Sida: 1
INVENTERING AV MAKROFYTER I SJÖAR
MED UNDERVATTENSROBOT – EN
JÄMFÖRELSE MED MANUELL METOD
Examensarbete i biovetenskap G2E, 30hp
Sida: 2
Sammanfattning
En omfattande miljöpåverkan på svenska hav, sjöar och vattendrag har bidragit till övergödning, nedskräpning och försurning med försämrad vattenkvalitet och livsförhållanden som följd. Till detta relaterar flera svenska miljökvalitetsmålen såsom Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning som ska bidra till en förbättrad miljö i sjöar och vattendrag. Inventering i sjöar efter makrofyter är en viktig del av denna uppföljning där inventeringen ofta utförs med manuella metoder som kan omfatta snorkling samt användande av kratta från strand eller öppen båt. I denna studie undersöks om undervattensrobotar kan bidra till en bättre och effektivare inventeringsmetod för makrofyter i sjöar än traditionellt använda metoder. Forskningsfrågan för denna studie är, går det att med undervattensrobot inventera makrofyter i sjöar och få lika bra eller bättre resultat än med traditionella inventeringsmetoder? Avsikten med arbetet är att underlätta miljöövervakning av sjöar och därigenom möjliggöra en bättre status för sjöar.
Undersökningen baseras på användningen av en fjärrstyrd undervattensrobot, en openROV Trident som kan styras utmed transekter på sjöbottnar och spela in videosekvenser som sedan utgör grund för artbedömningar av en inventerare. I delstudie 1 monterades extrakamera och lampa på undervattensroboten och testades genom att inventera kransalger. I delstudie 2 deltog författaren i uppdragsinventering från öppen båt i Eskilsäters skärgård i Vänern tillsammans med professionella inventerare. Filmsekvenser från undervattensroboten bedömdes sedan av en annan inventerare än den som var med i fält. Underlagen från de två inventeringarna jämfördes sedan för att utvärdera metoden.
Sida: 3
Abstract
An extensive environmental impact on Swedish seas, lakes and watercourses has contributed to eutrophication, littering and acidification leading to degradation of water quality. Several Swedish Environmental Quality Objectives as Living lakes and No eutrophication, are set to contribute to an improved environment of lakes and watercourses. An important part of this monitoring of lakes is the inventory of macrophytes, by manual methods such as snorkeling and use of rakes from the shore or from an open boat.
In this study the use of underwater Remote Controlled Vehicles (ROV) for underwater inventory of macrophytes in lakes is evaluated to see if it can provide better results than manual methods. The aim of this study is to improve monitoring of lakes and contribute to a better status for lakes.
In this study, an OpenROV Trident from SoFarOcean is used to follow the trajectory of transects when taking inventory of the bottom of lakes. Recorded film sequences are then assessed by a machrophyte expert. The first part of the study focused on inventory of Charophyceae using a Trident with an extra camera and lamp. In the second part of the study, the author participated in a professional inventory from an open boat in Eskilsäter Archipelago in lake Vänern. Another machrophyte expert not taking part in the field assessed film sequences from the Trident. The records from the two inventories were used to evaluate the method.
Sida: 4
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 5
Genomförande och summering av litteraturstudie ... 7
Syfte och forskningsfråga... 7
2. Metod ... 9
Tack till medverkande ... 9
Datainsamlingsmetod ... 9
Delstudie 1: Inventering av kransalger i Vallesjöar ... 11
Delstudie 2: Transektinventering av makrofyter ... 12
Delstudie 2: Transektinventering av makrofyter - Uppdatering ... 13
3. Resultat... 15
Prototypdesign ... 15
Delfråga 1: Är det möjligt att inventera makrofyter från land samt från vatten med undervattensrobot? ... 15
Delfråga 2: Hur viktig är upplösningen vid inspelning med undervattensrobot (720, 1080 samt 4k) för efterhandsidentifiering av kransalger? ... 16
Delfråga 3: Förekommer makrofyter på större djup än vad nuvarande metodik med transektinventering omfattar (7 meter)?... 18
Delfråga 4: Är sannolikheten att identifiera fler arter av makrofyter större med undervattensrobot jämfört med manuell metod? ... 18
Delfråga 5: Är sannolikheten större att identifiera enskilda arter av makrofyter med undervattensrobot jämfört med manuell metod? ... 19
Forskningsfråga: Går det att med undervattensrobot inventera makrofyter i sjöar och få lika bra eller bättre resultat än med traditionella inventeringsmetoder? ... 20
4. Diskussion ... 21
Slutsats ... 22
Projektets bidrag till samhället ... 23
Referenser ... 24
Bilagor ... 25
Bilaga A – Exempel på fältprotokoll från Eskilsäter skärgård (200708) transekt 3 ... 26
Bilaga B – Sammanställning av arter från fältprotokoll och bedömning av filmer från undervattensrobot ... 27
Sida: 5
1. Introduktion
Människans påverkan på klimatet har en mycket nära koppling till biosfären (Malhi med flera 2020) och det finns ett omfattande behov av kunskap om ekologiska förändringar när klimatförändringarna accelererar (Turner med flera 2020). Enligt WWFs Living Planet Report (2020) så har det i genomsnitt skett en 68 procentig minskning i populationerna för däggdjur, fåglar, amfibier och fiskar mellan 1970 och 2016.
Miljöpåverkan på svenska hav, sjöar och vattendrag är omfattande och de utsätts för ständig påverkan genom övergödning, nedskräpning och försurning vilket försämrar vattenkvalitet och livsförhållanden (Havs- och vattenmyndigheten, 2017). Även globalt sker en omfattande påverkan. WWF beskriver att 60% av vattendrag, sjöar och våtmarker inom EU är inte friska samt att en 83% minskning av sötvattensarter har observerats globalt sedan 1970 (WWF, 2019). Det innebär en dubbel minskning jämfört med terrestra och marina arter.
Flera av de svenska miljökvalitetsmålen såsom Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård, relaterar också till en förbättrad miljö i sjöar och vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten, 2018). Enligt en rapport från myndigheten 2019 så kommer dessa miljökvalitetsmål inte kommer att nås till 2020. Tillståndet i miljön är i många fall långt ifrån det som beskrivs i målen men det finns också positiva trender och pågående åtgärdsarbetet är viktigt. Tiden för återhämtning i miljön är dock lång så det tar tid innan större förbättringar i miljötillståndet syns, dagens åtgärdstakt räcker inte heller utan behöver öka (Havs- och vattenmyndigheten, 2019).
Ett viktigt område för bedömningen av tillstånden i sjöar och vattendrag är miljöövervakning och inventering av sjöar och vattendrag. Användningen av undervattensrobotar för miljöövervakning och inventering i sjöar och hav är ingen ny företeelse men den gjorda litteratursökningen visar att vanligast är inventering och övervakning av marina miljöer och då företrädelsevis fauna. Även vid inventering i sjöar och vattendrag är fauna vanligast fokus. Till exempel Foster, Hosack, Hill, Barrett och Lucieer (2014) beskriver olika strategier för hur undersökningar kan planeras med hjälp av Autonomous Underwater Vehicles (AUV). Även Parry med flera (2003) använde undervattensrobotar för att undersöka den spatiala strukturen (utbredningen) av megafauna genom att analysera tagna bilder.
Andaloro med flera (2012) jämförde inventering av fiskar med undervattensrobotar och manuell undervattensinventering av dykare, och kom fram till att robotmetoden underskattade antalet fiskarter samt deras förekomster. Detta tillskrevs begränsningar i teknik såsom linsvinkel och resolution. I en mer nutida studie av Whitt med flera (2020) ges en framtidsvision för hur autonom havsövervakning skulle kunna ske med framtida system som behöver bli billigare, mer modulära, mer kapabla och lättare att använda. Utvecklingen skulle behöva gå mot nya plattformar, mer kompakta och mindre energikrävande med bättre sensorförmåga för att utvidga tillämpningen av autonoma observationer. Fjärrstyrda undervattensrobotar (ROV) beskrivs som att de underlätta observationer i krävande miljöer men kräver fortfarande dyra plattformar och mänsklig närvaro. Detta begränsar deras användning till korta insatser samt gynnsamma väderförhållanden. I studien som ligger till grund för denna rapport så kommer en förhållandevis billig undervattensrobot att användas (ca 40 000 kr), denna Open-ROV/Trident utvecklas också i en open-source miljö för att möjliggöra en snabbare och billigare utveckling (SoFarOcean, 2020).
Sida: 6 ytgående farkoster, Autonomous Surface Vehicles (ASV), undervattensfarkoster, Autonomous Underwater Vehicles samt obemannade flygande farkoster, Unmanned Vehicle Systems.
För denna studie så är endast en kategori relevant, som utvecklat från Verfuss med flera (2019) kan benämnas som obemannade undervattensfarkoster (Unmanned Underwater Vehicle, UUV) som i detta arbete också används synonymt med undervattensrobot. Även benämningen undervattensrobot kan vara tvetydig, där det engelska begreppet Autonomous Underwater Vehicle syftar till en form av självkörningsförmåga, medan helt distansstyrda farkoster ofta betecknas som Remotely Operated Vehicles (ROVs). Det gör till exempel Raoult med flera (2020) som utfört en studie för att utvärdera möjligheterna att ersätta snorkling i vanliga inventeringar på grunda vatten med en mini-ROV. I studien så utvärderades dess förmåga att inventera fiskpopulationer genom att jämföra resultat som producerades med hjälp av mini-ROVn med resultat från den traditionella metoden snorkling. Jämförelsen gjordes för två av de vanliga marina videobaserade undersökningarna: visuell undervattensbedömning av diversitet och frekvens av fisk, samt att observera och följa beteenden. Resultaten för båda undersökningarna visade att grupper som observerats med mini-ROVn inte kunde skiljas från grupper som observerats av snorklare. Däremot så hade mini-ROVn upptäckt signifikant fler fiskar (39% högre förekomst) och en mer omfattande diversitet (24% högre).
Även studien av Verfuss med flera (2019) fokuserades på undervattensfauna genom litteraturstudien över obemannade farkoster för upptäckt och övervakning av marin fauna. Övervakningen omfattar generell artövervakning, övervakning för mildrande åtgärder (mitigation monitoring) samt specifik artövervakning (Focal animal monitoring) med fokus på effekten av antropogeniska ljudföroreningar. Översikten omfattar obemannade farkoster för industriell tillämpning, men som lämpar sig för marina biologiska tillämpningar. Deras studie visar att obemannade system och farkoster är realistiska alternativ till traditionella inventeringsmetoder för marin fauna. Fördelarna omfattar längre effektiv tid för inventering, förbättrad säkerhet, förbättrad upprepningsbarhet och sänkta operativa kostnader. Val av sensorer samt plattform/farkost är kritiska för vilken typ av art och dess beteende som man vill övervaka.
Avseende metodstudier för datainsamling i vatten så genomförde Birk med flera (2012) en enkätbaserad studie och en närmast komplett sammanställning av biologiska datainsamlingsmetoder för Europas akvatiska system i relation till EUs Vattendirektiv. Metoderna är inte mindre än 300 stycken och dessa beskrivs huvudsakligen utifrån vad metoden täcker, hur stickprov tas (sampling), den taxonomiska resolutionen, biologiskt fokus (biological metric selection) som taxonomi eller inslag av ekologiskt/kontextinslag, hot samt satta avgränsningar med metoderna. Makrofyter omfattade 11% av dessa medan den största gruppen om 27% avsåg bottenlevande ryggradslösa arter.
Sida: 7 under sommaren 2020. Transekter är oftast fördefinierade och samma transekter följs upp med flera års intervall.
Inga vetenskapliga artiklar som handlar specifikt om inventering av flora i sötvatten gick att hitta i litteraturstudien för detta arbete annat än översiktsstudien av Birk med flera (2012) med sammanställning av biologiska datainsamlingsmetoder. Däremot fanns flera studier om florans funktion. Flora i sötvatten såsom makrofyter i sjöar fyller många funktioner i akvatiska ekosystem och är väsentliga för att upprätthålla kvaliteten i dessa miljöer (Ferreira, Hassemer, & Trevisan, 2017). Att följa upp makrofyter ger bland annat en bild av en sjös näringsstatus då olika arter har olika miljökrav, vilket möjliggör upptäckt av hotbilder såsom ökad tillförsel av näringsämnen (Havs och vattenmyndigheten, 2015). Resultaten kan också användas till att bedöma och klassa ekologisk status i sjöar (Penning med flera, 2008).
Övervakning och inventering av makrofyter i sjöar är till viss del standardiserad och en det finns en inventeringsstandard, eller undersökningstyp, som används i Sverige. Havs och vattenmyndigheten (2015), beskriver att målet med undersökningen/inventeringen är att uppnå en i det närmaste fullständig artlista med kvantitativa uppgifter för varje art med en frekvensfördelning. Metoden omfattar bland annat att bedöma artförekomster till antal och frekvens utmed förbestämda transekter i sjöar (Havs och vattenmyndigheten, 2015 och Vätternvårdsförbundet, 2018). Dessa transekter kan sedan följas upp periodiskt och bedömningen görs manuellt genom snorkling samt insamling med hjälp av räfsa. Bedömningen av arter kan ske genom visuell bedömning, doft, hantering samt artprov för senare bedömning i labb (Vätternvårdsförbundet 2018, samt personlig kommunikation Ann Bertilsson).
Genomförande och summering av litteraturstudie
Enligt den genomförda litteratursökningen finns inte någon studie där undervattensrobotar har använts för att inventera makrofyter i sjöar. Litteraturgenomgången omfattar cirka 200 sökträffar med fokus på kombinationer av och synonymer till undervattensrobotar och inventering av makrofyter i marina och sötvattens-miljöer. Sökning gjordes i databaserna Web-of-Science (via Högskolan i Skövdes bibliotek) samt Google Scholar (en metasökmotor/databas) för perioden 1998 - 2020. En så kallad snowball-metod har använts för att uppnå en bred sökning med alternativa sökord och kombinationer där allra minst 25 sökträffar gåtts igenom för varje kombination eller tills mättnad uppnåtts (inga nya för temat relevanta träffar hittas). Vad som avgör relevansen var i huvudsak att artikeln skulle ha ett visst fokus på biovetenskap/biologi, till exempel hade många sökträffar ett rent tekniskt fokus eller handlade om Unmanned Aerial Vehicles (UAV). Majoriteten av relevanta publikationer avseende undervattensrobotar har genomförts efter 2016. Även om det primära inriktningen för denna studie är makrofyter i sötvattensmiljöer så har marina miljöer och studier av vattenfauna inkluderats i sökningarna för att nå en större substans i litteraturgenomgången. Dessutom är inventeringsmetodik och utrustning i många fall överförbar.
Syfte och forskningsfråga
Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om och möjligheten för att genom användning av undervattensrobotar uppnå en bättre och effektivare, alternativt kompletterande, inventeringsmetod för makrofyter i sjöar än traditionellt använda metoder. Avsikten med detta syfte är att underlätta miljöövervakning av sjöar och därigenom möjliggöra en bättre status för sjöar.
Forskningsfråga:
Sida: 8 Delfråga 1: Är det möjligt att inventera makrofyter från land samt från vatten med
undervattensrobot?
Delfråga 2: Hur viktig är upplösningen vid inspelning med undervattensrobot (720, 1080 samt 4k) för efterhandsidentifiering av kransalger?
Delfråga 3: Förekommer makrofyter på större djup än vad nuvarande metodik med transektinventering omfattar (7 meter)?
Delfråga 4: Är sannolikheten att identifiera fler arter av makrofyter större med undervattensrobot jämfört med manuell metod?
Sida: 9
2. Metod
Studien sker i samarbete med vattenavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland samt miljökonsultföretaget Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Länsstyrelsen tillhandahåller en undervattensrobot av typen OpenRov Trident samt kringutrustning såsom GoPro-kamera Hero 7 Black, kamerahus för djupvattenfotografering samt två extralampor. Örnborg och Kyrkander står för expertis avseende inventering och kunnande om makrofyter samt låter författaren till studien delta i inventeringsuppdrag.
Tack till medverkande
Ett stort tack riktas till miljökonsultföretaget Örnborg & Kyrkander Miljö AB för deras medverkan i denna studie, specifikt Tove Lawenius, Ann Bertilsson, Tina Kyrkander och Jonas Örnborg. Ett stort tack också till Jonas Andersson och Länsstyrelsen Västra Götaland, vattenavdelningen för medverkan och lån av utrustningen Ett stort tack också till handledarna vid Högskolan i Skövde Sofia Berg och Jenny Lennartsson.
Datainsamlingsmetod
De metoder som normalt används för inventering av makrofyter i sjöar är huvudsakligen snorkling, dykning och krattning i eller utan kombination med båt, enligt ”Undersökningstyp: Makrofyter i sjöar”, utgiven av Havs- och vattenmyndigheten (2015). För denna studie används de manuella metoderna snorkling och krattning.
Detta avsnitt är uppdelat efter de två delstudierna som ska genomföras, delstudie ett ”Fältinventering av kransalger i Vallesjöar” är inriktad på delfråga ett och två, och delstudie ”Transektinventering” är inriktad på delfråga 3, 4 samt 5.
Tabell 1. Delstudiernas huvudsakliga koppling till delfrågorna.
Delstudie Delfråga
1. Fältinventering av kransalger i Vallesjöar
1: Är det möjligt att inventera makrofyter från land samt från vatten med undervattensrobot?
2: Hur viktig är upplösningen vid inspelning med undervattensrobot (720, 1080 samt 4k) för efterhandsidentifiering av kransalger?
2. Transektinventering av makrofyter
3: Förekommer makrofyter på större djup än vad nuvarande metodik med transektinventering omfattar (7 meter)?
4: Är sannolikheten att identifiera fler arter av makrofyter större med undervattensrobot jämfört med manuell metod?
5: Är sannolikheten större att identifiera enskilda arter av makrofyter med undervattensrobot jämfört med manuell metod?
Grundutrustning för båda delstudierna
Sida: 10 Figur 1. Undervattenroboten Trident från SoFarOcean. Roboten är en Remotely Operated Vehicle, ROV. I
grundutförandet ingår en inbyggd kamera som kan filma i upplösning 720 samt 1080 samt har sex LED-lampor för belysning. Tridenten styrs med en smartplatteliknande kontrollenhet (se högra bilden) via wifi till en wifi-enhet som är kopplad via en styrlina (se mittenbilden) till Tridenten.
Kompletterande utrustning som monteras på Tridenten är en videokamera GoPro Hero 7 black som klarar 4k-resolution samt två extralampor för belysning av sjöbotten. Även flytkroppar (tillskurna ur cellplast) används för balansering av Tridenten för att kompensera för den extra lasten.
Extrautrustning för delstudie 1
Undervattensroboten konfigurerad med GoPro-kamera utan djupvattenhus samt med en extralampa (figur 2).
Kajak för inventering av kransalger som komplement till inventering från land (figur 2).
Figur 2. Trident med utrustning sedd från undersidan, GoPro-kamera samt extra lampa. Den högra bilden
visar en kajak med trumman för kontrollina på fördäck och Tridenten på akterdäck.
Extrautrustning för delstudie 2
Mindre öppen båt, Linder 410, för tre personer samt inventeringsutrustning för vanlig manuell metod (GPS, ekolod, bensinmotor, elmotor och kratta).
Sida: 11
Delstudie 1: Inventering av kransalger i Vallesjöar
I första delen av delstudie 1 sker prototypdesign och testning av undervattensroboten medan andra delen handlar om fältinventering av kransalger i flera Vallesjöar för att testa metoden. Syftet med delstudien är att skapa förtrogenhet i att använda en undervattensrobot, utvärdera utrustningen och metodiken samt att hantera data och göra bedömning av arter. Delstudien syftar även till att bedöma behov av kringutrustning och utveckling av procedurer (till exempel före och efter fältbesök) och till viss del utveckling av inventeringsmetoden för att fungera tillsammans med undervattensroboten.
Prototypdesign omfattar fästelement för fastsättning av GoProkamera, extraljus och flytkropp på Tridenten så att den går att återställa helt. Testningen syftar till säkerställa att undervattensroboten har: neutralt läge i vatten, lätt positiv flytkraft, kan köras utmed raka linjer samt är allmänt manövrerbar (dykning, stigning och svängar). Därtill behöver kringutrustningen fungera som avsett. All testning sker i Flämsjön i Skara kommun från brygga. Utmaningar utöver den mekaniska designen är mjukvaror, och kameraformat så att alla olika resolutioner (720, 1080 samt 4k) vid filmning går att överföra samt återge utan specialutrustning. Formatet 4k kräver hårdvara som finns på vissa nya datorer (ca 1 år gamla). Design och testning genomfördes under perioden 22 – 30 april med tre tester vid Flämslätts badplats.
Fältinventeringen utgår från en studie som genomfördes 2006 av Tina Kyrkander på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland, där kransalger studerades i de flesta sjöarna i Valle (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2007). Utifrån den studien upprepas inventering av vissa lokaler som väljs baserat på förekomst av kransalger (riklighet och artantal), olika siktförhållanden, samt åtkomlighet från land. Avsikten är att uppnå en variation i inventeringsförhållanden. Tabell 2 visar genomförda körningar med undervattensroboten. Gjorda inspelningar bedöms sedan av Tina Kyrkander för att få fram vilka enskilda arter som kan identifieras.
Tabell 2. Sjöar valda för inventering av kransalger. Informationen baseras på en studie genomförd 2006 (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2007). Endast vissa lokaler av studien av dessa sjöar kommer att upprepas och då med hjälp av undervattensrobot och visuell bedömning.
Utvalda sjöar Siktdjup Primärt inventeringssätt Förekomst av kransalger 2006, manuell inventering Kappsäcken 5 meter Snorkling Rikligt utmed större delen av
sjön, fem arter
Officershatten 4 meter Snorkling Förekommer allmänt på ett par meters djup, fyra arter Trädgårdsjön 3,3 meter Snorkling Mycket sparsamt, i liten del av
sjö, en art
Ormsjön 2,5 meter Krattning pga dålig sikt Mycket sparsamt i liten del av sjön, tre arter
Sida: 12
Delstudie 2: Transektinventering av makrofyter
Datainsamlingen som jämförelsen av metoder i denna delstudie baseras på kommer att samlas in parallellt där manuell metod används samtidigt med undervattensrobot. Den insamlade datan ligger till grund för en jämförelse mellan de två metoderna med parat T-test med dubbelsidigt intervall.
Datainsamlingen sker under en inventering som ska genomföras i år och detta samtidigt med denna studie. Två inventerare från Örnborg Kyrkander samt författaren till denna studie planerar en gemensam inventering vid två lokaler med totalt 15 transekter i Vättern (figur 3). Lokalerna som ska inventeras under juni är Trånghalla och Bymarken. Inventering sker enligt ”Undersökningstyp: Makrofyter i sjöar”, utgiven av Havs- och vattenmyndigheten (2015). Följande information baseras på den publikationen i kombination med personlig kommunikation med Tove Lawenius och Ann Bertilsson vid Örnborg och Kyrkander. Transekterna har en start och slutpunkt och inventeringen sker utmed transekten, antingen genom snorkling eller genom att dra med kratta på botten. För båda metoderna så används en ruta, fysisk eller ”tänkt”, inom vilken alla makrofyter bedöms. Makrofyter som upptäcks visuellt inom dessa rutor vid specifika djup (var tjugonde cm) med start vid 0-nivån, det vill säga vattenbrynet, noteras i ett fältprotokoll. Ett exempel på ifyllt fältprotokoll finns i bilaga A. Noteringar görs, i detta fall av båtföraren, medan inventeraren befinner sig i vattnet. Om förhållandena inte lämpar sig för snorkling kan kratta användas, som dras utmed botten i motsvarande intervall som vid snorkling, och de makrofyter som följer med upp artbestäms. Om tveksamheter finns vid någon av metoderna så kan artprov tas för bedömning i labb med hjälp av stereolupp. Vissa makrofyter bedöms också efter sin doft. Ifall bottenkurvan utmed transekten är relativt platt (det är inte möjligt att få olika djupmätningar över ca 10 meter) så övergår man till att bedöma botten utmed vissa längdintervall.
Körning med undervattensroboten och filmning av botten ska ske på ett så likartat sätt som möjligt till den manuella metoden. Avsikten är att köra samma sträcka och att bedömning ska ske i liknande rutor och/eller liknande intervall som för den manuella metoden. Robotföraren kommer att sitta i båten tillsammans med båtföraren och emellanåt också med inventeraren (vid krattning).
Sida: 13 Figur 3. Planerade lokaler för inventering.Transekter i blått för lokalen Trånghalla samt rött för lokalen Bymarken i Vättern strax nordväst om Jönköping
(Lantmäteriet webbkarta, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB)
Delstudie 2: Transektinventering av makrofyter - Uppdatering
Av vädermässiga anledningar gick inte inventering att genomföras i Vättern där dessa djup förekommer, även om två veckor i juni avsattes under planeringen. En ny plan för inventering innebär att lokaler i Vänern kommer att besökas där maxdjupet för aktuella transekter är 2,6 meter. Därför kan inte delfråga 3 besvaras. Här beskrivs den planerade inventeringen i Vänern, Eskilsäter skärgård (figur 4).
Sida: 14 Figur 4. Lokal för genomförd inventering, kartan visar en del av Eskilsäter skärgård, transekterna 1 till 5
Sida: 15
3. Resultat
Här redovisas resultatet för denna studie, först resultatet av prototypdesign som första delen av delstudie 1, sedan är strukturen utefter på de fem delfrågorna samt avslutningsvis svaret på forskningsfrågan.
Prototypdesign
Första delen av delstudie 1 handlade om prototypdesign för extrautrustning GoPro-kamera, extraljus och flytkropp på Tridenten. Resultatet blev att Tridenten uppnår neutralt läge i vatten, lätt positiv flytkraft, kan köras rakt med mindre svängtendenser. Den är allmänt manövrerbar (dykning, stigning och svängar). Kringutrustningen fungerar som avsett. Tridentens inbyggda kamera spelar in i antingen 720-resolution samt 1080, GoPro-kameran kan spela in i 1080 samt 4k. Uppspelning av 4k-film får ske direkt från kamera och spelas upp på separat skärm.
Delfråga 1: Är det möjligt att inventera makrofyter från land samt från vatten med
undervattensrobot?
Delfrågan besvaras i denna sektion baserat på delstudie ett samt delstudie två. Från inventering av kransalger i Vallesjöar, 20-05-06 och 20-05-07 framgick att det var fullt möjligt att genomföra körningar och göra inspelningar med undervattensrobot från land samt från kajak (tabell 3 och figur 2 – 3). Också baserat på inventeringen av makrofyter vid Eskilsäter från öppen båt 20-07-08 så är svaret på delfråga 1: Ja det är möjligt.
Tabell 3. Sjöar inventerade för kransalger vid fältbesök 6 och 7 maj 2020, med hjälp av undervattensrobot. Vid körningar med undervattensroboten gjordes omväxlande inspelningar med 720, 1080, samt 4k resolution.
Utvalda sjöar Siktdjup Utgångspunkt Åtkomlighet från land
Väder
Kappsäcken 5 meter Körning från brygga God Soligt Officershatten 4 meter Körning från strand Medel Soligt Ormsjön 2,5 meter Försök från strand Dålig på grund av
tunn vassvegetation
Halvmulet
Trädgårdsjön 3,3 meter Körning från strand God Soligt Husgärdessjön > 4 meter Körning från kajak
sjösidan nära vassrugg
Dålig, kraftig vassvegetation
Sida: 16
Delfråga 2: Hur viktig är upplösningen vid inspelning med undervattensrobot (720,
1080 samt 4k) för efterhandsidentifiering av kransalger?
Den samlade bedömningen av inspelningarna (tabell 3 och figur 5 – 7), gjord av Tina Kyrkander, är att underlaget oavsett resolution inte räcker för en rimligt säker bedömning av olika kransalgsarter, det framgår bara att det är kransalger. Under delstudie 2 begränsades fältinventeringen med öppen båt och professionella inventerare till en dag av vädermässiga anledningar. Fokus var då att få in inspelningar från alla transekter varför inspelningar med olika upplösningar inte hanns med. Därför bidrar inte delstudie 2 till att besvara frågan.
Svaret på delfråga 2 är: Upplösningen är förhållandevis viktig för en säker artbedömning av kransalger, men ingen av de undersökta resolutionerna är tillräcklig.
Figur 5. Kransalger filmade med Tridentens inbyggda kamera, resolution 1080. Inlagt i bilden syns uppe
Sida: 17 Figur 6. Undervattensbild filmad med GoPro-kameran, resolution 4k. Bilden visar nedfallna träd och
grenar i vattnet med påväxt. Bilden är representativ för de bästa filmerna, med något sämre siktdjup än de bästa förhållandena.
Sida: 18
Delfråga 3: Förekommer makrofyter på större djup än vad nuvarande metodik med
transektinventering omfattar (7 meter)?
Av vädermässiga anledningar gick inte inventering att genomföra i Vättern där dessa djup förekommer, även om två veckor i juni avsattes under planeringen. Fältinventering utfördes istället i Vänern där maxdjupet för de undersökta transekterna var 2,6 meter. Därför kan delfråga 3 inte besvaras i denna studie.
Delfråga 4: Är sannolikheten att identifiera fler arter av makrofyter större med
undervattensrobot jämfört med manuell metod?
Efter delstudie 1 genomfördes en modifiering av Tridenten. Ett kamerahus för djupvattenfotografering monterades (enbart kameran klarar ner till tio meters djup medan kameran i djupvattenhuset klarar 100 meter) samt två extralampor istället för en som den första versionen hade. Med ny flytkropp (på grund av större vikt) så upprepades manövertest och allt fungerade som förväntat. Däremot blev det aldrig aktuellt med dykning på större djup än tio meter, men den senare konfigureringen användes under inventeringen i Eskilsäter i Vänern som utgör underlag till att besvara delfråga 4 och 5. En sammanställning från fältprotokollen för den manuella inventeringen av antalet funna arter för den manuella metoden samt från bedömningen av inspelningarna finns i bilaga B.
Jämförelsen mellan metoderna visar att med ett parat T-test blir p-värdet 0,225 för ett 95% konfidensintervall, det vill säga det finns ingen signifikant skillnad mellan metoderna, se tabell 4. Tabell 4. Antalet arter som upptäcktes med de två metoderna över de fem transekterna, se Bilaga B: sammanställningen från fältprotokollen av antalet funna arter för den manuella metoden samt för inspelningarna. Ett parat T-test med dubbelsidigt intervall ger p-värde 0,225.
Transekt Manuell metod Undervattensrobotmetod
1 18 12
2 16 12
3 17 4
4 12 17
5 10 11
Poängteras bör att med den manuella metoden kan noggrannare bedömningar göras av flera arter och att för vissa arter fanns en grad av osäkerhet vid bedömning av filmerna från undervattensroboten. Vissa stora skillnader framgår i tabell 4, där till exempel transekt 3 gav 17 arter för manuell metod och 4 för undervattensrobotmetoden. Omvänt fanns vid transekt 4, 17 arter för undervattensrobotmetoden och 12 för manuell metod. Av visst intresse är att metoderna med andra ord inte går att signifikant skilja åt med avseende på att någon metod ger påtagligt färre artfynd.
Sida: 19
Delfråga 5: Är sannolikheten större att identifiera enskilda arter av makrofyter
med undervattensrobot jämfört med manuell metod?
Totalt bedömdes 27 olika arter av makrofyter, se bilaga C. Några andra viktiga förutsättningar för jämförelsen är att:
Noll-nivån, det vill säga vattenbrynet, tas inte med eftersom undervattensroboten endast filmade under vatten
med manuell metod kan artbestämning ske till större detaljnivå
en större osäkerhet fanns för flera av arterna vid undervattensrobotobservationer, bland annat på grund av påväxt på makrofyterna, denna kan rensas för hand vid manuell metod
manuell metod omfattar också insamling av artprov för senare bestämning i labb vilket ger större noggrannhet, detta inkluderas inte i denna jämförelse
vissa transekter har stor påverkan på resultatet, som kan bero på skillnader i omständigheter vid inventering
Tabell 5. Totala antalet artobservationer för de två metoderna jämförs för varje art. Ett parat T-test med dubbelsidigt intervall för varje art visar om sannolikheten är större att hitta vissa arter med en av metoderna. P-värdet visas för varje art.
Artlista Manuell U-robot
Parat
t-test Kommentar
Braxengräs 8 24 0,121 U-robot hittar 3x fler
Gäddnate 0 1 0,347 Manuell hittar ej
Gräsnate 1 1 1,000
Gropnate 6 2 0,291 Manuell hittar 3x fler
Gul näckros 9 6 0,488 Manuell hittar 1/3 fler
Hårslinga 13 18 0,694
Krusnate 0 1 0,347 Manuell hittar ej
Långnate 0 5 0,347 Manuell hittar ej
Löktåg 0 1 0,347 Manuell hittar ej
Möja 4 6 0,580 50% mer u-robot
Nålsäv 5 11 0,141 U-robot hittar ≈2 x fler
Slinken (släkte) 7 8 0,789
Starrar (släkte) 6 0 0,172 U-robot hittar ej Sträfsen (släkte) 20 2 0,119 Manuell hittar 3x fler Notblomster 10 15 0,423 U-robot hittar 1/2x fler
Pilblad 4 2 0,397 Manuell hittar 1/2x fler
Ryltåg 1 0 0,347 U-robot hittar ej
Stor igelknopp 1 0 0,347 U-robot hittar ej
Strandpryl 13 32 0,128 U-robot hittar ≈60% fler Strandranunkel 4 0 0,141 U-robot hittar ej
Svalting 1 0 0,347 U-robot hittar ej
Sylört 2 0 0,347 U-robot hittar ej
Säv 6 0 0,074 U-robot hittar ej
Vattenpest 6 9 0,453 U-robot hittar 1/3 fler
Vass 19 0 0,002 U-robot hittar ej
Vit näckros 3 0 0,040 U-robot hittar ej
Sida: 20 Fyra av arterna observerades bara med undervattensrobotmetoden medan nio arter endast observerades med manuell metod, se tabell 5. Signifikanta P-värden för ett 95% konfidensintervall finns för två av arterna, vass (p=0,002) och vit näckros (p=0,04). Dock så kan det konstateras sedan delstudie 1 att undervattensroboten inte kan köras i vass. Sedan är antalet observationer för vit näckros endast tre vilket utgör ett litet underlag. På liknande sätt så observeras flera av arterna endast en gång, till exempel gäddnate, krusnate, löktåg, ryltåg, stor igelknopp och svalting vilket lämnar stort utrymme åt slumpen. Bortses ifrån dessa så framgår att nio arter upptäcktes fler gånger med undervattensrobotmetoden och tio arter upptäcktes fler gånger med den manuella metod medan en art upptäcktes lika. Av 27 arter så visar jämförelsen ett p-värde mellan 0,11- 0,13 för tre av arterna till olika metoders fördel. Det kan antyda att den metoden upptäcker dessa arter bättre, dock behövs mer utvärdering också över fler transekter för att bättre kunna svara på den frågan. De tre arterna är braxengräs (p=0,121 u-robot upptäcker 3 gånger så många), strandpryl (p=0,128 u-robot upptäcker ca 60% så många) samt släktet sträfsen (p=0,112, manuell upptäcker tio gånger så många).
Svaret på delfråga 5 är: Utöver arten vass visar denna studie inte på några signifikanta skillnader för att någon metod är mer sannolik att hitta enskilda makrofytarter.
Forskningsfråga: Går det att med undervattensrobot inventera makrofyter i sjöar
och få lika bra eller bättre resultat än med traditionella inventeringsmetoder?
Baserat på denna studie är det sammanfattande svaret på denna fråga ett tveklöst nej, eftersträvas samma detalj i bedömning av taxa, till största delen till enskild art så har den manuella metoden uppenbara fördelar. Dessa kan avse att kunna ta bort påväxt på makrofyter vid bedömning, kunna samla in artprov för senare labbedömning (även om detta inslag inte inkluderades för resultat på fråga 5), eller att kunna följa transekter genom vass.
Sida: 21
4. Diskussion
Denna sektion inleds utifrån de fem problemfrågorna, sedan forskningsfrågan för att avslutas med en slutsats och förslag till framtida forskning.
Möjligheterna att inventera makrofyter från land och vatten är tydligt besvarade där ett av de påtagliga hindren som upptäcktes var vassbeväxning. Den mer gångbara metoden att inventera från vatten är öppen båt snarare än kajak då behovet av att manövrera två farkoster samt hantera en mängd utrustning underlättas i en öppen båt med två förare. Väderförhållanden framstår som mer begränsande för undervattensrobotmetoden än för manuell metod. Den första dagens transektinventering i Vänern (200707) fick utgå från denna studie då det var nästan omöjligt att manövrera undervattensroboten på grund av vågor och vind från öppet vatten som ledde till avdrift för båten. Då vi var tre personer kunde den manuella inventeringen genomföras. Baserat på dessa erfarenheter framstod undervattensroboten som mer känslig för väderförhållanden, å andra sidan så testades inte inventering med enbart fokus på roboten utan i kombination med snorklande inventerare.
Avseende vikten av upplösningen (eller resolutionen) vid filmning, så framkom inte några signifikanta resultat. Trots det kan studien erbjuda vissa insikter och dessa är att filmning i sötvattensjöar i Sverige ofta är förknippat med korta eller väldigt korta siktdjup. Under studien i Vänern och några Valle-sjöar var de bästa siktdjupen ca 2,5 meter (2,57 vid Eskilsäter i Vänern). Detta gör kameran relativt ”närsynt” vilket kan ses som att nyttan av större fokusdjup eller väldigt hög resolution inte är så stor. De inspelade filmerna framstod som relativt jämförbara mellan 1080 och 4k resolution, enbart vissa situationer gav en fördel till 4k-inspelningarna. Det försvårade också att 4k-formatet var svårhanterat och ingen efterbearbetning av filmer skedde. Författaren är heller ingen kameraexpert så ett mer omfattande arbete med inställningar kan ha lett till ett bättre resultat. Det samlade bedömningen är att den inbyggda kameran med 1080-resolution på Tridenten fungerar bra till denna typ av inventering.
Delfråga tre gick inte att besvara om makrofytförekomst på större djup än sju meter. Detta eftersom vädret inte tillät någon inventering på Vättern under de planerade två veckorna. Tilläggas kan att den relativt lilla ”roddbåten” med plats för tre personer som användes inte hade klarat något svårare väder samt att Vättern är väldigt krävande vid svårare väderlek. Delfråga 4 om sannolikheten att identifiera fler arter av makrofyter visade inte på någon signifikant fördel till förmån för någon av metoderna men en viss övervikt till manuell metod kan ses, inte minst för transekt 3, se tabell 4.
Avseende delfråga 5 om det är större sannolikheten att identifiera enskilda arter av makrofyter framkom signifikant skillnad för två arter, men stora delar av underlaget led av väldigt få observationer som påverkar möjliga slutsatser. Eftersom undervattensroboten inte går att köra i vass så syns inte den. Fler inventeringar, lokaler, transekter under olika förhållanden skulle behövas för att få fram ett mer tillförlitligt resultat. Även med omfattande förberedelser så blev antalet mätpunkter relativt få men för flera av arterna makrofyter framstår en tydlig skillnad i upptäckbarhet mellan metoderna.
Sida: 22 uppnås fördelen med ett helt annat presentationsmaterial i och med de inspelade filmerna, det går att visa hur miljöerna ser ut. Det kan vara ett bra underlag inför planering av mer detaljerade inventeringar.
Denna studie framstår som förhållandevis ovanlig då ingen utvärdering av detta slag gått att hitta vid litteratursökningar. Mängder med forskning har skett med undervattensrobotar, men med en påtaglig övervikt mot marina tillämpningar och faunainventering, till exempel Parry med flera (2003), Andaloro med flera (2012), Verfuss med flera (2019), och Raoult med flera (2020). En artikel har gått att hitta som kombinerar undervattensfarkoster och makrofyter men den presenterar 300 olika metoder (Birk med flera, 2012) av biologiska datainsamlingsmetoder för Europas akvatiska system. De konkreta inslagen om makrofytmetoder är tämligen glesa. Då mycket av denna studie handlar om metod och att jämföra metoder så är forskningen av Strong desto mer intressant, flera av rekommendationerna har tagits fasta för att förbättra metoden för denna studie. Även Raoult med flera (2020) jämför metoder för att utvärdera möjligheterna att ersätta snorkling i vanliga inventeringar på grunda vatten med en mini-ROV, OpenROV Trident omnämns också i artikeln som exempel på en mini-ROV. Fokus var att inventera fiskpopulationer genom att jämföra resultat som producerades med hjälp av mini-ROVn med resultat från den traditionella metoden snorkling, med avseende på visuell undervattensbedömning av diversitet och frekvens av fisk, samt att observera och följa beteenden. Liksom för denna studie visade resultaten att grupper som observerats med mini-ROVn inte kunde skiljas från grupper som observerats av snorklare. Däremot så hade mini-mini-ROVn upptäckt signifikant fler fiskar (39% högre förekomst) och en mer omfattande diversitet (24% högre). Där skiljer sig denna studie åt.
Slutsats
De viktigaste resultaten för denna studie är:
- Undervattensrobotar kan användas för att visa på förekomster av kransalger, det är dock svårt att skilja arter åt.
- Undervattensrobotar går att använda för inventering av makrofyter från land och från vatten.
- Undervattensrobotar hittar ett likartat artantal vid transektinventering som den manuella metoden gör
- Utöver arten vass visar denna studie inte på några signifikanta skillnader för att någon metod är mer sannolik att hitta enskilda makrofytarter
- Fördjupad inventering av släkten och vissa arter kräver en manuell inventeringsmetod då igenkänning av dofter, insamling av artprover och bortrensning av algpåväxter inte är möjliga att med undervattensrobot.
Slutsatsen av denna studie är att inventering med undervattensrobot kan vara ett bra komplement till befintliga manuella inventeringsmetoder för makrofyter i sjöar.
Sida: 23 plattform. Värt att notera är att betydligt mer kapabla undervattensfarkoster finns inom till exempel militära tillämpningar, men fokus avseende utrustning för denna studie var ekonomiskt överkomliga/relativt billiga farkoster. En inte otrolig utveckling kan vara att bildigenkänningsmjukvara såsom artificiell intelligens också kommer att utvecklas inom detta område, vilket skulle ännu mer bidra till autonoma plattformar som genomför miljöövervakning. Även användningen av manipulatorer som kan möjliggöra insamling av artprov samt bortrensning av algpåväxter.
Projektets bidrag till samhället
De samhälleliga aspekterna som detta projekt har bidragit till är en potentiellt bättre förståelse för hur undervattensrobotar kan användas i miljöövervakning i sötvatten. Ökande klimatförändringar bidrar till ett mer omfattande behov av studier över ekologiska förändringar (Turner med flera 2020) vilket också motiveras av en 83 procentig global minskning av sötvattensarter sedan 1970 (WWF, 2019). Här kan undervattensrobotar bidra till att göra miljövervakning och specifikt inventeringar lättare, enklare och billigare. Utrustningen kan utgöra ett stöd för inventerare att kunna utvidga säsongen, inte behöva arbeta i kallt vatten/svåra förhållanden samt slippa bli uttröttade under långa arbetspass. Även undersökning på större djup är fullt möjliga utan att behöva använda till exempel dykare. Utrustningen kan möjliggöra mer omfattande undersökningar eller utföra nuvarande återkommande undersökningar billigare. En följd kan då vara en bättre och mer detaljerad kännedom om tillstånden i sötvatten vilket skulle utgöra ett bättre underlag för att kunna vidta åtgärder att förbättra livsmiljöer och bromsa artutdöendet.
Sida: 24
Referenser
Andaloro, F., Ferraro, M., Mostarda, E., Romeo, T., & Consoli, P. (2013). Assessing the suitability of a remotely operated vehicle (ROV) to study the fish community associated with offshore gas platforms in the Ionian Sea: a comparative analysis with underwater visual censuses
(UVCs). Helgoland marine research, 67(2), 241-250.
Birk, S., Bonne, W., Borja, A., Brucet, S., Courrat, A., Poikane, S., Solimini, A., Van De Bund, W., Zampoukas, N. and Hering, D. (2012). Three hundred ways to assess Europe's surface waters: an almost complete overview of biological methods to implement the Water Framework
Directive. Ecological Indicators, 18, 31-41.
Ferreira, J. P. R., Hassemer, G., & Trevisan, R. (2017). Aquatic macrophyte flora of coastal lakes in Santa Catarina, southern Brazil. Iheringia. Série Botânica., 72(3), 409-419.
Foster, S. D., Hosack, G. R., Hill, N. A., Barrett, N. S., & Lucieer, V. L. (2014). Choosing between strategies for designing surveys: autonomous underwater vehicles. Methods in Ecology and
Evolution, 5(3), 287-297.
Havs- och vattenmyndigheten, (2019). Hämtad 2020-09-20 från:
https://www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2019-01-30-levande-sjoar-och-vattendrag.html
Havs- och vattenmyndigheten, (2017). Hämtad 2020-01-15 från:
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan.html
Havs- och vattenmyndigheten, (2018). Hämtad 2020-01-15 från:
https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/miljomal--direktiv/sveriges-miljomal/levande-sjoar-och-vattendrag.html
Havs- och vattenmyndigheten. (2015). Makrofyter i sjöar. Version 3.0, 2015-06-26. Hämtad 2020-01-15 från:
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovriga- vagledningar/miljoovervakningens-metoder-och-undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html
Länsstyrelsen Västra Götaland. (2007). Kransalger i Valle - En inventering utförd i augusti &
september 2006. Rapport 2007:02. ISSN 1403-168X
Malhi, Y., Franklin, J., Seddon, N., Solan, M., Turner, M. G., Field, C. B., & Knowlton, N. (2020). Climate change and ecosystems: threats, opportunities and solutions. Philosophical Transactions
of the Royal Society B, 375, 20190105
Parry, D. M., Kendall, M. A., Pilgrim, D. A., & Jones, M. B. (2003). Identification of patch structure within marine benthic landscapes using a remotely operated vehicle. Journal of Experimental
Marine Biology and Ecology, 285, 497-511.
Penning, W., Mjelde, M., Dudley, B., Hellsten, S., Hanganu, J., Kolada, A., van den Berg, M., Poikane, S., Phillips, G., Willby, N. & Ecke, F. (2008). Classifying aquatic macrophytes as indicators of eutrophication in European lakes. Aquatic ecology, 42(2), 237-251.
Sida: 25 SoFarOcean. (2020) Trident underwater remote operated vehicle. Hämtad 2020-01-15 från
https://www.sofarocean.com/products/trident#you-should-know.
Strong, J. A. (2020). An error analysis of marine habitat mapping methods and prioritised work packages required to reduce errors and improve consistency. Estuarine, Coastal and Shelf
Science, 106684.
Turner, M.G., Calder, W.J., Cumming, G.S., Hughes, T.P., Jentsch, A., LaDeau, S.L., Lenton, T.M., Shuman, B.N., Turetsky, M.R., Ratajczak, Z. and Williams, J.W (2020). Climate change, ecosystems and abrupt change: science priorities. Philosophical Transactions of the Royal Society B, 375, 20190105.
Verfuss, U. K., Aniceto, A. S., Harris, D. V., Gillespie, D., Fielding, S., Jiménez, G., Johnston, P., Sinclair R. R., Sivertsen, A., Solbø, A. A., Storvold, R., Biuw, M., & Wyatt, R. (2019). A review of unmanned vehicles for the detection and monitoring of marine fauna. Marine pollution
bulletin, 140, 17-29.
Vätternvårdsförbundet (2018). Makrofyter i Vättern 2015-2017. Nr 6:2018.
Whitt, C., Pearlman, J., Polagye, B., Caimi, F., Muller-Karger, F., Copping, A., Spence, H., Madhusudhana, S., Kirkwood, W., Grosjean, L. and Fiaz, B.M. (2020). Future Vision for Autonomous Ocean Observations. Frontiers in Marine Science, 7, 697.
WWF (2019). Tackling the Water Crisis: WWF recommendations for the EU Water Action Plan. Hämtad 2020-02-07 från
wwf.panda.org/knowledge_hub/all_publications/?355992/Tackling-the-water-crisis-WWF-recommendations-for-the-EU-Water-Action-Plan
WWF (2020) Living Planet Report 2020 - Bending the curve of biodiversity loss. Almond, R.E.A., Grooten M. and Petersen, T. (Eds). WWF, Gland, Switzerland.
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB (2019). Makrofyter i Vänern 2013 – 2018. Rapport 2019:194
Sida: 26
Bilaga A – Exempel på fältprotokoll från Eskilsäter skärgård (200708) transekt 3
Sida: 27
Bilaga B – Sammanställning av arter från fältprotokoll och bedömning av filmer från
undervattensrobot
Manuell metod U-robot Manuell metod U-robot Transekt
1
Transekt
2
Vass Braxengräs Svalting Gul näckros
Styvt braxengräs Strandpryl Vass Notblomster
Vekt braxengräs Möja Säv Nålsäv
Strandpryl Notblomster Gäddnate Löktåg
Möja Pilblad Gul näckros
Vekt braxengräs
Notblomster Vattenpest Vit näckros Pilblad
Pilblad Nålsäv Pilblad Ålnate
Vattenpest Hårslinga Möja Strandpryl
Nålsäv Gräsnate Gropnate Vattenpest
Hårslinga Gul näckros Vekt braxengräs Slinken (släkte)
Gul näckros Slinken (släkte) Notblomster Möja
Slinken (släkte) Gäddnate Sträfsen (släkte) Hårslinga
Vit näckros Stranspryl
Ålnate Vattenpest
Gropnate Håslinga
Strandranunkel Slinken (släkte)
Sträfsen (släkte)
Säv
Summa 18 12 Summa 16 12
Manuell metod U-robot Manuell metod U-robot Transekt
3
Transekt
4
Vass Strandpryl Starrar (släkte) Gul näckros
Gul näckros Vekt braxengräs Säv Notblomster
Säv Notblomster Vass Nålsäv
Stor igelknopp Hårslinga Gul näckros Löktåg
Vit näckros Sträfsen (släkte) Braxengräs
Hårslinga Ålnate Pilblad
Strandpryl Vattenpest Ålnate
Notblomster Nålsäv Strandpryl
Vekt braxengräs Gropnate Vattenpest
Strandranunkel Möja Slinken (släkte)
Nålsäv Slinken (släkte) Möja
Sträfsen (släkte) Hårslinga Hårslinga
Sylört Gäddnate Möja Gräsnate Pilblad Gropnate Nålsäv Långnate Vattenpest Krusnate Summa 17 4 Summa 12 17
Sida: 28 Manuell metod U-robot
Transekt 5 Vass Strandpryl Ryltåg Notblomster Frossört Nålsäv Hårslinga Braxengräs
Strandpryl Vekt braxengräs
Notblomster Strandpryl
Sträfsen (släkte) Vattenpest Slinken (släkte) Slinken (släkte)
Nålsäv Sträfsen (släkte)
Ålnate Långnate
Gul näckros
Sida: 29
Bilaga C – Sammanställning av arter från fältprotokoll och bedömning av filmer från
undervattensrobot
Sammanställningen visar antalet observationer för respektive art för de två metoderna
Transekt
Antal
artobservationer
