EXAMENSARBETE
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Ergonomisk design och produktion
Luleå tekniska universitet
2006:226 CIV
ANDERS ERLANDSSON DAVID SCHÖNSTRÖM
Utveckling av modulbaserat
inredningsystem för klädförvaring
Utveckling av modulbaserat inredningsystem för klädförvaring
Luleå tekniska universitet
David Schönström Anders Erlandsson
Civilingenjörsprogrammet Teknologie Magister
Förord
Vi som skrivit denna rapport och också genomfört projektet som rapporten syftar på, träffades första gången i januari 2005. När det väl var bestämt att vi tillsammans skulle genomföra detta sista moment i våra respektive utbildningar satte vi ribban högt. Det viktigaste för oss vara att projektet skulle vara av en sådan karaktär att verklighetsanknytningen var stor och att intressenterna var seriösa med både projektet och med oss som examensarbetare. Drömscenariot var att sitta på en väl renommerad konsultbyrå och genomföra ett arbete åt en seriös tillverkare av konsumentprodukter.
Vi fick ja från båda parterna och i skrivande stund är vi båda betydligt bättre utbildade och erfarna inom våra respektive områden och dessutom nöjda med arbetet. Därför vill vi passa på att tacka våra handle- dare Anders Sundin och Håkan Olsson, WM-data Caran AB, och även vår uppdragsgivare, Kvänum Kök AB, för att på ett seriöst sätt tagit oss till sig och visat sina respektive organisationer och genom ömsesidig respekt tagit oss på allvar.
Ett extra tack till er som svarat på enkäter och medverkat i intervjuer, korrekturläst rapporten och ryckt upp oss när motvinden varit för stark.
Tack.
Göteborg den 15 juni 2006
_______________________ ________________________
Anders Erlandsson David Schönström
Abstract
The range of interior decoration in walk in-closets is limited in Sweden today. The kitchen manufacturer and supplier Kvänum Kök AB have for quite some time had customers enquiring of such a product and are therefore set out to meet this market demand. Their ambition is of course to do this by the same standard as the other products supplied by Kvänum Kök AB.
The aim of this project has been to investigate and determine how a chosen target markets stores and also wishes to store their clothes. The knowledge of this was used in developing a criterion based theory on how a storage system for clothes, or a walk in-closet, should function to meet the demands of the users. Functionality, usability and ergonomics have been criterion critical throughout most phases in this project.
With Kvänum Kök AB as mission contractor and WM-data Caran AB as supervisors, two students at the University of Technology in Luleå have been working to take the first steps in developing this product.
The product was mainly set out to:
Fulfil the user’s needs in the process of storing clothes.
Introduce Kvänum Kök AB on the market for such products.
The methodology of the project has been based on a design process custom made for projects based on systematic problem solving. This helps to ensure the quality of the development by methodically procee- ding step by step until reaching the best possible solution based on the criterion set for the project.
Interviews and web based surveys showed that men need just as much surface area as women to store their clothes, not counting shoes. By analyzing the surveys general demands some of them could be set up as user criterion. These included sorting possibilities, better view, more space and that quality and exclusivity would be prioritized.
The final concept chosen and further developed was a module based interior decorating system that
would be combined by using three families of inner and outer modules. As more than a new way of
placing shelves and drawer, a conception called Intelligent Furnishing was developed with the purpose
to include special usability functions. Intelligent furnishing aims to guide the user to use the system
correctly, which in return would make the user fulfil his or her own demands.
Sammanfattning
Det här projektet har syftat till att utreda hur en vald målgrupp förvarar och vill förvara sina kläder samt hur ett klädförvaringssystem för denna målgrupp bör vara utformat för att uppfylla användarens krav och önskemål. Funktionalitet, användarvänlighet och ergonomi är begrepp som genomsyrat projektet från start till mål och målgruppen definierades i projektets början.
Utbudet av klädförvaringssystem för dressing room i Sverige är idag väldigt begränsad. Kökstillverkaren Kvänum Kök AB har fått många förfrågningar om klädförvaringssystem som håller samma höga klass och exklusivitet som deras kök. Denna kategori, inredning för dressing room, lämnar ett stort hål i det annars så välfyllda utbudet av förvaringssystem på den svenska marknaden.
Med Kvänum Kök AB som uppdragsgivare, WM-data Caran AB som handledare och två studenter som drivande kraft har ett nytt modulbaserat klädförvaringssystem tagit form som uppfyller uppställda krav från användare och tillverkare.
Produktens huvudmål var:
Tillgodose användarnas behov av klädförvaring.
Introducera Kvänum Kök på garderobsmarknaden.
Hela projektet har följt en designprocess som är specialanpassad för projektet baserad på systematisk problembehandling, detta för att på ett kvalitativt och metodiskt sätt få fram det bästa tänkbara lösningen för projektet.
Intervjuer och enkätundersökningar visade att män behöver lika stor yta som kvinnor för att förvara sina kläder, skor exkluderat. Generella önskemål som framkom var att man vill ha bättre överskådlighet, mer utrymme, sorteringsmöjligheter och att kvalitet och exklusivitet är att föredra.
Det slutliga konceptet som valdes och utvecklades var ett flexibelt modulbaserat inredningssystem som kan delas upp i tre familjer med inredningar och ett sargsystem.
Utöver nytänkande i placeringen av hyllor och lådor utvecklades ett begrepp för specialfunktioner.
Intelligent furnishing innebär att användaren guidas att använda systemet på rätt sätt. Det medför att
överskådligheten och sorteringen håller hög nivå även i längden.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte 1
1.3 Mål 1
1.4 Avgränsningar 1
2. Teori 3
2.1 Ordlista 3
2.2 Systematisk produktutveckling 3
2.3 Gantt-schema 3
2.4 Riskanalys 3
2.5 Informationsinsamling 3 2.6 Identifiera kundbehov 4 2.7 Produktspecifikation 4 2.8 Kravspecifikation 4
2.9 Önskemålsträd 5
2.10 Problemanalys 5
2.11 Ergonomi 5
3. Metod 7
3.1 Planering 7
3.2 Identifiera kundbehov 7 3.3 Produktspecifikation 8
3.4 Konceptgenerering 8
3.5 Konceptval 9
3.6 Konceptutveckling 9
4. Genomförande 10
4.1 Planering 10
4.2 Identifiera kundbehov 11 4.3 Produktspecifikation 13 4.4 Konceptgenerering 16
4.5 Konceptval 22
4.6 Konceptutveckling 23
5. Resultat 29
5.1 Intelligent Furnishing 29
5.2 Ergograf 31
5.3 Produktsystemet 31 5.4 Alfa, Beta och Gamma 34
5.5 Planlösningar 38
6. Diskussion 39
Referenser 41
Bilagor
Bilaga A Mission Statement, Gantt-schema och Riskanalys 5 sidor
Bilaga B Enkätundersökning 5 sidor
Bilaga C Informationsinsamlingsplan 3 sida
Bilaga D Hur man kan förvara kläder 2 sidor
Bilaga E Kundebehov 2 sidor
Bilaga F Önskemålsträd 1 sida
Bilaga G Viktning 2 sidor
1. Inledning
Detta projekt genomfördes som examensarbete av två studenter vid Luleå tekniska universitet nämligen Anders Erlandsson och David Schönström. Som avslutning på Teknologie Magister industriell design respektive Civilingenjör Ergonomisk Design och Produktion inriktning mot industriell design. Med Kvänum Kök AB som uppdragsgivare och handledare och WM-data Caran AB som huvudsaklig handledare har projektet genomförts främst i Göteborg under 20 arbetsveckor.
1.1 Bakgrund
Kvänum Kök AB (i fortsättningen Kvänum Kök) är ett familjeföretag i Kvänum på Västgötaslätten. De har under lång tid varit ett företag med gott rykte om kvalitet och funktionalitet. Deras produkter riktar sig mot kunder med medvetna krav på just kvalitet men även stil och status som påverkande faktorer.
Man jobbar mot målet att vara kvalitetsledande även framöver genom att ständigt utveckla nya produkter som motsvarar de högt ställda kraven och förväntningarna. Idag omsätter man 130 Mkr och har runt 120 personer anställda. 15 procent av omsättningen utgörs av export och då huvudsakligen till Norden och Europa.
WM-data Caran AB (i fortsättningen Caran) är ett ledande konsultföretag med närmare 1000 medarbe- tare. Deras specialområde är produktutveckling med design, funktion och produktivitet som hörnstenar.
Deras kunder finns i de flesta grenar av svensk och internationell tillverkningsindustri. Caran är en del av WM-data koncernen och med huvudkontor i Göteborg och filialer på 14 andra orter tillhör de några av de största konsultyråerna i landet. Konsulter finns både In-house och Out-house varför en stor kompe- tensbredd kan samlas upp och utnyttjas i många uppdrag.
1.2 Syfte
Utbudet av klädförvaringssystem för gående garderober (dressing room) i Sverige är idag väldigt begränsad och de som finns har stora brister avseende kvalitet eller kostnad. Det finns ingen utbredd kunskap om hur klädförvaringssystem egentligen skall utformas för att gagna användaren.
Syftet med det här projektet var att utreda hur en vald målgrupp förvarar och vill förvara sina kläder samt hur ett klädförvaringssystem för denna målgrupp bör vara utformat för att uppfylla användarens krav och önskemål på funktionalitet, användarvänlighet, ergonomi och design.
1.3 Mål
Under egen regi och med handledning från både Kvänum Kök och Caran ska studenterna utreda och föreslå hur en produkt för klädförvaringsbehov bör utformas för att uppfylla de olika intressenternas krav och önskemål. Utöver detta ska dokumentation och resultat redovisas på ett överskådligt och an- vändbart sätt.
1.4 Avgränsningar
Det konstaterades tidigt att tydliga avgränsningar var viktiga för att projektet skulle fortlöpa som
planerat. Uppdragsgivaren var själv inte helt säker på vilka avgränsningar som skulle göras vilket blev en
deluppgift i projektet, att visa vilka vägar som fanns att gå och tillsammans ta beslut om vad som skulle
1.4.1 Avgränsingar i startskede Tiden
Projektets längd var begränsad till 20 veckor. Någon förlängning var inte acceptabel varför eventuella förändringar och ändrade förutsättningar skulle komma att påverka vad som levererades snarare än tiden.
Ekonomi
Inga större ekonomiska begränsningar fanns i projektets inledningsfas. Detta var avsiktligt då det ansågs kunna vara en begränsande faktor för resultatet i början av projektet.
1.4.2 Uppdragsgivarens avgränsningar
Under projektets gång gjordes många avgränsningar för att kunna tillgodose studenternas och uppdrags- givarens önskemål och för att kunna leverera kvalitet istället för kvantitet. Tre stora avgränsningar som dök upp under sammanträden med Kvänum Kök var.
Skjutdörrar
Ganska tidigt i projektet klargjordes att åtkomst till systemet borde ske genom dörrar av skjutmodell och arbetet med dess form och funktion skulle avlastas studenterna då Kvänum Kök redan arbetade parallellt med detta.
Belysning
Ljussättning lyftes ut från projektet av den anledningen att Kvänum Kök ansåg att armaturleverantörer gärna delger sin kompetens för att sälja deras produkter, vilket även gagnar Kvänum Kök. Eventuella undersökningar kring ljussättning av studenterna prioriterade alltså bort.
Materialval
Längre fram i projektet konstaterades att materialval, färger och detaljdesign lämnades åt Kvänum Kök
så att arbetet med användarvänlighet, ergonomi och funktion kunde intensifieras. Diskussionen uppkom
då projektet hade för stor bredd och en avgränsning söktes.
2. Teori
I detta avsnitt förklaras de olika teorier som använts och syftet med att använda dem. Hur teorierna tillämpas beskrivs i nästa avsnitt, Metod.
2.1 Ordlista
Ord i rapporten som kan vara svåra att förstå eller av annan anledning behöver förtydligas visas nedan.
Fysisk ergonomi - Ergonomi kring kroppens fysiska förutsättningar.
Synergonomi - Ergonomi kring synens egenskaper och begränsningar.
Informationsergonomi - Kommunikation och samspel mellan produkt och människa.
Delmia V5 Human - Ett datormanikinprogram som anväts i projektet.
Kritisk variabel - Kroppsmått som är ytterst viktiga för analysernas resultat.
RULA - Rapid Upper Limb Assessment. Analysmetod som bedömer vilken grad av påfrestning kroppen utsätts för vid givna moment.
Delphimetoden - Idégenereringsmetod, beskrivs i teoriavsnittet.
Brainstorming - Idégenereringsmetod, beskrivs i teoriavsnittet.
2.2 Systematisk produktutveckling
Inför ett projekt av större omfattning bör en designprocess etableras. En designprocess är en systema- tisk produktutveckling som används främst av tre skäl. Det första är att beslutsprocessen blir specifik.
Det innebär att hela projektgruppen lättare blir insatt i projektet och risken för att ta grundlösa beslut minimeras. Det andra är att processen fungerar som en checklista, vilket säkerställer kvaliteten i arbetet och att inga viktiga moment förbises. Den tredje stora fördelen är att dessa processer är i stora drag självdokumenterande. Alla beslut och analyser som utförs sparas och ligger sedan till grund för fortsatt arbete och referensunderlag.
Designprocessen anpassas efter varje projekt beroende på omfattning, produktkategori, tidsplan och förväntade resultat.
2.3 Gantt-schema
Ett Ganttschema är ett tidsschema i en grafisk utformning som bland annat används vid projektarbete för att underlätta planering, koordination och uppföljning.
2.4 Riskanalys
Ett moment i produktutvecklingsprocessen som används för att beräkna vilka risker som bör beaktas är riskanalys. Riskanalys används för att hantera de risker ett uppdrag kan medföra, både rent affärsmässigt och resultatmässigt. Riskerna identifieras och kvantifieras för att sedan föreslå åtgärder på hur uppkomna problem kan lösas. I detta projekt användes ett riskhanteringssystem som tillhandahölls av Caran.
2.5 Informationsinsamling
Informationsinsamling är en del av designprocessen och används främst för att fastställa kundbehov
2.5.1 Användarintervjuer
Användaren har väldigt bra kunskap om vad som kommer att krävas av en produkt. Hur stor får den vara?
Hur används produkten idag och vilka brister finns? För bästa resultat bör intervjun ske öga mot öga och alltså inte över telefon eller dylikt. Genom en ostrukturerad intervjumetod tillåts användaren fokusera på det användaren tycker är viktigast. Ledande frågor bör undvikas. Användaren har ibland inte full förmåga att formulera problem eller ens förstå vad det verkliga problemet är vilket medför att analyser av insamlat materialet kan behövas, då antalet intervjupersoner i denna metod ofta är litet.
2.5.2 Fakta från sakkunniga
För att få aktuell information om restriktioner och lagar, material och tekniker etc. bör kritisk fakta hämtas från sakkunniga och aktiva yrkesmän snarare än bara från publicerade dokument. Det ger en försäkran om huruvida faktan är aktuell och om några förändringar ligger nära i tiden.
2.5.3 Enkäter
En opersonlig enkät fungerar bra som statistiskt säkerställande material. Den information som fram- går av t.ex. ostrukturerade intervjuer kan således stärkas eller dementeras genom mångfald. Genom att analysera enkäter kan man också utesluta extremvärden som kan förekomma om någon intervjuperson inte tar uppgiften på allvar.
2.6 Identifiera kundbehov
För att användaren ska känna sig nöjd med produkten måste kunden själv uppleva att de behov som uttalats är uppfyllda. Hur nöjd kunden är varierar också med vad produkten har kostat kunden, antingen i pengar eller i ansträngning. Den upplevda kundnyttan är således beroende av kundens egen uppfattning av nytta och kostnad. För att få fram ett värde på kundnyttan har man tagit fram begreppen upplevd nytta och upplevd kostnad. Om den upplevda nyttan är större än den upplevda kostnaden i kundens ögon har man en hög upplevd kundnytta. En grundlig kartläggning av kundens behov ökar chansen att utveckla en produkt med hög upplevd kundnytta och därigenom bli en framgångsrik produkt.
2.7 Produktspecifikation
Kundbehov är i grova drag kundens språk. För att ingenjörer och designers skall kunna utveckla en produkt som motsvarar kundens behov måste en produktspecifikation etableras. En produktspe- cifikation beskriver alltså precis vad en produkt måste klara av för att bli kommersiellt framgångsrik.
Specifikationen måste klart reflektera kundbehovet, särskilja sig från konkurrenterna och vara realiser- bar utifrån tekniska och ekonomiska aspekter. Hela produktspecifikationsprocessen innehåller flera steg och börjar med en kravspecifikation direkt när kundbehoven är klarlagda och slutar med fullständig produktspecifikation långt senare i produktutvecklingsprocessen där produktionskostnader, tekniska begränsningar mm har analyserats.
2.8 Kravspecifikation
Kravspecifikationen förser produktutvecklingsteamet i ett tidigt skede med information om vad produkten skall och bör uppfylla.
En kravspecifikation etableras i fyra steg.
1. Krav och önskemål upprättas från kundbehov och uppdragsgivare.
2. Marknadsanalys där konkurrerande produkter och tillverkare analyseras.
3. Bedömmning av uppsatta pararametrar med max/min värde.
2.9 Önskemålsträd
Vid informationsinsamling genom enkäter och intervjuer uppkommer en mängd önskemål om vad den tilltänkta produkten ska göra, fungera, se ut eller vad den ska kosta. För att kunna hantera samtliga önskemål delas de in i kategorier som får benämningar enligt vad önskemålen avser. Det kan vara fysiks utformning, funktioner eller ergonomiska aspekter. I varje kategori viktas önskemålen med de andra i samma kategori och får ett värde.
2.10 Problemanalys
De som varit med i projektet från början har redan stor insikt i vilka problem det finns men för nytillkomna är det vikitgt att tydligt redogöra vilka problem projektgruppen står inför. Problemen kan delas in i huvudproblem och delproblem. Huvudproblem är stora ganska vida problem. Delproblemen är huvudproblemet uppdelat i mindre bitar och placerade under huvudproblemet. Dessa måste alla uppfyllas för att huvudproblem skall gå att lösa. Exempel på huvudproblem skulle kunna vara
”utveckla en ergonomisk skruvmejsel” och dess delproblem kan vara ”lätt att skruva vertikalt” och ”passa skruvspår i standardskruvar”.
2.11 Ergonomi
”Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.” (ESS: Johnsson, Sundin, Forsman, 2005)
2.11.1 Fysisk ergonomi
Fysisk ergonomi kallas även för belastningsergonomi och behandlar främst de faktorer som kan påverka kroppens rörelseorgan negativt. Exempel är hur man sitter, står, lyfter och bär saker. För att analysera detta finns flera olika metoder, t.ex. ergonomisimulering.
2.11.2 Antropometri
Antropometri är läran om kroppens fysiska mått som, längd, bredd och avstånd mellan anatomiska punkter. Information kring kroppens måttsättning är mycket viktig då ergonomiska analyser skall genomföras. Till benämningen antropometri hör också kroppens olika tyngpunkter och rörelseförmågan i kroppens alla leder vilket ofta används vid biomekaniska analyser av arbetsställningar.
2.11.3 RULA
Rapid upper limb assessment är en metod som tagits fram för att bedöma hur en människa, upplever en arbetssituation. Genom att studera rörelser i storlek och antal, statiska muskelarbete, krafter och kropps- positioner under en tidsperiod och notera värden för dessa kan en analys ske i en fiktiv miljö.
2.11.4 Ergonomisimulering
Physical digital human modeling omfattar de traditionella områdena av ergonomi: tillämpad fysiologi,
yrkesorienterad ergonomi samt energiförbrukning, synfält och säkerhet. Mänskliga modeller återska-
par människokroppen och människans fysiologiska begränsningar och prestationsförmåga under givna
förhållanden. Modellerna av människan är oftast upprättad i form av länkade segment och används för
att identifiera ergonomirealterade problem som sidoeffekterna av tunga lyft hos människans muskulära
system och svårigheter att nå och se objekt, den fysiska anpassningen av stora variationer i kroppsstorlek
och styrka vid arbete vid produkter/produktionssystem är också inkluderad. På grund av människans
2.11.5 Informationsergonomi
Informationsergonomi är ett stort begrepp som främst inriktar sig mot hur människan tolkar och uppfattar information av olika slag. Fokus ligger alltså inte så mycket på det rent kroppsliga utan mer på en psykologisk/kognitiv nivå. Därför kallas även informationsergonomi ibland för kognitiv ergonomi. Exempel på informationsergonomi är Human Machine Interaction (HMI) och Human Computer Interaction (HCI). Den här typen av ergonomi kan dock mycket väl appliceras på alla sorters produkter som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med en människa.
2.11.6 Användarurval vid ergonomiska analyser
Vid ergonomiska analyser används ofta uttrycket percentil (%til) vid urval. Begreppet percentil används i detta fall för att begränsa antalet personer som ska innefattas i en viss studie. Man utgår ifrån en total population och istället för att göra en genomsnittsberäkning väljer man alltså ut hur stor del av en population som skall studeras. Vid undersökningar av en population framkommer alltid extremvärden.
För att de inte ska påverka resultatet på ett felaktigt sätt avgränsas dessa genom att man till exempel väljer ut 5 och 95 percentilen. Det innebär att de fem procent som hade lägst respektive högst värde inte räknas med. En Normalfördelningskurva ser ut som i figur 1.
34,1%
13,6% 13,6%
2,1%
2,1%
0,1% 0,1%
34,1%
-3s -2s -1s M, s=0 +1s +2s +3s
Figur 1. Normalfördelningskurva.
3. Metod
Vid projektarbete i form av problemlösning och produktutveckling kan en metod användas som kallas för front end process. Det är en produktutvecklingsmetod som är baserad på systematisk problemlösning och är en vanligt förekommande designprocess för produktutveckling.
3.1 Planering
Planeringsetappen består av projektbeskrivning i form av Mission Statement och ett Gantt-schema som beskriver hur projekttiden skall disponeras. Utöver detta genomförs en riskanalys för att kartlägga riskerna och för att se möjliga konsekvenser av dessa risker i projektet samt att utreda hur riskerna kan minskas eller elimineras.
3.2 Identifiera kundbehov
Kundbehovet utarbetades genom fyra steg.
1. Frågeställning 2. Fråga till målgrupp 3. Kunduttalande 4. Behov
Detta utfördes genom att definiera en målgrupp, utföra en informationsinsamling, analys av insamlat material samt upprätta en kundbehovslista. För att kunna skapa frågeställningar måste först målgruppen vara definierad varför första åtgärden i denna etapp var att utreda vem som är målgruppen.
3.2.1 Definiera målgrupp
Målgruppsdefinition utförs av uppdragsgivare genom att en förmodad marknad eller en befintlig marknad kartläggs och definieras. Gemensamma nämnare hos köpare på marknaden uppsökes och bidrar till den generella beskrivningen av målgruppen.
3.2.2 Informationsinsamling
Med målgruppen definierad etableras frågeställningar som skall besvaras i informationsinsamlingen. För att säkerställa kvaliteten i processen upprättas en informationsinsamlingsplan där urvalet för informa- tionsinsamlingen förklaras. Metoderna för att samla in information kan vara ostrukturerade intervjuer med ett antal slumpvis utvalda ur målgruppen som kompletteras med enkät eller liknande.
3.2.3 Användarintervjuer
Användaren kontaktas genom att slumpvis väljas ut från målgruppen och enligt överenskommelse genomförs sedan en intervju. Intervjupersonen skall informeras om syfte med intervju, så vida det inte påverkas resultatet, och bör även försäkras om att all insamlad information kommer att behandlas anonymt.
3.2.4 Fakta från sakkunniga
Sakkunniga kontaktas och enligt överenskommelse genomförs sedan en intervju. Intervjupersonen skall informeras om syfte med intervju så vida det inte påverkar resultatet i negativ mening, och bör även försäkras om att all insamlad information kommer att behandlas anonymt, om intervjupersonen vill det.
I detta fall kan det dock vara högst väsentligt att kunna referera till källa för trovärdigheten i projektet.
3.2.6 Informationsanalys och kundbehov
Utifrån resultatet av informationsinsamlingen analyserades den. Framkomna kunduttalande omvandla- des till kundbehov som ligger till grund för nästa fas som är produktspecifikation.
3.3 Produktspecifikation
Kundbehov är en generell riktlinje för vad produkten som skall utvecklas bör uppfylla. För att mer specifikt fastställa kriterier för det fortsatta utvecklingsarbetet utformades en kravspecifikation som visar just detta. Denna etapp är uppdelad i tre underkategorier: etablering av kravspecifikation, marknadsana- lys, fastställning av kravspecifikation. Se figur 2.
3.3.1 Kravspecifikation
Kravspecifikationen upprättades utifrån framtagna kundbehov, uppdragsgivare samt övriga informations- källor. Den består av parametrar som är indelade i krav och önskemål där krav under alla omständigheter måste uppfyllas och önskemål som bör uppfyllas i största möjliga mån.
3.3.2 Marknadsanalys
Marknadsanalys utförs huvudsakligen genom att man tittar på och analyserar befintliga produkter eller liknande produkter. Man kan även titta på hur man har löst liknande problem inom andra branscher.
Sedan jämför man dem med varandra och med en framtagen kravspecifikation.
3.3.3 Önskemålsträd
För att underlätta vid senare konceptval vilka koncept som utgör störst kundnytta kan önskemålen viktas mot varandra i ett så kallat önskemålsträd. Här delas önskemålen in i grupper med tillhörande undergrup- per och viktas mot varandra för att på så sätt visa vilka önskemål som har högst prioritet.
3.4 Konceptgenerering
Med kravspecifikationen som grund kunde produktutvecklingen gå vidare till nästa fas som var koncept- generering. Konceptgenereringsfasen kan sammanfattas i sex steg.
1. Klargöra problem (huvudproblem, delproblem)
2. Söka externt (experter, patent, litteratur, marknadsanalys) 3. Söka internt (Idégenerering, individuellt och i grupp) 4. Egen utvärdering, kombinera idéer
5. Leverera
6. Gemensam utvärdering
3.4.1 Idégenereringsmetoder
Huvudsyftet med idégeneringsmetoder är att få individen att släppa det logiska tänkandet och ta fram det Etablering av
kravspecifikation Marknadsanalys Fastställning av
kravspecifikation
Figur 2. Kravspecifikationens tar form
Brainstorming
Denna teknik är grundläggande inom idégenereingen och går ut på att man under begränsad tid, ca 30-40 minuter, koncentrerar sig på att lösa problem ur olika vinklar. Stränga regler att följa är att ingen får kritiseras negativt, ingen idé är värd mindre än någon annan. Tiden är viktig, ta en paus och kör igen vid behov. Låt alla få komma till tals. Kvantitet är viktigare än kvalitet.
Delhpi-metoden
En teknik som kräver något större tidsperspektiv. Varje deltagare jobbar för sig själv, antingen hemma eller i eget rum, för att sedan träffas och delge sina idéer för vidare utveckling.
3.5 Konceptval
När val ska göras angående vilka koncept som ska vidareutvecklas kan det vara bra att ha ett system för utvärdering. Konceptet jämförs då mot en kravlista och man viktar hur väl de olika kraven uppfylls. Om några krav inte uppfylls i konceptet kan man värdera hur troligt det är att krav och önskemål kan uppfyllas genom vidare utveckling.
Bedömning kan ske utefter en skala från 1 till 3 där 3 betyder att kravet är uppfyllt. 2 betyder att det är delvis uppfyllt eller att det går att uppfylla genom vidare utveckling och 1 att det inte är uppfyllt. Sedan räknas total poäng ut och jämförs med övriga koncept.
3.6 Konceptutveckling
När konceptvalet är gjort är vidarutveckling det som står på tur. Arbetsmetoden för denna etapp är högst beroende på vilket koncept som valts och vad syftet med konceptet är. Metoden för detta projekt var uppdelat enligt följande:
Upphandling Materialval
Ergonomi för användare
Montör, Återförsäljare och Tillverkare
Utformning av sarg, inredningsmoduler och dess detaljer Anpassad för tillverkning
Intelligent Furnishing
3.6.1 Ergonomisimulering
Genom ergonomisimuleringar i datormanikinprogram kan manikiner (som motsvarar de fysiska egenskaperna hos människan) analyseras i 3D-miljö integrerat med produkter. Flertalet ergonomianalyser som t.ex. RULA kan på ett enkelt och överskådligt sätt studeras.
Manikinen positioneras och utvärderas, därefter kan resultatet olika positioner och ställningar jämföras med varandra för att få fram vilken som är den mest optimala. Ur det kan man ta fram rekommendationer på hur människan ska arbeta i en viss situation.
Man kan i de flesta program även få fram bilder som visar vad manikinen ser, alltså hur en persons syn
eventuellt begränsas.
4. Genomförande
4.1 Planering
Då projektet var begränsat till en viss tidsperiod fanns ingen möjlighet att i Mission Statement gardera för att projektet kan dra ut på tiden vid eventuella misstag eller missförstånd som kan orsakas av bristande kommunikation eller underlag. För att minska risken för misstag strukturerades också projektets fram- fart i detalj och avstämning skedde enligt ett veckobaserat uppgiftsschema. Planeringens tre dokument (Mission Statement, riskanalys, Gantt) återfinns i full version i bilaga A. Till detta projekt valdes en process som utvecklats som en kombination av vad studenterna erfarit på Ltu och vad handledare på Caran rekommenderade.
1. Planering
- Mission Statement (Projektbeskrivning) - GANTT
- Riskanalys
- Dokumentation och leverans 2. Identifiera Kundbehov
- Definiera målgrupp - Informationsinsamling - Informationsanalys
- Kundbehov från Kvänum Kök samt användare - Dokumentation och leverans
3. Produktspecifikation
- Kravspecifikation, (uppföljning) - Marknadsanalys
- Max/min värden
- Dokumentation och leverans 4. Konceptgenerering
- Problemanalys - Idégenerering
- Konceptframtagning
- Dokumentation och leverans 5. Konceptval
- Konceptvalsprocess (Uppdragsgivare, önskemålsträd, viktning mm).
- Ergonomistudie - Referensgrupp 6. Konceptutveckling
- Materialval
- Produktionsaspekter - Ergonomisimulering
- Dokumentation och leverans 7. Resultat
- Modell
- Leverans
4.2 Identifiera kundbehov
4.2.1 Definiera målgrupp
Efter diskussioner med uppdragsgivaren lades grunden till det som skulle definiera målgruppen. Den skall vara en kombination av Kvänum Köks befintliga kundgrupp samt nya potentiella kunder. För att fastställa den befintliga kundkretsen genomfördes intervjuer med åtta återförsäljare till Kvänum Kök i Sverige. Följande definition på kundgruppen kunde urskiljas.
Kundgruppen är par mellan 25 och 65 år med klar majoritet i åldrarna 45-55 år. De flesta har barn, majoriteten utflyttade och 80 % bor i villa eller radhus. I övrigt är det lägenhet som gäller och då i huvudsak bostadsrätter. Förutom nya kök, frågar kunden efter kvalitet, mode, stil och status samtidigt som de har en stark, stabil ekonomi som ligger över medel. Yrkeskategoriskt finns en överrepresentation av tjänstemän. De kunder som efterfrågar klädförvaring hos Kvänum Kök är nästan uteslutande återkommande, nöjda kunder. I 60-90 % av fallen är det dessutom kvinnan som har störst påverkan på köpsbeslut.
För att definiera målgruppen gjordes vissa antaganden och avgränsningar i en första formulering.
Därefter kontaktades Kvänum Kök för konsultation och på så vis togs en målgruppsdefinition fram, som ser ut enligt nedan, figur 3:
Målgrupp
• Par i åldern 35-60 år
• Inga hemmaboende barn
• Stark ekonomi
• Bor rymligt utan bekymmer att avvara ett rum för klädförvaring.
• Målgruppen består av såväl kvinnor som män
• Kvalitet är målgruppens främsta kriterium
• Kräsna gällande funktion, pålitlighet, design och status 4.2.2 Förklaring av målgrupp .
Par i åldern 35-60 år innefattar såväl barnfamiljer som ensamma par, men definitionen valdes utan fokus på inneboende barn då produkten på intet sätt kommer riktas mot dem. 80 % av Kvänums försäljning går till villa/radhus men då det framgick att många potentiella kunder även bor i lägenhet ändrades definitionen från villa till ett rymligt boende. Dessutom blev informationsundersökningen mer tillförlitlig då boende i lägenhet utgjorde en stor del av tillfrågad målgrupp.
4.2.3 Informationsinsamling
Utifrån den etablerade informationsinsamlingsplanen (se bilaga C) genomfördes ostrukturerade intervjuer med vald målgrupp och en webbaserad enkätundersökning utfördes. Enkätundersökningen pågick ett par veckor och resultatet visas i bilaga B.
Från fackmän har fakta kring målgruppen och kläder i allmänhet kunnat samlas in. Inredningsarkitekter, kläddesigner, insektsbekämpare och textilkonservatorer är exempel på yrkeskategorier som kontaktats.
Fler redovisas i bilaga C. Informationen från dessa källor användes senare vid fastställningen av kravspe- cifikationen. På vilka sätt man kan förvara klädesplagg samt uppmätning av kläder, såväl hängande som vikta redovisas i bilaga D.
Figur 3. Målgruppen
4.2.4 Informationsanalys och kundbehov
Insamlat material summerades och grupperades för att kunna redovisas som kunduttalanden. Den information som samlades in i form av siffror sammanställdes i tabeller och tolkades för att finna normalvärden. Vidare tolkades kommentarer från enkäter och intervjuer som även de fördes in som uttalanden. De etablerade uttalanden ombildades till behov som presenteras i sin helhet i bilaga E. Här nedan presenteras några exempel ur kundbehovsprocessen i figur 4.
Frågeställning
Hur mycket av kläderna använder man inte?
Fråga till målgrupp:
Hur många procent av kläderna har använts den sen- aste månaden respektive de senaste sex månaderna?
Kunduttalande Senaste månaden: 25%
Senaste halvåret: 50%
(Dessa siffror är tolkade data ur ett flertal kundsvar)
Behov
50% av kläderna ska vara lätt åtkomliga. Användaren ska uppmuntras till att lägga undan kläder som inte används.
Frågeställning
Hur ser fördelningen av kläder ut för vår målgrupp?
Fråga till målgrupp:
VIlken klädstil är dominant i din garderob?
Kunduttalande
40% Casual (Ledig klädsel) 24% Business
15% Friluftskläder 13% Modekläder
(Dessa siffror är tolkade data ur ett flertal kundsvar) Behov
Produkten måste främst vara anpassad för Casual klädsel men även inhysa kläder inom businessegmentet.
Plats för frilufts- och modekläder är ett plus.
Figur 4. Från frågeställning till kundbehov
4.3 Produktspecifikation
4.3.1 Marknadsanalys
Förutom besök på webbsidor gjordes resor till butiker och mässor, se figur 6. Under projektets gång framkom information om mässor som skulle äga rum under etapper som inte rörde marknadsanalys men besök genomfördes ändå för att inte missa tillfällen att skaffa information och inspiration. Tillsammans med Kvänum Kök besöktes Stockholm Furniture Fair i Södertälje och gemensamt utvärderades möbler av olika karaktär. Delfunktioner så som öppningsanordningar och belysning samt materialkombinationer gav bra kunskap om vad Kvänum Kök önskade för detaljer i slutresultatet.
Under övriga besök upptäcktes två speciellt märkbara detaljer som konkurrenter har gemensamt.
De fick benämningarna dubbla vägger och synliga hål. Med dubbla väggar avses det fenomen som uppstår när två enheter placeras i bredvid varandra i kombination. Det medför en risk för luftspalt och även viss förskjutning i höjdled, om underlaget inte är helt plant. De synliga hålen är de som avser att medge anpassningsmöjligheter för hyllor etcetera se figur 5.
De båda fenomenen fick omvänd prioritet i projektet det vill säga att fokus hamnade på att försöka undvika dem då de ansågs inte kunna förknippas med kvalitet och exklusivitet som var viktigt för målgruppen.
Konkurrerande system granskades och jämfördes med varandra för att finna vad som är bra respektive dåligt med dagens klädförvaringssystem.
Figur 5. Problemområden
4.3.2 Fastställd kravspecifikation
Nytillkomna krav och önskemål från utförd marknadsanalys uppdaterades i kravspecifikationen. Max och minimivärden infördes på de parametrar som ansågs vara lämpliga och den slutgiltiga kravspecifikationen kan ni se nedan i tabell 1.
K/Ö Krav eller önskemål Max/
min Källa
Utformning
Krav Gående garderob/dressingroom Kvänum
Krav mycket hög pålitlighet 30 år Kvänum
Krav Rymma förvaring för kläder se spec. Kvänum
Krav Hög funktionalitet Kvänum
Krav Produkten ska utnyttja utrymmet effektivt Kvänum
Krav Mycket hög konsumentkvalitet Målgrupp
Önskemål Uppmana till separat förvaring av kläder från annan årstid. Extern
Önskemål Omklädning Kvänum
Önskemål Avsett utrymme för extra, valfri, förvaring Målgrupp
Önskemål Förvara längre enstaka plagg se spec. Målgrupp
Tillverkning
Krav Merparten av produkten och dess detaljer tillverkas i kvänum Kvänum
Krav Motsvara kvänums sortiment Kvänum
Krav Realistisk tillverkningskostnad Kvänum
Upplevelse
Krav Ha en tilltalande design för merparten av målgruppen Målgrupp
Önskemål Utstråla exklusivitet Kvänum
Önskemål Utstråla kvalitet Kvänum
Funktionalitet
Önskemål flexibla avlastningsytor Kvänum
Önskemål 50% av plaggen bör vara mkt lättåtkomliga se spec. Målgrupp
Önskemål Avlastningsyta för ventilering av plagg 2 set Extern
Användarvänlighet
Önskemål Enkelt att få en bra överblick över hela systemet Målgrupp
Önskemål Möjlighet till egen sortering Målgrupp
Önskemål Visa hur många plagg den inrymmer Målgrupp
Önskemål produkten anpassas och utformas efter användarens önskemål Målgrupp
Önskemål Systemet skall uppmuntra till ordning Målgrupp
Ergonomi
Önskemål Användaren skall nå mer parten av garderoben utan redskap 90% Målgrupp Önskemål Ergonomiska aspekter såsom höga lyft, komfort, synergonomi Extern
Klimat
Önskemål Textilvänlig temperatur 5-22°C Extern
Tabell 1. Kravspecifikation.
4.3.3 Målgruppens garderob
Hur många plagg har målgruppen? Hur mycket plats tar dom och hur många av dom använder de ofta, sällan eller aldrig? Frågeställningar som dessa fanns i informationsinsamlingen och efter bearbetning kunde en specifikation av vad detta system bör inrymma skapas. Målet var i denna del att specificera hur många plagg systemet måste inrymma. Enkätundersökningen visade att mängden plagg skiljer sig avsevärt varför det är mycket svårt att täcka allas behov utan att specialanpassa systemet. Specifikationen nedan, tabell 2, är framtagen med avsikt att innefatta alla kläder för 80 procent av målgruppen, alltså 10 percentilen till 90 percentilen.
Specifikation Antal Specifikation Antal Vardagskläder Herr Vardagskläder Dam Underkläder 30 Underkläder 30
Strumpor 25 Strumpor 20
T-shirt 30 Bysthållare 10
Långärmat 15 Linne 35
Skjorta 20 Långärmat 10
Byxa 15 Blus 10
Kavaj 8 Byxa 15
Kavaj 2
Kjol 8
Klänning 5
4.3.4 Önskemålsträd
Utifrån kravspecifikationens listade önskemål och viktberäkningar av dessa kunde ett önskemålsträd upprättas. Önskemålen jämfördes med varandra för att utreda vilka som är viktigast för produkten och tvärtom. Önskemålsträdet följde med under utvecklingsprocessen, att stämma av emot och att se till att inget förbisetts eller prioriteras bort. Önskemålsträdet återfinns i bilaga F.
4.3.5 Värdeordstolkning
Under projektet har begrepp som kvalitet och exklusivitet visat sig ha stor betydelse för produkten.
Innebörden av dessa uttryck skiljer sig beroende på vem man frågar och i detta projekt avsågs den slutliga kundens definition vara den primära varför en tolkning av dessa begrepp klargjordes.
Exklusivitet
Huvudsakligen definieras en exklusiv produkt som något som finns i en begränsad upplaga. Produkten är inte tillgänglig för alla. Den som investerar i en exklusiv produkt har förmånen att äga något som få andra äger. En avgörande faktor för hur många som köper produkten är priset, varför det kan sägas vara en parallell definition av exklusivitet. Det finns vissa krav på utseende och känsla på produkten men den definitionen är högst individuell.
Kvalitet
För att uppfatta nivån av kvalitet som hög finns det några kriterier som ska uppfyllas. Informationen som finns tillgänglig är avgörande för att kunden ska uppfatta produkten som gedigen och ärlig. En hög
Tabell 2. Antal kläder
4.4 Konceptgenerering
Under projektets gång delades konceptgenereringen upp i två faser. Projektets upplägg motiverade en systematik som medgav denna indelning då oklarheter angående projektets huvudsakliga inriktning och förutsättningar uppkom. Här redovisas de båda enligt tidigare föreslagen metod.
4.4.1 Konceptgenerering - fas 1 Klargöra problem
Utifrån uppställda krav och önskemål genomfördes en problemanalys, med alla tänkbara problem som rör klädförvaring. Huvudproblemen innebär en konkret beskrivning av problemen och har en sådan karaktär att delproblemen måste vara uppfyllda för att huvudproblemet ska vara löst.
Huvudproblemen:
Hur ska en garderob inredas för att fungera optimalt med avseende på intressenterna som beräknas vara tillverkare, återförsäljare och användare.
Delproblem:
De olika intressenterna har olika behov som kan behandlas som problem:
Tillverkare – Kostnad, hantering, tillverkning, kvalitet.
Återförsäljare – kombinationsmöjligheter, användarvänlighet, ergonomi, konkurrenskraftighet.
Användare – Upplevd kundnytta, anpassad produkt, upplevelse, kvalitet, funktion, status, underlättad hantering av kläder, koppling till Kvänum Kök.
Sökning - Externt
En extern sökning genomfördes huvudsakligen lokalt och nationellt, men även internationellt genom Internet. Mässor och butiker i kombination med Kvänum Köks erfarenheter gav en bra överblick av lösningar och idéer som kunde beaktas.
Sökning - Internt
Den interna idégenereringen var huvudsakligen baserad på Brainstorming. Dessa genomfördes i grupper med 2-7 deltagare under olika sessioner. Olika tekniker användes för att stimulera tankeverksamheten så som Delphi-metoden och sedvanlig brainstorming. Idéer och tankar sammanfattades och användes som underlag i det stundande mötet med Kvänum Kök.
Egen utvärdering
Under denna första konceptgenereringsfas framgick det att tydliga avgränsningar var viktiga för projektets fortsättning. Projektet var i detta läge väldigt omfattande och avgränsningar söktes då resultatet levererades.
4.4.2 Leverans - konceptgenerering 1
Då projektet i detta skede fortfarande var relativt brett ägnades det första mötet angående koncept med Kvänum Kök till att göra projektet smalare. Det redovisade materialet bestod av konceptuella teorier och angreppsvinklar snarare än totala lösningar. En av de frågor som diskuterades var kökets roll, dvs. hur man ska lyfta in Kvänum Köks erfarenheter i garderobssystemet.
Triangelkonceptet
Betjänten
Kan man använda ytterligare produkter för att skapa nyhet och användarvänlighet, i detta fall visades en klädbetjänt. I de fall en klädbetjänt finns i hemmen hos de intervjuobjekt som tillfrågats är svaret lika ofta att man snarare använder fåtöljen som står placerad brevid. Även de som inte har en betjänt använder en fåtölj eller stol som avlastning för kläder. Här presenterades en klädbetjänt som fått formen och känslan av en fåtölj men är avsedd att fungera som en klädbetjänt. Kan analogin fungera, kommer man använda den på rätt sätt? Se figur 8.
Betraktelser
Hur man ska betrakta sina kläder, ett antal varianter inom området skjortor redovisades. En del av uppgif- ten var att ifrågasätta klädförvaringen som den ser ut idag. Mycket av det som är traditionellt är hur kläder betraktas av sin användare. Här, i figur 9, presenterades idéer på hur olika sätt att betrakta sina skjortor kan skapa nya möjligheter.
Figur 7. Triangelkonceptet
Figur 8. Betjänt
Gemensam utvärdering
Följande områden och inriktningar valdes för projektets framtid, delvis utifrån vad som redovisats och delvis utifrån nya angreppsvinklar.
•Planlösningar – Hur kan utrymmet disponeras för att uppfylla de behov olika användare har?
•Modulbaserade system – Denna lösning på inredningsalternativ var attraktiv ur tillverkarens ögon.
•Ytterligare produkter – Klädbetjänten som redovisades gillades och skulle leva kvar som konceptidé.
•Som övergripande avgränsning bestämdes även att funktion och form skulle prioriteras framför material och färgval. Detta huvudsakligen för att Kvänum Kök besitter mycket goda kunskaper inom området och mycket tid skulle krävas för att sätta sig in i Kvänum Köks färg- och materialspråk.
•Skjutdörrar bestämdes som det öppnings/dörrsystem som skulle användas. Det avgränsades dock från studenternas del av projektet.
4.4.3 Konceptgenerering - fas 2
Med resultatet från mötet med Kvänum Kök framgick vilka delar av utarbetat material som skulle vidarutvecklas i nya koncept och idéer. En ny intern idégenering inleddes och det resulterade i nya förslag.
Klargöra problem
Planlösningar, modulsystem och solitära produkter som tillsammans ska kunna utvecklas till kompletta dressing rooms var huvuduppgiften för denna idégenereringsfas.
Sökning
Externt fanns ingen förändring i angreppssättet. Det som skiljer fas ett och två åt i detta delmoment var endast målet, inte tekniken. Den interna sökningen genomfördes dock med viss variation.
Brainstormingen kunde nu genomföras som problemlösande snarare än som idégenererande vilket gav tydliga resultat. I denna fas förtydligades användarens roll och frågeställningen gick djupare än i fas 1. Nya frågor som tillkom var ”Hur bör produkten utformas för att få användaren att hantera den på rätt sätt?”, även frågor kring hur problemet med inredning i varierande rumsstorlekar skulle lösas utreddes.
Egen utvärdering
Fem stycken olika ord eller ordföljder togs fram och fick ligga till grund för framtagningen av de planlösningar som skulle levereras. Det var 1-4, mötesplats, diskret, traditionell, Du & Jag. För inredning till dessa togs sedan ett antal modulsystem fram som fick representera olika funktioner och formspråk.
Betjänten fick lite mindre fokus i denna fas.
4.4.4 Leverans - konceptgenerering 2
Eftersom Kvänum Kök själva parallellt jobbat med klädförvaring under en tid hade man för avsikt att använda detta projekt delvis för att ifrågasätta och kontrollera deras resultat. Därför lades vid leverans fokus på de delar som skiljer sig från mängden, i funktion eller ren information som ligger bakom konceptet. Det huvudsakliga som presenterades då var planlösningar, modulsystem och något som fått namnet Intelligent Furnishing (IF).
Planlösningar
Ur kravspecifikation och önskemål togs fem olika planlösningar fram vars syfte var att genom olika lös- ningar vara anpassad för specifika behov. Se figur 10-14.
STEG FYRA
BETJÄNT
SPEGEL PÅ HJUL SOFFA MED F;RVARING
STEG 4 A CCESOARER, SKOR MM
STEG 1 UNDERKLÄDER T-SHIRTS ÅTKOMST INIFRÅN OCH UTIFRÅN
STEG 1 UNDERKLÄDER T-SHIRTS STEG 2
SKJORTA, BYXA mm.
STEG 3 KAVAJ, TRÖJA mm.
STEG 3 KAVAJ, TRÖJA mm.
STEG 2 SKJORTA, BYXA MM
HYLLA
Soffa, utan rygg
Soffa, utan rygg Soffa, utan rygg Soffa, utan rygg
SPEGEL SPEGEL
SPEGEL SPEGEL
BETJÄNT
HERR OCH DAMKLÄDER BLANDAT. FINKLÄDER
DAMKLÄDER, HÖGT UPP I TAKET . HÖGER OM SVART STRECK 900mm HÖJD
GEMENSAM FÖRVARING
HERRKLÄDER. FULL HÖJD TILL TAK.
GARDEROBSHALVÖ ACCESOARER OCH SKOR
Figur 11. Mötesplatsen Figur 10. 1 till 4
Påklädning i fyra steg (1-4)
Framtagen med avsikt på det naturliga flöde som framstår vid påklädning. Un- derkläder, byxor och tröja, kavaj eller tjockare tröja, accessoarer.
Mötesplatsen
För denna planlösning låg uttrycket:
“kan du hjälpa mig med...” till grund.
GARDEROBSÖ MED PLATS FÖR BLOMMOR MM
OMKLÄDNING
OMKLÄDNING
BÄNK MED VATTENSKÅL
BÄNK MED VATTENSKÅL
FÖRVARING
FÖRVARING FÖRVARING
FÖRVARING
SOFFA BETJÄNT
35 35 Skor, mjuka
accesoarer
Hela lådor underst och hänganordning överst Hängande och liggande skjortor, tröjor
Krok för morgonrock Skor,
slipsar
TIllfällig hängstång TIllfällig
hängstång
H;rnl;sning enl.
skafferi 2
Förvaring Speglar
Spegel
35 UnderkläderUnderkläder
H;;jd/ 90
