När arbetslösheten skördar liv En kvantitativ regressionsanalys bland svenska regioners självmordsstatistik

När arbetslösheten skördar liv

En kvantitativ regressionsanalys bland svenska

regioners självmordsstatistik

Abstract

The authors of this study is Matilda Svensson and Jonna Svensson, currently studying at Linnaeus University in Växjö. The name of the study is “When unemployment kills”. The aim of this study is to analyze Swedish counties and their suicide rates in relation to unemployment rates, depression and usage of antidepressant medication. The theoretical datum is based in Durkheim's perspective of suicide as a social phenomenon. The study’s thesis is processed into three framing of questions. Is there a correlation between the occurrence of suicide and unemployment on a regional level, is there a correlation between the occurrence of suicide and depression on a regional level, Is there a correlation between the occurrence of suicide and antidepressant medication on a regional level?

Innehållsförteckning

6.1 Durkheim och självmord som socialt fenomen 6

6.1.1 Det egoistiska självmordet 7

6.1.2 Det melankoliska självmordet 7

6.2 Kritik mot Durkheim 8

6.3 Post Durkheimianska teorier 9

7 Tidigare forskning 9

7.1 Litteraturanskaffning 10

7.2 Arbetslöshet och självmord 11

7.3 Depressionens inverkan på självmordsbenägenhet 15

8 Begreppsdefinitioner 16 8.1 Självmord 16 8.2 Arbetslöshet 17 8.3 Depression 17 8.4 Antidepressiva läkemedel 18 9 Metod 18 10 Data 19 10.1 Dödsorsaksregistret 19 10.2 Statistikdatabasen för diagnoser 19 10.3 Läkemedelsstatistik 20

10.4 Kommun- och landstingsdatabasen 20

10.5 Variabler 20 11 Etiska aspekter 20 12 Tolkningsprogram 21 12.1 Jämföra medelvärdet 21 12.2 Linjär regressionsanalys 21 13 Bortfallsanalys 22 13.1 Depression 22 13.2 Självmord 23 13.3 Antidepressiva läkemedel 23 14 Resultat 24 14.1 Deskriptiv översikt 24

14.3 Sambandsanalys 29 14.4 Linjär regressionsanalys över samtliga regioner 30 14.5 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikant arbetslöshet 32 14.6 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikant depression och

användande av antidepressiva läkemedel 33

14.7 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikanta manliga

självmord 34

15 Analys 35

15.1 Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och depression

på regional nivå? 36

15.2 Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och användandet av antidepressiva läkemedel på regional nivå? 36 15.3 Finns det ett sambandet mellan förekomsten av självmord och

arbetslöshet på regional nivå? 37

16 Slutsats 38

16.1 Metoddiskussion 39

16.2 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 40

16.3 Avslutande diskussion 40 16.4 Övriga reflektioner 41 16.5 Framtida studier 42 17 Referenser 44 17.1 Litteratur 44 17.2 Artiklar 44 17.3 Webbsidor 46

Bilagor

Skriv in eventuella bilagor manuellt

Bilaga 1, Variabelöversikt

Bilaga 2, Medelvärde och standardavvikelse Bilaga 3, Deskriptiv översikt av självmord Bilaga 4, Deskriptiv översikt av arbetslöshet Bilaga 5, Deskriptiv översikt av depression

Bilaga 6, Deskriptiv översikt av antidepressiva läkemedel Bilaga 7, Självmord 2006 - 2019 nationell

1 Inledning

Trots att självmordsstatistiken har haft en negativ trend de senaste 20 åren, är det fortfarande ett utbrett folkhälsoproblem (Folkhälsomyndigheten, 2020). 2008 beslutade regeringen att införa en nollvision för självmord, med anledning av att ingen individ ska behöva ta sitt liv. Trots detta väljer ungefär 1500 individer att årligen avsluta sitt liv, vilket gör att självmord är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige (MIND, 2014). Fenomenet självmord har fortfarande många obesvarade frågor och teorierna till varför vissa individer eller grupper tenderar att ha högre självmordsrisk är av stor varierande karaktär.

Denna studie ämnar undersöka självmordsstatistik på regional nivå och dess relation till arbetslöshet, depression och antidepressiva läkemedel. Arbetslöshet som social faktor är vald ur ett sociologiskt samhällsperspektiv, med utgångspunkt delvis i Durkheims teori om självmord som ett socialt fenomen. Vi har även valt att ta hänsyn till organiska psykiska störningar som en betydande faktor. Att organiska psykiska faktorer påverkar ett samhälles självmordsstatistik avfärdas däremot i Durkheims teori om uppkomsten till självmord (Durkheim, 1983, ss. 33 - 57). Dock finns det forskning som menar att depression har ett samband med individers självmordsbenägenhet (Läkemedelsverket, 2017), vilket ligger i grund till att vi har valt dessa faktorer som centrala i vår studie.

2 Bakgrund

tenderar att vara mindre vanligt hos individer som har yrkesarbete, samt tjänstemän på mellannivå eller högre nivå (Läkemedelsverket, 2016). Undersökningar visar även att nedsatt psykiskt välmående har ett samband med ekonomiska svårigheter, vilket tenderar korrelera med brist på arbete. Ytterligare visar studier att självmordsbenägenhet ökar i samband med depressivitet, framförallt då depressionen sträcker sig under en längre period. Detta eftersom individen tenderar känna en starkt nedsatt livslust (Läkemedelsverket, 2020).

3 Studiens syfte

Detta avsnitt inleds med en problemformulering, därefter följer ett resonemang om varför studien är sociologiskt relevant, samt vad studiens resultat ämnar bidra med. Avslutningsvis filtreras problemformuleringen ned till tre stycken frågeställningar som redogörs i punktform.

3.1 Problemformulering

kan ha en negativ effekt på självmordsstatistik, samt om hög självmordsstatistik på regional nivå kan ha ett samband med ett lägre användande av antidepressiva läkemedel. Med anledning av Durkheims teori om självmordsprevention i form av ökad social integration i yrkeslivet (Durkheim, 1983, s. 299) är just arbetslöshet i relation till självmordsstatistik intressant att studera ur ett sociologiskt samhällsperspektiv. En ytterligare sociologisk aspekt med studien är att öka kunskapen om hur en social faktor, som arbetslöshet, kan påverka självmordsstatistiken. Är det möjligt att självmord är betingat med sociala faktorer? Om detta samband visar sig vara positivt går det argumentera för att arbetslöshet är en riskfaktor för ökad självmordsbenägenhet. Kan även ökad arbetslöshet ha ett samband med depression, eller lågt användande av antidepressiva läkemedel ha ett samband med hög självmordsstatistik? En ökad kunskap om potentiella samband mellan dessa faktorer kan möjligen leda till en ökad förståelse för vilka vidare studier som kan vara relevanta för forskning om suicidprevention ska fortsätta utvecklas.

3.2 Frågeställning

• Finns det ett sambandet mellan förekomsten av självmord och arbetslöshet på regional nivå?

• Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och depression på regional nivå?

• Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och användandet av antidepressiva läkemedel på regional nivå?

4 Studiens avgränsning

Naturligtvis finns det andra sociala- och psykologiska faktorer som kan påverka självmordstalen i en region. Exempelvis familjeförhållande, utbildning och möjlighet till hälso- och sjukvård. Detta är självklart intressant i ett studiesammanhang, men med anledning av studiens omfattning har vi valt att avgränsa oss till ovannämnda faktorer. Urvalet i studien är begränsat till män och kvinnor mellan 25 - 64 år. Detta eftersom studien ämnar undersöka yrkesverksamma individer. Uppfattningen är att det finns andra, möjligtvis mer intressanta faktorer som berör självmordsstatistiken bland barn, unga vuxna och äldre vuxna/pensionärer. Med anledning av att viss statistik som används i studien enbart finns tillgänglig från 2006 vid insamlandet av datamaterial, har vi begränsat tidsserieanalyser till en period på 14 år. En tidsserieanalys som sträcker sig under en längre period hade varit att föredra, med anledning av att det hade gett oss möjlighet till en tydligare bild av enheternas trender över tid.

och kvinnor där depression undersöktes i samband med urbaniseringsgrad. Resultatet visade att de personerna med en hög grad av urbanisering löpte större risk att råka ut för diverse psykiska tillstånd däribland depression. Individer som levde i ett tätbebyggt område hade 12 - 20% risk att drabbas av depression (Sundquist, Frank, Sundquist, 2004, ss. 293–295). Även arbetslösheten skiljer sig på regional nivå och skillnaderna beror på utbredning av företag samt efterfrågan. Under 2020 hade Uppsala län den lägsta arbetslösheten på 5, 2% medans den var högst i regionerna Gävleborg, Blekinge och Södermanland (Arbetsförmedlingen, 2020).

5 Uppsatsens disposition

Uppsatsens struktur följer en klassisk vetenskaplig disposition och består av fyra stycken huvuddelar (Rienecker & Stray Jørgensen, 2019, ss. 281 - 287). Uppsatsens inleds med en introduktion av ämnet och fenomenets kontext. Därefter redovisas bakgrund till valda ämnet, syfte, samt studiens frågeställning och avgränsningar. I uppsatsens andra huvuddel redogörs teori och metod. Till att börja med presenteras studiens teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning. Senare redogörs studiens metod, data, bortfallsanalys, litteraturanskaffning och etiska aspekter. Undersökningsavsnittet är uppsatsens tredje huvuddel och beror redovisning av datamaterial och resultat, för att sedan avslutas med en jämförelse av datamaterial, analys och slutsats. Uppsatsens sista del består av ett diskussionsavsnitt. Denna del av uppsatsen börjar inledningsvis med utvärdering och kritik kring studiens metod. Därefter diskuteras resultat, slutsats och avslutningsvis studiens användbarhet och framtida forskning.

inleds med en metatext som förklarar vad kommande avsnitt avhandlar (Rienecker & Stray Jørgensen, 2019, ss. 47 - 48).

6 Teoretiskt ramverk

Följande avsnitt redogör studiens litteraturanskaffning, samt ett stycke som berör källkritiska aspekter. Därefter presenteras Durkheims resonemang, som syftar till att utgöra studiens teoretiska utgångspunkt. För att nyansera Durkheims perspektiv lyfts därefter Douglas och hans ställningstagande till självmord som socialt fenomen, samt två stycken post-durkheimska teorier.

6.1 Durkheim och självmord som socialt fenomen

generella dödstalen. Att ett samhälles självmordstal tenderar vara relativt oföränderliga under tid menade Durkheim var ett bevis på att hans teori om självmord som ett socialt fenomen är riktiga. Därefter beskriver Durkheim olika typer av självmord. Han menade att alla samhällen ser olika ut men att varje samhälle har sitt eget förutbestämda självmordstal (Durkheim,1983, s. 28).

6.1.1 Det egoistiska självmordet

Durkheim förklarar att egoistiskt självmord bygger på hög individualism och grundar sig på en individs integrationsgrad i ett samhälle. Denna självmordstyp upptäckte Durkheim då han studerade religiösa grupper och fann att självmordstalen bland kristna protestanter var högre än för kristna med katolsk inriktning. Han gjorde då en relevans i att katolska samhällen i större utsträckning bygger på gemensamma värderingar och en starkare tro, vilket gör sammanhållningen inom gruppen starkare och därmed skapar en högre grad av integration. Den högre självmordsstatistiken i samhällen med protestantisk inriktning menade Durkheim var ett resultat av lägre grad integration (Durkheim,1983, s. 162). Han menade att låg grad av sammanhållning kan leda till att en individ upplever sig vara exkluderad från samhället då anknytningen minskar. Detta i sin tur kan leda till att en individs vilja att leva minskar. En grupp som däremot har en stark sammanhållning tenderar att även dela samma värderingar, moral och en känsla av samhörighet, vilket minskar risken för självmord. Detta eftersom grupptillhörigheten har en stor betydelse för individens välmående, samt att det bidrar till ett slags kollektivt stöd. Det kan också innebära att individer känner en plikt gentemot sin grupp, vilket minskar självmordsbenägenheten (Durkheim, 1983, s. 169).

6.1.2 Det melankoliska självmordet

resultatet av en lång tids sorgsenhet och depression. Denna typ av tillstånd samverkar med en individs integration i samhället, då bristen på integration leder till att individen långsamt tappar samhörigheten med samhället. Känslan av låg integration leder till en känsla av ensamhet, som i sin tur ger upphov till ångest och självmordstankar. Eftersom detta är ett sinnestillstånd som tenderar vara kroniskt är det inte ovanligt att det resulterar i att individen väljer att begå självmord (Durkheim, 1983, ss. 41- 42).

6.2 Kritik mot Durkheim

del tog hänsyn till individuella skillnader även om han argumenterade för att individuella skillnader var irrelevanta i det stora sammanhanget.

6.3 Post Durkheimianska teorier

Gibbs och Martin menar att kön, ålder, relationsstatus, yrke eller härkomst påverkar hur individer tenderar sorteras in i olika fack. Vilken status och roll en individ anses påverka hur denne integreras i olika grupper. Om en människa är dåligt integrerad i en grupp beror detta framförallt på att individen inte har någon bra relation till övriga gruppmedlemmar. Dåliga relationer i en grupp tenderar bero på att individen inte uppfyller de krav och förväntningar som andra har på dennes roll. Detta kan resultera i gruppkonflikter, som resulterar i försvagade sociala relationer, vilket senare kan påverka en individ till den grad att den väljer att lämna gruppen. I de fall där uteslutning ur gruppen inte är möjlig väljer individen istället att lämna gruppen genom att begå självmord. För att minska att gruppkonflikter uppkommer är det viktigt att en individ förstår de olika rollerna som den har i en grupp, samt att individen har kännedom om hur denne ska uppfylla rollen (Douglas, 1967 ss. 85-87). Henry and Short använder sig av statistik och ur ett psykologisk och sociologiskt perspektiv förklarar dem varför mord och självmord förekommer. Deras teori bygger på att både mord och självmord är starkt kopplat till aggressivitet, vilket alltså beror på individens psykiska sinnestillstånd. Likt Durkheims teori menar de att en människa kan vara antingen för mycket eller för lite reglerad av samhället och att båda delar kan leda till självmord eller mord. Om det blir ett självmord eller mord beror på hur aggressiviteten riktas och detta regleras av samhället (Douglas, 1967, ss. 132 - 134).

7 Tidigare forskning

depressiva diagnoser kan leda till ökad självmordsbenägenhet, samt studier om antidepressiva läkemedel. Avsnittet avslutas med ett stycke som lyfter kritiska aspekter kring litteraturen.

7.1 Litteraturanskaffning

Det är av stor vikt att poängtera att Durkheims teori grundandes ur datamaterial från slutet av 1800-talet, vilket skapar utrymme för argumentering om huruvida Durkheims teoretiska perspektiv kan uppfattas sakna legitimitet och samtidigt vara föråldrat. Däremot har Durkheim lagt en stor grund till den suicidforskning vi ser idag, vilket gör att en stor del av studier som utförs präglas, mer eller mindre, av Durkheim. För att nyansera Durkheims perspektiv har studien inkluderat Douglas kritiska förhållningssätt, dock är även detta en publikation som är strax över 50 år, vilket även det kan uppfattas vara föråldrat.

7.2 Arbetslöshet och självmord

Wong, Eric & Chen, 2007, ss. 329 - 332). En liknande studie utfördes i Sverige mellan 2001-2008 då sociodemografiska, psykiatriska och somatiska faktorer studerades för att se om det gick att urskilja ett samband mellan dessa och självmord. Resultatet var samma för både män och kvinnor och visade på att psykologiska faktorer var den främsta orsaken bakom självmord. Studien visade dock att även andra faktorer påverkade individens självmordsbenägenhet. Hos män tenderade låg inkomst och arbetslöshet vara en riskfaktor för förhöjd självmordsbenägenhet. Bland kvinnor tenderade arbetslöshet och avsaknad av partnerskap som var de främsta orsakerna. Dock gick det inte se om det fanns något samband mellan kvinnor och låg utbildning (Crump, Sundquist, Sundquist & Winkleby, 2014, ss. 279, 281-285).

I en finsk registerbaserad studie från 2010 undersöktes sambandet mellan självmord och individer med olika typer av arbetsförhållanden. De individer som studerades var arbetslösa individer, individer med instabil anställning, samt individer med trygg och stabil anställning. Resultatet av studien visade att självmordsbenägenheten var två till tre gånger högre bland individer med instabil anställning och nästan fyra gånger så hög bland de individer som varit arbetslösa under en längre period. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen hos de individer som varit arbetslösa under en längre period. Studiens resultat indikerade för ett orsakssamband mellan arbetslöshet och självmordsbenägenhet, men påvisar även icke-kausala förklaringar. Det orsakssambandet som studien lyfter är att långtidsarbetslösa tenderar i högre utsträckning begå självmord, vilket delvis kan förklaras utifrån ekonomiska aspekter, såsom att ha en låg eller obefintlig inkomst under en längre tid (Mäki & Martikanien, 2010, ss. 302-305).

arbetsförhållanden, etnicitet, utbildning, årlig inkomst och kön. Bland den manliga populationen visade det sig att självmordsbenägenheten tenderar vara högre ju lägre socioekonomisk status dessa individer hade. Låg socioekonomisk status definierades utifrån låg inkomst, låg utbildning och avsaknad av anställning. Efter tre års uppföljning visade det sig att hos arbetslösa män var självmordsbenägenheten tre gånger så hög, än självmordsbenägenheten bland män med fast anställning. Liknande resultat visade sig bland den kvinnliga populationen där arbetslösa kvinnor uppvisade tre gånger så hög självmordsbenägenhet än de kvinnor som hade anställning. Till skillnad från män så fanns det däremot inget samband med socioekonomisk status och förhöjd självmordsbenägenhet hos kvinnor (Kposowa, 2001). Utifrån dessa resultat argumenterar Kposawa (2001) för att arbetslöshet och självmordsbenägenhet har ett starkt samband både hos män och kvinnor i den amerikanska populationen.

kvinnor. Istället visade studien att skilsmässor dessvärre tenderar öka självmordsbenägenheten bland kvinnor, men visade motsatsen bland män. Utifrån dessa resultat argumenterar Magnusson och Mäkinen (2010) för att högt socialt kapital och vikten av den sociala omgivningen är mer betydande för kvinnor än för män.

Även regionala undersökningar har utförts med syfte att studera sambandet mellan socialt kapital och självmordsbenägenhet (Jacobssen & Janert, 2019). I studien undersöktes självmordsstatistiken och det sociala kapitalet i Västerbotten och Jämtland, med ett resultat som inte påvisade någon betydande skillnad bland regionernas självmordsstatistik. Däremot menar Jacobsson och Janert (2019) att det sociala kapitalet kan uppfattas vara högre i Västerbotten än i Jämtland. Detta med anledning av att Jämtland består av en högre grad glesbygd, vilket kan påverka individers förutsättningar till social integration. Baserat på detta resultat menar Jacobsson och Janert (2019) att lågt socialt kapital är en riskfaktor för individers självmordsbenägenhet och för att förebygga självmord är det viktigt att det bland annat finns arbetsmöjligheter även på glesbygden. Däremot menar dom att det sociala kapitalet måste vara av positiv form och för hög social integration av negativ karaktär kan även bidra till förhöjd självmordsbenägenhet.

kvinnor var mer utbredd, även de med låg självkänsla hade större risk att drabbas (Dooley, Prause, Ham-Rowbottom, 2000, ss. 421, 429, 431-432).

7.3 Depressionens inverkan på självmordsbenägenhet

En stor del av de individer som diagnostiserats med depression tenderar drabbas flertalet gånger. Studier visar att 85 procent drabbas av depressiva episoder flertalet gånger under en livstid och att episoderna längd kunde varierar från 1 månad upp till 7 år. Enligt Läkemedelsverket (2016, ss. 20 - 21) innebär depression att individer drabbas av flertal symptom, bland dessa är självmordstankar, självmordsförsök och fullbordade självmord vanligt förekommande. I Nationella folkhälsoenkäten som skickades ut för år 2012 visade att 15 % av de patienter som behandlats för långvarig depression senare valde att begå självmord. I enkäten framgick det även att 8 % av kvinnorna i åldrarna 16 - 29 år och 10% av männen någon gång hade haft självmordstankar det senaste året. De personer som hade haft självmordstankar var ofta personer med lägre utbildning, låg inkomst eller var födda utanför Europa (Läkemedelsverket 2016, ss. 20 - 22).

maskulinitet innebär. Studien exemplifierar att män tenderar avstå sjukvård i samband med depression, då uppfattningen är att det går emot deras föreställning om vad som är manligt. Istället tenderar män hantera depressionen på egen hand. Bland män tenderar en utlösande faktor vara exempelvis en skilsmässa då, mannens uppgift inte längre är att beskydda och bidra till försörjningen med en partner. Även arbetslöshet kan göra så att depression utbryter då mannen inte längre känner sig behövd (Oliffe, Ogrodniczuk, Bottorff, Johnson, Hoyak. 2012, ss. 102 - 104). Antidepressiva läkemedels inverkan på självmordsbenägenheten är noga studerat, delvis med anledning av att det riktats en stor kritik mot det antidepressiva läkemedlet SSRI och risken för förhöjd självmordsbenägenhet. I en svensk studie utförd mellan 1970 - 1991 analyserades självmordsbenägenheten bland individer som diagnostiserats med depression och som medicineras med det antidepressiva läkemedlet SSRI. Förväntningarna var att självmordsbenägenheten bland vuxna skulle minska med 25 procent vid ökad användning av läkemedlet, vilket även visade sig stämma. Studien diskuterar dock alternativa faktorer till detta resultat, men argumenterar för att den lägre självmordsbenägenheten bör vara en effekt av ökningen av läkemedlet SSRI med anledning av att resultatet var så tydligt (Barbui, .et al, 2009). Även en undersökning bland svenska regioner har utförts med syfte att jämföra självmordsstatistik bland de regioner som successivt arbetar med suicidprevention. Resultatet visade att de regioner där medicinering av antidepressiva läkemedel var hög, visade även lägre andel självmord och självmordsförsök (Isacsson, 2000).

8 Begreppsdefinitioner

Nedan redovisas de variabler som används i studien.

8.1 Självmord

Självmord delas in i två undergrupper, säkra självmord och osäkra självmord. Ett säkert självmord innebär att en läkare gör bedömningen att det inte finns några tvivel om att handlingen har utförts avsiktligt och medvetet. Osäkert självmord innebär att läkaren inte kan avgöra om personen avsiktligt har utfört självmord eller om denne varit utsatt för en olycka. Ungefär 20 procent av all registrerad självmordsstatistik består av osäkra självmord och tenderar ofta vara relaterad till förgiftningar och cirka tre fjärdedelar av andelen osäkra självmord anses vara relaterade till individens psykiska ohälsa och som därefter skattas som självmord. Av dessa anledningar är det högst relevant att inkludera både säkra och osäkra självmord för att få en mer korrekt bild av en regions självmordsstatistik (KI, 2020). Under uppsatsens gång kommer båda kategorierna av självmord inkluderas och benämnas som självmord.

8.2 Arbetslöshet

Att vara arbetslös innebär att en individ kan och vill arbeta men saknar sysselsättning. Anledningen till mycket arbetslöshet i ett land beror på hur det ekonomiska läget i landet ser ut. Det finns även dold och öppen arbetslöshet. Öppen arbetslöshet innebär att en person aktivt söker arbete men trots det förblir utan arbete och inte heller är inskriven på något arbetsmarknadspolitiskt program. Dold arbetslöshet är de personer som inte aktivt söker arbete och därför faller utanför statistiken (SCB, 2020).

8.3 Depression

återkommande depressiv episod och kategoriseras med ICD-kod F33. I denna diagnos innefattar patienter som tidigare har diagnostiserats med depressiv episod (F32) (Socialstyrelsen, 2017).

8.4 Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva läkemedel premieras vid medelsvåra till svåra depressiva episoder, men kan även användas vid lindriga depressiva episoder (Läkemedelsverket, 2016). Antidepressiva läkemedel kategoriseras N06A enligt WHO:s internationella klassificeringssystem ATC (Anatomical, Therapeutic, Chemical classification). Detta innefattar alla typer av antidepressiva läkemedel. De grupper av läkemedel som används vid recidiverande- och depressiva episoder är selektiva serotoninåterupptagshämmare och andra antidepressiva medel (Socialstyrelsen, 2020).

9 Metod

10 Data

Till studien har vi enbart använt oss av sekundärdata av aggregerad form. Detta innebär att vi har samlat och sammanställt befintliga data från olika databaser. Denna form av datainsamling är vald med anledning av vad studien syftar undersöka. I följande avsnitt redogörs samtliga fyra databaser från var datamaterialet är hämtat.

10.1 Dödsorsaksregistret

All statistik som berör självmordstal är hämtat från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. I detta register finns officiell statistik som berör avlidna personer som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige, även i situationer där dödsfallet inträffade utanför Sveriges gränser. Samtliga dödsorsaker är registrerade efter ICD-diagnoser (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision), vilket är den internationella versionen av sjukdomsklassifikationen (Socialstyrelsen, 2018a). ICD-diagnos i Socialstyrelsens dödsorsaksregister är X60 - X84, vilket innefattar avsiktligt säkra självmord, samt Y10-Y34 som avser osäkra självmord.

10.2 Statistikdatabasen för diagnoser

Socialstyrelsens databas för sjukdomar och symtom innefattar de sjukdomar och symptom som diagnostiseras i sluten vård och specialiserad öppenvård, baserad på patientregistret (Socialstyrelsen, 2019). Samtliga diagnoser kategoriseras efter ICD-diagnoser (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision).

10.3 Läkemedelsstatistik

I Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel finns samtliga uppgifter som berör läkemedel som har hämtats ut mot recept i Sverige mellan åren 2006 - 2019. Samtliga läkemedel är kategoriserade utifrån ATC-koder (Anatomical, Therapeutic, Chemical classification) enligt WHO:s internationella klassificeringssystem (Socialstyrelsen, 2020a). De läkemedel som behandlas mot depressiva episoder klassificeras som antidepressiva medel med ATC-kod N06A. Detta innefattar alla typer av antidepressiva läkemedel (Socialstyrelsen, 2020a).

10.4 Kommun- och landstingsdatabasen

Från kommun- och landstingsdatabasen har vi hämtat statistik som berör arbetslösheten fördelat i Sveriges regioner. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening med svenska staten, samt Sveriges kommuner och regioner. Statistiken som presenteras på Kolada bygger på nationell statistik från Sveriges statistiska centralbyrå och Arbetsförmedlingen (Kolada, 2014).

10.5 Variabler

Variabler och variabelöversikt presenteras i Bilaga 1, Variabelöversikt.

11 Etiska aspekter

datamaterial som känsligt, vilket gör att samtliga data behandlas med största försiktighet. Datamaterialet som används i denna studie är enbart insamlat med utgångspunkt i projektets behov och används enbart till studiens syfte. Allt insamlat datamaterial förvaras på ett säkert sätt, samt att det inte lagras längre än vad som är nödvändigt för studien (Denscombe, 2016, s. 440).

12 Tolkningsprogram

12.1 Jämföra medelvärdet

För att skapa en deskriptiv översikt av samtliga variabler har vi genom statistikdataprogrammet SPSS jämfört samtliga observerade enheters medelvärdet. För att göra detta har vi sammanställts samtlig data i SPSS, fördelat på årtal och regioner. Därefter har vi använt verktyget analyze > compare means > means-funktionen för att undersöka mellan-regionala

skillnader i självmord (beroende variabel) över alla perioder. Därefter har vi

utfört samma funktion för att analysera samtliga oberoende variabler (arbetslöshet, depression och antidepressiva läkemedel).

Varje variabel är fördelade bland män, kvinnor och totalt. Varje variabel består av 294 stycken observerade enheter (N), med 0 stycken exkluderade enheter. Detta innebär att vi har en 100% inkluderande enheter och 0% bortfall i samtliga jämförelser av medelvärdet. Denna metod har gjort det möjligt att urskilja eventuella skillnader på regional nivå, som vi sedan ämnat att studera vidare genom en linjär regressionsanalys.

12.2 Linjär regressionsanalys

beroende variabeln skapar detta möjlighet att studera huruvida regioners självmordstal kan ha ett samband med sociologiska faktorer (Djurfeldt & Stjärnhagen 2016, s.157-158). För att utföra en linjära regressionsanalys i SPSS har samtlig data omvandlats till differentierade värden. Detta innebär att samtliga variabelvärdena i datasetet består av de årliga skillnaderna, exempelvis skillnaden mellan självmordstalet i Region Västernorrland mellan 2007 - 2008 istället för de faktiska självmordstalet 2007 och 2008. Detta resulterar i att tidsserien består av 13 värden istället för 14. Denna metod förhindrar en korrelationsproblematik som innebär att uppkomsten av signifikanta samband sker felaktigt. Då syftet med studien är att undersöka regionala skillnader används även en omkodad regionsvariabel, detta genom att utforma en dummy-variabel. Genom att göra detta namnger vi varje region en siffra mellan 1 - 21.

13 Bortfallsanalys

I följande avsnitt redovisas vilka bortfall som bör tas i hänsyn i studiens resultat, samt vilka reservationer som har tagits i samband med insamlandet och granskning av datamaterial. Inledningsvis redogörs data som berör depression och självmord. Därefter beskrivs de aspekter som bör tas i hänsyn kring läkemedelsstatistik och vilka reservationer som bör uppmärksammas för studiens legitimitet och transparens.

13.1 Depression

för sjukdomar och symptom bör tolkas med försiktighet (Socialstyrelsen, 2019).

13.2 Självmord

Att inkludera osäkra självmord i bearbetning av självmordsstatistik är högst relevant för att få en rättvis uppfattning om antalet självmord. Dock innebär detta att en del av självmordsstatistiken inte är självmord, vilket skapar en felmarginal i datamaterial. Dessutom finns det ett mörkertal bland självmord. Detta kan exempelvis vara trafikolyckor, där individen medvetet bidragit till en olycka med dödsfall som utkomst. Denna typ av dödsfall rubriceras som trafikolycksfall, trots individen medvetet skapat en olycka med syfte att ta sitt eget liv (KI, 2020).

13.3 Antidepressiva läkemedel

14 Resultat

Detta avsnitt inleds med en beskrivande del av studiens beroende variabel. Utifrån en tabell förklaras självmordstal och dess medelvärde i Sveriges 21 regioner under den observerade tidsserien. Vidare återges en beskrivande översikt av arbetslöshet, depression och antidepressiva läkemedel på regional nivå, samt vilka mönster som går att urskilja i tabellerna. För att skapa en bättre deskriptiv bild av statistiken redogörs tabeller över samtliga variabler. Senare återges resultatet av den linjära regressionsanalysen, både bland samtliga regioner och enskilda regioner. De regioner vars resultat lyfts mer ingående är också de regioner som visar särskilda utstående resultat i den deskriptiva analysen. Resultaten av den linjära regressionsanalysen återges i klassiska regressionstabeller.

14.1 Deskriptiv översikt

Bilaga 2 visar en översikt av samtliga variabler i Sveriges regioner mellan år 2006 - 2019, samt dess observerade medelvärde, standardavvikelse, högsta och lägsta självmordstal under det observerade året. Medelvärdet bland de observerade enheterna under denna tidsperiod varierar mellan 19.67 - 22.64 självmord per 100.000 invånare. Under 2016 ser vi att självmordstalet var som lägst, då en observerad region uppvisade ett självmordstal på 9.89, medan det högsta observerade självmordstal var 42,31 år 2012. Med anledning av att samtliga observerade enheter visar ett medelvärde som inte skiljer sig mycket åt, är standardavvikelsen relativt låg. Tabellen visar en standardavvikelse som varierar mellan 3,82 och 6,51, vilket betyder att variationen på standardavvikelsen visar en variation på 2,7< under den observerade tidsserien.

observerade tidsserien och vilken region som uppvisar lägst, respektive högst självmordstal på årlig basis. De fetmarkerade regionerna åskådliggör de regioner som uppvisar högsta självmordstal upprepade gånger under observerad tidsserie, respektive de regionerna vars självmordstal är återkommande lägst bland observerade enheter. Bilaga 3 uppvisar tidsserien för självmord och vidare i Bilaga 4 redogörs de regioner som uppvisar högst och lägst antal arbetslöshet (%). Bilaga 5 och 6 visar de regioner som har högst antal depressiva diagnoser (antal/100.000 invånare) och flest receptbelagda antidepressiva läkemedel (antal/100.000 invånare) under den observerade perioden.

I Bilaga 3 går det inte att urskilja några relativt avvikande förändringar.

Medelvärdet (m) bland de observerade enheterna under denna tidsperiod varierar mellan 19.67 (2006) - 22.64 (2009) självmord per 100.000 invånare. Under 2016 ser vi att självmordstalet var som lägst, då en observerad region uppvisade ett självmordstal på 9.89, medan det högsta observerade självmordstal var 42,31 år 2012.

självmordstal. År 2007, 2008, 2015 och 2016 har Region Gävleborg det högsta observerade självmordsantalet.

Även i Bilaga 4 kan vi se att Region Gävleborg är återkommande bland de regioners som har högst arbetslöshet (%) under den observerade tidsperioden. Mellan 2008 - 2017 och även 2019 har Region Gävleborg den högsta arbetslösheten. Som högst är arbetslösheten i Region Gävleborg på 10,31% under 2017 och som lägst 6,23% år 2008. Samma år kan vi se att Region Jönköping är den region som har lägst arbetslöshet på 2,9%, vilket innebär en differens på 3,33% mellan regionen som har högst arbetslöshet (Region Gävleborg) och Region Jönköping som uppvisar lägst arbetslöshet. Region Uppsala har återkommande lägst arbetslöshet bland de observerade enheterna under denna tidsperiod. Mellan 2009 - 2018 har Region Uppsala lägst arbetslöshet som varierar mellan 4,33% - 6,1%. Övriga regioner som uppvisar en låg arbetslöshet är Region Kronoberg och Region Västerbotten, medan Region Norrbotten och Region Sörmland är, tillsammans med Region Gävleborg, de regioner som uppvisar högst arbetslöshet.

Region Jämtland/Härjedalen har under perioden 2015 - 2017 lägst antal depressiva diagnoser under observerad tidsperiod.

Vidare i Bilaga 6 ser vi att Region Värmland har den absolut högsta antalet receptbelagda antidepressiva läkemedel. Under en 11 årsperiod (2009 - 2019) har Region Värmland högst antal receptbelagda antidepressiva läkemedel per 100.000 invånare. Trots detta återfinns inte Region Värmland bland de regioner som har flest depressiva diagnoser (Bilaga 5). Bland de regioner som har lägst antal receptbelagda antidepressiva läkemedel per 100.000 invånare finns Region Gotland, Region Västernorrland, Region Norrbotten och Region Stockholm. De tre sistnämnda regionerna har flertalet gånger återkommande lägst antal receptbelagda antidepressiva läkemedel, framförallt Region Stockholm.

14.2 Fördelning mellan män och kvinnor

Självmordstalen tenderar variera mellan män och kvinnor, både på nationell- och regional nivå. Av de totala antalet observerade enheterna kan vi se att medelvärdet för självmord bland män nationellt är 29,45, medan medelvärdet på självmord bland kvinnor är 13,17 per 100.000 invånare. Skillnaden mellan dessa är 16,27, vilket innebär att självmordstalet bland män är mer än dubbelt så hög än för kvinnor (Bilaga 2).

tidsperiod är Region Gotland och Region Jämtland Härjedalen. Medeltalet i region Gotland är 18,19 och 17,14 i Region Jämtland Härjedalen. Standardavvikelsen bland självmord för män och för kvinnor är 7,75, respektive 6,40. Detta innebär att variationen mellan regionernas självmordstal för män och kvinnor tenderar att inte skilja sig mycket åt. Den regionala standardavvikelsen för självmord totalt är 4,89 (Bilaga 2).

Arbetslösheten bland män och kvinnor på regional nivå är inte av samma signifikanta variation som självmordstalen. Medelvärdet för den totala arbetslösheten bland män är 7,37 och 6,83 för kvinnor, medan medelvärdet för den nationella arbetslösheten totalt under observerad tidsperiod är 7,13. med en standardavvikelse på 1,57. Av statistiken att döma kan vi se en något lägre arbetslöshet bland kvinnor, dock inte signifikant. Medelvärdet bland män är 7,37 och 6,83 för kvinnor. Standardavvikelsen är 1,67 och 1,53 för män, respektive kvinnor.

medan Region Jönköping har ett medelvärde på 967,35 för män som diagnostiserats med depression (Bilaga 2). Medelvärdet för individer som har receptbelagda antidepressiva läkemedel är 103,35/100.000 invånare för den totala populationen. Män tenderar att medicineras med antidepressiva läkemedel i lägre utsträckning än kvinnor. Det totala medelvärdet är 71,39 för män, med en standardavvikelse bland regionerna som ligger på 9,24. Medelvärdet för kvinnor är 136,58 med ett medelvärde på 16,61. Den regionala variationen för kvinnor som tar antidepressiva läkemedel är alltså större än för män. Västra Götalandsregionen och Region Värmland är de två regioner som uppvisar högst andel män som medicineras med antidepressiva läkemedel. I dessa regioner är medelvärdet 80,57, respektive 79,50. Den region som har högst medelvärde bland kvinnor som medicineras med antidepressiva läkemedel är Västra Götalandsregionen (146,38) och Region Västmanland (144,81). Region Norrbotten (63,54) och Region Västernorrland (63,59) har lägst andel män som medicineras med antidepressiva läkemedel. Medelvärdet bland de regioner som har lägst andel kvinnor som medicineras med antidepressiva läkemedel är Region Norrbotten (125,73) och Region Stockholm (122,07) (Bilaga 2).

14.3 Sambandsanalys

lämpade måttet där två kvantitativa variabler används. Pearsons r utgår från en skala mellan -1 och 1, där ett värde nära 0 innebär svagt samband. Ett negativt värde innebär negativt samband och ett positivt värde innebär ett positivt samband. I Bilaga 9 går det att utläsa att resultatet av Pearson r var 0.162, vilket innebär ett svagt samband. För att ett samband ska anses vara högt bör värdet överstiga 0.5, vilket tenderar att vara ovanligt i denna typ av samband. Ytterligare visar sambandsanalyser att p-värdet är 0.005, vilket innebär att vi utifrån dessa värden kan vara 95 procent säker på att det finns ett samband mellan arbetslöshet och självmord. Studiens oberoende variabel depression visar även ett svagt positivt samband på 0.023 och resultatet av p-värdet visar 0.696, vilket indikerar på att det inte finns något verkligt samband bland studiens population (Barmark, Djurfeldt, 2016, s. 156-157).

För att studera detta eventuella samband ytterligare skapades även en sambandsanalys av variablernas differentierade värden (Bilaga 8), vilket även är de värden som den linjära regressionsanalysen sedan görs på. Till skillnad från den tidigare sambandsanalyser ser vi inte något samband i variablernas differentierade värden. Tidigare indikerade Pearsons r på ett svagt samband mellan självmord och den oberoende variabeln arbetslöshet. I Bilaga 8 visar resultatet -0.044, vilket däremot inte påvisar något samband. P-värdet mellan samma variabler visar 0.471, vilket även detta indikerar på att det inte existerar något samband (Barmark, Djurfeldt, 2016, s. 156-157).

14.4 Linjär regressionsanalys över samtliga regioner

arbetslöshet, inklusive depression som kontrollvariabler. Det justerade R2-värdet är även i denna modell låg, om än inte fullt lika låg som i modell 1 (se Tabell 6).

Ytterligare går det att urskilja att B-koefficienten i modell 1 är -0.262 med ett standardfel på 0.363. Detta resultat visar att för varje steg den oberoende variabeln höjs minskar den beroende variabeln med 0.262. Detta innebär att det inte finns något signifikant samband mellan självmord och arbetslöshet. Även i modell 2 går det inte att urskilja ett signifikant samband. Resultatet av intercepten i modell 1 och 2 är båda cirka 0.05, vilket är mycket låg (se Tabell 6). I modell 3 analyseras självmord i relation till antidepressiva läkemedel. Som i de två tidigare modellerna kan vi inte heller i denna modell urskilja ett signifikant samband mellan självmord och användandet av antidepressiva läkemedel. Det vi ser är att om vi höjer den oberoende variabeln ett steg, det vill säga antidepressiva läkemedel, minskar självmordsantalet med -0.223. Dock är felmarginalen för detta resultat 0.163, vilket innebär att det är möjligt att B-koefficienten är även lägre (se Tabell 3).

1 2 3 Arbetslöshet -0.262 (0.363) -0.295 (0.380) Depression -0.001 (0.003) Antidepressiva läkemedel -0.223 (0.163) Intercept 0.047 (0.350) 0.056 (0.351) 0.570 (0.513) N 273 273 273 R2 (Adj) -0.002 0.002 0.007 * p < 0.05

14.5 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikant arbetslöshet

I Bilaga 3 går det att urskilja att Region Gävleborg och Region Gotland är de två regioner som återkommande uppvisar högst självmordstal under observerad tidsperiod. I Bilaga 10 kan vi se resultaten av en linjär regressionsanalys på Region Gävleborg. I modell 1 syns resultatet av självmord i relation till arbetslöshet. Det justerade R2-värdet (-0.050) indikerar att den beroende variabelns variation inte kan förklaras av den oberoende variabeln. Liknande resultat av det justerade R2-värdet kan vi även urskilja i modell 2 och 3. B-koefficienten i modell 1 visar -1.389 med ett standardfel på 2.122. Resultatet innebär att vi kan se ett minskat värde på den beroende variabeln om vi höjer den oberoende variabeln med ett steg. I modell 2 där depression är inkluderad i analysen som en kontrollvariabel ser vi ett resultat som är närmare 0, om än något över, vilket innebär att det sker en liten ökning av den beroende variabeln om den oberoende variabeln höjs med ett steg. Även i modell 3 kan vi se att B-koefficienten indikerar på en liten ökning i samband med att den oberoende variabeln höjs med ett steg.

14.6 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikant depression och användande av antidepressiva läkemedel

Som vi kan se i Bilaga 6 är Region Värmland den region vars användande av antidepressiva läkemedel är högst, medan Region Stockholm, Region Västernorrland och Region Norrbotten återkommande uppvisar lägst antal antidepressiva läkemedel. Trots detta är Region Stockholm en av de regioner vars individer diagnostiseras mest med depression. Med denna information som underlag har det utförts ytterligare linjär regressionsanalys på Region Stockholm och Region Värmland. Resultatet av den linjära regressionsanalysen över Region Stockholms självmordstal i relation till studiens oberoende variabler går det inte att se några signifikanta samband.

I Bilaga 11, modell 1 och 2 ser vi att det justerade R2-värdet är negativt, vilket innebär att vi kan anta att dessa värden är lika 0 och att den beroende variabelns variation inte kan förklaras av den oberoende variabeln. I modell 3 ser vi däremot att detta värde är 0.017, vilket motsvarar 1,7 procent. B-koefficienten resultat av den oberoende variabeln arbetslöshet i modell 1 och 2 är likartade, däremot kan vi se att B-koefficienten i modell 3 är mycket låg. Resultatet påvisar att en ökning av antidepressiva läkemedel även skulle innebära en ökning av Region Stockholms självmordstal, om än låg ökning (0.136). Till skillnad från Tabell 7, där vi kunde se att det fanns en något nedåtgående trend av B-koefficienten i Region Gotlands modell 3 (Bilaga 11).

resultatet själv, vilket innebär att det finns risk för att den oberoende variabelns påverkan är närmare obefintlig. Även det justerade R2-värdet att enbart 1,6 procent av den beroende variabelns variation kan förklaras av den oberoende variabeln, vilket är en liten del. Resultatet för intercepten visar att det förväntade värdet på den beroende variabeln är 2.661 när den oberoende variabelns värde är 0. Detta är också intressant då det indikerar på att användandet av antidepressiva läkemedel minskar självmordsbenägenheten i Region Värmland. Den linjära regressionsanalysens resultat av Region Västernorrland och Region Norrbotten (se Bilaga 12) visar på ett negativt justerat R2-värde i samtliga modeller. Även denna analys indikerade på att det inte fanns något signifikant samband. I modell 1, 2 och 3 i regressionsanalysen över Region Västernorrland och Region Norrbotten visar B-koefficienten mycket lågt resultat, i vissa fall negativt. Detta innebär att om vi höjer den oberoende variabeln med ett steg, så sker det inte mycket stor skillnad i värde på den beroende variabeln. Även intercepten uppvisar inga signifikanta resultat.

14.7 Linjär regressionsanalys bland regioner med signifikanta manliga självmord

Region Jönköping Region Blekinge

Tabell 10: Region Jönköping och Region Blekinges manliga självmordstal i relation till arbetslöshet, depression och antidepressiva läkemedel. Ostandardiserade B-koefficient, standardfel inom parentes. Beroende variabel är självmord.

I Tabell 10 återges Region Blekinge och Region Jönköpings resultat av den linjära regressionsanalysen över dess manliga självmordstal. Till skillnad från tidigare regressionsanalysen kan vi här se att det finns ett signifikant samband mellan variablerna. I modell 1 av Region Jönköpings resultat ser vi att det justerade R2 värdet är 0.288, vilket innebär att 28,8 procent av variationen i den beroende variabeln går att förklara utifrån den oberoende variabeln. Denna procentsats är snarlik i modell 2, där vi ser att det justerade R2 värdet är 0.255. Dessa analyser är visar ett signifikant samband i variabeln arbetslöshet i relation till självmord. B-koefficienten i modell 1 är 3.913, vilket innebär att om vi höjer den oberoende variabelns värde med ett steg, stiger den beroende variabelns värde med 3.913. Även i modell 2 kan vi se att denna variabel indikerar på ett signifikant samband, trots ett något svagare resultat på B-koefficienten. Resultatet från motsvarande regressionsanalys i Region Blekinge visar även denna ett signifikant samband, dock enbart i modell 2 och enbart med negativt värde. Detta innebär att motsatt samband än vad regressionsanalysen över Region Jönköping visade.

15 Analys

bland samtliga regioner sträcker sig över tid. Det är tydligt att, även om trenden är en aning negativ, är självmordstalets variation är relativt konstant.

15.1 Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och depression på regional nivå?

Det melankoliska självmordet menade Durkheim är förknippat med lång tids depression, vilket senare kan komma att vara en riskfaktor för en individs självmordsbenägenhet (Durkheim, 1983, ss. 41- 42). I modern tid har depression blivit en mer vanligare diagnos, vilket vi kan se tendenser på i studiens statistik, vilket delvis kan bero på att individer tenderar att söka hjälp för mental ohälsa i större utsträckning. Över lag tenderar kvinnor att diagnostiseras med depression i högre utsträckning än män (Bilaga 2), det är däremot viktigt att tillägga att detta inte behöver innebära att kvinnor tenderar att vara deprimerade i större utsträckning. Istället kan det innebära att en större andel kvinnor tenderar att söka hjälp, vilket resulterar i att kvinnor diagnostiseras mer ofta. Utifrån studiens resultat går det inte att med säkerhet säga att det finns ett samband mellan förekomsten av självmord och depression på regional nivå.

15.2 Finns det ett samband mellan förekomsten av självmord och användandet av antidepressiva läkemedel på regional nivå?

det som Durkheim menar är en långdragen och lång tids psykisk ohälsa, som i sin tur tenderar att leda till att individens självmordsbenägenhet. I Region Blekinge och Region Jönköping kan vi se (Bilaga 2) att medelvärdet för depression bland män är relativt hög i relation till andel män som medicineras mot depression. Från studiens resultat går det inte att med säkerhet påstå att det finns ett samband mellan förekomsten av självmord och användandet av antidepressiva läkemedel. Dock finns det indikationer om att ett högt användande av antidepressiva läkemedel kan innebära att självmordstalet minskar.

15.3 Finns det ett sambandet mellan förekomsten av självmord och arbetslöshet på regional nivå?

studien jämförs Västerbotten och Jämtland som består av en högre grad glesbygd. Författarna till studien menar på att lågt socialt kapital är en riskfaktor när det kommer till självmordsbenägenhet (Jacobssen & Janert, 2019). Dessa resultat liknar även de övriga tvärsnitt- och longitudinella studier som tidigare har gjorts i övriga världen, bland annat i den finska registerstudie som utfördes 2010. Likt vårt resultat i Region Jönköping och Region Blekinge argumenterar Mäki & Martikanien (2010) för att det finns ett samband mellan arbetslöshet och självmordsbenägenhet. I denna studie fanns det däremot inga skillnader mellan könen, vilket det däremot existerade i en liknande studie som utfördes bland den amerikanska populationen (Kposowa, 2001). I denna studie visade resultatet att låg socioekonomisk status tenderar bidra till högre självmordsbenägenhet bland män. Trots att denna studie inte undersöker socioekonomiska faktorer på regional nivå, går det att argumentera för att arbetslöshet har en direkt påverkan på individens socioekonomiska status. Vilket korrelerar med den tes som Kposowa (2001) argumenterade för. Från resultatet i denna studie går det däremot inte att argumentera för att det finns ett samband mellan förekomsten av självmord och arbetslöshet på regional nivå.

16 Slutsats

16.1 Metoddiskussion

sambandet mellan data regioners arbetslöshet och dess självmordstal med tidsperiod där emellan.

16.2 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Att arbeta med befintligt datamaterial från myndigheters databaser skapar en möjlighet att sammanställa en större mängd datamaterial. Dessutom har vi använt oss av databaser som ansetts varit legitima och tillförlitliga, vilket är av stor vikt när datamaterialet består av sekundärdata (Jacobsen, 2002, ss.153– 154). De databaser som används är Socialstyrelsens databas för dödsorsaker, läkemedel och sjukdomar och symtom, samt Kommun- och landstingsdatabasen. I och med att vårt datamaterial enbart består av officiella data från diverse myndigheter kan vi säkerställa att reliabiliteten i vårt material är starkt och att den data som används i studien har insamlats på ett trovärdigt och korrekt sätt (Jacobsen, 2002, s. 22). Däremot finns det utrymme för felmarginal i materialet, vilket öppet redovisas i uppsatsen. Ytterligare en nackdel med att använda sig av sekundärdata är att data kan ha samlats in med ett annat syfte än studiens ändamål, vilket även kan vara i form av relevanta bortfall. I en tidsserieanalys kan även statistiken ha förändrats över tid, vilket innebär att offentliga räkenskaper ha justerats flertalet gånger (Jacobsen 2002, s.188–189). Då denna studie enbart sträcker sig över en period på 14 år, anses att detta inte är ett relevant problem.

16.3 Avslutande diskussion

vi skulle få fram starka samband mellan de oberoende variablerna som vi valt ut och självmord, som sedan kom att visa sig inte stämma. Resultatet var därför något förvånande. Vår tidigare forskning visar att det är fler män än kvinnor som begår självmord, av denna anledning ansåg vi att det var relevant att undersöka skillnader mellan kön. När vi gjorde denna analys upptäckte vi ett intressant resultat för region Jönköping och region Blekinge som båda uppvisade samband mellan våra oberoende variabler och självmord när det kom till män. Ett både förvånande och intressant resultat då inga av de andra analyser visade på några samband. Vår tidigare forskning pekar dock på att det ändå finns någon form av samband, om än litet, vilket vi önskar att fortsatt studera. Vår slutsats är att det antagligen inte går att härleda självmord till enbart en social faktor, vilket även går att anknyta till Douglas teori. Durkheim menade att skillnaderna är relativt små när det kommer till självmord i samhällen som påminner om varandra och med vidare eftertanke hade vi förmodligen fått mer intressanta sambandsresultat om vi studerat samhällen av olika karaktär. Dock anser vi att de regionala skillnader vi faktiskt fick fram är av intresse.

16.4 Övriga reflektioner

ett nationellt perspektiv och istället jämfört enbart könsskillnader, snarare än regionala skillnader. Ett annat alternativ är att enbart fokusera på arbetslöshet i relation till självmord och därmed uteslutit de övriga två variablerna. Dessa exempel hade begränsat studien ytterligare och därmed inneburit färre regressionsanalyser.

16.5 Framtida studier

Vidare studier kan vara att utföra ytterligare könsfördelade linjära regressionsanalyser. Som även lyfts i avsnittet om tidigare forskning tenderar kvinnor söka hjälp för depression i större utsträckning än män, vilket kan komma att påverka utfallet av antidepressiva läkemedels inverkan på kvinnors välmående, kontra mäns välmående. Dessutom tenderar män att påverkas av socioekonomiska faktorer i högre grad än kvinnor. Av den anledning kan det vara högst intressant att studera samband inom könen, snarare än hela populationen. Vår data talar även för att användningen av antidepressiva läkemedel samt depression har ökat under de fjorton år som vi studerat. Detta hade varit av intresse att undersöka närmare och ta reda på vad ökningarna kan ha för underliggande faktorer. Då vi genom vår tidigare forskning sett att det finns ett samband mellan självmord och depression vore det intressant att undersöka varför antal deprimerade har ökat medan antalet självmord ligger på en jämn nivå.

enskild individ som begått självmord. Detta gäller data som berör diagnoser, läkemedel och arbetssituationer. På så vis finns det möjlighet att studera huruvida de individer som begått självmord tenderar att uppvisa erfarenhet av andra sociala faktorer, som senare kan komma att användas som oberoende variabler och därefter analyseras i relation till självmordet. Dock finns det en problematik med individuell data eftersom denna typ av information klassificeras som känslig, vilket innebär att det är svårare att utforma denna typ av studie. Å andra sidan kan det bidra till ytterligare intressant information om sociala faktorers påverkan på individers självmordsbenägenhet, samt huruvida antidepressiva läkemedel kan vara en prevention för individers självmordsbenägenhet.

17 Referenser

17.1 Litteratur

Barmark, M. & Djurfeldt, G., 2015. Statistisk verktygslåda 0 : att förstå och förändra världen med siffror 1. uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola. 2018. Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Uppl. 3:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Durkheim, Émile. 1983. Självmordet [Ny uppl.] Lund: Argos.

Douglas, Jack. D. 1967. The social meanings of suicide, Princeton, N.J. Jacobsen, Dag Ingvar, Sandin, Gunnar. & Hellström, Caroline. 2002. Vad,

hur och varför : om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter. 2017. Att skriva en bra uppsats. [rev. och uppdaterade] uppl. 4. Malmö̈: Liber AB.

17.2 Artiklar

Barbui, C., Esposito, E. & Cipriani, A. 2009. Selective serotonin reuptake inhibitors and risk of suicide: A systematic review of observational studies. Canadian Medical Association Journal 180(3):291-297. doi: 10.1503/cmaj.081514 (Hämtad: 2020-11-26).

Coupland, C., Hill, T., Morriss, R., Arthur, A., Moore, M., & Hippisley-Cox, J. 2015. Antidepressant use and risk of suicide and attempted suicide or self-harm in people aged 20 to 64: cohort study using a primary care database. British Medical Journal 305. doi: 10.1136/bmj.h517 (Hämtad: 2020-12-03).

Crump, C., Sundquist, K., Sundquist, J. & Winkleby, M.A. 2014.

Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med 44(2):279-89.

Crump, C., Sundquist, K., Sundquist, J. & Winkleby, M.A. 2014.

Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med 44(2):279-289. doi: 10.1017/S0033291713000810 (Hämtad: 20-10-15).

Dooley, D., Prause, J., & Ham-Rowbottom, K. A. 2000. Underemployment and Depression: Longitudinal Relationships. Journal of Health and Social Behavior 41(4):421-436.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11198566/ (Hämtad: 2020-12-04). Giupponi, G., Giordano, G., Maniscalco, I., Erbuto, D., Berardelli, I., Conca,

A., Lester, D., Girardi, P. & Pompili, M. 2018. Suicide risk in

attention-deficit/hyperactivity disorder. Psychiatria Danubina 30(1):2-10. doi:30(1):2-10.24869/psyd.2018.2 (Hämtad 2020-11-13).

Isacsson, G. 2000. Självmordsfrekvens ner med 25 %. Ökad användning av antidepressiva medel sannolikt främsta orsaken. Läkartidningen 97(14):1644-1650.

https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2000/20938.pdf (Hämtad: 2020-11-26). Jacobssen, L. & Janert, U. 2019. Suicid och socialt kapital. Socialmedicinsk

tidskrift 96(4):594–603. https://artikelsok-ip.btj.se/article/3010398 (Hämtad: 2020-12-03).

Kposowa A.J. 2001. Unemployment and suicide: a cohort analysis of social factors predicting suicide in the US National Longitudinal Mortality Study. Psychol Med 31(1):127-38. doi: 10.1017/s0033291799002925 (Hämtad: 2020-12-03).

Magnusson, S. & Mäkinen, I. H. 2010. Sweden: Income and Suicide. Psychological Reports 107(1):157–162. doi:

10.2466/02.12.13.17.PR0.107.4.157-162 (Hämtad: 2020-12-02). Mäki, N. & Martikanien, P. 2010. A register-based study on excess suicide

health 66(4):302–307. doi: 10.1136/jech.2009.105908 (Hämtad: 2020-11-12).

Oliffe J,L., Rossnagel, E., Seidler, Z. E., Kealy, D., Ogrodniczuk, J.S., Rice, S.M. 2019. Men’s Depression and Suicide. Current Psychiatry Reports 21(3) doi: https://doi.org/10.1007/s11920-019-1088-y (Hämtad: 2020-12-04).

Ribeiro, J. D., Huang, X., Fox, K. R., & Franklin, J. C. 2018. Depression and hopelessness as risk factors for suicide ideation, attempts and death: meta-analysis of longitudinal studies. The British journal of psychiatry: the journal of mental science 212(5):279–286. doi:

10.1192/bjp.2018.27 (Hämtad: 2020-12-03).

Sundquist, K., Frank, G., & Sundquist, J. 2004. Urbanization and incidence of psychosis and depression: follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. The British journal of psychiatry: the journal of

mental science 184:293–298. doi: 10.1192/bjp.184.4.293 (Hämtad: 2020-12-02).

Wincy S. C. Chan , Paul S. F. Yip , Paul W. C. Wong & Eric Y. H.

Chen. 2007. Suicide and Unemployment: What are the Missing Links? Archives of Suicide Research 11(4):327-335. doi:

10.1080/13811110701541905 (Hämtad: 2020-11-13).

17.3 Webbsidor

Arbetsförmedlingen. 2020. Stor skillnad i arbetslöshet mellan olika län.

https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=CD9F99846A2CD395 (Hämtad 2020-12-02).

Folkhälsomyndigheten. 2020. Statistik om suicid.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/ (Hämtad: 2020-11-23).

Karolinska Institutet. 2020a. Hur beräknas självmordsstatistik.

https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik (Hämtad 2020-11-19).

Karolinska Institutet. 2020b. Om NASP. https://ki.se/nasp/om-nasp (Hämtad: 2020-11-24).

Karolinska Institutet. 2020c. Mål och verksamhet. https://ki.se/nasp/mal-och-verksamhet (Hämtad: 2020-11-25).

Kolada. 2014. Om RKA och Kolada. https://kolada.se/om-oss/om-rka-och-kolada/ (Hämtad: 2020-11-24).

Kolada. 2020. Fri sökning.

https://kolada.se/verktyg/fri-sokning/?kpis=110470&years=30196,30195,30194,30193,30192,3019 1,30190,30189,30188,16887,16886,16885,16884,16883&municipals= 27493,27494,27495,27496,27497,27498,27499,27500,27501,27502,27 503,27504,27505,27506,27507,27508,27509,27510,27511,27512,2751 3&rows=municipal,kpi,gender&visualization=bar-chart (Hämtad: 2020-11-24).

Lif. 2015. Ojämlik vård – ett hot mot vår sjukvård. ojamlik-vard---ett-hot-mot-var-sjukvard.pdf.pdf (lif.se) (Hämtad 2020-12-02).

Läkemedelsverket. 2016. Behandlingsrekommendation vid depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna –

Läkemedelsverket. 2016. Depression, bakgrund och behandling Depression-bakgrund-och-behandling.pdf (researchgate.net) (Hämtad: 2020-12-03).

MIND. Fakta om självmord. https://mind.se/om-sjalvmord/fakta-om-sjalvmord/ (Hämtad: 2020-11-25).

Nationalencyklopedin. [u.å.]. Arbetslöshet.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetslös het (Hämtad 2020-11-19).

Nationalencyklopedin. [u.å.]. Självmord.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/självmor d (Hämtad 2020-11-19).

Socialstyrelsen. 2017a. Depressiv episod.

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/depressiv-episod/508 (Hämtad: 2020-11-23).

Socialstyrelsen. 2018a. Statistik om dödsorsaker.

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/dodsorsaker/ (Hämtad: 2020-11-24). Socialstyrelsen. 2019. Statistik om sjukdomar och symptom.

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/sjukdomar-och-symtom/ (Hämtad: 2020-11-24).

Socialstyrelsen. 2020. Statistikdatabas för läkemedel.

https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx (Hämtad: 2020-11-23) Statens Folkhälsoinstitut. 2009. Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika

villkor. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/ (Hämtad: 2020-12-01).

Statistiska Centralbyrån. 2020. Arbetslöshet i Sverige.

Bilaga 1

Variabelöversikt

Variabel Förklaring Studiebeteckning Variabeltyp Källa Hämtad

Självmord

Antal säkra och osäkra självmord (X60-X84 och Y10-Y34) bland individer i åldrarna 25 - 64 år mellan åren 2006 - 2019. Fördelat på Sveriges regioner. Denna variabel används i differentierat värde och benömns med "DIFF_". Medel, antal självmord/100.00 0 invånare Beroende Socialstyrelsen 2020-11-24 Arbetslöshet

Arbetsförda individer som är öppet arbetslösa och/eller deltar i program med aktivitetsstöd i åldrarna 25 - 64 år, mellan åren 2006 - 2019. Fördelat på Sveriges regioner. Denna variabel används i differentierat värde och benömns med "DIFF_".

Medel, %. Oberoende Kommun- och landstingsdatabasen

2020-11-24

Depressiv diagnos

Individer i åldrarna 25 - 64 år som diagnostiserats med depressiva episoder och recidiverande depressiva episoder (F32 och F33) i sluten- och/eller specialiserad öppenvård mellan åren 2006 - 2019. Fördelat på Sveriges regioner. Denna variabel används i differentierat värde och benömns med "DIFF_".

Medel, antal patienter/100.000 invånare Oberoende Socialstyrelsen 2020-11-23 Antidepressiva läkemedel