V ä g l e d n i n g vid d e n första u n d e r v i s n i n g e n
i r ä k n i n g av K. P. Nordlund. Stockholm, P. A . Norstedt & söner. Pris 2 kronor.
För l e k t o r N o r d l u n d s n ä r m a r e v ä n - ner v a r det bekant, a t t h a n under sina sista år v a r i v r i g t sysselsatt m e d ett n y t t räkne-metodiskt arbete. Först ett par veckor före hans död l å g m a n u - s k r i p t e t därtill f u l l b o r d a t . U t g i v n i n g e n av detsamma u p p d r o g h a n åt s i n son, r e k t o r K a r l N o r d l u n d . S j ä l v betraktade h a n detta arbete som s i t t testamente t i l l Sverges s k o l o r , lärare och lärarin- nor.
Om dess r i k a innehåll m å här endast n å g r a k o r t a a n t y d n i n g a r l ä m n a s .
I en inledande a v d e l n i n g h a r för- fattaren i k o r t översikt sammanfört de pedagogiska g r u n d t a n k a r rörande r ä k n e - undervisningen, för v i l k a h a n i hela s i t t l i v outtröttligt kämpat. M å n g a i b l a n d oss h a v a hört h o n o m med sakkunskap och hänförelse förfäkta och u t v e c k l a sina reformplaner v i d offentliga möten och kurser eller i enskilda samtal, v i d v i l k a h a n , h u r u samtalet än började, t i l l sist a l l t i d k o m i n på s i t t ä l s k l i n g s - ämne. 1 s i n här föreliggande framställ- n i n g framhåller h a n icke b l o t t k l a r t och bindande behovet av en reform u t a n u t s t a k a r ock r i k t l i n j e r n a för en sådan.
Då m a n läser densamma, får m a n ett s t a r k t i n t r y c k av, v i l k a alldeles sär- s k i l d a betingelser l e k t o r N o r d l u n d hade för att på ifrågavarande område k u n n a uppträda som förnyare. S å s o m veten- s k a p l i g t b i l d a d m a t e m a t i k e r ägde h a n den behövliga översikten över ämnet och sammanhanget i det hela. Därför ge- nomskådade och förkastade h a n a l l a y t - l i g a och lättvindiga t i l l v ä g a g å n g s s ä t t . D ä r a v k o m ock hans böjelse a t t a l l t i d gå t i l l bottnen med sitt arbete och b ans o m u t l i g a k r a v , a t t m a n v i d räkneunder- v i s n i n g e n s k a l l föra f r a m lärjungarna på det egna tänkandets v ä g , den enda som för t i l l m å l e t : förvärvandet av v e r k - l i g a och f r u k t b r i n g a n d e kunskaper. A l l t
»mekaniserande» var h o n o m en s t y g - gelse, l i k a s å a l l a m a t e m a t i s k t m å n g - t y d i g a , vilseledande eller o r i k t i g a u t - t r y c k . Det förblev h o n o m a l l t i d en g å t a , h u r u m a n , såsom stundom hände, kunde försvara d y l i k a u t t r y c k med den förklaringen, a t t de visserligen ej vore m a t e m a t i s k t r i k t i g a m e n »praktiska».
S j ä l v nedlade h a n ett m y c k e t förtjänst- f u l l t arbete på åstadkommandet av en t e r m i n o l o g i , på samma g å n g lättfattlig och m a t e m a t i s k t r i k t i g . S t u n d o m s y - nes h a n dock härvid hava skapat u t t r y c k och ordvändningar, v i l k a , åtminstone i b a r n a m u n , förefalla främmande. A t t i varje f a l l finna det rätta är j u svårt t. o. m . för den s k a r p s y n t a s t e : även för- söket är e m e l l e r t i d i och för s i g för- tjänstfullt.
Men l e k t o r N o r d l u n d framstår ock i s i t t arbete som den borne läraren m e d en högst o v a n l i g förmåga a t t på ett enkelt, t y d l i g t och å s k å d l i g t sätt f r a m - s t ä l l a läroinnehållet och en l i k a s ä l l - s y n t förtrogenhet m e d b a r n a n a t u r e n . Gentemot barnen v a r h a n i c k e b l o t t l ä - r a r e n u t a n på s a m m a g å n g den vakne och k l a r s y n t e i a k t t a g a r e n , som själv lärde av dem h a n lärde.
V i l k e n betydelse l e k t o r N o r d l u n d t i l l - mätte ett d y l i k t s t u d i u m av det levande materialet, framgår därav, a t t h a n , då h a n efter s i t t avskedstagande från l e k - t o r a t e t f l y t t a d e u t på l a n d s b y g d e n , där skaffade s i g tillfälle a t t under f y r a år sköta räkneundervisningen i en s m å - s k o l a för a t t sålunda noggrannare k u n n a sätta s i g i n i dess u n d e r v i s n i n g . Det är de erfarenheter, som h a n därvid gjorde, v i l k a h a n f r a m l a g t i arbetets senare a v d e l n i n g .
Denna utgör en i detalj utarbetad fullständig p l a n för den g r u n d l ä g g a n d e räkneundervisningen i n o m talområdet 1—100. Författaren har här å s t a d k o m - m i t en n o r m a l l ä r o g å n g , så beskaffad, att a l l a n o r m a l t b e g å v a d e b a r n m e d tillämpande av densamma u t a n s v å r i g - het böra k u n n a inhämta den k u n s k a p och färdighet i ämnet, som på i f r å g a - varande s t a d i u m är m ö j l i g a t t b i b r i n g a dem. Innehållet h a r begränsats i n o m lärjungarnas åskådningskrets och a v - passats efter deras uppfattningsförmåga, framställningen är e n k e l och å s k å d l i g , u p p g i f t e r n a p r a k t i s k a ; lärjungarna ö v a s t i l l s j ä l v v e r k s a m h e t och få ofta i m i n - net återkalla det h u v u d s a k l i g a av det förut g e n o m g å n g n a . E n m ä n g d v ä r d e - f u l l a råd och a n v i s n i n g a r beträffande l ä m p l i g åskådningsmateriell och dennas
rätta b r u k meddelas. Mötande svårig- heter p å p e k a s , l i k a s å b ä s t a sättet a t t övervinna dem. N ä p p e l i g e n ä g a v i för- ut n å g o n så o r i g i n e l l , v ä l genomtänkt och på egen lärareerfarenhet g r u n d a d v ä g l e d n i n g i den g r u n d l ä g g a n d e r ä k n e - u n d e r v i s n i n g e n som denna.
E t t följdriktigt tillämpande av den- samma k r ä v e r e m e l l e r t i d j ä m t e f r a m - stående lärareförmåga en rätt stor f r i - het beträffande läroplanen, v i l k e n icke a l l t i d är för handen. Ä v e n för dem, som i s i n u n d e r v i s n i n g måste använda andra t i l l v ä g a g å n g s s ä t t , erbjuder dock denna v ä g l e d n i n g en r i k e d o m av goda a n v i s n i n g a r och erfarenhetsrön, som k u n n a b l i v a t i l l stort g a g n .
S å s o m prov på framställningen i l e k - tor N o r d l u n d s v ä g l e d n i n g meddelas föl- j a n d e u t d r a g u r densamma:
I I I . Ordningstalen första — sjätte.
1) Ii", (läraren) uppställer sex barn i ett led.
Namnen på barnen antagas vara:
Anders, Bertil, Karl, David, Erik och Fredrik.
L . går fram t i l l Anders, lägger handen på hans och sedan på de övrigas axlar och säger:
Anders säges vara den första i ledet Bertil » » > andra » »
Karl » » » tredje » > o. s. v.
Barnen kallas fram och få göra och säga detsamma som L .
2) L . V i l k e t ordningstal har a) E r i k ? , b) Bertil?
B. (barnen) a) Femte b) Andra.
3) L . Bertil är den andra i ledet.
Uttala ett d y l i k t påstående och börja med David!
B. David är den fjärde i ledet.
4) L . Den femte i ledet är E r i k . Uttala ett d y l i k t påstående och börja med den tredje!
B. Den tredje i ledet är Karl.
Under dessa övningar böra barnen ändra ordningsföljd. Vidare bör utbyte av barn äga r u m för- att öva de sex barn, som först uppställdes.
5) L . skjuter (på kulramen) fram kulor på de sex första raderna t. ex. tre, fem, två, sex, en och fyra kulor.
L . V i l k e t är kulornas antal på den andra raden ?
B. Fem o. s. v.
6) L . V i l k e t är ordningstalet t i l l den rad, som innehåller sex kulor?
B. Fjärde o. s. v.
7) L . På den tredje raden finnas två kulor.
Uttala ett d y l i k t påstående och börja med:
På den sjätte!
B. På den sjätte raden finnas fyra kulor.
8) L . Tre kulor finnas på den första raden.
Uttala ett d y l i k t påstående och börja med:
Sex kulor!
B. Sex kulor finnas på den fjärde raden.
9) Inlärandet av veckodag ar-nas namn och ordningstal.
Denna övning kräver flera lektioner. Eme- dan veckodagarnas antal är sju, så hör egent- ligen denna övning t i l l talområdet en — tolv.
Dock kan början ske på detta talområde.
V i d den första lektionen inläras: Söndag, Måndag och Tisdag och deras ordningstal.
Därefter tillägges ett n y t t namn och mot- svarande ordningstal för varje följande lektion.
Lördagen och dess ordningstal inläras under talområdet en — tolv.
L . Första dagen i veckan heter Söndag.
Andra » > » » Måndag.
Tredje » » » > Tisdag.
Barnen upprepa detsamma.
10) L . H u r u heter den andra dagen i vec- kan ?
B. Måndag o. s. v.
11) L . V i l k e t ordningstal har Tisdagen?
B. Tredje o. s. v.
12) L . Smidagen är den första dagen i vec- kan. ,
Uttala ett d y l i k t påstående och börja med Tisdagen!
B. Tisdagen är den tredje dagen i veckan o. s. v.
13) L . Den andra dagen i veckan är Mån- dagen.
Uttala ett d y l i k t påstående och börja med:
Den fjärde!
B. Den fjärde dagen i veckan är Ons- dagen o. s. v.
A r b e t e t s värde förhöj es g e n o m ett m y c k e t l y c k a t porträtt av författaren j ä m t e en av l e k t o r L . M . "Waern k ä n s - l i g t och v a c k e r t s k r i v e n m i n n e s t e c k n i n g , i v i l k e n författaren på ett förträffligt sätt t o l k a r N o r d l u n d s l i v s g ä r n i n g och dennas betydelse samt g i v e r u t t r y c k åt den tacksamhetsskuld, i v i l k e n så m å n g a k ä n n a s i g stå t i l l den bortgångne, i a l l synnerhet för det föredöme, h a n g i v i t av »en m a n , som m e d k ä r l e k och brinnande n i t ä l s k a n ägnar s i g åt det k a l l h a n v a l t och b l i r denna k ä r l e k t r o g e n i n t i l l det sista».
Måtte detta hans sista arbete, hans testamente t i l l v å r kår, finna den s p r i d - n i n g och det beaktande, som det i så hög g r a d förtjänar!
Ej. B.
