NJ NORDDANKEN

Arsredovisning o

NORDDANKEN NJ

•

o

NORDDANKEN

N3

INNEHÅLL

NYCKEL TAL UNDER 5 ÅR 5

VD HARORDET 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

INRIKTNING OCH MÅL 8

DEN NYA NORDBANKsKONCERNEN IO

NORDBANKENS MARKNADER I4

RESULTAT I7

TILLGÅNGAR OCH FINANSIERING 20

PERSONAL 25

VERKSAM H ETEN 26

UTREDNINGAR OCH FÖRLIKNING JO

REDOVISNINGSPRINCIPER JI

RESULTATRÄKNING 34

BALANSRÄKNING 35

NOTER TILL REDOVISNINGEN ]6

VINSTDISPOSITION 53

REVISIONSBERÄTTELSE 54

STYRELSE, LEDNING, REVISORER 55

l NORDBANKSAKTIEN 56

ADRESSUPPGIFTER 57

FEM ÅR l SAMMANDRAG 6I

3

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls den 13 april1994.

***

Ekonomisk information 1994

Bokslutsmeddelande

Årsredovisningen distribueras Kvartalsrapport

Kvartalsrapport Kvartalsrapport

***

mars april

maJ

augusti november

Kort om Nordbanken

Banken har sitt ursprung i PKbanken, som bildades 1974 genom en sammanslagning av Postbanken och Sveriges Kreditbank. När PKbanken 1990 förvärva- de dåvarande Nordbanken, en sammanslagning av Uplandsbanken och Sundsvallsbanken, övertogs namnet Nordbanken.

Banken privatiserades delvis 1984, varvid 15 pro- cent av aktiekapitalet erbjöds allmänheten. Samma år börsintroducerades banken. Förvärven av Came- gie Fondkommission 1988 och Sveriges Investerings- bank 1989 mot utgivande av nya aktier ledde till att statens ägarandel varierade. Den understeg dock aldrig 70 procent. 1990 införlivades genom kontant- förvärv dåvarande Nordbanken.

Hösten 1991 genomfördes en nyemission. Den garanterades av staten och tillförde Nordbanken drygt 5 miljarder kronor. Statens ägande ökade här- vid till 77,3 procent.

I samband med 1992 års finansiella rekonstruk- tion av banken förvärvade staten samtliga uteståen- de aktier. Vid slutet av 1992 överfördes en stor del av bankens problemkrediter till ett särskilt bolag, Securum, som i början av 1993 förvärvades av staten.

I december 1993 förvärvade Nordbanken den statligt ägda Go ta Bank. Den uttalade ägarpolicyn är att koncernen skall privatiseras så snart detta är lämpligt.

4

Nordbankskoncernen är en av Sveriges största bankgrupper med ett rikt gänsteutbud för såväl företag som privatpersoner. Samarbetet med Posten är omfattande.

Kontorsnät i Sverige

Vid utgången av 1993 hade Nordbanken 181 kon- tor i Sverige, uppdelade på fem geografiska regio- ner. Gota Bank hade 219 kontor, fördelade på fyra regionbanker. Dubbeletableringar finns på ett sjut- tiotal platser.

Under 1994 fördelas dessa totalt 400 kontor på fem nybildade regionbanker med i huvudsak sam- ma geografiska omfattning som den som tidigare gällde för Nordbanken.

* **

Kortom 1993

Sverige

• Den ekonomiska krisen kulminerade

• Räntenivån sjönk kraftigt

• Exportledd konjunkturuppgång inleddes

• Det finansiella systemet stabiliserades

• Kreditförlusterna var fortfarande stora

• skattegynnat pensionssparande i bank beslutades.

Nordbanken

• Rekonstruktionen avslutades:

- Finansiell styrka säkrades - Åtgärdsprogrammet fullföljdes

- Affärsstrategin tydliggjordes och genomfördes

• Lönsamheten återvände

• Nytt datasystem förvärvades

• Rekonstruerad Gota Bank förvärvades den 31 december 1993.

* **

NORDDANKEN

N3

NYCKELTAL UNDER 5 ÅR

(se även femårsöversikt sida 61 )"

KONCERNEN 1993''* 1992 1991 1990 1989

Intäkter, Mkr 13.873 9.996 11 .464 11.970 8.942

Omkostnader, Mkr -6.991 -7.366 -9.461 -7.726 -5.047

Resultat före kreditförluster, Mkr 6.882 2.630 2.003 4.244 3.895

Kreditförluster, Mkr -4.222 -19.231 -10. 491 -4 .243 -692

Rörelseresultat, Mkr

Räntabilitet efter schablonskatt, %

Bruttoavkastning på tillgångar, %

Placeringsmarginal, %

Resultatmarginal före kreditförluster, %

Resultatmarginal efter kreditförluster och schablonskatt, %

Intäkter/kostnader före kreditförluster, ggr Intäkter/kostnader efter kreditförluster, ggr Kreditförluster/Utlåning, %

Synligt eget kapital, Mdr 7l Balansom slutning, Mdr Utlåning till a llmänheten, Mdr Inlåning från allmänheten, Mdr Riskvägd balansomslutning, Mdr

Kapitalbas, Mdr

Kapitaltäckningsgrad, %

Primärkapitalrelation, %

Resultat per aktie, kr

Utdelning per aktie, kr Aktiekurs 31 dec, kr Antal aktieägare, ca Medelantal anställda Antal kontor

l)* Uppgifter med asterisk innefattar Gota Bank. Eftersom Gofa Bank förvlJrvades den 31 december 1993 lngAr aj dess resultat för 1993 i Nordbankens koncernresultat.

Däremot ingAr dess balansrllknlng i Nordbankskoncernens utgAende balans 1993.

>J R6relseresultatet f procent av eget kapital vid årets ingång

(korrigerat f6r utdelning och nyemission).

•J lntll.kter

Totala tillgångar (mede/saldo}

•J Räntenetto

Totala tillgångar (mede/saldo)

•J Resultat före kreditförluster Intäkter

2.660 -16.601 -8.488 1 3.203

16,6 neg neg 0,0 16,8

4,4 3,2 3,3 3,3 3,6

3,0 2,3 2,4 2,5 2,7

49,6 26,3 17,5 35,5 43,6

13,4 neg neg 0,0 25,1

2,0 1,4 1,2 1,5 1,8

1,2 0,4 0,6 1,0 1,6

1,67 7,24 3,39 1,85 0,41

15,1 * 11,1 12,9 13,3 14,1

414,1 * 339,3 339,1 407,2 311 ,3

252,4* 227,2 246,0 268,2 209,4

201,3* 157,0 147,6 149,1 123,0

244,1 * 229,7 228,0 242,5

23,6* 18,7 20,9 18,4

9,7* 8,2 9,2 7 ,6

5,5* 4,8 5,6 4,5

4:30 -11:48 -19:76 -0:26 12:93

1:38

0:00 0:00 0:00 3:00

22:00 45:00 95:00

1 1 20.200 16.800 15.200

5.743 6.548 6.856 6.804 5.127

400* 204 2 13 232 135

Kreditförluster i forhållande till vid årets början utestående utlåning till allmänhet och andra finansinstitut än banker samt leasingtillgångar och kreditgarantier.

n Eget kapital justerat med skillnad mellan obligations- innehavets bokf6ringsvll.rde och marknadsvärde.

Il Enligt definjtioner i not 35.

•1 Primärt kapital i förhållande till den riskvligda volymen i och utanför balansräkningen.

'01 Resultat f6re dispositioner efter 30 procent schablonskatt l f6rhållande till utestående aktier.

"l Enligt styrelsens förslag.

5

VD HAR ORDET

Nordbanken visade 1993 åter ett positivt rörelsere- sultat efter två år med stora förluster. Resultatet blev 2,7 miljarder kronor. Det ger en räntabilitet av 16,6 procent på eget kapital efter skatt.

En nödvändig förutsättning för denna återhämt-

~ ^ning var att banken r ekonstruerades under 1992 vilket bl a innebar att ca två tred jedelar av de risk- klassificerade krediterna lyftes ur koncernen när Securum överfördes till staten vid ingången av 1993.

Därmed begränsades kreditförlusterna liksom ränte- förlusterna p å osäkra fordringar.

Den sjunkande räntenivån under året bidrog också kraftigt till att minska förlustnivån och gav samtidigt betydande kursvinster i obligationsport- följen. Resultatet förbättrades även genom fortsatt rationalisering och kostnadsanpassning.

Inriktning

Nordbanken skall vara en allsidig och bra bank för privatkunder, företag och institutioner i Sverige.

VDHII.RORDET

6

Det innebär bl a att banken skall erbjuda god ser- vice till konkurrenskraftiga priser och visa uthållig- het mot goda kunder. Basen är Sverige och svensk- relaterade a.flarer i utlandet.

Banken skall slå vakt om den breda kundbasen för enkla och standardiserade banktjänster. På den- na grund skall banken målmedvetet fortsätta att utveckla attraktiva helkundslösningar.

Utvecklingsområden

Tillsammans med Posten utnytljar Nordbanken stordriftsfördelar och standardprodukter för att effektivt tillgodose privatkunders vardagsbehov av tillgänglig, enkel och smidig bankservice. Banken överenskom under året med Posten om att det avtal som reglerar partemas samarbete skalllöpa tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på fem år.

Nordbanken satsar konsekvent på att tillämpa

ny teknik för att kunna erbjuda kunderna en för-

bättrad service. Förvärvet av ett datasystem från

NORDDANKEN

N3

--- ---

Sparbanken Sverige AB beräknas medföra en tids- vinst på ca tre år jämfört med fortsatt egen utveck- ling av ett nytt kundsystem. Systemet planeras kunna tas i drift under hösten 1995.

Mindre och medelstora företag är viktiga kunder för Nordbanken. En tredjedel av Sveriges 450 000 mindre företag är kunder i banken. satsningen på att förbättra servicen till företagskunderna, tekniskt och personellt, är därför intensiv. Bankerna fick under 1993 kritik för småföretagens svårigheter att låna pengar. Nordbanken har inte några restriktio- ner när det gäller nyutlåning till sunda affärspro- jekt. Kontoren beviljar naturligt nog krediter där

banken bedöms kunna få tillbaka pengarna i fram- tiden. Nordbanken vill gärna ha ännu fler bra före- tag som kunder i banken.

Nordbanken erbjuder fr o m 1994 sina kunder ett skattegynnat sparande för pensionsändamåL I Nordbankens Pensionssparande kan många spar- former utnyttjas, t ex bankkonto, fonder, enskilda aktier eller obligationer. Möjligheten att enkelt byta placeringsform gör att sparandet kan ändras för att passa olika behov och livssituationer. Flera av Nord- bankens fonder har i många år tillhört de mest framgångsrika på marknaden. Nya produkter, lång- siktiga kundrelationer och en helhetssyn på privat- personers ekonomi är några av de förutsättningar som gör att Nordbanken bör ha goda möjligheter att hävda sig på denna sparmarknad.

Förvärv av Gota Bank

Den sista december 1993 överlät staten aktierna i Gota Bank till Nordbanken som aktieägartillskott.

Gota Bank blev ett helägt dotterbolag till Nordban- ken och arbetet med att lägga samman de båda bankerna kunde påbörjas.

Gota Bank utgör ett utmärkt komplement till Nordbanken vad gäller inriktning, kontorsnät och kundstruktur. Samgåendet medför samordningsvin- ster och en stärkt position på marknaden. Det ökar därför värdet på Nordbankens aktier, vilket kom- mer ägaren till del vid en privatisering.

Gota Bank har, efter avskiljaodet av Retriva, en inriktning som i allt väsentligt överensstämmer med Nordbankens: enkel och tillgänglig bankser-

vice till främst privatpersoner samt mindre och me- delstora företag.

Både Nordbanken och Gota Bank har geogra- fiskt begränsade kontorsnät som kompletterar var- andra väl. En sammanläggning skapar en rikstäck- ande bank som efter kostnadsbesparande rationali- seringar kommer att ge såväl attraktiv kundservice som god lönsamhet och därigenom medverka till en vitaliserande konkurrens. ·

Nordbanken vill finnas nära sina kunder och förstärker genom förvärvet sin regionala profil.

Gota Bank tillför marknadsandelar i områden där Nordbanken är mindre väl representerad. Därige- nom uppnås särskilt i södra och västra Sverige den affärsvolym som fo rdras för att motivera en ökad specialistkompetens och mer självständiga besluts- funktioner i dessa regioner.

Sammanslagningen åtföljs av rationaliseringar i centrala enheter, regionbankscentraler och kontors- nät, anpassning av system, rutiner och instruktioner samt sammansmältning av två företagskul turer. Detta är alltid en svår process men likheten mellan Nord- banken och Gota Bank ger goda förutsättningar för ett snabbt och framgångsrikt samgående.

Utsikter för 1994

En exportledd återhämtning av den svenska ekono- min har inletts. Även för hemmamarknadsoriente- rade branscher finns tecken på en uppgång. Någon kraftig ökning av kreditefterfrågan är dock inte att vänta.

Utvecklingen mot en lägre räntenivå skapade förutsättningar för en fortsatt stabilisering av mark- nadsbetingelserna.

Sammantaget är därför min bedömning att Nord- banken skall kunna nå ett resultat 1994 minst i nivå med det som redovisats för 1993.

Stockholm i mars 1994

VD HARORDET

7

Förvaltningsberättelse

Efter att Gota Bank genomgått en finansiell rekonstruktion, bl a genom överlåtelse av problemkrediter till Retriva, fårvär- vades banken av Nordbanken den 31 december 1993 genom emottagande av aktierna i Gota Bank som aktieägartillskott från staten. Det innebär att Gota Banks resultat far 1993 inte ingår i Nordbankens koncernresultat. Däremot ingår dess

balansräkning, efter rekonstruktion, i Nordbankskoncernens utgående balans 1993.

INRIKTNIN G OCH MÅL

Rekonstruktionen avslutades

Under 1992 och 1993 genomfördes ett omfattande rekonstruktionsarbete för att återföra Nordbanken till lönsamhet:

-Efter katastrofala kreditförluster 1991 och 1992 genomförd es med statens hjälp, via ett kapitaltill- skott om l O miljarder kronor och omfattande avlyft av problemengagemang till Securum, en finansiell rekonstruktion som gav lagstadgad kapi-

taltäckningsgrad vid slutet av 1992. Främst tack vare en gynnsam resultatutveckling under 1993, men också genom en reduktion av de riskvägda tillgångarna, kunde kapitaltäckningsgraden stär- kas väsentligt.

- För att reducera kostnaderna och förbättra intjä- ningsförmågan samt för att utveckla styrningen av verksamheten och riskhanteringen genomfördes ett omfattande åtgärdsprogram. Detta syftade bl a till en successiv förbättring av resultat 1993 och 1994 med i storleksordningen 1,5 miljarder kro- nor på helårsbasis.

- Som grund för en varaktig, positiv utveckling pre- ciserades Nordbankens inriktning och organisa- tion. Bankens airarside och strategi klargjordes med fokus på bankens styrkefaktorer och konkur- rensförsteg samt på vidareutveckling av samarbe- tet med Posten.

- Tack vare avlyft av problemkrediter, sjunkande rän- tenivå samt åtgärdsprogram återfördes Nordbanken tilllönsamhet 1993. Resultatet uppgick till 2,7 miljarder kronor efter kreditförluster om 4,2 mil- jarder {motsvarande 1,7 procent av kreditvolymen).

INRIKTNING OCH MÅL

8

Verksamhetens inriktning

Nordbanken skall, med Sverige som bas, utveckla, marknadsföra och tillhandahålla finansiella produk- ter med hög tillgänglighet för en bred krets av pri- vatpersoner, små och medelstora företag samt of- fentlig sektor och ett urval stora företag.

Nordbanken skall därvid utveckla och upprätt- hålla ett sortiment av enkla, huvudsakligen standar- diserade, men prisvärda produkter som tillgodoser flertalet kunders behov och som kan erbjudas ett stort antal kunder via kostnadseffektiva distributions- kanaler. Härtill skall Nordbanken erbjuda mer av- ancerade produkter eller specialiteter inom särskilt utvalda områden. Utbudet skall inkludera utlands- service.

Nordbanken skall vidare betjäna kunderna på ett sätt som främjar varaktiga och lönsamma hel- kundsrelationer.

Genom överlägsenhet i betalningssystem och flödeshantering samt genom en stark kundoriente- ring skall Nordbanken öka antalet helkunder.

Vidareutveckling

När rekonstruktionen av Nordbanken genomförts inriktades utvecklingsarbetet mot fyra huvudom- råden:

- Mfärsverksamheten

Under 1993 utvecklade och lanserade Nordbanken nya produkter, bl a för det individuella pensions- sparaodet och för kreditgivningen till kommuner.

Arbetet med att utveckla rationella produkter för

breda kundgrupper fortgår. Här tillkommer sats- ningar på att förenkla kundemas bankkontakter och effektivisera bankens inre verksamhet genom bl a former för direktbetjäning via telefon, auto- mat eller automatiserade tjänster. Varaktiga rela- tioner med breda kundgrupper förutsätter säker leverans och låga kostnader liksom serviceinriktad personal. Det kräver i sin tur ett kvalitetsmedve- tande som Nordbanken etablerar genom pågå- ende kvalitetsprogram samt effektiva datasystem som anpassas till a.fiarsverksamhetens krav.

- Dataverksamheten

Pågående utvecklingsarbete för att ytterligare höja kundservicenivån och effektiviteten i bankarbetet fick en ny inriktning under 1993, då Nordbanken förvärvade f d Första Sparbankens datasystem från Sparbanken Sverige AB inklusive konsultstöd och maskintid för att införa systemet. Köpet väntas medföra en tidsvinst om ca tre år jämfört med fort- satt egen utveckling. Det nya systemet anpassas till Nordbankens förhållanden för att tas i drift under hösten 1995.

- Kreditverksamheten

Efter att policy, instruktioner och rutiner för kre- ditverksamheten uppdaterats och tillämpningen säkerställts startades ett omfattande projekt i syfte att höja kompetensen i kreditbehandlingsfrågor.

Härutöver pågår utveckling av metoder och medel för att förbättra portföljanalys och -strategi liksom för att ytterligare förbättra riskhanteringen inom kreditverksamheten. Det förutsätter att Nord- banken lever nära sina kunder och i tid uppfattar marknads- och varningssignaler.

- Finansverksamheten

Efter att organisation och styrning av den finan- siella verksamheten preciserats och införts inrikta- des det fortsatta arbetet på att säkerställa såväl affärsmässighet som kontroll av det finansiella risktagandet inom noggrant avvägda risklimiter och att vidareutveckla metoder och medel för ana- lys och förändring av positioner inom och utom balansräkningen.

Ekonomiska och finansiella mål

Koncernens övergripande ekonomiska mål är att uppnå och varaktigt vidmakthålla en avkastning på justerat eget kapital efter skatt som är väl konkur-

renskraftig på marknaden för riskkapital, f n 15 pro- cent.

Koncernens övergripande finansiella mål är att upprätthålla en kapitaltäckningsgrad väl överstigan- de lagstadgade 8 procent. Dessutom skall en primär- kapitalrelation överstigande 6,5 procent eftersträvas

NORDOANKEN

~

så att en hög rating och kostnadseffektiv finansiering kan uppnås samt en sund utdelningspolitik tillämpas.

För att uppnå de ekonomiska och finansiella målen krävs att vissa ekonomiska riktmärken för koncernen ständigt uppmärksammas:

- Ett tillräckligt högt l/K-tal, intäkter/kostnader inklusive kreditförluster, måste uppnås och vid- makthållas, för närvarande minst 1,8.

- Utlåningen skall ha så låga kreditrisker att ande- len kreditförluster hålls tillräckligt låg, högst 0,5 procent över en konjunkturcykel.

-Verksamheten skall inriktas och styras så att ett effektivt utnyttjande av primärkapital och kapital- bas uppnås och vidmakthålls samt att ränte-, valuta- och likviditetsriskerna hålls inom godtag- bara gränser.

Utsikter för 1994

Krisen i den svenska ekonomin dämpades successivt under 1993, även om arbetslöshet och budgetunder- skott förblev osedvanligt höga.

Efter att den ekonomiska krisen kulminerat hö- sten 1992 och året 1993 inletts med betydande oro på valutamarknaderna, kom en period av stabilise- ring med sjunkande räntor i Sverige liksom interna- tionellt, vilken gav positiva effekter på skuldtyngda verksamheter och på lönsamheten i den finansiella sektorn. År 1993 präglades dock som helhet av låg ef-

terfrågan på krediter och av höga kreditförluster.

Under hösten 1993 påhöljades en exportledd återhämtning i den svenska ekonomin. Vid början av 1994 finns tecken på vändning även för hem- mamarknadsorienterade branscher. Uppgången startar från ett läge med lågt kapacitetsutnyttjande.

Sammantaget är utsikterna goda att den sven- ska ekonomin skall förbättras under 1994. Någon kraftig ökning av kreditefterfrågan är emellertid inte att vänta.

Utvecklingen mot lägre räntenivå var gynnsam både för bankens lårrekunder och för bankens in- tjäningsförmåga. Den skapade förutsättningar för fortsatt stabilisering av marknadsbetingelserna.

Mot denna bakgrund är det styrelsens och led- ningens bedömning att Nordbanken skall kunna uppnå ett operativt resultat 1994 minst i nivå med det som uppnåddes 1993. Lägre kreditförluster beräknas kompensera bortfallet av de extraordinärt stora kursvinster som uppkom genom den sjunkan- de räntenivån.

***

INRIKTNING OCH MAL

9

DEN NYA NORDBANKSKONCERNEN

Kreditmarknaden 1993

Under 1990-talets första år drabbades svensk eko- nomi av den djupaste nedgången sedan 1930-talet.

ÖVergången från överhettad ekonomi 1989-90 till låginflationsekonomi blev utomordentligt svår.

Bruttonationalprodukten föll tre år i rad, investe- ringsaktiviteten avtog drastiskt och arbetslösheten steg till osedvanligt hög nivå liksom i många andra europeiska länder. Den dramatiska konjunkturned- gången och fastighetskrisen medförde att det finan- siella systemet utsattes för en så kraftig chock att statsmakterna beslutade ingripa med omfattande garantier och stöd för att säkerståila stabiliteten.

Den ekonomiska krisen kulminerade i sam- band med att kronan tilläts flyta hösten 1992. Det gick då inte längre att uppråtthålla förtroendet för en fast växelkurspolitik trots extremt höga nomi- nella och reala räntor under den djupaste fasen i lågkonjunkturen. De samhällsekonomiska återverk- ningarna av den finansiella turbulensen under hös- ten 1992 blev mycket svåra långt in på 1993. För det första medförde de ekonomiskpolitiska kris- paketen en kraftig åtstramning av hushållens köp- kraft, vilket försvårade och försenade dessas skuld- anpassning. För det andra kom räntenivån att ligga kvar på en mycket hög nivå under en stor del av första halvåret 1993 med omfattande negativa real- ekonomiska bieffekter. Följden blev att nedgången i den svenska ekonomin fortsatte under första och andra kvartalen 1993 efter det ras som inträffade fjärde kvartalet 1992.

Under hösten 1993 påbörjades emellertid en exportledd återhämtning i den svenska ekonomin.

Råntenedgången fortsatte såväl i Sverige som utom- lands, om än med vissa avbrott under andra halv- året. Vid årsskiftet låg den korta räntan knappt tre procentenheter lägre än ett år tidigare, medan den långa räntan sjönk med drygt tre procentenheter under loppet av 1993. Räntan på bostadsobligatio- ner sjönk ännu mer, eller med ca fYra procenten- heter. De lägre räntorna bidrog i hög grad till den gynnsamma kursutvecklingen på Stockholmsbör- sen, där uppgången blev närmare 50 procent. Ge- nom kronans depreciering framstod många av de svenska företagen som köpvärda samtidigt som vinstutsikterna förbättrats radikalt. Det utländska intresset var mycket stort.

DEN NYA NORDBIINKSKONCERNEN

Kreditmarknaden präglades under 1993 av rådande koryunkturläge med fortsatt låg efterfrågan på krediter. Hushållens amorteringar av lån fortsatte och i näringslivet begränsade den svaga inhemska utvecklingen låneefterfrågan. Den nedgång som registrerades i utlåningen till allmänheten hänförde sig framför allt till valutautlåning men utlåningen sjönk även i svenska kronor. Trots den svaga situa- tionen på bostadsmarknaden steg hypoteksinstitu- tens utlåning n ågot under 1993. Till stor del sam- manhängde dock denna ökning med omfördelning av kreditstockarna från banklån till hypotekslån.

Samtidigt utvecklades det svenska banksystemet positivt under loppet av 1993 mot en allt stabilare finansiell situation. Kreditförlusterna minskade men var fortfarande mycket stora. Det successiva ränte- fallet, hög aktivitet på valuta- och värdepappers- marknaderna och fortsatt god räntemarginal för- bättrade ingäningsförmågan markant. En fortgåen- de kostnadssanering bidrog också till en påtaglig och nödvändig resultatförbättring. Det goda börs- klimatet möjliggjorde för flera banker att ta kapital- marknaden i anspråk för att förstärka kapitalbasen.

Vid utgången av 1993 hade det svenska banksyste- met återvunnit sådan stadga att ytterligare stöd- insatser av statsmakterna inte bedömdes behövliga.

Räntautvecklingen i Sverige

%

22~---~ST-A-~-S-K-U-LO-S----~---,

l

18

·--- -- ·- -1 . -- --· -·

14

10

6

1991 1992 1993

---·

IO

NORDDANKEN

N3

Branschfårändringar

Antalet företag med bankrörelse i Sverige har åter börjat öka, efter decennier av kraftig minskning till följd av fusioner. Flera av de stora försäkringsbola- gen och andra företag ansökte under 1993 om till- stånd att bedriva bankrörelse. Postgirot beviljades oktroj i februari l 994. Utländska banker visade un- der slutet av 1993 ett förnyat intresse för den svenska marknaden. Sparkassor av olika slag blev fler och växte i volym.

storbankerna fortsatte att tillhandahålla ett närmast heltäckande sortiment för flertalet kunder inom områdena kapitalförvaltning, finansiering och betalningsf örmedling. Andra företag på marknaden erbjöd i många fall endast gänster inom något av områdena eller kompletterade verksamhet i annan bransch med inlånings- och placeringsgänster. Ut- vecklingen innebar ökad konkurrens på många av branschens delområden.

Sparande i bank likställdes fr o m 1994 i skatte- hänseende med sparande i livförsäkringsbolag ge- nom ny lagstiftning som tillät pensionssparande i

bank. I gengäld har vissa försäkringsbolag böljat erbjuda sina kunder kapitalplacering i fonder, hy- potekslån och andra bankgänster. Gränsen mellan bank- och försäkringsrörelse har genom denna ut- veckling blivit mindre markerad.

Tillämpningen av ny teknik har inneburit att nya bankgänster och alternativa distributionsformer utvecklats. Uttagsautomater, betal-och kreditkort, databaskopplade telesvarstjänster, elektroniska infor- mationssystem och telefonbanker har i stor u tsträck- ning ökat tillgänglighet och självbetjäningsmöjlig- heter för bankernas kunder.

Riskhanteringen i bankerna har uppmärksam- mats och fått ökad betydelse, bl a som en följd av de senaste årens bankkris. Särskilt inom kreditgiv- ningen har riktlinjer, instruktioner och beslutssystem omprövats i syfte att kontrollera och begränsa för- lustriskerna. Även risker som sammanhänger med operativ verksamhet, marknadsförhållanden och politiskt initierade förändringar har fokuserats.

Carnegiegruppen

l samband med att Nordbankens inriktning fokuse- rades, gjordes det klart att Carnegiegruppen, trots dess positiva utveckling, inte tillhörde den strate- giska kärnan i koncernen. I anledning härav påbör-

jades arbetet att bredda ägandet i Carnegie. Det gav inte resultat under 1993, men fortsätter under 1994 i syfte att finna ett för Carnegies fortsatta utveckling mer lämpligt ägande.

Nordbanken Kommunlån AB

Nordbanken beslutade att lansera en kreditprodukt anpassad till kommunernas behov och karaktär samt att härför etablera ett särskilt dotterbolag,

Nordbanken Kommunlån AB, som helt inriktas på långfristig utlåning till kommuner och kostnadsef- fektiv refinansiering därav.

---D ~ ~ ~ NY. ~ ~ ~ N ~ O ~ RD ~ BAN~KONaffiNEN

Förvärv av Gota Bank

Motiv

Go ta Bank utgör ett uttnärkt komplement till Nord- banken vad gäller inriktning, kontorsnät och kund- struktur. Ett samgående innebär att stora samord- ningsvinster skapas och att en stärkt position på marknaden kan uppnås. Ett samgående ökar därför värdet på Nordbankens aktier, vilket kommer äga- ren till del vid en privatisering.

Gota Bank har efter genomförd rekonstruktion en inriktning som i allt väsentligt överensstämmer med Nordbankens. Enkel och lätt tillgänglig bank- service ges till främst privatpersoner samt mindre och medelstora företag.

Både Nordbanken och Gota Bank har geogra- fiskt begränsade kontorsnät, men de kompletterar varandra väl. En sammanläggning skapar en riks- täckande bank som efter kostnadsbesparande ratio- naliseringar kommer att ge såväl attraktiv kundservice som god lönsamhet och därigenom erbjuda övriga banker en vitaliserande konkurrens.

Nordbanken förstärker sin regionala profil.

Gota Bank tillför marknadsandelar i områden där Nordbankens är låga. Därigenom uppnås särskilt i södra och västra Sverige den affärsvolym som for- dras för att motivera en ökad specialistkompetens och mer självständiga beslutsfunktioner i dessa regioner.

Ekonomiska villkor

Sedan staten övertagit samtliga aktier i Go ta Bank den 22 d ecember 1992 inbjöd Bankstödsnämnden i aprill993 potentiella köpare till ett anbudsförfar- ande. Nordbanken avgav i m.Y en intresseförklaring.

Under sommaren och hösten preciserade Nordban- ken , liksom övriga budgivare, sitt intresse och avgav betingade anbud.

Bankstödsnämnden beslutade den 9 december, med regeringens godkännande påföljande dag, att överlåta Gota Bank till Nordbanken i dess egenskap av enda kvarvarande intressent.

Bankstödsnämnden beslutade vidare den 20 de- cember, efter överläggningar med Nordbanken, bl a om villkoren för överförandet av Gota Bank till Nordbanken, vilket beslut godkändes av regeringen den 22 december.

Genomförande av beslutet innebar följande:

- Avtal träffades mellan Gota Bank och Retriva AB med dotterbolag med innebörd att banken förde över vissa problemengagemang m m till Retriva- gruppen.

DEN NYA NORDBIINJ<SKONCERNEN 12

- Go ta Bank tillfördes ett ovillkorat aktieägartillskott på 20 miljarder kronor från staten. Samtidigt åter- kallades en tidigare utfärdad kreditförlustgaranti.

- Bankstödsnämnden förvärvade aktiema i Retriva från Gota Bank och ökade Retrivas eget kapital till 3,8 miljarder kronor.

- Staten ut!ardade ett borgensåtagande för ett för- lagslån från Gota Bank till Retriva på högst 3,5 miljarder kronor.

- Bankstödsnämnden vidtog åtgärder för att avveck- la rentingaffären avseende kontorsfastighete r och den finansiella försäkringen i Go ta Bank. Bank- stödsnämnden har i särskild skrivelse till Gota Bank meddelat att den ansvarar gentemot banken för alla krav av vad slag det än kan vara som kan riktas mot banken eller dess styrelse med anled- ning av försäkringen. På grund av detta och med stöd av särskild skrivelse från Finansinspektionen har fordran mot försäkringskonsortiet kvittats mot därmed sammanhörande obligationsskuld i balans- räkningen.

- Staten överförde såsom aktieägartillskott samtliga aktier i Gota Bank om nominellt ca 240 Mkr till Nordbanken den 31 december och garanterade inom en ram om 3 000 Mkr att detta aktiekapital skulle vara intakt p er den 31 december.

- Nordbanken tillförde 2 800 Mkr i kapitaltillskott till Gota Bank för att det lagstadgade kapitaltäck- ningskravet skulle uppfyllas.

- Nordbanken förband sig att tillse att Gota Bank vid kommande taxeringar inte skulle utnytga rät- ten till avdrag för underskott hänförligt till beskatt- ningsåret 1993 eller tidigare.

- Ett särskilt revisionskollegium utsågs av Bank- stödsnämnden me d uppgift att följa bokslutsar- betet i Gota Bank för räkenskapsåret 1993 och pröva eventuella anspråk under garantin. Den fordran som uppstod i Gota Bank under ovan- nämnda garanti, 231 Mkr, överfördes till Nord- banken.

Innan förvärvet av Go ta Bank genomfördes ha- de Konkurrensverket beslutat lämna Nordbankens förvärv utan åtgärd och Finansinspektionen medde- lat tillstånd till förvärvet.

Genom förvärvet tillfördes Nordbankskoncer-

nen Gota Banks tillgångar och skulder.

Gota Bank

1993 - 12-31, miljarder kronor

TILLGÅNGAR

Utlåning till allmänheten Utlåning garanterad av Retriva

28,0

6,2 Utlåning till Retriva 5,8 Räntebärande värdepapper 13,4 övriga tillgångar 21,3

Summa 74,7

SKUI.DER OCH EGET KAPITAL

Inlåning Upplåning

38,7 22,5

Övriga skulder 10,5 Aktiekapital 0,2 Kapitaltillskott från Nordbanken 2,8

Summa 74,7

Riskvägd balansomslutning uppgick till 30,0 miljarder kronor. Av utlåning till allmänheten utgjorde problemkrediter brutto 3,8 miljarder kronor, 1, 1 miljarder kronor netto efter reseNeringar f6r befarade kreditf6r/uster om 2, 7 miljarder kronor.

Retriva hade dessförinnan övertagit ansvaret för kreditengagemang om brutto 39,5 miljarder kro- nor eller netto 16,0 miljarder. Av dessa överfördes de facto krediter om 9,8 miljarder medan kvarva- rande 6,2 miljarder garanteras av Retriva. Härutöver garanterar Retriva i Gota Bank kvarstående g aranti- åtaganden om netto 2,4 miljarder kronor. _

För att finansiera Retrivas verksamhet och for- ädla bolagets tillgångar beviljades i Gota Bank en kreditram om totalt 17,0 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder avser ett förlagslån med statlig garanti, 11,5 miljarder utlåning och 2,0 miljarder utrymme för terminsafiarer och garantier.

Därutöver beviljades en ram om totalt 6 miljar- der kronor med borgen av Retriva Kredit AB för att möta Retrivas kunders behov av löpande finansie- ring, t ex checkräkningskrediter, garantier och rem- burser.

Samordning

Gota Bank är sedan den sista december 1993 ett dotterbolag i Nordbankskoncernen. I dotterbolaget görs anpassningar av dess olika verksamhetsområden och enheter, varefter de successivt överförs till mo- derbanken. I jämförelse med Go ta Banks verksam- heter är Nordbankens dels väsentligt större, dels rekonstruerade. BI a dessa omständigheter gör att Nordbankens organisation och arbetssätt setts lämp- liga att utgöra basen för verksamheten. Som en följd därav kommer Go ta Banks verksamhet, främst inom huvudkontoret, att bli föremål för omfattande reduktion.

Gota Banks kundorganisation prioriteras i sam- manläggningsarbetet och stor omsorg ägnas åt att marknadsföra de fördelar som Gota Banks kunder får som ett resultat av förvärvet. Till dessa hör bl a den kraftigt ökade tillgängligheten genom det större

NORDDANKEN

N3

kontorsnätet, möjligheterna till service genom post- kontoren och tillgången till telefonbanksservice samt ett väsentligt utökat produktutbud.

Sammanläggning av bankkontor där dubble- ringar föreligger påbörjas under våren 1994. Totalt berörs kontor på ca 70 platser. Därutöver kan något tiotal mindre kontor behöva förändra sin verksam- het p g a ökade kontroll- och skärpta säkerhetskrav.

Vatje sammanläggning görs utifrån marknadsförut- sättningen på respektive ort liksom val av banklokal, organisation och tidsplan för hopflyttning.

De datasystem som idag används på respektive banks kontor i den dagliga transaktionshanteringen kommer att ersättas av ett nytt kunddatasystem, det s k NK-systemet, som successivt börjar användas fr o m oktober 1995. Genom att de båda bankernas nuvarande system kopplas samman kommer kunder- na redan från maj 1994 att kunna utföra sina bank- ärenden på båda bankernas kontor.

Nordbankens nuvarande produktsortiment skall utgöra basen på såväl privat- som företagsmark- naden. De få avvikelser mellan bankerna som idag finns kommer successivt att elimineras under året.

Systemet med personlig bankman som idag finns i Gota Bank kommer att spridas i Nordbanks- koncernen. Under 1994 kommer ca 400 personer att utbildas till personliga bankmän.

Bland andra bidrag från Gota Bank till utveck- lingen av koncernen kan nämnas system för doku- menthantering vid import- och export.affärer, vissa utbildningsblock och system avseende kontorsstöd för aktiehandeL

Nordbankens s k PLUS-koncept för kunder med viss omfattning av sina affärer med banken kommer att behållas och erbjudas kunderna från alla enheter i koncernen.

VD i Gota Bank, Magnus Falk, har, utöver de uppgifter som följer med b efattningen som verkstäl- lande direktör, även en koordinerande roll i inte- grationsprocessen. Ansvarig för sammanläggningen är Lars G Nordström, som är medlem av Nordban- kens verkställande ledning.

***

DEN NYA NORDBANKSKONCERNEN

--- _IJ

NORDBANKEN s MARKNADER

Privatpersoner

Sparande

Hushållens finansiella sparande utgörs främst av bankinlåning, försäkrings- och fondsparande men även av placeringar i obligationer och andra värde- papper.

Det nya skattesystemet har gjort det dyrare att låna men stimulerar sparande t. U n der 1992 mötte banksparandel kraftig konkurrens främst genom av bostadsinstituten utgivna privatobligationer särskilt p g a höstens extremt höga ränteläge. Konkurren- sen medförde att hushållens banksparande mins- kade under 1992. Under 1993 har banksparandet

Bankinlåning från hushållen (exkl allemansspar) samt Nordbankens andel

Miljarder kronor ')L

l

400

r - - -- - - . -- - - ---,-- -- - - -.

18,5

18,0

17,5

17,0

1991 1992 1993

Nordbankens andel inkl Gota Bank var 23,2% i sep 1993

åter visat en viss tillväxttakt. Fondsparandets volym ökade kraftigt under 1993 bl a till följd av stigande börskurser.

Pensionssparandel ökade kraftigt under 1980- talet. En naturlig avmattning i antalet nya sparare har skett inför 1994, då pensionssparande i bank på skattemässigt fördelaktiga villkor blir möjligt.

Nordbankskoncernens andelar av hushållens sparande den 30 september 1993

HELA NORDBANKEN INKL GS

Bankinlåning Allemansspar Fondsparand e*

Totalt

• Inklusive juridiska personer

MARKNADEN MOR

392 6 4 163 619

MOR

91 13 33 137

KM/or: SCB, Svensk Fondstatistik AB, Sveriges Riksbank, Gota Bank och Nordbanken

NORDBANKENsMARKNADER

23,2 20,6 20,1 22,1

Utlåning

Privatpersonernas lånevolym uppgår till drygt 645 miljarder kronor. skattesystemet och vid ingången av året högt ränteläge har lett till att lånekunderna minskat sin skuldsättning. Den stora arbetslösheten och fallande villapriser har också varit återhållande faktorer för nyutlåningen. Bankernas lån till privat- personer minskade under året med ca l O procent medan bostadsinstitutens utlåning ökade med l procent. Sammantaget har privatpersonskrediterna minskat med ca 4 procent. Denna utveckling väntas bestå även under 1994.

Utlåning till hushåll (banker och bostadsinstitut J samt Nordbankens andel

Miljarder kronor %

700 ..---- - - - r - - - -- - - - , -- - - -...,.11,5

660

620

580

540 MARI<.NAOSVOLYM

NORDBANKEN OCH NORDBANKEN HYPOTEK

\ _.

i

1991 1992 1993

Nordbankens andel ink/ Gota Bank var 13,3% i sep 1993

Nordbankskoncernens andelar av utlåning till hushåll den 30 september 1993

11,3

11,1

10,9

10,7

HELA NORDBANKEN IN KL GB

MARKNADEN

---

MOR MOR ~

Bankutlåning 203 46 22,6

Bostadsinstitut 425 37 8,8

Finansbolag 16 o ^{1 , 3}

Totalt 645 84 13,0

Källor: SCB, Sveriges Riksbank, Gota Bank och Nordbanken

Konkurrenter och marknadsandelar

Nordbankens konkurrenter är främst sparbankerna.

Bankernas utbud av produkter är likartat och lojali- teten mot den "egna" banken är stor. Viktiga fakto-

--- ---

rer i konkurrensen är personalens se:rvicevilja, kon- torsnätets storlek och dess geografiska utbredning.

Huvudkonkurrenterna på marknaden för boen- definansiering är Stadshypotek, Spintab och Svensk Fastighetskredit. Priskonkurrensen är stark.

Försäkringsbolagen konkurrerar alltmer på bankrnarknaden, särskilt vad avser boendefinansie- ring och fondsparande och från 1994 även om tra- ditionell inlåning genom nystartade banker.

Nordbankens marknadsandel av den samman- lagda utlåningen från banker och bostadsinstitut ökade åter efter att ha minskat under 1992. Ande- len av bankutlåningen minskade medan andelen av hypoteksutlåningen fortsatte att öka. Siffrorna speg- lar den ändrade inriktningen från 1980-talets små- lån utan säkerhet till större lån, främst för boende- ändamål.

Nordbankens andel av bankinlåningen sjönk jämfört med 1992. En volymminskning noterades för lönekon ton, där utvecklingen påverkades nega- tivt av hushållens sämre ekonomi.

Nordbanken marknadsför sedan 1988 pen- sionsförsäkringar för det närstående livförsäkrings- bolaget LIVIA. Inför starten av det individuella pen- sionssparaodet har stor kraft ägnats åt utbildning och andra förberedelser inför lanseringen av den nya produkten. Det har bidragit till att försäljningen av pensionsförsäkringar minskat. I gengäld om- fattar LIVlA-sortimentet numera även grupplivför- säkringar.

Nordbankens privatkunder

4 miljoner privatpersoner har konto i Nordbanken.

Av dessa är ca 3 miljoner aktiva kunder. Genom förvärvet av Gota Bank tillkommer 600 000 kunder.

2,4 miljoner kunder harlöne-eller pensionskonto i banken. Nordbanken har en stark ställning på mark- naden för löne- och pensionsbetalningar. Mark- nadsandelen för dessa är större än för in- och utlå- ning. Lönekomot är den centrala bankgänsten för privatpersonens betalningsflöden: löneinsättning, kontantuttag, girobetalningar och korttransaktioner.

Det är främsta medlet att knyta allsidig och varaktig kontakt med nya kunder.

Nordbanken satsar aktivt för att öka kundemas utnytgande av olika former av självse:rvicegänster.

Sårlana tillhandahålls bl a genom giroservice, kon- tantuttag i Bankomat och kontoinformation via Datasvar. Över hälften av kontantuttagen från löne- konton görs nu i automat, vilket haft en positiv in- verkan på bankens kostnader samtidigt som till- gängligheten ökat för kunderna. Mer än 380 000 personer nytgar Datasvar.

Nordbanken har en stark ställning på mass-

NORDDANKEN

N3

marknaden och dominerar som löne- och pensions- utbe talare. Lönekontot passar koncernens strategiska inriktning: att vara ledande på flödeshantering.

För att utveckla massmarknadskonceptet och skapa ökad tillgänglighet för våra kunder samarbetar banken med Posten, som har ett unikt distributions- nät. Samarbetet är strategiskt för Nordbanken.

Under året har banken och Posten träffat en överenskommelse om att en ömsesidig uppsägnings- tid om 5 år ska gälla för det nuvarande avtalet mel- lan parterna. Detta var tidigare tidsbegränsat till slu- tet av 1996.

Det produktutbud som Nordbanken erbjuder sina privatkunder via postkontorsnätet är standardi- serade, enkla och prisvärda produkter, som passar kundernas behov.

Genom bankens kontor tillhandahålls ett fullständigt sortiment av bankgänster. Även här är huvudinriktningen att främs t erbjuda enkla och standardiserade produkter. ·

Fastighetsmäklare förmedlar bankens Ijånster vad avser finansiering av privatpersoners fastighets- affärer. Bl a har banken ett riksomfattande samar- bete med Svensk Fastighetsförmedling.

Telefonbanken Nordbanken Direkt erbjuder privatpersoner att göra bankaffärer dygnet runt och kl 07-23 även med personlig beljäning. Under den korta tid, som Nordbanken Direkt funnits, har re- dan över 50 000 kunder anslutits.

Bankens strävan är att fler av kunderna skall bli helkunder. Den affärside - NB PLUS - som skapa- des för några år sedan har varit framgångsrik med nära 800 000 anslutna PLUS-kunder. NB PLUS in- nebär favörer för den som samlar sina bankaffärer i Nord banken.

Nordbankskoncernens andelar, hushåll

1993•

PROCENT INKLGB

Bankutlåning 22,6 Bostadsinstitut 8,8 Bankinlåning 23,2 Fondsparande** 20,1

• Per den 30 september 1993

•• Inklusive jlll'idiska personer

1993·

EXKL GB 1992 11191

15,7 15,9 16,8

8,8 8,1 7,6

17,4 17,9 18,1 17,6 16,2 15,8

Källor: SCB, Sveriges Riksbank, Svensk Fondstatistik AB, Gota Bank och Nordbanken

Försäkringsbolag, bostadsinstitut och detaljhan- deln konkurrerar alltmer om hushållens sparande.

Därför måste distributionen skötas så kostnadseffek- tivt som möjligt. Förutom samarbetet med Posten satsar Nordbanken på att installera fler Bankomater och på Nordbanken Direkt, koncernens telefonbank.

NORDBANKENSMARKNADER

15

Företag

Utsikterna för företagen förbättrades under 1993.

Räntenedgången bidrog till att antalet konkurser minskade med 12 procent.

Arbetet med att rationalisera produktutbudet och standardisera produkterna fortsatte, liksom inriktningen mot mer självservice och enklare han- tering av rutinärenden. Kunder med företagskonto i banken fick tillgång till den automatiska telefon- servicen Datasvar för saldoförfrågningar och över- föringsuppdrag samt Bankgiro Direkt för betal- ningar via bankgiro. Den förenklade hanteringen spar tid åt såväl kund som kundansvarig i banken.

Datasvar, som är tillgängligt alla dagar dygnet runt, utnyttjas redan av 16 000 företagskunder.

Förändringen av prisstrukturen har fortsatt.

Tidigare var räntemarginalen den huvudsakliga er- sättningen för banktjänster. Nu är strävan att var för sig prissätta de tjänster som kunden utnyttjar och därigenom undvika subventioner av tjänster och kunder.

Banken har tillsammans med Atle Förvaltnings AB bildat Fylkinvest AB för att förbättra försörj- ningen med riskkapital för de mindre företagskund- erna. Fylkinvest har ett kapital på 42 Mkr.

Mindre företag (O - 19 anställda)

Antalet mindre företag i Sverige är ca 450 000. Av dessa är närmare en tredjedel kunder i N ordbanken och Go ta Bank. De svarar för drygt hälften av in- och utlåningsvolymen inom den nya bankens före- tagssektor. Under 1992 introducerades FöretagDi- rekt, som är särskilt anpassat till denna kundgrupp.

FöretagDirekt syftar till enklare bankrutiner och ger mer tid för personlig service. Antalet FöretagDirekt- kunder ökade under 1993 med 5 000 till 8 000.

Potentialen, inklusive Gata Banks kunder, bedöms uppgå till 30 000 kunder.

SIFO-mätningar, som genomförts under det gångna året visar att kunderna i FöretagDirekt är den mest nöjda kundgruppen inom företagsmark- naden. Under december månad genomfördes en testförsäljning av ett "smart-kort" till FöretagDirekt- kunderna. Smart-kortet ger kunden möjlighet att via kortläsare och telefon utföra betalningar till konton i andra banker dygnet runt. Nordbanken är först i Skandinavien med denna innovation.

Medelstora företag (20 - 499 anställda)

Av Sveriges 14 000 medelstora företag har cirka 4 500 affärsrelation med Nordbanken och Gata Bank. De medelstora företagen svarar för drygt 20 procent av

NOIWBANKENS MARKNADER

r6

den nya bankens företagsutlåning. Dessa företag behöver väl fungerande informations- och transak- tionssystem. Genom Axess kan kunden utföra betal- ningar, få information om saldo och transaktioner samt marknadsinformation om räntor och kurser.

Arbete pågår att vidareutveckla rationella tjänster inom utlandsbetalningar, placeringar och finansie- ringar för detta kundsegmen

Stora företag, kommuner, landsting och organisationer

Nordbanken har affärsrelationer med flertalet stora företag, kommuner, landsting och organisationer.

För stat, kommuner och landsting är Nordbanken en ledande aff'arspartner. Vad gäller kundsegmen- tet stora företag är målet att behålla nuvarande antal kunder och öka affärsutbytet med dem. Dessa kundgrupper ställer generellt sett större krav på specialistservice och kundanpassade lösningar. Öns- kemålen tillgodoses genom samverkan mellan kund- ansvariga generalister och specialister på olika bank- produkter.

För kommuner introducerade Nordbanken i december 1993 en ny kreditform. Denna marknads- förs av ett nytt bolag, Nordbanken Kommunlån AB under bildande. Detta skall ge möjlighet till billi- gare finansiering för kommuner och bolag med kommunal borgen.

Marknadsandelar

Nordbanken inklusive Gata Bank har en samman- lagd marknadsandel på företagsmarknaden om ca 25 procent. Andelarna avseende betalningsflöden och provisioner är något lägre än för in- och utlå- ning.

Nordbankskoncernens andelar, företag

1993-

PROCENT IN KL GB 1 993'

Inlåning SEK+valuta 29,6 24,9 Utlåning SEK+valuta 21 ,6 17,2

• Andelarna inkluderar utlåning till Securum

1992°

24,4 19,6

•• Andelama inkluderar utlåning till Securum och Retriva Källa: SCB

**

1991

22,8

19,7

NORDDANKEN

N3

RESULTAT

Den rekonstruktion som genomfördes 1992 återför- de Nordbankskoncernen till lönsamhet. Rekon- struktionen innebar bl a att ca två tredjedelar av de riskklassificerade företagskrediterna lyftes ur kon- cernen när Securum överfördes till staten vid in- gången av 1993. Därmed begränsades kreditförlust- erna liksom ränteförlusterna på osäkra fordringar . Den sjunkande räntenivån 1993 verkade i samma riktning och gav betydande kursvinster ur obliga- tionsportföljen som kompenserade tillkommande kostnader avseende Securum. Placeringsmarginalen steg med 0,7 procentenheter ti113,0 procent. Här- utöver förbättrades resultatet genom fortsatt ratio- nalisering och kostnadsanpassning.

Resultatet före kreditförluster uppgick till 6 882 Mkr mot 2 630 Mkr under 1992. Kreditförlusterna stannade vid 4 222 Mkr (19 231) och rörelseöver- skottet uppgick därmed till 2 660 Mkr jämfört med föregående års förlust om 16 601 Mkr.

I nedanstående tabelljämförs årets utfall med ett beräknat pro forma resultat 1992 exklusive resul- tatpåverkan av Securumengagemangen. Räknat på

Nordbankskoncernens resultatutveckling

MKR 1993

Räntenetto 9.618

Provisioner, avgifter och agio 2.687

Övriga intäkter 1.568

Summa intäkter 13.873

Personalkostnader -2.177

övriga löpande omkostnader -3.964

Summa -6.141

Omstruktureringskostnader m m** -850

Summa omkostnader -6.991

Resultat före kreditförluster 6.882

Kreditförluster -4.222

Rörelseresultat 2.660

.

detta sätt ökade resultate t före kreditförluster med 31 procent. Kreditförlusterna var praktiskt taget -~oförändrade men drygt en fjärdedel avsåg slutreg-/{.._

le ring av engagemang som tidigare överförts till ti

Securum. l

Rörelseresultat

MIWARDER KRONOR

10

FORANDRING FRÅN 1992 . ..• _P.RO FORMA _

MKR o/o

-282 -3

753 39

939 150

1. 410 11

162 7

433 10

595 9

-372 -78

223 3

1.633 31

9 1. 642

1992

-- -- - - REDÖViSAT PRO FORMA• UTFALL

9.900 7.064

1.934 2.303

629 629

12.463 9.996

-2 .339 - 2.390

-4 .397 -4.498

-6.736 -6.888

-478 -478

-7.214 -7.366

5.249 2.630

-4.231 -19.231 1.018 -16.601

•• 1993: Bl a .omstruktureringskostnader (nedskrivning goodwill) l samband med forvärvet av Gota Bank.

1992: Inklusive kostnader för nedskrivning av aktier och fastigheter

RESULTAT

I7

Intäkter

Jämfört med pro forma utfallet 1992 sjönk räntenet- tot med 3 procent, vilket avspeglade en minskad aftarsvolym. Utlåningen sjönk, sett i genomsnitt över året, med 3 procent. Räntenedgången hade en posi- tiv inverkan på räntenettot bl a genom att finansie- ringskostnaderna för den stora obligationsportföljen reducerades. Vidare var tillflödet av problemkredi- ter förhållandevis begränsat. Den samlade belast- ningen på räntenettot av osäkra fordringar och ränte- eftergifter beräknas till 800 Mkr under året.

, Provisionsintäkter och valutaagio uppgick sam- manlagt till 2 687 Mkr under året, en ökning med 39 procent. Det var främst provisionsintäkterna- speciellt fondprovisionerna-som ökade. Valuta- agiot låg i stort sett kvar på fjolårets nivå. Utveck- lingen påverkades även i år positivt av oron på valu- tamarknaderna.

Den kraftiga ökningen av posten övriga intäk- ter avspeglar främst kursvinster som realiserats ge- nom försäljningar av fastförräntade värdepapper förvärvade under tidigare högränteperioder. Försälj-

ningarna ur den svenska investmentportföljen ägde huvudsakligen rum under andra kvartalet och med- förde vinster på i storleksordningen l 350 Mkr.

Senare under året uppkom en del förluster på grund av att vissa värdepappersinnehav i udändsk valuta överfördes till tradingportföljen och därmed mark- nadsvärderades över rörelseresultatet. I resultaträk- ningen redovisas obligationsvinsterna netto till941 Mkr efter en nedskrivning om 280 Mkr beroende på ändrad redovisningsprincip rörande periodise- ring av över-/ underkurser för obligationer.

/K-tal

2,5 . , . - - - .

2,0 ^{FORE F0RLUSTER}

EFTER FORLUITI!fll

1,5

1 ,O

0 ,5

o

Reducerad omkostnadsnivå

Under 1993 minskade de löpande omkostnaderna med 9 procent efter att under tre år i rad ha legat i det närmaste oförändrade. Personalkostnaderna sjönk med 7 procent till 2 177 Mkr. Omfattningen

RESULT/t.T

av det pågående rationaliseringsarbetet framgår än tydligare om personalkostnaderna redovisas exklu- sive Carnegie-gyuppen, som har en betydande andel udandsbaserad verksamhet med påföljande deprecie- ringseffekt på lönekostnaderna och som dessutom i viss utsträckning tillämpar resultatrelaterade löner.

Räknat på detta sätt sjönk personalkostnaderna med 15 procent under 1993; antalet anställda reducera- des under 1992 och 1993 med ca 400 respektive l 000 tjänster. Övriga löpande omkostnader sjönk med 10 procent till 3 964 Mkr.

Utöver ovanstående omkostnader belastades resultatet med omstruktureringskostnader om 850 Mkr. Dessa avsåg huvudsakligen kostnader i sam- band med förvärvet av Gata Bank.

Kreditförluster

Koncernens kreditförluster uppgick till 4 222 Mkr mot 4 231 Mkr enligt pro forma redovisningen för 1992. Av årets förluster utgjorde 2 552 Mkr reserve- ringar för befarade förluster inklusive länderrisker och l 936 Mkr konstaterade, ej tidigare reserverade

Kreditförlusteru

MKR 1993 19!12

Konstaterade, ej tidigare

reserverade förluster - 1.936 - 2.900

Återvinningar 266 139

Nedskrivning för

befarade förluster -2.391 - 16.450

- 4.061 - 19.21 1 Nettokostnad länderrisker - 161 -20 Summa kreditför1uster -4.222 -19.231 (Pro forma exkl Securum-engagemang - 4.231) Kreditförluster i% av utlåning och

kreditgarantier vid årets början 1,7% 7,2%

(1,6%)

Problemkrediter**

MKR ^INK.LOII EXKLGB

Oreglerade fordringar 15.881 12.228 11.100*

Reserv för befarade

förluster - 9.020 -6.289 - 5.500*

Oreglerat, netto 6.861 5.939 5.600*

Krediter med räntaeftergift 890 684 400*

Summa problemkrediter 7.751 6.623 6 .000*

Reserv i % av problemkre-

diter brutto vid årets slut 54% 49% 48 %*

• Pro forma efter överflyttning till Securum

•• Begreppsdefinitioner enligt sidan 33 respektive not 19.

/[,

förluster medan återvinningar av tidigare förluster uppgick till266 Mkr. Drygt hälften av de konsta- terade förlustema avsåg kostnader relaterade till överföringen av tillgångar och reserver till Securum vid slutet av 1992 men som konstaterades först vid den slutreglering som planenligt genomfördes under juni.

Förlustnivån, d v s kreditförluster i relation till utlåning och kreditgarantier vid årets ingång, upp- gick tilll,7 procent (1,2 procent exklusive förluster relaterade till Securum) mot 1,6 procent enligt pro forma redovisningen 1992.

Krediter till fastighets- och byggföretag svarade för 38 procent av kreditförlusterna, exklusive förlus- ter relaterade till Securum, medan övriga företags- krediter svarade för 36 procent och privatpersons- krediter för 26 procent av förlusterna.

Bortsett från slutregleringen gentemot Secu- rum uppgick antalet enskilda förluster över 50 Mkr till 3 stycken till ett sammanlagt belopp om 320 Mkr.

Engagemang avseende reserveringspliktiga län- derrisker inom utiandsportföljen uppgick till l 085 Mkr. Föreliggande reserver om 845 Mkr överstiger Finansinspektionens rekommendation.

Kreditförluster/utlån/ng

%

8

-r--- ---,

6

4

2

o

1989 1990 1991 1992 1993

Dispositioner och skatt

Redovisat resultat före skatt uppgick till 2 622 Mkr (-5 160). Hänsynstagande till upplösning av latent skatt innebar netto en skatteintäkt för koncernen om 71 Mkr. Redovisat resultat efter skatt uppgick till 2 693 Mkr.

Utdelning och slutreglering av Go ta Bank-förvärvet

Efter år av förluster och en omfattande rekonstruk- tion uppnådde Nordbanken en vinst om 2 693 Mkr.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till förväntat resultat för 1994 föreslår styrelsen att Nordbanken betalar 360 Mkr som utdelning till aktieägaren/

staten.

NORDDANKEN

NJ

I anslutning till Nordbankens förvärv av Gata Bank per den 31 december 1993lämnade Bank- stödsnämnden en garanti för att aktiekapitalet på 240 Mkr skulle vara intakt efter det att staten till- skjutit 20 000 Mkr i förlusttäckning. I bokslutet fast- ställdes förlusttäckningsbehovet slutligt till 20 231 Mkr. Nordbankens styrelse föreslår att Nordbanken avstår från anspråk gentemot aktieägaren/ staten under garantin. Skillnaden om 231 Mkr kommer att redovisas såsom utdelning.

Känslighetsanalys

Av tabellen nedan framgår hur Nordbankskoncer- nens rörelseresultat kommer att påverkas då vissa variabler ändras. Beräkningarna inkluderar Gota Bank.

FORANDRING RESULTATEFFEKT HElÅR (MKR)

Marknadsränta

(procentenhet) +1-1 ,O -1+370

Nödlidande krediter (Mkr} +/-1.000 -/+80 Placeringsmarginal

(proc entenhet) +1- 0,1 +/-400

Anställda (antal) -l + 100 +/- 45 ÖVriga kostnader

(proc ent) +1-1 ,O -/+45

Vid nuvarande struktur på batansrllkningen medför

en

En nirmare beskrivning av hur koncernen hanterar ränter/sker framgår under avsnittet Rllnteriskstyrning i balansril.knlngen.

***

RESULTAT

TILLGÅNGAR OCH FINANSIERING

Kreditportfölj

Nordbankens strategiska inriktning mot segmenten privatpersoner, mindre och medelstora företag, ett urval stora företag samt offentlig sektor avspeglas i koncernens kreditportfölj. Denna inriktning har förstärkts genom förvärvet av Gota Bank.

Utlåning och leasingfordringar (exkl utl/}ning till banker)

BELOPP l MILJARDER KRONOR

1993-12-31 1993-12·31 INKL OOTA BANK EXKL OOTA BANK

Privatpersoner 75,7 66,7

Företag 115,8 97,1

Offentlig sektor 35,7 35,4 Securu m/Retriva 40,7 28,9

Summa 267,9 228,1

Privatpersoner

1992·12·31

66,0 100,0 37,8 41,5

245,3

Utlåningen till privatpersoner var i stort sett oför- ändrad under året. En ökad efterfrågan på långfris- tigt räntebundna lån ledde till en förskjutning av utlåningen från banken till Nordbanken Hypotek.

Närmare tre fjärdedelar av utlåningen till privatper- soner utgörs av lån till bostäder.

Utlåning och leasingfordringar, privatpersoner

BELOPP l MILJARDER KRONOR

1993-12-31 1993-12-31 1992-12·01 INKL GOTA BANk EXKL GOTA BANK

Lån till bostäder 55,1 51 ,O 50,4

Lån mot andra

säkerheter 4,8 3,5 4,3

Blancolån 15,8 12,1 11,3

Summa 75,7 66,7 66,0

Företag

Med överföringen av engagemang till Securum för- ändrades strukturen i Nordbankens kreditportfölj.

Utlåningen till fastigheter och byggsektorn är dock fortfarande störst till belopp. Även utlåningen till

TILLGÅNGAR OCH FINANSIERING

sjöfartsnäringen är betydande. Förvärvet av Go ta Bank ökar andelen utlåning till parti- och detaljhandel samt industri och bidrar till en mer diversifierad portfölj.

Utlåning och leasingfordrlngar, företag (exkl utlåning till banker)

BELOPP l MIWARDER KRONOR

1993-12·31 1993-12-31

INKL GOTA BANK EXKL GOTA BANK

Fastigheter/byggbolag 40,3 36,2

Samfärdsel 18,8 17,8

Handel och service 14,3 10,0

Industri 13,8 9,4

Finans och försäkring 8,9 8,1

Övrigt 19,7 15,7

Summa 115,8 97,1

Offentlig sektor

Den offentliga sektorn, främst kommuner, kommu- nala bolag och landsting, är en viktig målgrupp för Nordbankens aflarsverksamhet. Sedan lång tid till- baka har aflarema med den offentliga sektorn varit omfattande. Förvärvet av Gota Bank tillförde endast begränsade volymer inom detta kundsegment.

Utlåning och leasingfordringar, offentlig sektor

BELOPP l MIWARDER KRONOR

1993-12·31 1993-12-31 1992-12-31 INKL OOTA BANK EXKL GOTA BANK

Kommuner inkl

kommunala bolag 31,1 30,8 33 ,2

staten

inkl statliga bolag 3,3 3 ,3 3,1

övrigt 1,3 1,3 1,5

Summa 35,7 35,4 37,8

Geografisk fördelning

Nordbanken har sedan tidigare en stark ställning i norra Sverige och i de större städerna medan mark- nadstäckningen varit svagare på mindre orter, fram- för allt i södra och västra Sverige. Förvärvet av Gota Bank bidrar till att minska denna obalans.

---

20

Regionbanksfördelad utlåning

BELOPP l MIWAROER KRONOR

1993-12-31 1993-12-31 INKL GOTA BANK EXKL GOTA BANK

Regionbank:

stockhalm 59 53

Mellansverige 38 30

Sydsverige 35 25

Västsverige 47 36

Norrland 23 23

stora företag 17 17

ÖVrigt 49 44

Summa 268 228

Risker i kreditportföljen

Nordbanken arbetar med knndansvar förlagt till kontorsrörelsen. Varje knnd tillhör ett knndansvarigt kontor med ansvar för kredit- och riskutvecklingen för kunden. Kundansvarigt kontor svarar för att eventuella kreditrisker identifieras, rapporteras och åtgärdas på ett tidigt stadium.

Ökningen av de riskklassificerade engageman- gen översteg 10 procent. En stor del av de tidigare riskklassificerade engagemangen resulterade i kreditförlus ter.

I slutet av december 1993 var krediter om sam- manlagt 40 miljarder kronor riskklassificerade, d v s 15 procent av den totala kreditvolymen före reserve- ringar. Av dessa utgjorde osäkra fordringar och kre- diter med ränteeftergifter en tredjedel. Utlåning till fastighets- och byggbolag svarade för 32 procent av

NORDDANKEN

N3

de riskklassificerade krediterna, övriga företagsen- gagemang för 59 procent och privatpersonskrediter för 9 procent.

Oreglerade privatpersonskrediter ökade under året, vilket medförde att kreditförlusterna steg med ca 25 procent. Utvecklingen under året blev dock inte så ogynnsam som befarades vid årets ingång.

Kreditförlusterna under 1994 påverkas huvudsakli- gen av räntenivån och utvecklingen på arbetsmark- naden. I Nordbanken Hypotek ökade de oreglerade krediterna i början av året för att sedan plana ut.

Ökningen av oreglerade krediter i banken hänför sig främst till blancokrediter.

Tvister

Nordbanken och Gota Bank berörs av ett antal tvis- ter och processer. De flesta av dessa är av mindre omfattning och bedöms inte på. ett nämnvärt sätt påverka koncernens ekonomiska ställning.

I böljan av 1993 stämdes Nordbanken av NPL Bygg ABs och Capinova-koncernens konkursbon.

Tvisterna gäller bl a fråga om olovlig vinstutdelning med anledning av transaktioner vidtagna på central- konto för Conata-Gruppen AB respektive Capinova- koncernen. Banken bestrider ansvar och bedömer det även här som osannolikt att processerna kom- mer att påverka bankens ekonomiska ställning.

Ränteriskstyrning av balansräkningen

Den finansiella styrningen av balansräkningen utgår från koncernstrategin. Koncernen arbetar kontinu- erligt med att tillse att tillgångar, skulder och eget

Använda begrepp

Direldavkastning

År11g avkastning på ett vardepapper utan hansyn till eventuella kursandnngar

Duration

Den genomsnittligt vagda loptlden på framt1da betal- mngsfloden uttryckt 1 antal år.

Fastfö"äntad

For en fastförrantad t1llgång eller skuld år råntan l forvag bestämd over en viss penod, t ex en utlåning 1 två år till 13 procent

FRA

"Forward Rate Agreement•. Ett avtal mellan två parter om en rantesats på en 1n- eller utlån1ng 1 framtiden, t ex en utlåning om tre månader

sex månader V1d perio- dens start stangs avtalet, differensen mellan avtalad ranta och faktisk marknadsrånta utgor resultatet.

Gap

Volymdifferensen mellan tillgångar och sl\ulder med samma rantebmdn1ngspenod

Marknadsvårde

Det pns eller den kurs som galler på en marknad,

t ex den kurs som används v1d kop och fbrsaljn1ng av en obligatlon t1ll aktuell marknadsranta

Off-balance-poster

Åtaganden utanfor balansrakn1ngen, t ex rante- swapar, terminsaffarer. FRA, opt1oner och repor Repa

"Repurchase Agreement" Avtal om forsaljmng koppla t med ett återköp på termin t1ll en bestamd ranta/kurs.

Räntajustering

Rantesats~

på en räntebärande t1 llgång, skuld eller off- balance-post, som beståms t1ll rådande marknadsränta vrd 1 forvåg faststalida rantajusteringsdatum

Ranteswap

Ett rantevaxllngsavtal dar två parter byter rantestrammar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas Terminsaffär

Köpavtal avsett att fullgöras vid en bestamd tidpunkt 1 framtiden

ett pns som faststalls når avtalet trattas

TILLGÅNGAR OCH FINANSIERJNG 21