Kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer och genomgå en kirurgisk behandling

Examensarbete: 15 hp

Omvårdnadsvetenskap - teori och tillämpning: 22,5 hp Sjuksköterskeprogrammet: 180 hp

Ht 2020

Kvinnors upplevelse av att drabbas

av bröstcancer och genomgå en

kirurgisk behandling

En litteraturstudie

Kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer och

genomgå en kirurgisk behandling

Abstrakt

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste typen av cancer i världen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer är en stor omställning i livet. Bra kontakt med omvårdnadspersonalen är viktigt för behandlingen och återhämtningen. Kvinnors upplevelser finns beskrivet i forskning och behöver sammanställas för att ge en överblick på kunskapsläget.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer, synen på omvårdnad och genomgå kirurgisk behandling.

Metod: Studien baserades på åtta studier som har genomförts med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av Olsson och Sörensens (2011) granskningstabell för att därefter analyseras med hjälp av Hsieh och Shannons (2005) analysmodell.

Resultat: Resultatet kategoriserades i tre huvudteman: nyuppkomna känslor, kommunikation från omvårdnadspersonal och relationen med omvårdnadspersonalen med sammanlagt sex subteman. Kvinnorna som gjort kirurgisk behandling vid bröstcancer önskade stöd från

omvårdnadspersonalen, förbättrad kommunikation och individanpassad information om operationen och vad som kommer hända sen.

Konklusion: För att kunna ge kvinnorna bästa möjliga omvårdnad behöver

omvårdnadspersonalen ha ett mer personcentrerat tankesätt med fokus på stöd och kommunikation samt ge individanpassad information.

Women's experience of suffering from breast cancer and

undergoing surgical treatment

Abstract

Background: Breast cancer is the most common cancer among women all over the world. To be diagnosed with breast cancer is a big challenge. Good contact with healthcare professionals is important for treatment and recovery. The experience of women is described in research and need to be compiled to provide an overview of the state of knowledge

Aim: The purpose of this literature study was to examine women's experiences of suffering from breast cancer, their view of nursing care and undergoing surgical treatment.

Methods: A qualitative method was used based on eight scientific articles reviewed with Olsson and Sörensen’s (2011) review table. The analysis process was inspired of Hsieh and Shannon’s (2005) analysis form.

Results: The results were categorized into three main themes: new emotions, communication with nursing staff, and the relationship with nursing staff, altogether with six sub-themes. Women who have gone through surgical treatment due to breast cancer wanted support from the nursing staff, improved communication, personalized information about the surgery and what will happen post surgery.

Conclusion: To be able to provide women with the best possible care, the nursing staff need to have a more person-centered mindset with a focus on support and communication and provide individualized information.

Innehållsförteckning

Abstrakt ... ii

Abstract ... iiii

Bakgrund ... 1

Bröstcancer ... 1

Diagnostik och behandling ………..……….. 1

Leva med bröstcancer ……… 2

Omvårdnad vid kirurgisk behandling av bröstcancer ……..……….. 2

Motiv för studien/problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ...3 Sökmetoder ... 3 Urval ... 4 Analys ... 5 Forskningsetiska överväganden ... 5 Resultat ... 6 Nyuppkomna känslor ... 7 Rädslor ... 7 Förändrad kroppsbild... 8

Kommunikation med omvårdnadspersonal ... 8

Informationsbehov ... 8

Tidpunkt för information ... 9

Relation med omvårdnadspersonal ... 10

Bemötande från omvårdnadspersonal ... 10

Stöd från omvårnadspersonal ... 11

Diskussion ... 11

Resultatsammanfattning ………..……… 11

Resultatdiskussion ... 12

Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter ……….. 15

Bröstcancer

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor både i Sverige och i världen (WHO 2018). I Sverige, insjuknar ungefär 9000 personer i bröstcancer varje år varav 0,6% av dessa är män, medianålder för de som har insjuknat är 64 år (Cancerfonden 2020). Det finns fem olika stadier av bröstcancer. Stadium 0 är ett förstadium till bröstcancer. I stadium I och II är cancertumören ännu liten och inte spridit sig vidare till lymfkörtlarna i armhålan. I stadium III är tumören större än 5 cm eller har spridit sig vidare till

lymfkörtlarna. I stadium IV har cancern spridits sig till andra delar av kroppen och bildat metastaser (Cancerfonden 2020).

Diagnostik och behandling

Idag går det att upptäcka bröstcancer tidigt på grund av mammografi som är den

cancertumören och de omgivande marginalerna av normal bröstvävnad. Det bör nämnas att bröstbevarande kirurgi ofta följs av strålningsbehandling för bästa resultat (Peart 2015).

Leva med bröstcancer

Att bli drabbad av bröstcancer förändrar både den psykiska och fysiska hälsan. I en studie av Fallbjörk och medarbetare (2012) framkom det att förändringen av kroppsbilden efter en kirurgisk åtgärd vid bröstcancer påverkar livet efter diagnosen. Patienterna i studien som har genom gått en mastektomi och därmed förlorat ett eller båda brösten beskrev att det både känns skönt och jobbigt. En del kvinnor beskrev att den första känslan var att bli av med cancern som upplevdes befriande. Den andra känslan handlade om självbilden och sin kvinnlighet som innebar att deltagarna i studien kände sig mindre ”kvinnliga”.

Upplevelsen är väldigt individuell (Fallbjörk, Salander, Rasmussen 2012). Detta beskriver även deltagare i en studie av Chen och medarbetare (2012) som också nämner att

depression är vanligt förekommande vid en bröstcancerdiagnos. Depressionen som startat under behandlingen kan ha en vidare påverkan på kroppsbilden vilket leder till en ond spiral (Chen et al. 2012).

I en annan artikel skriver Doumits och medarbetare (2010) att stöd av familj och vänner kan hjälpa hanteringen av diagnosen. Exempel på detta är att bli behandlad som en vanlig person och undvika för mycket medlidande. Medlidande kan leda till att patienterna känner att de behöver gömma sin sjukdom för andra. Fortsättningsvis beskriver Doumits och medarbetare att en annan rekommendation som kan hjälpa patienterna i sin process är att få hjälp av andra i samma situation för att få olika tips. Vad som fungerar bäst för att varje person är individuellt men det finns generella likheter av hantering vid en

cancerdiagnos.

Omvårdnad vid kirurgisk behandling av bröstcancer

Vid en cancerdiagnos har patienterna rätt till en kontaktsjuksköterska. En

kontaktsjuksköterskas uppgift är att finnas tillgänglig för patienten, kunna besvara frågor och finnas som stöd. De ska också känna till behandlingen och att rätt professioner

blandas in i omvårdnaden. Detta kan vara en trygghet för patienten att veta till vem man kan vända sig vid eventuella och specifika frågor eller för att få stöd vid kriser

(Cancerfonden 2018).

operation kan det vara bra om sjuksköterskan berättar vad som kommer hända, eventuella prover eller andra förberedelser innan och vad som kommer hända efter operationen. Weaver (2009) fortsätter beskriva att efter operationen kommer kvinnan eventuellt att mötas av en annan kroppsbild som innebär att det behövs stöd och information för att hantera vardagliga aktiviteter. Rädslor om fortsatt behandling eller döden efter

operationen är också vanligt. Att försöka uppmuntra till att ta en behandling i taget och fokusera på den samt att påminna om att det är okej att ställa frågor kan göra att patienten känner sig tryggare.

En studie har rapporterat att noggrann information och bra kontakt med

omvårdnadspersonalen är en viktig del i omvårdanden för patienter som genomgår en bröstcancersjukdom (Suplee, Jerome-D’Emilia och Boilers 2016). Enligt Gultas och

Akansel (2017) behöver vårdpersonalen inte bara fokusera på cancersjukdomen utan även beakta att den psykiska hälsan påverkas. Åtgärder att vidta för den psykiska hälsan är att samtala med patienter, fråga eller prata om vad hon oroar sig över eller om vardagliga saker som kan minska ångesten. Det är viktigt att ha ögonkontakt och visa full

uppmärksamhet. Freysteinson och medarbetare (2012) tar upp att se sig själv i spegeln efter avlägsnande av bröstet kan kännas ångestladdat. Därför är det viktigt att förbereda patienten på hur kirurgin kan förändra kroppens utseende. Att vara med patienten kan hjälpa hanteringen av den nya kroppsbilden och uppmuntra patienten till att prata om tankarna kring att möta sig själv i spegeln.

Motiv för studien/problemformulering

Målet med denna litteraturstudie är att ge ökad kunskap till omvårdnadspersonal om kvinnor drabbade av bröstcancer, deras upplevelser och synpunkter på omvårdnaden vid en kirurgisk åtgärd och för att kunna ge mer insikt om patientens perspektiv. Genom sammanfattningar från kvinnors erfarenheter bör denna litteraturstudie kunna bidra till att utveckla kunskap inom omvårdnad utifrån kvinnornas beskrivna erfarenhet.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer, synen på omvårdnad och att genomgå kirurgisk behandling.

Metod

För sökningen av artiklarna har databaserna Cinahl och Pubmed används. Nästa steg av processen var att hitta användbara sökord för båda databaserna och få relevanta träffar till syftet. Inför valet av sökorden användes svenska Mesh-database för att få fram olika mesh-termer till sökningen (Karolinska Institutet u.å). Mesh-mesh-termer är medicinska sökord som kan användas till artikelsökningar (Willman 2016, 70). Mesh-database ger även olika synonymer till sökorden, exempelvis kan orden breast cancer beskrivas som breast neoplasm. Efter sökningarna på svenska Mesh-database kombinerades sökorden i olika varianter för att få bästa sökresultatet som motsvarade syftet i föreliggande

sammanställning.

För att kombinera sökorden användes booleska operatorer som är AND, OR och NOT. Booleska operatorer binder ihop sökorden som därmed expanderar eller minskar sökresultatet av artiklar och mer relevanta sökträffar till syftet erhålls (Karlsson 2017, 90). I föreliggande studie användes enbart AND och OR. Exempelvis användes OR vid sökningen “Breast Cancer Surgery OR Mastectomy” då målet med sökningen var att

antingen få upp artiklar om bröstcancerkirurgi eller mastektomi. AND användes när målet var att få med alla sökorden. Presentation av sökord och kombinationer, se tabell 1 i bilaga 1.

För att identifiera studier som presenterade tämligen aktuella resultat avgränsades sökningen mellan årtalen 2009–2020. Vid en sökning uppkom en del artiklar på andra språk och då avgränsades även språket till enbart gälla artiklar tillgängliga på engelska.

Urval

Inklusionskriterierna var kvinnor, opererade med mastektomi och bröstbevarande kirurgi, samt artiklar nyare än 2009. Valen av dessa kriterier baserades på att förtydliga syftet. Exlusionskriterierna för valet av artiklar var män, bröstrekonstruktion samt artiklar äldre än 2009. Anledningen till dessa kriterier är att majoriteten av bröstcancerpatienter är kvinnor och de flesta artiklarna är skrivna om kvinnors upplevelser. Målet var att beskriva kvinnors erfarenhet av omvårdnaden efter en bröstcanceroperation vilket kan innebära förlorandet av ett bröst och därför exkluderades bröstrekonstruktion.

dessa fick två av artiklarna låg kvalité och uteslöts, dessutom exkluderades två andra artiklar på grund av kvantitativ metod. Kvar återstod sex artiklar med hög kvalité och två artiklar med medelhög kvalité (se bilaga 2, tabell 2). Totalt användes åtta av artiklarna till resultatet i studien (se bilaga 1, tabell 1). Alla artiklar till resultatet är kvalitativa och de kvantitativa användes till bakgrund och diskussion.

Analys

Initialt i analysen läste båda författarna igenom alla artiklarna för en första övergripande granskning av studiernas resultat. Därefter delades de åtta artiklarna upp mellan

författarna för fortsatt analys. Analysprocessen inspirerades av Hsieh och Shannon (2005) konventionella innehållsanalys som utgår ifrån kodning, teman och subteman. Under analysen sammanställdes resultatdelarna i ett dokument och texten delades in genom färgkodning. Användning av kodning var för att få en överblick och förståelse av vad texten handlar om. Efter texten blivit färgkodad sorterades koderna. Teman och subteman

framkom utifrån innehåll från resultaten i artiklarna som identifierats med hjälp av

koderna. Författarna sammanställde resultaten från fyra artiklar var och till sist valdes två artiklar analyserade av den ena författaren för att bli analyserad av den andra. På detta sätt erhölls en samstämmighet, genom att resultatet blev analyserat på liknande sätt av båda författarna. Därmed ökades trovärdigheten i analysen. Genom hela studien har arbetet fördelats jämnt mellan författarna och tillsammans har varje del diskuterats för att lyfta båda författarnas perspektiv och granskning.

Forskningsetiska överväganden

I Helsingforsdeklarationen från 2013 (WMA 2018) och även Polit och Beck (2018, 79–82) tas etiska aspekter upp som man ska ta hänsyn till vid medicinsk forskning. Studierna får tex bara göras om fördelar överväger risker, om all nödvändig information ges till

deltagarna för att deras självbestämmande ska respekteras och de ska kunna ge ett medgivande till att delta och att de även kan dra sig ur när de vill. Dessutom ska deras privatliv respekteras och de uppgifter de lämnar ska hanteras konfidentiellt eller anonymt. Allt detta ska granskas och godkännas av en etisk kommitté.

Resultat

Tabell 3: Resultat presenterade i teman och subteman

Teman: Subteman:

Nyuppkomna känslor

Rädslor

Förändrad kroppsbild

Kommunikation med omvårdnadspersonal

Informationsbehov Tidpunkt för information

Relation med omvårdnadspersonal

Bemötande från omvårdnadspersonal Stöd från omvårdnadspersonal

Nyuppkomna känslor

Av de granskade studierna framkom att kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer och genomgå kirurgisk behandling handlade om nyuppkomna känslor vilket grundar sig i kvinnornas rädsla och den förändrade kroppsbilden.

Rädslor

Flera studier (Dawe et al. 2014; Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009; Suplee, Jerome D’Emilia och Boiler 2016) i föreliggande litteratursammanställning visade att kvinnorna upplevde rädsla inför operationen och att bli lämnad ensam vilket hade betydelse för kvinnornas välmående. En nyuppkommen känsla inför operationen var rädsla över att inte vakna upp igen, eventuell postoperativ smärta eller missnöje med resultatet. Att inte veta om operationen räcker som behandling eller om vidare behandling behövs var också en rädsla som kvinnorna gick igenom inför operationen (Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009). Två artiklar (Dawe et al. 2014; Suplee, Jerome D’Emilia och Boiler 2016) beskrev att efter operation och sista behandlingen var det lätt att uppleva rädsla av att bli lämnad ensam. Det beskrevs som att när de väl lämnat sjukhuset kände de en lättnad men att det snabbt gick över till att känna att allt stöd och omtanke nu är borta, vilket skapade en rädsla. En kvinna beskrev det som att bli utkastad från sjukhuset och all omvårdnad. Ingen som längre finns där varje dag och hjälper dig längst vägen. Suplee, Jerome D’Emilia och Boiler (2016) beskriver vägen tillbaka från en cancersjukdom som svår och att den

Förändrad kroppsbild

Efter operationen får kvinnorna möta sin förändrade kroppsbild för första gången. Många av patienternas tankar handlade om självbilden, att inte känna sig kvinnlig och attraktivt. Det skapade nya känslor som sorg och osäkerhet. Att se sin nya kropp efter operationen uppfattades som påfrestande för kvinnorna (Freysteinson et al. 2012; Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009). Stöd från omvårdnadspersonalen förbättrade kroppsbilden men trots detta tog det längre tid att förbättra sin kroppsbild än att hantera ångest och stress (Hsu et al. 2010; Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009). Trots att de flesta var ensamma första gången de fick se sig själv var de som hade en sjuksköterska och anhörig vid sin sida nöjda med att de hade stöd. En förändrad kroppsbild kan ändra självbild, trots det valde många kvinnor att försöka se det positiva med att en del eller hela bröstet var borta. Flera kvinnor beskrev det som en ny positiv känsla av befrielse att cancern var borta (Freysteinson et al. 2012).

Kommunikation med omvårdnadspersonalen

Vid kommunikation med omvårdnadspersonalen framkom det i de granskade studierna att kvinnornas upplevelse av kommunikationen handlade om informationsbehov och val av tidpunkt för information.

Informationsbehov

När det kommer till hur mycket information vårdpersonalen bör ge patienterna är det helt individuellt. En del vill veta så mycket som möjligt med alla detaljer medan andra bara vill veta tillräckligt för att ta dem igenom till nästa dag. Det finns mycket information att ge men en del känner att de inte behöver veta allt då det kan kännas överväldigande. Därför ansågs det viktigt med en personcentrerad vård och respektera att alla har olika

informationsbehov i kommunikationen med omvårdspersonalen, för att på så vis kunna hjälpa patienterna att få tillräckligt med information för just dem (Dickerson et al. 2011). Vid förberedelsen inför operation upplevde en del att de fick bristande information eller att de inte fick någon information alls (Greenslade, Elliott och Mandville-Anstey 2010; Suplee, Jerome-D’Emilia och Boiler 2016). En uppfattning av att inte få information från

fanns en rädsla från personalen att prata om vad som kunde förväntas efter operationen, för att ingen ville skrämma upp dem utan hålla en positiv fasad.

I Drageset och medarbetares (2016) studie upplevde de flesta kvinnorna att postoperativ hade de fått adekvat information och förklaringar i kommunikationen med

omvårdnadspersonalen och kände att de kunde ringa sjukhuset vid behov. De påpekade också att informationsbroschyrer var bra, speciellt med information om fysisk aktivitet då de kunde gå tillbaka och läsa varje dag efter operationen om det behövdes. Fortsättningsvis upplevde en del av kvinnorna att den mesta informationen de fick var i stödgruppen. De flesta deltagarna var överens om att information om smärta efter operationen var det viktigaste då postoperativ smärta kunde få dem att tro att cancern var tillbaka (Drageset et al. 2016). Trots åsikter om bristande information från en del, upplevde många kvinnor att de blev väl förberedda av vårdpersonalen med information angående operation och

återhämtningsperioden hemma (Dawe et al. 2014; Greenslade, Elliott och Mandville-Anstey 2010).

Tidpunkt för information

I flera studier (Dawe et al. 2014; Greenslade, Elliott och Mandville-Anstey 2010) riktades negativ kritik mot val av tidpunkt för information om förberedelse inför operation samt val av tidpunkt för information efter operation om rehabilitering. Greenslade, Elliott och Mandville-Anstey (2010) fortsätter beskriva att patienterna menade på att

vårdpersonalens val av tidpunkt för förberedelse är viktigt för kommunikationen mellan patient och vårdpersonal, samt den preoperativa informationen. I den ingår till exempel vad patienterna bör förvänta sig direkt efter operationen, potentiella komplikationer och när och hur en uppföljning kommer ske. Att få denna information på operationsdagen kändes inte lämpligt och kvinnorna önskade att få informationen tidigare än själva operationsdagen. Greenslade, Elliott och Mandville-Anstey fortsätter beskriva att

kvinnorna som rapporterade att de hade en positiv upplevelse även rapporterade att de var nöjda med förberedelsen, att de fått information vid rätt tidpunkt, att de hade ett bra stödsystem och var nöjda med uppföljningen från sjuksköterskan.

Relationen med omvårdnadspersonalen

I de granskade studierna kunde ses att kvinnors upplevelse av omvårdnaden vid

bröstcancer och kirurgisk behandling omfattade relationen med omvårdnadspersonalen som grundar sig i kvinnornas upplevelse av bemötandet och det stöd som fås från

omvårdpersonal.

Bemötande från omvårdnadspersonal

I studierna (Dickerson et al. 2011; Freysteinson et al. 2012; Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009; Suplee, Jerome-D’Emilia och Boiler 2016) påpekar kvinnorna att bemötandet från personalen är en viktig del under sjukdomsförloppet, speciellt under perioden kvinnorna är inneliggande på sjukhus. I två av studierna (Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009; Suplee, Jerome-D’Emilia och Boiler 2016) var kvinnornas upplevelser att deras behov inte alltid tillgodosågs av vårdteamet. Patienterna vill bli respekterade som individer och individuellt. En önskan från patienterna är att omvårdnadspersonalen ser varje kvinna som en person och inte bara en bröstcancersjuk patient. Det vill säga att veta vad varje enskild patient har för behov för att få den bästa individuella omvårdnaden. En annan önskan var att sjuksköterskan skulle ställa frågor som ”hur mår du egentligenen?” för att sjuksköterskan annars endast frågar hur de mår och de flesta svarar med enbart ”bra”. Med en bredare fråga har patienterna mer chans att tänka till hur de egentligen mår och vad de tänker på (Freysteinson et al. 2012).

Att ta patientens rädslor på allvar, inte ge falska förhoppningar och att låta patienternas coping strategi ta tid är även viktigt i relationen med omvårdnadspersonalen, för att få en bra individanpassad omvårdnad. En del av kvinnorna önskar också att sjuksköterskorna ska vara mer tystlåtna, snälla och omtänksamma för att kvinnorna ska våga visa sig sårbara (Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009).

Stöd från omvårdnadspersonal

Enligt studierna (Freysteinson et al. 2012; Dickerson et al. 2011) beskriver patienterna var generellt väldigt nöjda med stödet de fick från omvårdnadspersonalen. Detta ledde till att sjukhusvisten upplevdes tryggt och att de fick bra omhändertagande. När och vad för typ av stöd de får skiljer sig över tid. Deltagarna i studierna (Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009; Hsu et al. 2010) uppger att de förväntar sig stöd i svåra situationer både emotionellt, genom ord och fysiskt genom att exempelvis hålla en hand. Genom sjukdomsförloppet kan behovet av stöd förändras. I relationen med omvårdnadspersonalen förväntades

personalen att ha koll på vad för typ av stöd varje person önskar.

Patienterna som deltog i två studier (Freysteinson et al. 2012; Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009) uppskattade att ha en kontaktsjuksköterska för att kunna få professionell information samt att kunna ha någon att vända sig till vid frågor eller för stöd. En del upplevde att kontaktsjuksköterskan var den enda som faktiskt brydde sig om patienterna. I Remmers och medarbetares studie (2009) beskrivs att sjuksköterskorna inte förväntades vara en stödperson. Däremot önskade patienterna att sjuksköterskorna skulle veta vart patienterna kunde vända sig för stöd, till exempel hur de skulle göra för att gå med i

samtalsgrupper (Remmers, Holtgräwe och Pinkert 2009). Deltagarna i studierna (Dawe et al. 2014; Drageset et al. 2016) tyckte majoriteten av deltagarna att sjuksköterskeledda stödgrupper upplevdes som hjälpande. Att inse att de inte är ensamma om att ha

bröstcancer och att deras resa liknar andras eller att de får lyssna på andras berättelser och perspektiv ansågs som givande. Desamma gällde att ha en kontaktsjuksköterska att höra av sig till vid frågor eller få stöd och som ledde till att patienterna kände sig mindre ensamma.

Några av deltagarna kände att stödet försvann efter avslutad behandling. En del oroade sig över sin egen oförmåga att kunna känna igen smärta, ifall det skulle kunna vara återfall. Det var även några deltagare som beskrev att det var jobbigt att behöva uppsöka stödet själv då det upplevdes som om de klagade för mycket om de bad om extra stöd (Dawe et al. 2014; Drageset et al. 2016).

Diskussion

Resultatsammanfattning

kvinnlig och attraktiv. Det kopplades till en känsla av sorg och osäkerhet och tog längst tid att bearbeta. Även oro att bli lämnad ensam uppkom efter operationen då många upplevde att stödet och omtanken försvann från vårdpersonalen, vägen tillbaka upplevdes som svår. Kvinnorna önskade tydlig och väl förberedd information inför operationen. Många

upplevde informationen som bristande gällande mängd av information och att de fick information vid fel tidpunkt. Postoperativt kände kvinnorna att de fått tillräcklig

information från sjukvårdpersonal och att en del upplevde att stödgrupper bidrog med den mesta informationen.

Patienterna uppskattade att ha en kontaktsjuksköterska för att kunna ha någon att vända sig till för frågor och stöd. En god kommunikation samt en positiv och stödjande relation med personalen gjorde att patienterna kände att de fick bättre omvårdnad. Att de blev lyssnade på och fick svar på sina frågor gav tillit till personalen. Kortfattat vill patienterna att de blir respekterade som människor och inte som en cancersjuk patient utan att

omvårdnadspersonalen ser kvinnans individuella behov. Behovet av stöd förändrades över tid men generellt var patienterna nöjda med stödet de fick från omvårdnadspersonalen.

Resultatdiskussion

Utifrån resultatet av de sammanställda artiklarna kommer resultatets tre teman och 6 subteman diskuteras tillsammans med ny forskning och teorierna/-och modellerna

KASAM, personcentrerad vård och Nurse Practitioner praxis i Storbritannien. Författarnas egna reflektioner kring de olika delarna kommer att framföras genom hela

resultatdiskussionen.

Resultatet visade att alla patienterna önskade en god kommunikation från

omvårdnadspersonalen men önskade att få olika mycket och personanpassad information. de Almeida Araújo och medarbetare (2010) beskriver att även från sjuksköterskans

perspektiv är kommunikationen viktig för att kunna skapa band med patienten för att bidra med bättre stöd och en bättre personcentrerad omvårdnad. En sjuksköterska tar upp att det är viktigt att vara medveten om att varje patient är olika och därför reagerar olika på kommunikationen.

Personcentrerad omvårdnad är en stor del av sjuksköterskans arbete då det är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Personcentrerad omvårdnad är en omvårdnadsmodell och beskriver både teori och praktisk omvårdnad (Leksell och Lepp 2019). Ekman (2020) förklarar att personcentrerad omvårdnad bygger på ett partnerskap mellan vårdpersonal och patient, samt initieras via gemensam planering, samtal och aktivt lyssnande. Modellen grundas på att patienter är personer som har en egen vilja, egna behov, eget ansvar och har olika förmågor. Ekman fortsätter beskriva att det krävs en förbättring i hälso- och

sjukvården för att inte se patienter som en sjukdom i behov av vård utan som personer med värdighet. Ett tydligt exempel från resultatet där personcentrerad vård var viktigt för att uppnå varje patients informationsbehov var att en del upplevde att det var

överväldigande och otäckt att få en bok eller skriftlig information istället för muntlig. Medan många andra ansåg att muntlig information om operationen och behandlingen gjorde det svårt att ta in allting och skriftlig information var bra då de kunde gå tillbaka och läsa om ifall det behövdes. På grund av att många av kvinnorna var missnöjda och inte tillfredsställd med informationen de fått anser vi att det är en tydlig brist i den

personcentrerade omvårdnaden. Detta hade varit möjligt att åtgärda genom att fråga kvinnorna hur de föredrar att få informationen och om detta anses vara svårt att

bestämma kan frågan alltid återkomma eller att fråga kvinnan i slutet om något tycks vara oklart.

När det kom till informationsbehovet belyste kvinnorna i studien att viktig information att få inför operation var vad de bör förvänta sig direkt efter operationen och potentiella komplikationer. Kvinnorna upplevde att det fanns en rädsla från personalen att prata om vad som komma skall inför operation genom att hålla upp en positiv fasad. Vi anser att det är problematiskt då kvinnorna också tar upp i resultatet att de önskar tillit från personalen och att sjuksköterskorna ska ta patientens rädslor på allvar och inte ge falska

Att vara direkt i kommunikationen är ett exempel på en kommunikationsmodell. Dess fördelar är att det sällan blir missförstånd i konversationen mellan patient och

omvårdnadspersonal, men nackdelen är att det oftast kan tolkas som hårt. Användning av denna modell förutsätter dock att personalen ska vara respektfull, empatiskt och ha värme i det man säger (Eide och Eide 2010, 299). I resultatet kan vi se att vissa kvinnor önskar att få rak och direkt kommunikation medan andra föredrar ett mer försiktigt bemötande. Utifrån den informationen tycker vi att omvårdnadspersonalens kommunikation ska vara individuellt anpassad genom att exempelvis fråga vad patienten föredrar och hitta nya kommunikationstekniker för varje enskild patient.

För att få en god relation med omvårdnadspersonalen önskade patienterna i resultatet en personanpassad omvårdnad. Omvårdnaden bör innefatta att ta patientens känslor och frågor på allvar utan att ge falska förväntningar. Gultas och Akansel (2017) ger tips på hur omvårdnad för kvinnor drabbade av bröstcancer kan se ut. Att ge patienten full

uppmärksamhet med exempelvis ögonkontakt och att lyssna kan vara en

omvårdnadsåtgärd för att hjälpa det psykiska måendet och lugna oron. Utifrån vårt resultat handlar detta precis om det som kvinnorna önskade, en personcentrerad omvårdnad.

Majoriteten upplevde omvårdnaden som givande och kände sig omhändertagna med bra stöd, däremot den andel som upplevde omvårdnaden mindre bra beskrev att de saknade full uppmärksamhet från personalen och att de aldrig fick chans till reflektion kring hur de i själva verket mådde. I en annan studie gjordes en undersökning där patienter fick extra stöd utöver vårdplanen. Det visade sig att de patienter som fick extra stöd hade ett

förbättrat psykiskt mående än de som enbart fick stöd utifrån den ordinarie vårdplanen (Hsu et al. 2010). Detta kan visa på att omvårdnadspersonalens stöd under behandlingen har en stor påverkan på kvinnornas psykiska välbefinnande. Det kan stärkas upp av den brittiska modellen Nurse Practitioner Praxis i Storbritannien beskriven av Hinchliff & Rogers (2008), med åtta kompetensområden där första området är

patient-vårdarrelationen. Inom detta område belyser de kommunikationsförmågan och vikten av att lägga mycket fokus på stöd och tröst till patienten (Hinchliff & Rogers 2008, refererad i Fagerström 2011, 87–88). Därför tycker vi att det är viktigt att omvårdnadspersonalen lägger mycket fokus på att ge det stöd kvinnorna önskar.

från hur vi upplever vardagen som meningsfull, begriplig och hanterbar. Samspel med omgivningen gör det mer möjligt att förstå sig på och hantera de utmaningar och

situationer man ställs för i livet. Personer som vet att de kan få stöd från omgivningen vid behov kan använda det som en resurs till att hantera motgångar (Antonovsky 2005). Detta motsvarar det som kvinnorna, som tog stöd i stödgrupperna, kände att de fick hjälp att ta sig igenom den svåra sjukdomsperioden.

Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter

En av exlusionskriterna i denna litteraturstudie var män. Som tidigare nämnt i bakgrunden drabbas också män av bröstcancer men kvinnor är överrepresenterade i området. Valet baserades först och främst på att förändringen av kroppsbilden kan ha en större påverkan på det psykiska välbefinnandet hos kvinnor än män då brösten för en kvinna ofta är kopplade till kvinnlighet, sexualitet och attraktion (Manderson och Stirling 2007). Dessutom handlade majoriteten av artiklarna om kvinnor. Män och kvinnor drabbade av bröstcancer behöver inte nödvändigtvis gå igenom samma psykiska påfrestningar men kämpar med olika saker. Ett exempel på det män kan gå igenom är stigmat att ha en känd kvinnlig sjukdom. I en studie undersökte de vad män med bröstcancer saknade under behandlingen där majoriteten önskade att få mer specifik information om mäns bröstcancer. Studien visade även att sjukvårdspersonalen tyckte detta var svårt och sökte själva upp information kring ämnet för att veta vad de skulle ställa för frågor (Bootsma et al. 2020). Det tyder på att det finns väldigt lite information om mäns erfarenhet av att genomgå bröstcancer. Som tidigare nämnt är kvinnor

överrepresenterade och det kan leda till förutfattade meningar om att det inte påverkar män lika mycket eftersom de inte blir drabbade i lika stor grad. Mäns perspektiv och upplevelser hade varit lika relevant och viktigt i denna studie gällande teman

kommunikation med omvårdnadspersonal och relation med omvårdnadspersonal. Detta kan visa på att studier som fokuserar på män med bröstcancer är viktiga att genomföra.

Metoddiskussion

Metoden för arbetet var en kvalitativ studie och därför valdes artiklar med kvalitativ metod för att få det bästa sökresultatet och för att djupare information om upplevelsen hos

Valet att använda PubMed och CINAHL var för att båda är databaser inom området hälso- och sjukvård (Willman 2016, 79–80). De sökord och sökordskombinationer som användes gav resultat av samma artiklar på båda databaserna och många av artiklarna återkom på flera sökordskombinationer. Genom att använda fler än en databas och att artiklarna var återkommande ökar möjligheten att identifiera artiklar som svarar på syftet i

litteratursammanställningen vilket ökar trovärdigheten i resultatet (Willman 2016, 71). CINAHL och PubMed är båda databaser med ämnesordslistor. De funna artiklarna överensstämde med kraven på innehåll genom att enbart använda ämnessökningar vilket gjorde att fritextsökning inte användes som sökmetod.

Valet av inklusions- och exklusionskriterier framkom naturligt. Det fanns ett tydligt mål med syftet och därför var inklusionskriterierna viktiga för att få svar på det och vice versa, exklusionskriterierna var inte relevanta för det förväntade resultatet (Henricson 2017, 266). Kriterierna ansågs inte vara för vida eller begränsade genom att relevanta artiklar uppkom under sökningen och att kriterierna var tydliga och passade mot syftet stärker det studiens kvalité (Henricson 2017, 414). Valet av att exkludera studier som handlade om män diskuteras ytterligare i diskussionen om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter.

Urvalsprocessen beskrevs tydligt i metodavsnittet samt i form av tabell (se bilaga 1, tabell 1), därför anses studien som överförbar (Henricson 2017, 414) dvs varje steg är beskrivet, vilka sökord och vilka artiklar (se bilaga 2, tabell 2) som användes. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna vilket säkerställde att det slutliga urvalet inkluderade studier med god kvalitét. Olsson och Sörensen (2011, 257) beskriver att felkällor i urvalet ska elimineras för att resultatet ska kunna generaliseras. Detta gjordes då denna

litteraturstudie började med 13 granskade artiklar till resultatet men desto mer noggrant de lästes märktes att fem av artiklarna inte stämde med studiens syfte och eliminerades i urvalet till resultatet. Däremot var flera av artiklarna användbara i bakgrund och

diskussion.

Litteraturundersökning kan vara problematiskt för att resultatet tidigare blivit tolkat av den empiriska studiens författare vilket kan innebära att all information från deltagarna inte har framkommit i studiens resultat. Resultatet från artiklarna har sedan vidare tolkats av författarna för denna litteraturstudie. Studien är en sekundärkälla och bör därför

mall för kvalitativa artiklar. Valet för denna granskningsmodell gjordes för att den har tydliga kriterier om vad som ska ingå i artikelns olika delar för att artikeln ska vara av så hög kvalité som möjligt.

Analysprocessen gjordes med inspirerad av Hsieh och Shannon (2005) med färgkodning som användes för att identifiera teman av artiklarnas resultat. Enligt Booth, Sutton och Papaioannou (2016, 217) kan en kvalitativt litteraturstudie ha en aggregerad inriktning som innebär att hitta teman och delar som återkommer i artiklarna och detta valde vi att använda oss av. Färgkodningen gjorde det tydligt att se de återkommande delar och lättare identifiera de delar som kvinnorna beskrev ofta och sen komma fram till teman och

subteman.

Alla artiklar till resultatet i denna studie är gjorda med liknande metoder i form av

intervjuer av kvinnor som drabbats av bröstcancer och genomgått en kirurgisk behandling. Artiklarna har liknande resultat och konklusion vilket innebär att det resultat vi kommit fram till stämmer överens med de granskade artiklarna och på så vis är studien trovärdig. Att artiklarna är peer reviewed är också en viktig del för studiens trovärdighet då det är en bedömning som görs för att bedöma studiens vetenskapliga kvalité (Henricson 2017, 414). Alla artiklar i resultatet är från olika internationella omvårdnadstidskrifter och alla är granskade, vilket innebär att studien är baserad på artiklar som blivit granskade av vetenskapligt skolade specialister inom området (Willman 2016, 88).

Fördelen med två författare i stället för att arbeta ensam är att det medför två olika perspektiv på resultatgranskningen och analysen. Vid svårigheter att tolka artiklar eller delar i uppsatsen finns den andra författaren till hjälp. Nackdelen med fler än en författare kan vara att författarna kan ha skilda åsikter och tolkningar och på så vis kan konflikter uppkomma ifall skillnaderna är för stora. Allt som allt överväger fördelarna av fler

författare för både författarnas skull och för trovärdigheten. Tolkningen av resultatet har genomförts av båda författarna med hälften var av artiklarna och sedan har två artiklar dessutom blivit granskade av den andra författaren för att få en hög trovärdighet i analysen och i studien.

Forskningsetisk diskussion

blivit etiskt granskad av en etikkommitté. Vi antar att de följt de etiska riktlinjer som finns. Bröstcancerpatienter kan exempelvis vara en grupp av deltagare där forskarna undersöker något känsligt som kan bli etiskt svårt. Exempelvis fick deltagarna från en artikel i

resultatet 50£ som ett tack att de var med i undersökningen. Det framgår dock inte om deltagarna blev erbjudna pengarna innan de var med i undersökningen eller om de fick det som ett tack efter studien. Om deltagarna blivit erbjudna pengarna innan undersökningen kan det haft en påverkan på valet att vara med i undersökningen. Utifrån att ha rätt till rättvis behandling som Polit och Beck (2018, 81) beskriver där forskarna inte ska utnyttja deltagarnas svagheter kan £50 ha en betydande del i beslutet att delta i studien eftersom deltagarnas ekonomiska situation inte framgår.

I början av arbetet fanns det en begränsad förförståelse inom området vilket ledde till en nyfikenhet och ett neutralt förhållningssätt till resultatet i vår studie. Ingen artikel har blivit bortvald eller prioriterats under processen, utan allt resultat med svar på syftet har tagits med. Under processen med litteraturstudien har även varje del diskuterats

tillsammans av båda författarna. Vid olika åsikter har båda framfört perspektiv för att sedan komma till ett gemensamt beslut. Två olika synvinklar kan göra att det

gemensamma beslutet blev mer nyanserat och granskat.

Konklusion

Genomgripande i resultatet önskade kvinnorna tydligare och mer information inför operation men överlag nöjda med den postoperativa informationen.

Kontaktsjuksköterskor ansågs vara en nyckelperson för många kvinnor då

kommunikationen inte alltid var positiv med övrig personal. Oro och rädslor var vanligt under hela sjukdomsförloppet och många fick en försämrad kroppsbild efter operationen. Kvinnorna önskade en mer personcentrerad omvårdnad där informationen,

kommunikationen och stödet var anpassat till varje enskild patient. Slutsatsen av detta är att omvårdnadspersonalen behöver ett mer personcentrerat tankesätt vid omvårdnaden och att tänka på en anpassad information för varje enskild patient för att denne ska få den bästa möjliga omvårdnaden. Denna studie kan hjälpa omvårdnadspersonal att få mer kunskap om vad kvinnorna i samband med bröstcancer saknar i omvårdnaden. Att tillgodose en individanpassad information, lägga mycket fokus på stöd i omvårdnaden, samt att uppmuntra till att utrycka känslor och funderingar är exempel på vad som kan behöva förbättras. Framtida forskning om sjuksköterskors perspektiv och deras

Referenser

Antonovsky, A. 2005. Hälsans mysterium. Andra upplagan. Natur och Kultur. American Cancer Society. 2019. Breast Cancer Facts & Figures 2019-2020.

https://www.cancer.org/content/dam/cancer-org/research/cancer-facts-and-statistics/breast-cancer-facts-and-figures/breast-cancer-facts-and-figures-2019-2020.pdf (Hämtad 2020-10-05).

Booth, A., Papaioannou, D. och Sutton, A. 2016. Systematic approaches to a successful

literature review. Johanneshov: MTM, 217

Bootsma, T., Duijveman, P., Pijpe, A., Scheelings, P., Witkamp, A-J. och Bleiker, E. 2020. Unmet information needs of men with breast cancer and health professionals. Psycho-

Oncology. 29(5): 851-860. DOI: 10.1002/pon.5356

Cancerfonden. 2020. Bröstcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer (Hämtad 2020-10-11)

Cancerfonden. 2020. Metastaser. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/metastaser (Hämtad 2020-10-19)

Cancerfonden. 2018. Rehabilitering. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/rehabilitering (Hämtad 2020-10-26)

Chen, Chun-Lan BS, RN; Liao, Mei-Nan PhD, RN; Chen, Shu-Ching PhD, RN; Chan, Pei-Ling BS, RN; Chen, Shin-Cheh MD. 2012. Body image and its predictors in breast

cancer patients receiving surgery. Cancer Nursing 35(5): 10-16. doi: 10.1097/NCC.0b013e3182336f8b

*Dawe, E.D., Bennett, R.L., Kearney J.A. och Westera, D. 2014. Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer.

Canadian Oncology Nursing Journal 24(1): 20-30. DOI: 10.5737/1181912x2412024

Revista Latino-Americana de Enfermagem. 18(1): 54–60. DOI:

10.1590/s0104-11692010000100009

*Dickerson, S.S., Alqaissi, N., Underhill, M. och Lally, R.M. 2011. Surviving the wait: defining support while awaiting breast cancer surgery. Journal of Advanced Nursing. 67(7): 1468–1479. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2011.05612.x

Doumit, Myrna A. A. PhD, RN; Huijer, Huda Abu-Saad RN, PhD, FEANS; Kelley, Jane H PhD, RN; El Saghir, Nagi MD; Nassar, Nada RN. 2010. Coping with breast cancer: a phenomenological study. Cancer Nursing 33(2):E33-9.

DOI:10.1097/NCC.0b013e3181c5d70f

*Drageset, S., Lindstrøm, T., Giske, T. och Underlid, K. 2016. Women’s experiences of social support during the first year following primary breast cancer surgery. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 30(2): 340–348. https://doi.org/10.1111/scs.12250

Eide, H. & Eide, T. 2010. Omvårdnadsorienterad kommunikation relationsetik,

samarbete och konfliktlösning. Johanneshov: TPB, 299

Ekman, I. (red.) 2020. Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till

praktik. 2 uppl. Stockholm: Liber

Fagerström, L. (red.) 2011. Avancerad klinisk sjuksköterska: avancerad klinisk

omvårdnad i teori och praxis. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 87–88

Fallbjörk, U., Salander, P. och Rasmussen, B-H. 2012. From “no big deal” to “losing oneself”

Cancer Nursing. 35:5: E41-E48 DOI: 10.1097/NCC.0b013e31823528fb

*Freysteinson, W.M., Deutsch, A.S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L. och Cesario, S.K. 2012. The experience of viewing oneself in the mirror after a mastectomy. Oncology Nursing

Forum. 39(4): 361–369. DOI: 10.1188/12.ONF.361–369

Gultas, M. och Akansel, N. 2017. Nursing care of the patient after breast conserving surgery according to life model: a case study. International Journal of Caring Sciences. 10(2): 1075–1081. https://search.proquest.com/publiccontent/docview/1933270907?pq-origsite=summon (hämtad 2020-10-12).

World Medical Association. 2018. WMA Declaration of Helsinki – ethical principles for

medical research involving human subjects.

https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad: 2020-11-24)

Helms, R-L., O’Hea, E-L., Corso, M. 2008. Body image issues in woman with breast cancer. Psychology, Health & Medicine. 13(3): 313-325 DOI:

10.1080/13548500701405509

Hsieh, H-F. och Shannon, E-S. 2005. Three approaches to qualitative content analysis.

Qualitative Health Research 15(9):1277-88 DOI: 10.1177/1049732305276687

*Hsu, C-S., Wang, H-H., Chu, Y.S. och Yen, H-F. 2010. Effectiveness of informational and emotional consultation on the psychological impact on women with breast cancer who underwent modified radical mastectomy. The Journal of Nursing Research 18(3): 215-26 DOI: 10.1097/JNR.0b013e3181ed57d0

Karlsson, E-K. 2017. Informationssökning. I Henricson, Maria (red.) 2017. Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Andra upplagan Lund:

Studentlitteratur, 81–96

Karolinska Institutet. U.å. Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/ (hämtad 2020-11-18) Kristensson, J. 2014. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm: Natur & Kultur.

Manderson, S. och Stirling, L. 2007. The absent breast: Speaking of the mastectomied body. Feminism & Psychology 17(1), 75–92. https://doi.org/10.1177/0959353507072913 Olsson, H. och Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

Peart, O. 2015. Breast intervention and breast cancer treatment options. Radiologic

Technology, 86(5), 535M–558M; quiz 559–62.

Polit, F.D. och Beck, C.T. 2018. Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer 79-82

*Remmers, H., Holtgräwe, M. och Pinkert, C. 2009. Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European

Journal of Oncology Nursing. 14(1): 11–6 DOI: 10.1016/j.ejon.2009.07.002

Socialstyrelsen. 2019b. Nationella riktlinjer för bröstcancer.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf (Hämtad: 2020-10-12)

Socialstyrelsen. 2019a. Screening för bröstcancer.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-screeningprogram/screening-brostcancer-rekommendation.pdf (Hämtad: 2020-10-12)

*Suplee, P., Jerome-D’Emilia, B., och Boiler, J. 2016. Women’s educational needs and perceptions about survivorship following bilateral mastectomy. Clinical Journal of

Oncology Nursing. 20(4): 411–418. https://doi.org/10.1188/16.CJON.411-418

Weaver, C. 2009. Caring for a patient after mastectomy. Nursing (Jenkintown, Pa.), 39(5): 44–48. https://doi.org/10.1097/01.NURSE.0000350757.93924.b5

Wiklund Gustin, L. 2020. Psykologi för sjuksköterskor. 2. Uppl., Lund: Studentlitteratur Willman, A. (red.) 2016. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk

verksamhet. 4. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

World Health Organization. 2018. Cancer today.

https://gco.iarc.fr/today/online-

Atrue%252C%2522mort%2522%253Afalse%252C%2522prev%2522%253Afalse%257D&o rientation=horizontal&type_sort=0&type_nb_items=%257B%2522top%2522%253Atrue %252C%2522bottom%2522%253Afalse%257D&population_group_globocan_id=

Bilagor

Bilaga 1

Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen * Utifrån titel

** Utifrån abstract *** Utifrån artikel

Datum Databas Sökord Antal

träffar Filter Urval 1 * Urval 2 ** Urval 3 *** Valda artiklar 1/10 PubMed (Mastectomy) AND (nursing care) AND (primary nurse) 90 2010- 2020 3 2 2 2

1/10 PubMed (Caring) AND (patient) AND (mastectomy)

35

2009-2020 3 2 1 1

9/10 CINAHL Support AND psychological AND breast neoplasms AND oncological care 155 2010- 2020 4 2 2 1 5/10 Pubmed Mastectomy AND educational needs AND patient 145 2009- 2020 6 3 1 1 7/10 CINAHL Breast Neoplasms OR Mastectomy AND breast cancer patient AND body image 382 2010- 2020 4 3 1 1

AND

experience AND patient

Datum Databas Sökord Antal

träffar Filter Urval 1 * Urval 2 ** Urval 3 *** Valda artiklar

Bilaga 2

Tabell 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2010, Remmers H. et al. Tyskland, European Journal of Oncology Nursing Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study

The aim of this study was to find out the specific strains influencing the women affected during this time, and the needs and expectations they had of the nurses.

42 kvinnor med tidigt stadie

av cancer. Semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor kan ge stöd åt kvinnor som genomgått kirurgisk behandling genom att lyssna på dem, acceptera deras känslor och

informera dem i detalj. Då kan de ge en känsla av säkerhet och hjälpa dem hålla hoppet uppe och hjälpa dem hantera verkligheten.

Grad 1

Etisk granskad

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2010, Hsu S-C. et al. Taiwan. The journal of nursing research. Effectiveness of Informational and Emotional Consultation on the Psychological Impact on Women with Breast Cancer Who

This study was developed to evaluate the effectiveness of informational and emotional consultation on body image, anxiety, and emotional distress 63 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. En experimentgrupp fick extra sessioner med vårdpersonal emotionellt stöd och en kontrollgrupp fick stöd enligt vårdplan. Efter experimentet gjordes tre intervjuer för att utvärdera resultatet. Undersökningen visade på att sjuksköterskans information samt emotionella stöd kan minska patientens ångest både på kort-och lång sikt.

Grad 1

Underwent Modified Radical Mastectomy

in women with breast cancer who underwent modified radical mastectomy.

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2014, Dawe E.D et al. Kanada. Canadian oncology nursing journal. Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer

The purpose of this paper is to report the findings of a study about the informational and emotional needs of women having outpatient surgery for breast cancer.

19 kvinnor diagnostiserade

med bröstcancer. Intervjuer sex månader efter operationen.

Överlag var kvinnorna nöjda med sjukhus visiten efter en kirurgisk

behandling vid bröstcancer men flera av kvinnorna beskrev att de önskade mer uppmärksamhet, tajmingen samt hur mycket information de fick, kontinuerligt stöd av sjuksköterska och

uppföljning vid hemgång.

Grad 1

Etisk granskad

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2016, Suplee P.D et al. USA, Clinical journal of oncology nursing. Women's Educational Needs and Perceptions About Survivorship Following Bilateral Mastectomy

This study aimed to explore women's educational needs and perceptions about survivorship following bilateral mastectomy as a treatment for unilateral breast 23 kvinnor diagnostiserade

med bröstcancer. Ingående och djupa semistrukturerade intervjuer Två teman kunde identifieras, informationsbehov och överlevnadskamp. Kvinnorna beskrev problematiken kring otillräcklig information de fick både innan och efter operationen.

Grad 1

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2011, Dickerson S.S et al. USA, Journal of Advanced Nursing. Surviving the wait: defining support while awaiting breast cancer surgery This paper is a report of a descriptive study of the common meanings, shared experiences and practices of social support of women within the days between breast cancer diagnosis and treatment initiation. 18 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer.

Sekundär analys med tolkningsfenomenologi av tidigare intervjuer.

Kvinnor som väntar på en bröstcanceroperation är i behov av ett balanserat stöd. Sex olika teman kunde identifieras: 1) kontrollera tillgängligheten för information, 2) kunna ge rekommendationer till olika stödgrupper patienter kan vända sig till, 3) kontrollera ångest genom distraktion för att hålla uppe hoppet, 4) vara i goda händer och känna sig trygg, 5) att vara stark och behålla hoppet och 6) acceptera hjälp av andra vs att ta hand om sig själv.

Grad 2

Etisk granskad

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2012, Freysteinson W.M et al. USA, Oncology Nursing Forum. The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. To describe the experience of viewing oneself in a mirror following a mastectomy. 12 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som genomgått en mastektomi.

Intervjuer med strukturell analys och fenomenologisk tolkning 3-12 månader efter mastektomi.

Sjuksköterskor bör diskutera upplevelsen att kolla sig i spegeln efter en mastektomi med

patienterna både pre- och postoperativt.

Sjuksköterskor kan också erbjuda en spegel när man gör den första klädbytet för att visa hur

Grad 2

Informationsmaterial är viktiga för patienter och sjuksköterskor.

År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2010, Greenslade M.V et al. Kanada, Oncology Nursing Forum. Same-Day Breast Cancer Surgery: A Qualitative Study of Women's Lived Experiences. To understand the experiences of women having same-day breast cancer surgery and make recommendations to assist healthcare professionals effect change to enhance quality of care.

13 kvinnor som genomgått en samma dag operation vid diagnos av bröstcancer.

Ingående och djupa semistrukturerade intervjuer

Förberedelser, stöd och kommunikation som omvårdnadsåtgärder var viktiga för att effektivt hantera och återhämta sig. Kvinnor som hade en positiv upplevelse av öppenvårdskirurgi upplevde att de hade tillräckligt med förberedelse, ett bra stödsystem och bra stöd från vårdpersonal med bra omvårdnadsåtgärder. De som rapporterat hade en negativ upplevelse beskrev att de hade haft en dålig upplevelse vid en eller flera av de beskrivna punkterna. Grad 1 Etisk granskad År, författare, land, tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och

etisk granskning 2015, Drageset S. et al. Norge Women’s experiences of social support during the first year following

The aim of this study was to describe women's individual

experiences of

10 kvinnor ett år efter bröstcanceroperation.

Ingående och djupa individuella

semistrukturerade intervjuer.

Att dela med sig av sina upplevelser och

erfarenheter är en viktig del av det sociala stödet. Kontinuitet, tillgänglighet,

Grad 1

primary breast cancer surgery.

during their first year after primary breast cancer surgery.