interna bortfallet inte skulle bli för stort bedömdes det på frågenivå istället för enkätnivå.
Författarna bedömde att det var tillräckligt att endast rensa ut den fråga med felaktigt svar, istället för att räkna bort hela enkäten eftersom att enkätstudien är en kompletterande del av studien och inte dess huvudsakliga fokus. Hur det interna bortfallet för respektive fråga och respektive bank ser ut kan utläsas i bilagorna.
3.5. Dataanalys
Studiens metod och dataanalys är av det kvalitativa slaget, med vissa inslag av kvantitativa metoder. Därför används olika typer av dataanalyser för att tolka datan.
25 Den kvalitativa datan har analyserats med hjälp av grundad teori och kodning, medan den kvantitativa datan har sammanställts och analyserats med hjälp av diagram och tabeller.
3.5.1.Dokumentanalys och intervjuer
Studiens kvalitativa delar som består av intervjuer och dokumentanalys analyseras med hjälp av grundad teori, eftersom att den är lämplig för forskning av organisationer. Tillvägagångssättet är bland annat särskilt bra för att fånga komplexiteten i en situation och för att koppla teorin till praktiken (Locke 2001).
Efter datainsamlingen och transkribering av intervjuerna påbörjades kodningen av bolagsstyrningsrapporterna och intervjuerna. Kodningsprocessen inspirerades av Strauss och Corbins (1990) öppna, axiala och selektiva kodning. I den öppna kodningen delades varje separat datakälla in i teman och kategorier utifrån studiens syfte. Vissa dataexempel plockades ut eftersom att de innehöll någon av de redan formulerade koderna eller för att de lyfte ett intressant perspektiv som genererade nya koder. De koder som formulerades innan genomläsningen av datan är de som presenteras som studiens nyckelord. Dessa koder delades sedan in i kategorier och teman som presenteras i tabell 3 och 4.
Tabell 3: Tabellen visar dokumentanalysens två teman och deras kategorier.
Dokumentanalys
Bankens bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning
Styrningen och intressenter
Centrala styrnings-
strategier
Lednings- och ansvars- strukturer
Kontroll-
mekanismer Koden
Lednings- och ansvars- strukturer
Tabell 4: Tabellen visar intervjuernas två teman och deras kategorier.
Intervjuer
Bankens bolagsstyrning
Styrning och samhället Relationen
mellan lokalt och
centralt
Kontroll- mekanismer
Bolags- styrning lokalt
Bolags- styrning centralt
Intressenter och styrningen
Bolags- styrning centralt
Styrningens samhälls- koppling
26 Dessa teman och kategorier valdes för att visa en övergripande bild av resultaten och fånga intressanta perspektiv. Varken förtroende eller etiska värderingar används som specifika teman och kategorier eftersom att dessa anses vara resultatet av och grunden till all data som har samlats in. I delen av kodningsprocessens som inspirerades av Strauss och Corbins (1990) axiala kodning jämfördes koderna från den öppna kodningen och kopplingar hittades både inom respektive banks datakällor samt mellan bankerna. Denna delen av kodningsprocessen resulterade i uppsatsens empiri-kapitel där kopplingar dras mellan bankerna utifrån olika områden, vilket därefter relateras till tidigare forskning i analysen. I den del av undersökningen som kan liknas med Strauss och Corbins (1990) selektiva kodning skalades de kopplingar som drogs i empirin och analysen ner för att sammanfatta studiens resultat och de reflektioner som presenteras i analysen till slutsatser som presenteras i det sjätte kapitlet.
Teoretisk mättnad förklaras av Bryman och Bell (2017) som ett viktigt redskap i grundad teori. Förhoppningen är att studien ska närma sig en teoretisk mättnad då respektive organisation som undersöks analyseras utifrån en triangulering av datakällor. Det är möjligt att en högre nivå av teoretisk mättnad hade kunnat nås utan den rådande tidsbristen. Under processen jämfördes datan kontinuerligt, Bryman och Bell (2017) menar att det förhindrar att viktiga konceptualiseringar och underliggande betydelser förlorades samt att det verkar för ett tydligt samband mellan insamlade data och uppsatsens slutsatser.
3.5.2.Enkäter
Enkäterna är utformade på det viset att enklare statistiska analyser i form av diagram skulle vara möjliga att använda för att demonstrera resultatet av hur medarbetarna upplever bolagsstyrning på sin arbetsplats (Bryman & Bell 2017). Analysen av variablerna kommer ske genom en univariat analys, vilket innebär att en variabel kommer analyseras i taget. Resultatet sammanfattades genom stolpdiagram och tabeller som togs fram i Excel. Valet av analysmetod grundar sig i att enkäterna har en stödjande funktion i trianguleringen, deskriptiv statistik är tillräckligt för att kunna relatera svaren till analysen av de andra datakällorna. Informationen tolkades först för varje bank enskilt och sedan tillsammans med de andra datakällorna i samband med kodningen av den kvalitativa datan. På så vis användes enkäternas resultat i analysen och hade betydelse när slutsatserna formades.
27 3.6. Trovärdighet
Studiens trovärdighet kommer diskuteras utifrån begreppen extern samt intern reliabilitet och validitet som myntades av LeCompte och Goetz (1982). Extern reliabilitet står för den utsträckning i vilken studien kan upprepas, ett kriterium som generellt är svårt att uppnå i kvalitativ forskning då den sociala miljön som är föremål för forskningen är dynamisk (LeCompte & Goetz 1982). Extern reliabilitet förekommer i den här studien i det hänseende att studien är möjlig att replikera i liknande sociala miljöer. Eftersom att studieobjekten är svenska storbanker, kan liknande studier utföras inom dessa banker på samma eller på annan ort. En fullständig replikering är dock svår att uppnå eftersom att studien och dess resultat har formats av våra subjektiva uppfattningar. Intern reliabilitet innebär att medlemmarna i ett forskarlag är eniga om hur de ska tolka data och resultat (LeCompte & Goetz 1982). För att undvika problem som kan riskera den interna reliabiliteten har studien som helhet och dess komponenter diskuterats noggrant innan och under utförandet. Detta har resulterat i en enighet av hur data ska tolkas, vid meningsskiljaktigheter har en aktiv diskussion förts mot en tillfredsställelse för båda parter.
Intern validitet innebär att det finns en god överensstämmelse mellan de teoretiska idéerna som forskaren utvecklar och dennes observationer (LeCompte & Goetz 1982). Studien använder en kvalitativ triangulering, vilket innebär att resultaten från undersökningarna kan användas för att bekräfta varandra (Hammersley 1996). De sammantagna observationerna blir därmed av en i större utsträckning bekräftad natur inom den rådande sociala miljön än när metoderna används enskilt. Det underlättar arbetet med att dra slutsatser som är nära relaterade till observationerna.
Extern validitet avgör i vilken utsträckning resultaten från studien kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer (LeCompte & Goetz 1982).
Generaliserbarheten avgörs av kvaliteten på de teoretiska slutsatserna (Bryman &
Bell 2017). Genom att studien genomförs med en triangulering blir undersökningens resultat tydligare och säkrare än vid begränsning till en metod.
Därigenom lyfts kvaliteten på undersökningen och på slutsatserna. Ambitionen är att resultaten även är användbara för andra bankkontor inom dessa tre bankaktiebolag, även om en total generalisering inte är syftet med uppsatsen.
3.7. Forskningsetik
För att uppnå ett etiskt tillvägagångssätt arbetar vi aktivt med vissa etiska krav.
Informationskravet innebär att berörda personer ska informeras om undersökningens syfte och om vilka moment som ingår i undersökningen (Bryman
