LÄRARPROGRAMMET
Genus på fritidshemmet
Ett utvecklingsinriktat arbete om att ”styra” den fria leken
Jessica Tullare
Examensarbete 15 hp Grundläggande nivå Vårterminen 2021
Handledare: Henrik Hegender Examinator: Ann-Christine Torpsten Institutionen för didaktik och lärares praktik
Linnéuniversitetet
Institutionen för didaktik och lärares praktik
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Tjejer och killar på fotbollsplanen Författare: Jessica Tullare
Handledare: Henrik Hegender
ABSTRAKT
Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna. Jag använde aktionsmodellen när jag planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (2012). Under fem veckor genomförde jag 10 olika aktiviteter för tjejer och killar, under aktiviteterna dokumenterades det genom observationer och jag fokuserade mina observationer på tjejerna. På grund av covid-19 genomfördes bara en aktivitet med bara tjejer. I arbetet ingick även intervjuer med tjejerna och killarna. I reflektionen reflekterar jag om tjejernas utveckling under de 10 aktiviteterna. Resultatet visar att tjejerna blommade ut och vågade ta för sig mer och att tjejerna hjälpte och stöttade varandra.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 3
2 NULÄGESANALYS ... 4
Skolan och fritidshemmen ... 4
Problemområde ... 4
3 SYFTE OCH MÅL ... 7
4 TIDIGARE FORSKNING ... 8
Genus och jämställdhet ... 8
Elevers genusrelationer i skolan ... 8
Sammanfattning av tidigare forskning ... 9
5 METOD ... 11
Aktionsforskning ... 11
Planering ... 11
Intervjuer och observationer ... 11
1
INLEDNING
I en intervju av Hydén (2013) berättar genuspedagogen Björn Svensson att under 2006–2007 pratades det mycket om genuspedagoger i Sverige och att det skulle satsas på att lärarna skulle få en ökad kunskap gällande jämställdhetsfrågor.
Thurén (2000) tar upp begreppet genus och anser att det är ett viktigt begrepp eftersom det markerar något annat än ordet kön. Hon tar också upp att begreppet genus markerar att det är hela det mänskliga livet och hela samhället som studeras. Det finns många olika definitioner av begreppet genus. Den definition som jag kommer använda mig av är socialt kön som innebär att personer ”görs till sitt kön”. Hedlin (2010) tar upp begreppet genusperspektiv och betonar att det ställas krav på lärarna att de ska ha begreppet i sin undervisning. Hon tar också upp att enligt styrdokumenten ska lärare ha goda genuskunskaper. Hedlin (2010) skriver om begreppen jämlikhet och jämställdhet och beskriver skillnaderna på dessa två begrepp. Enligt Hedlin (2010) är skillnaderna att jämlikhet är brett och syftar på likvärdiga förutsättningar för olika grupper medan jämställdhet är smalare och röra sig om likvärdiga villkor i förhållande till kvinnor och män. Genus är det begrepp som används för att förstå och urskilja de sociala och kulturella faktorerna som gör att tjejer och killar förväntas vara på ett visst sätt.
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) (Skolverket, 2019) går det att läsa följande angående skolans uppdrag:
Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor (Skolverket, 2019, s.7).
2
NULÄGESANALYS
I följande del kommer jag att beskriva nuläget på skolan och fritidshemmet samt problemområdet.
Skolan och fritidshemmen
Den skolan som jag genomför mitt utvecklingsinriktade arbete på är en liten skola i södra Sverige. Det går cirka 130 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 6. Skolgården är en stor gård med två olika klätterställningar, två grönområden där det finns en fotbollsplan, en innebandyplan på asfalt och en gagabollsplan. Det finns även gungor och en läktare som de brukar använda till samlingar. Personalen på skolan planerade ett projekt om hur utemiljön på skolgården ska se ut. De började genomföra en hörna som de kallar för däckhörnan på grönområdet vid fotbollsplanen, de funderar på att flytta fotbollsplanen till det andra grönområdet och fortsätta utveckla den större grönområdet. Under min VFU startade de projektet zon som innebär att personalen som är ute tilldelas en zon av de fyra olika zonerna som finns. Zonerna har olika färger så personalen vet vart de ska vara.
Skolan erbjuder fritidshem för eleverna i förskoleklass upp till årskurs 6. Fritidshemmet består av två avdelningar: Yngrefritids som är för förskoleklass och årskurs 1, samt Äldrefritids som är för årskurs 2-6. Yngrefritids har olika aktiviteter att erbjuda eleverna varje dag. Två gånger i veckan har de fritidsgympa, en gång i veckan går de till skogen och en dag i veckan har de skapande. Yngrefritids har sin hemvist i byggnaden där förskoleklassen, årskurs 1, trä och syslöjd håller till. Yngrefritids har tillgång till förskoleklassens klassrum, syslöjdsalen som de kallar lugna rummet och ett utklädningsrum. Yngrefritids har 42 elever inskrivna varav 23 elever är tjejer och 19 elever är killar. Äldrefritids ligger i en egen byggnad på skolan och de erbjuds samma aktiviteter som Yngrefritids. Äldrefritids har 50 elever inskrivna.
Problemområde
spela fotboll. Tjejerna tänkte alltså inte på att de kunde genomföra andra aktiviteter på fotbollsplanen.Här började idéen formas att göra en förändring för att få tjejerna att känna sig tryggare på och vid fotbollsplanen. En förändring som innebär att tjejerna skulle våga nyttja fotbollsplanen, att de skulle känna sig trygga med att leka på den ytan också. Detta gör att jag vill styra upp lekar och aktiviteter på fotbollsplanen så tjejerna tänker annorlunda när det gäller vad man kan göra på fotbollsplanen. Bara för att det står två mål på detta grönområde betyder inte det att man måste spela fotboll på detta grönområde. Under den fria leken vågar inte tjejerna nyttja fotbollsplanen eftersom de vet att de äldre eleverna vill spela fotboll på deras raster under skoltiden. Fotbollsplanen är placerad mitt på ett stort grönområde som hade kunnat nyttjas till andra aktiviteter och lekar. Det finns nämligen ett till litet grönområde som de skulle kunna placera fotbollsplanen på i stället.
Intervjuer med eleverna på Yngrefritids:
Jessica: Vart på skolgården leker killarna? Tjej1: På fotbollsplanen och spelar fotboll. Tjej2: Killarna spelar fotboll.
Tjej3: Killarna leker mest på fotbollsplanen
Jag ställde samma frågor till killarna och fick dessa svar: Jessica: Vart på skolgården leker killarna?
Kille1: Killarna leker mest på fotbollsplanen.
Kille2: Killarna leker på fotbollsplanen och innebandyplanen. Kille3: Killarna leker fotboll.
I citaten ovan framkommer det att både tjejerna och killarna anser att killar föredrar att leka fysiska lekar och tävlingsinriktade lekar. Att fotboll är typiskt för killar att utöva är något alla elever var överens om. Detta är även något som killarna själva intygar. När killar utövar dessa lekar reproduceras traditionella könsmönster.
Jessica: Är fotbollsplanen en plats som ni skulle vilja leka på?
Tjej1: Nej jag vill inte vara och leka på fotbollsplanen, jag tycker inte om att spela fotboll.
Tjej2: Nej jag vill inte leka på fotbollsplanen.
Tjej3: Jag vill vara på fotbollsplanen, men inte spela fotboll.
Jag ställde samma fråga till killarna och fick dessa svar:
Jessica: Är fotbollsplanen en plats som ni skulle vilja leka på? Kille1: Nej jag vill absolut inte leka på fotbollsplanen.
Kille3: Nej jag vill inte vara på fotbollsplanen och leka.
I citatet ovan får jag reda på att både tjejerna och killarna på Yngrefritids inte vill vara på fotbollsplanen eftersom man spelar fotboll där. Vissa av tjejerna känner sig inte trygga på fotbollsplanen, de vill att en vuxen ska vara där. Både killarna och tjejerna vill leka lekar på fotbollsplanen med en vuxen.
3
SYFTE OCH MÅL
Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna.
Utvecklingsarbetets mål är:
• Att få tjejerna att våga nyttja fotbollsplanen.
• Att visa att fotbollsplanen kan användas till annat utöver fotboll.
4
TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel presenteras genus och jämställdhet och elevers genusrelationer i skolan.
Genus och jämställdhet
I Edström (2010) studie resoneras det om begreppet genus och att det används för att markera vad som anses vara tjejigt respektive killigt är sociala konstruktioner och detta är något som Connell (2015) också resonerar om och han har valt att definiera genus som social struktur. Connell (2015) antyder att allmänheten föreställer sig att genus kretsar kring skillnaden mellan killar och tjejer. Connell (2015) skriver att det resoneras om att killar och tjejer är varandras naturliga motpoler när det handlar om tänkande, känslor och förmågor. Connell fortsätter i ämnet och tar upp att killar och tjejer pratar på olika sätt samt att tjejers och killars lärande tillfogas på skilda sätt. Havung (2005) anser att det råder föreställningar i samhället om vad killar respektive vad tjejer ska göra och även vad som betraktas vara killigt respektive tjejigt.
En studie av Ambjörnsson (2011) visar på att killar anses som norm, medan tjejer avvisas som annorlunda och mindre värdiga. Ambjörnsson (2011) fortsätter i ämnet och kommer in på att det finns en hierarkisering, där det som tolkas som killigt har högre rang än det föreställt tjejiga. Fastän vi lever i en nation som ofta talar om sig som världens i högsta grad jämställda är det alltså, fortfarande killarna och det killiga som anses som norm.
I en studie av Connell (2015) diskuteras det om att tjejer och killar är relationella, vilket betyder att killar inte hade kunnat finnas till utan tjejer. Detta dualistiska förhållande kan även diskuteras i förbindelse till de abstrakta begreppen hegemoni eller hegemonisk maskulinitet, dessa begrepp handlar om hur skilda dominansförhållanden uppstå i olika könsrelationer. Hegemonisk maskulinitet är en kulturellt normgivande ideal för killar som befinner sig överst i en genushieraki där tjejer är i lägre rang än killarna. Ambjörnsson (2011) resonerar kring begreppet heteronormativa, nämligen de inrättningar, lagar, normer och synsätt i nationen som får heterosexualitet att framträda som det mest normala och eftertraktade avseendet att leva. I mångt och mycket handlar jämställdhetspolitiken om att upptäcka nya vägar för tjejer och killar att kunna leva gemensamt i en nation som inte längre gynnar en traditionell könsuppdelning, med detta menar Ambjörnsson att jämställdhet går ut på att tjejer ska ta plats på traditionellt killiga områden.
Elevers genusrelationer i skolan
I en studie av Dahl (2011) anser hon att genus är en viktig aspekt och hon använder begreppet genus som en social struktur av att göra kön, med detta menar Dahl kön som angiver könskategorierna tjej eller kille. Dahl (2011) tar upp att gemenskaper uppstår redan i förskolan och via dessa gemenskaper anser hon att eleverna skapar trygghet och tillhörighet. Nelson och Svensson (2005) anser att tjejer och killar lär sig hur de ska leka i tidig ålder, där deras lek och genusnormer är socialt och kulturellt konstruerade. Enligt Ambjörnsson (2011) tar eleverna efter sina föräldrar i vad som är killigt och tjejigt, detta inverkar på elevernas egen syn på genus. I en studie av Odenbring (2010) visar att elever lär sig placera sig i samkönade grupper via erfarenhet från förskolan och skolan. Hur elevers vänskapsband och relationer knyts beror på om eleven går i förskolan eller grundskolan. Thorne (2005) Klargör att det är enklare att ha en vän av ett annat kön i förskolan än i skolan, eftersom de i grundskolan kan bli retad och kallad för skällsord. Tydliga särskiljande uppstår mellan könen då tjejer identifierar sig med tjejer och killar identifierar sig med killar. Elvstrand (2009) tydliggör i sin studie att killar och tjejer skiljer sig i relationsskapande och att tjejer oftast har mer personliga och få utvalda gemenskaper medan killar ofta rör sig i större kamratgrupper. Elvstrand (2009) skriver om hur elever gör gruppkonstellationer där elever utser vänner som är av samma kön som en själv. Utifrån barns perspektiv har Elvstrand förklarat att elever tycker att det är en självklarhet att killar leker med killar och tjejer leker med tjejer. Detta tydliggörs genom att eleverna skiljer på vilka lekar som är killiga och tjejiga. Elvstrand (2009) anser dock att via lärarens agerande kan dessa könsindelningar utmanas och på så vis ändra elevernas föreställningar.
I Dahls (2014) avhandling har hon kommit fram till att en viktig del av lärarens arbete är att skapa miljöer för eleverna där relationer kan skapas och även att lärarna deltar i elevernas lekar. De planerade miljöerna kan innehålla rum planerade för att stödja och utveckla varierande aktiviteter, dessa miljöer planeras såväl inomhus som utomhus. Dahl nämner också att lärarna vill ge friutrymme, för att hjälpa elevernas varierande relationer och enskilda lekar i mindre grupper.
I en studie av Ihrskog (2006) tar hon upp att lekar som till exempel fotboll skapar relationer och en grupptillhörighet eftersom det kräver många deltagare, vilket gör att man blir mer öppen att släppa in andra i sin lek. Det är oftast killar som väljer att leka i stora grupper. Ihrskog nämner också att det finns de elever som vill leka i små grupper och att det oftast är tjejer som väljer detta alternativ.
Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis visar studier på att samhället inte har kommit långt med sitt arbete när det gäller jämställdhet mellan tjejer och killar. I dagens samhälle är det fortfarande killar som är norm och tjejer är i lägre rang. I en studie skrivs det om att jämställdhetpolitiken handlar om att tjejer och killar ska kunna leva gemensamt i ett land som inte längre gynnar det traditionella könsuppdelningen.
5
METOD
I detta kapitel introduceras utvecklingsarbetets upplägg och arbetsprocess.
Aktionsforskning
Detta utvecklingsinriktade arbete inspireras av aktionsforskning. I undersökningen används Rönnermans (2012) cyklisk modell. Den innehåller dessa fyra steg: planering, genomförande, observation och reflektion. Dessa steg är konstruerade efter Lewins teori, enligt Rönnerman.
Planering
Under min planering identifieras ett problemområde som jag sett under min vistelse i verksamheten. När planeringen är klar är det dags att övergå till genomförandet av aktionen. Under aktionen observera jag det som sker och undersöker om aktionen utformat någon förändring i verksamheten. Den sista delen i denna aktion är reflektionen vilket innebär att jag kommer reflektera om det jag sett under aktionen. Efter reflektionen börjar jag nästa steg i aktionen som är att undersöka om eleverna och personalen tycker det är någon skillnad nu gentemot innan min start av aktionen. Detta göra jag genom samtal och diskussioner. Det jag också vill få fram är vad som varit bra och dåligt med aktionen.
Första dagen på min nya VFU-plats observerade jag eleverna: hur de leker, med vem de leker och vart på skolgården de leker. Eftersom jag aldrig varit på denna skola innan började jag intervjua tjejerna i förskoleklassen för att få reda på om de också tänker som jag kring att killarna oftast är på fotbollsplanen. Efter intervjuerna började jag planera upp mina aktioner. Det som var bra på denna skola var att de hade fritidsgympa 2 gånger i veckan vilket resulterade i att jag hade fyra aktioner i veckan. Genomförandet av mina aktioner utfördes under min fem veckors VFU-period på fritidstiden med eleverna på Yngrefritids. Tanken var att genomföra aktiviteterna bara med tjejerna men på grund av covid-19 fick jag tänka om och blanda grupperna med tjejer och killar, eftersom det var många föräldrar som hämtade sina barn tidigare.
Intervjuer och observationer
Denscombe (2018) beskriver att det finns en metod för intervjuer som används för datainsamling, där personer svara på forskarens frågor. Denscombe (2018) skriver att det finns tre olika strukturer när det gäller intervjuer och dessa är strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer när jag intervjuade eleverna.
Eleverna på fritidshem i förskoleklassen och årskurs 1 blev inbjudna att delta i mitt utvecklingsinriktade arbete. Veckan innan min VFU började tog jag kontakt med min handledare och skickade ett missiv (bilaga 1) som hon i sin tur skickade ut till alla vårdnadshavare på Yngrefritids. Det var 23 tjejer inskrivna på Yngrefritids som jag kunde intervjua och observera men på grund av covid-19 blev det bara 10 tjejer som deltog, detta på grund av att många föräldrar hämtade sina barn tidigare och för att några elever inte ville delta i mitt arbete. Tjejerna som deltog är de som går i förskoleklassen.
Etiska ställningstaganden
Jag använde mig av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (God Forskningssed, 2017) till detta arbete. Dessa principer handlar om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: För att följa detta informerade jag vårdnadshavare och elever om vad och hur jag skulle göra forskningen. I missivet (bilaga 1) framgick det att det är frivilligt att delta. Eftersom skolan har ett kontrakt med Linnéuniversitetet vet vårdnadshavarna om att det kan förekomma inspelning och filmning.
Samtyckeskravet: innebär att jag som forskare behöver få samtycke från elevernas vårdnadshavare om de är under 15 år. Jag skickade ut missiv till alla vårdnadshavare på Yngrefritids.
Konfidentialitetskravet: innebär att all personlig information som samlas in ska behandlas konfidentiellt och endast användas i forskningsändamål. Jag informerade eleverna att allt som sägs under intervjuer eller andra samtal stannar mellan oss. Jag informerade också att deras namn inte kommer finnas i mitt arbete, utan det kommer bytas ut till elev 1 eller elev 2 och så vidare.
Nyttjandekravet: betyder att all insamlat material och data inte får användas i andra syften utan bara när det handlar om forskning. Jag informerade eleverna att allt material och data kommer raderas när jag är färdig med mitt arbete.
Aktion/Aktivitet
Aktion 1 – SvanslekenJag genomförde två varianter av Svansleken med 10 tjejer från förskoleklassen och 5 tjejer från årskurs 1.
Den första varianten går ut på att: Alla lekens deltagare får vars ett tygband, snöre eller något annat som kan användas som svans. Tygbandet fästs i byxorna så att det sitter fast men ändå lätt kan ryckas loss. Sen gäller det att ge sig ut och fånga in så många av de andras svansar man kan utan att ens egen svans blir ryckt. Lekledaren kan dela ut nya svansar till de som blivit av med sin så långt det är möjligt. När alla svansar är slut räknar man banden, flest vinner.
stoppas ner i byxlinningen sedan gäller det att stjäla varandras svansar och inte bli av med sin egen.
Men i denna variant, utan utslagning och med ännu mer rörelse, ger man hälften av deltagarna en svans och resten är utan.
De som har svans ska akta sig för att bli av med sin och de som inte har någon svans ska försöka ta en och sätta på sig själv. Leken fortsätter tills ledaren säger att leken är slut.
Aktion 2 och 3 – Svansleken
Jag genomförde två varianter av Svansleken med 8 tjejer och 7 killar.
Aktion 4 och 5 – Tre i rad
Denna gång genomförde jag en aktivitet som heter Tre i rad med en grupp med både tjejer och killar.
Jag hade gjort två spelplaner så jag hade 12 elever att dela upp i fyra olika grupper, 8 tjejer och 4 killar. På startsignalen springer den första i varje lag fram och lägger sin ärtpåse i valfri rockring. Växling till nummer två vid startlinjen som lägger sin ärtpåse i valfri rockring. Om ingen fått tre i rad när alla ärtpåsar är utlagda får nästa person i ledet flytta sin ärtpåse till ledig ring tills något lag fått tre i rad. Ärtpåsarna läggs tillbaka vid startlinjen och leken börjar om. Antalet personer i respektive lag är allt från en person och uppåt. När man gjort sitt drag ställer man sig sist i kön och snart är det dags för en ny omgång.
Denna omgång gick bra, det var några elever som inte hängde med på reglerna eller vad man skulle göra när man lagt ut alla sina ärtpåsar. Så detta fick jag tydliggöra under aktivitetens gång.
Aktion 6 och 7 – Ärtpåse leken
Jag genomförde en aktivitet som heter Ärtpåse leken med 8 tjejer och 7 killar.
Alla deltagare får en ärtpåse att lägga på huvudet. Sedan får de gå runt på fotbollsplanen utan att nudda vid varandra eller störa på annat sätt. Ledaren säger sedan saker som deltagarna ska göra till exempel hoppa, snurra, gå på tå, gå bakåt osv.
Tappar man sin ärtpåse står man alldeles still, precis i den position man stod när man tappade ärtpåsen. Som om batteriet skulle lossna på en apparat. Då ska någon av de övriga lägga påsen tillbaka på huvudet igen så att man kan vara med igen.
Aktion 8 och 9 – Banandatten
Denna gång genomförde jag en aktivitet som heter Banandatten med 8 tjejer och 7 killar.
händerna rakt upp över huvudet. För att bli fri måste en kamrat skala bananen genom att dela på händerna som är över huvudet.
Aktion 10 – Fem olika stationer
6
OBSERVATIONSANALYS
Under aktionerna har jag och min handledare observerat och dokumenterat grupperna genom att filma och utvärdera direkt efter varje aktion.
På grund av covid-19 fick jag göra en ändring i planeringen. Det blev bara en aktion med bara tjejer.
Under första aktionen observerade jag att tjejerna hade bra sammanhållning och peppade varandra under aktiviteten. Det fanns de tjejer som var blyga och de som var framåt.
Under andra aktionen var det en blandad grupp med killar och tjejer. Det första som slog mig under denna aktivitet var att killarna tog över och hördes och syntes mest. Tjejerna försökte höras genom att vara framför mig och försöka få min uppmärksamhet. Under aktiviteten observerade jag att tjejerna jagade tjejerna och killarna jagade killarna.
Det jag fick göra innan vi kunde börja aktiviteten var att prata med eleverna om hur vi beter oss mot varandra, alla fick säga vilka regler vi skulle ha när någon genomför en aktivitet. Det vi kom överens om var att alla skulle räcka upp handen när de hade en fråga, de skulle vara tysta och lyssna på den som hade ordet. Efter samtalet om reglerna blev det lugnt och jag kunde gå igenom vad det var för aktivitet vi skulle genomföra. Efter aktiviteten samlar jag eleverna igen och frågar vad det tycker om aktiviteten, de visar detta genom att göra tumme upp som betyder rolig, tumme åt sidan som betyder sådär och tumme ner som betyder inte så roligt. Efter att de valt frågar jag några elever varför de tycker till exempel tumme ner och då kan svaret vara att de blev av med alla sina svansar och hann inte ta någon annans.
Under tredje aktionen gick samlingen lugnt och stilla till. Eleverna satte/ställde sig framför mig när de kom från den andra aktiviteten. Under aktiviteten observerade jag att tjejerna jagade både tjejerna och killarna medan killarna bara jagade killar. Detta var även något som jag frågade eleverna om men de hade inget svar på varför det blev så.
Under fjärde aktionen observerade jag att alla hjälptes åt om dem inte hade förstått reglerna. Alla fick vara först minst en gång sedan rullade det på.
Under femte aktionen observerade jag att de tjejer som är starka ledarroller tog klivet tillbaka och lät killarna ta över. Eleverna delades in i grupper om tre, där konstellationen blev att det var två killar och en tjej i ett lag och i det andra var det två tjejer och en kille. Men när de var två tjejer och en kille i laget vågade dem ta för sig igen.
Under sjätte aktionen observerade jag att alla försökte hjälpa alla. Detta var en grupp som fungerade väldigt bra när det gäller samarbete och att våga ta för sig, detta gjorde både tjejerna och killarna.
Under sjunde aktionen observerade jag att eleverna gick ihop i små grupper och hjälpte bara varandra, det var mest tjejerna som bildade dessa små grupper. Killarna försökte hjälpa alla. Vissa av killarna tappade fokus snabbt och började förstöra för de andra.
Under nionde aktionen observerade jag att denna grupp tappade fokus snabbt och började göra andra saker som inte hade med aktiviteten att göra.
Under tionde aktionen observerade jag att alla fem grupperna fungerade bra. Tjejerna i grupperna våga ta för sig och säga till om killarna gjorde något som de inte tyckte var okej.
Ur en helhetsbild av observationerna är att tjejerna som var försiktiga och blyga när jag träffade dem första gången har blommat ut under dessa 10 aktioner. Det jag observerat är att tjejerna har hjälpt och stöttat varandra.
7
DISKUSSION
Relationsskapande är något som Dahl (2011) studerar där hon anser att det är viktigt att skapa relationer. Eftersom grupperna var indelade i olika konstellationer under varje aktion i mina aktiviteter har det förhoppningsvis stärkt eleverna i att kunna hitta nya kompisar och skapa nya relationer.
Efter varje aktion hade jag en utvärdering med eleverna där de fick visa och berätta vad de tyckte genom att visa tumme upp som innebär att det var roligt, tumme åt sidan som innebär att det var sådär och tumme ner som innebär att det inte var så roligt. Detta är även något som Dahl (2014) tar upp i sin studie alltså att det är viktigt att lyssna på eleverna. Detta gjorde att jag snabbt kunde göra vissa ändringar innan nästa grupp kom och genom denna utvärdering fick jag svar på om eleverna var nöjda eller missnöjda. Det var inte många som visade tumme ner men när det kom en tumme ner frågade jag de eleverna vad det var som gjorde att de tyckte så och tog till mig deras åsikter. Det fick mig att tänka på hur jag kunde förändra så deras tumme ner kunde bli en tumme upp istället.
Under mina intervjuer med tjejerna och killarna får jag reda på att de känner sig otrygga på fotbollsplanen, de vill inte vara på fotbollsplanen utan en vuxen. Eleverna var positiva till att leka lekar på fotbollsplanen som en vuxen hade planerat. Detta är något som Dahl (2014) resonerar om i sin avhandling alltså att det är viktigt att lärarna är aktiva i elevernas lekar och att skapa miljöer på skolan och skolgården som ger trygghet. På denna skola som jag gjort mitt arbete på har de fyra olika rum att vara i, ett av rummen är ett utklädningsrum där eleverna kan klä ut sig utan att någon dömer dem. Dahl (2014) anser att miljöerna på fritidshemmet är viktiga för att elever ska kunna skapa relationer, även de fysiska miljöerna som till exempel fotbollsplanen.
Jämställdhet och genus är två av begreppen som jag resonerat om i mitt arbete. Tjejer ska våga ta för sig mer och våga utforska områden där killarna har tagit över som till exempel fotbollsplanen på skolgården, det var därför som jag ville göra mina aktioner på fotbollsplanen. Ambjörnsson (2011) resonerar om att tjejer ska ta för sig mer och våga utmana killarna i deras områden på skolgården. Det resoneras om att killarna är norm och tjejerna är avvikande detta är något som Ambjörnsson (2011) också resonerar kring och anser att det inte borde vara så, alla är lika värda vilket kön personen än har.
Tanken från början var att jag skulle genomföra mina aktioner med bara tjejerna, men på grund av covid-19 fick jag göra ändringar i min planering eftersom eleverna blev hämtade tidigare av sina föräldrar. Planeringen ändrades till att aktionerna genomförs med blandade grupper eftersom det blev för få elever för att kunna genomföra aktionerna, men mitt fokus låg fortfarande på tjejerna och observerade dem under varje aktion. Nu när jag reflekterar om resultatet är jag glad att jag blev tvungen att ändra min planering från att bara genomföra aktionerna med tjejerna till att blanda grupperna. Eftersom under mina första tre veckor på VFU:n spelades det mycket fotboll på fotbollsplanen. Efter påsklovet var det ingen som var på fotbollsplanen och spelade fotboll utan då började fotbollsplanen användas till andra aktiviteter som till exempel kasta frisbee i grupp eller för sig själv. Det kan bero på att rastboden öppnade igen efter att ha varit stängd en längre tid eller så har mina aktiviteter på fotbollsplanen gett resultat, det var i alla fall roligt och se att fotbollsplanen användes till annat än bara spela fotboll på.
8
REFERENSLISTA
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa: den farliga färgen. Stockholm: Ordfront
Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Gender: in world perspective. 3. ed. Cambridge: Polity Press
Dahl, Marianne (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet: en studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Lic.-avh. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25560 (hämtad 2020-03-24)
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. (sammanfattning), Kalmar: Linnéuniversitetet, 2014
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Edström, Charlotta (2010). Samma, lika, alla är unika: en analys av jämställdhet i förskolepolitik och praktik. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet,
2010 Tillgänglig på Internet:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A356898&dswid=-8225 (hämtad
2020-05-06
Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete [Elektronisk resurs]. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19836 (hämtad 2020-03-24) God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (hämtad 2020-05-27)
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Uppdaterad och omarb. version Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490 (hämtad 2020-03-04) Huvang, Margareta (2005). I Nordberg, Marie (Red). Manlighet i fokus: en bok om
manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hydén, Jakob (2013). Våga prata om genus. Skolvärlden, 31 oktober. Tillgänglig på Internet: https://skolvarlden.se/artiklar/vaga-prata-om-genus (hämtad 2020-03-11)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 (hämtad 2020-03-04)
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Odenbring, Ylva (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22144 (hämtad 2020-03-24)
Rönnerman, Karin (red.) (2012) Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev] uppl. Lund: Studentlitteratur
Thorne, Barrie. (2005). Gender play: Girls and boys in school (10:e upplagan). New Brunswick, NJ,: Rutgers University Press.
Bilaga 1: Missiv
Hej!
Jag är student från Linnéuniversitetet som heter Jessica Tullare. Jag läser min sista termin till grundlärare med inriktning fritidshem. Just nu är jag här för att förbereda mitt examensarbete som kommer handla om värdegrundsarbetet i fritidshemmet.
Jag kommer att observera eleverna på fritids samt på raster och under skoltid. Jag kommer även samtala/diskutera med eleverna. Efter all data är insamlad kommer namn på elever och skola att bytas ut i arbetet. Undersökningen genomförs i enlighet med Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det innebär att all information som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas i forskningsändamål.
Elevernas deltagande är helt frivilligt och de har möjlighet att avbryta sitt deltagande när och om de vill utan att ange orsak innan.
Känns detta inte okej för dig eller ditt barn så hör av dig till mig.
Bilaga 2: Intervjufrågor
Frågor till tjejerna:
• Vart på skolgården leker killarna?
• Är detta en plats som ni också skulle vilja vara och leka på? • Brukar ni leka med killarna på rasten?
• Brukar ni leka med killarna på fritids?
Frågor till killarna:
• Vart på skolgården leker killarna?
• Är detta en plats som ni också skulle vilja vara och leka på? • Brukar ni leka med tjejerna på rasten?
