2007:056
C - U P P S A T S
Effekten av rollatorhandtagens vinkling och vridning för brukaren
Maria Carefall
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Sjukgymnastik
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 120p
Effekten av rollatorhandtagens vinkling och vridning för brukaren
The effect for the user of the handgrip angle on rollators
Maria Carefall
Examensarbete i sjukgymnastik HT2006
Handledare: Professor Lars Nyberg Examinator: Professor Gunvor Gard
Tack till de personer som deltog i intervjuerna.
Abstrakt
Ett av de mest använda hjälpmedlen i Sverige är rollatorn, ungefär 4 % av Sveriges invånare använder en. Det skapas nya förutsättningar och möjligheter att utforma rollatorns ram och mer specifika detaljer, som handtagen och hur de placeras. Syftet är att undersöka vad som finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollatorhandtag och hur detta påverkar stabilitet och styrka samt vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn? Två studier granskades, och tre personer intervjuades. Slutsatsen som drogs var att vinkling av handtag kan förbättra brukarens steglängd, stegfrekvens och postural hållning.
Standardhandtagen på de testade rollatorerna påverkade inte handlederna negativt. I intervjuerna framkom att flexiblare handtag skulle kunna vara en lösning för att kunna bemöta brukares olika behov. Det behöver utföras ytterliggare studier gällande hur rollatoranvändarens behov kan tillgodoses och en behovsanalys om alternativa lösningar på placering av rollatorhandtag bör göras.
Nyckelord: brukare, gånghjälpmedel, rollator, rollatorhandtag.
Förord
I dagens samhälle ser individen möjligheter och bejakar sig själv. Bara för att en människa har en funktionsnedsättning betyder det inte idag att personen är bunden till sin säng eller sitt hem längre. I och med detta börjar sökandet på fulländning, att utveckla hjälpmedlet så optimalt för varje person som möjligt. Olika brukare behöver olika komplement till sina rollatorer, en person med KOL kan behöva en syrgashållare, en annan som är hemiplegiker, det vill säga är delvis förlamad på ena sidan av sin kropp, kan behöva ett handtag som sitter ihop över hela ramen för att kunna styra ordentligt. Sen finns det dom som har nedsatt gripförmåga, dessa kanske kan behöva ett handtag som är placerat transversalt. På samma sätt som en spark eller en mountainbike blir handtagen placerade i en position där händerna kan vila mer och stödet placeras mot handloven istället för att vara beroende av personens förmåga till att gripa. Vid en jämförelse mellan att cykla på en cykel med bockstyre och en med mountainbike. Vilken situation känns mest stabil och avslappnad?
Innehållsförteckning
Bakgrund 6 Syfte 8
Metod 8
Etisk reflektion 9
Resultat 10 Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling
av rollatorhandtag och hur påverkar detta stabilitet och styrka? 10 Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn? 12
Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 15 Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling
av rollatorhandtag och hur påverkar detta stabilitet och styrka? 15 Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn? 16 Konklusion 18 Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling
av rollatorhandtag och hur påverkar detta stabilitet och styrka? 18 Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn? 18
Bakgrund
En rollator är ett gånghjälpmedel med hjul på ramens stödben som gör att stödet rullas av brukaren i gångens riktning vid förflyttning. Ramen kan ha tre eller fyra stödben. En rollators handtag har handbromsar, det finns även en låsfunktion när rollatorn ska stå stilla, till exempel vid uppresning från stol. Ramen kan därtill ha tillhörande korg och eller sittbräda för vilopauser (1, 2).
Användandet av gånghjälpmedel har mer än fördubblats sen 1989 (3) och ett bredare register av brukare märks. Brukarna har olika behov och behöver då olika konstruktioner av rollatorer för att kunna ha en så hög aktivitets- och funktionsnivå som möjligt (4). För detta finns det bland annat ett antal olika lösningar på en rollators handtag, de kan vara utformade så att handen befinner sig i en nollposition vid gång med hjälpmedlet eller så kan handen hållas mer pronerad med en anings uppåtvinkling på handtagen (5, 6, 7). För att handens grepp ska ha ett så starkt utgångsläge som möjligt ska den användas i det tvärgående volargreppet. Detta innebär att handen dorsalflekteras 30-40° och fingrarnas palmara ytor används mot handflatan med handtaget emellan (8).
Dagens människor ser sina rättigheter som självständiga individer och det finns en helt annan fokus på livskvalité än vad som var förut (9). Detta gäller till exempel brukarna av gånghjälpmedel. Den moderna människan efterfrågar ett mer aktivt liv och hjälpmedelstillverkarna försöker att tillmötesgå marknadens önskemål allt mer (5).
Bland andra så har hjälpmedelsföretaget Liko en produkt som är utformad för ett mer aktivt liv (10). Idag arbetas det på att ta fram ett mer attraktivt och mer personligt utseende på rollatorn som kan anpassas efter brukarens eget tycke och smak. I och med detta vill tillverkare göra rollatorn till ett slags accessoar, detta för att uppmuntra brukare som är tveksamma till att fortsätta ha ett aktivt liv till att känna sig mer bekväm i sin situation (5,10).
Det finns idag på marknaden för rörelsestöd en uppsjö av olika gånghjälpmedel, allt från kryckkäppar till eldrivna fordon (11,12). Ett av de mer använda gånghjälpmedlen är rollatorn (9). Rollatorn kan ses som en hybrid mellan käppar, gåbockar, rullstolar och mer avancerade hjälpmedel. Det är inte minst enkelheten för brukaren av rollatorn som gjort rollatorn till ett populärt gånghjälpmedel. Rollatorn finns i flera olika modeller och fabrikat och är relativt lätt att justera efter personliga inställningar framför allt i höjd. Rollatorn kräver inget större
underhåll, är relativt lättskött och har en beräknad livstid på 3-4 år (6). Enkelheten har gjort rollatorn till ett av de mest använda hjälpmedlen i Sverige med ungefär 4 % av Sveriges invånare som brukare, det vill säga i runda tal 250 000 människor (4). Den största folkgruppen som använder sig av gånghjälpmedel är 65 år och uppåt (13).
En tidigare studie (14) har sett att rollatorns betydelse är viktig för att det dagliga livet ska vara aktivt. För brukarna verkar det vara hjälpmedlets säkerhet, enkelhet att använda och att den är komfortabel som är viktig. Det framkom i samma studie (14) att brukarna upplevde att de kunde ha en högre aktivitetsnivå med en rollators hjälp, som en följd av detta påverkades brukarnas självförtroende och känsla av självständighet positivt.
Människor som använder sig av gånghjälpmedel kan ha nedsatt balans eller bara behöva ett stöd i tillvaron för att känna sig trygga (15, 9, 7). Det kan hända att man exempelvis har ett ben som viker sig ibland eller en sjukdom som gör att man blir trött fort och behöver kunna sätta sig ned för att vila (9). Om rollatorns rekommenderade inställningar inte följs korrekt kan bland annat brukarens hållning påverkas negativt. Fortfarande finns det dock inte så mycket nedskriven kunskap huruvida eventuella problem kan uppstå som till en följd av gång med rollator (2). I olika studier framhålls behovet av återbesök till de personer som har fått en rollator utskriven, även vikten av att den utförs i hemmet framkommer (14).
Då greppstyrkan avtar med ålder och vid vissa sjukdomar och skador (16) behöver det ägnas mer energi till att brukaren av rollatorn ska kunna känna sig trygg med sitt gånghjälpmedel. I en grupp med den stora åldersskillnaden 16–84 år sade 8 % av kvinnorna och 2 % av männen sig ha ”svårigheter att gripa och/eller vrida till exempel på eller av kranar”. I en äldre grupp med 65 – 74 åringar var det var fjärde kvinna och var tionde man som ansåg sig ha svårigheter att bära eller gripa med sina händer och i den äldsta gruppen som bestod av människor som var 75 – 84 år var det nästan varannan kvinna och var fjärde man (16).
Antalet brukare och användningsområden skapar med tiden nya förutsättningar och möjligheter till utveckling av rollatorn. Det gäller såväl utformandet av rollatorns ram som till mer specifika detaljer, exempelvis handtagen och dess placering samt vinkel (4,5) och vad dessa kan ha för påverkan på brukaren. Det fanns en fundering om att användning av rollator skulle kunna orsaka karpaltunnelsyndrom (17), en inklämning av nervus medianus när den löper igenom karpaltunneln vid handleden. Detta har dock inte kunnat bevisas men troligtvis
så uppkommer inte de ytterlägena som krävs för att en retning ska uppstå på nerven som då ger symptom (17).
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) vad som finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollatorhandtagen och hur detta påverkar stabilitet och styrka samt 2) Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn?
Metod
Första syftet studeras genom en kritisk litteraturgranskning av vetenskapliga artiklar och examensarbeten. Andra syftet har belysts genom en kvantitativ analys av en strukturerad intervju med tre personer. Följande frågor ställdes under intervjun. Hur skulle rollatorn kunna utvecklas ytterligare, generella samt specifika drag? Finns det andra hjälpmedel som skulle kunna ersätta rollatorn? Skulle priset på rollatorer kunna vara högre mot att de utvecklades ytterligare? Pris vs kvalité – Är man beredd på att låta en lägre kvalité duga framför ett högre pris? Hur påverkas kroppshållningen av handtagens placering på rollatorn? Skulle handtagen på rollatorn kunna ha andra placeringar?
De personer som har intervjuats representerar olika grupper som direkt eller indirekt befann sig i kontakt med rollatorn. Dessa var en försäljare, en hjälpmedelskonsulent samt en brukare.
Flera företag som var involverade i tillverkning av gånghjälpmedel och dess ergonomi har blivit kontaktade för att djupare information skulle kunnas nås.
Vidare har följande företag kontaktats i sökandet efter information och material: Dolomite, Ahlbergleber, Trionic, Kadens cykeltidning, Etac, Rex Industrier, Ergonomidesigngruppen, Nova och NLL.
För litteratursökningen har följande databaser och sökord använts.
Databaser: Pubmed, Cinahl, Cochrane library, Ergonomic abstracts, Oxford Journals, SAGE Journals Online, Web of Science, Arbline, Swemed+, Compendex och Pedro .
Sökord: four-wheeled walker, handles, rollators, rolling walker, three-wheeled walker, walking aid, walking rehabilitation, wheeled walker.
Inklusionskriterium för att artiklar skulle få delta i sökningen har varit att de ska vara publicerade på svenska eller engelska senast år 1995 och fram till år 2006, därtill att de ska ha handtagen på rollatorer med i fokus.
Etisk reflektion
All data som berörde företagets produkter och personerna som deltog i intervjun behandlades konfidentiellt. Möjligheten att en fråga skulle ha besvarats ofullständigt då det kunde ha förelegat företagshemligheter blev inte aktuell men var ett problem som författaren var beredd på. Frågorna som ingick i intervjun var inte så personliga att de skulle ha kunnat orsaka någon skada men däremot kan dom ha gett de intervjuade en tankeställare.
Resultat
Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollator och hur påverkar detta stabilitet och styrka?
Brukarens hållning kan exempelvis påverkas om handtagen har blivit justerade i höjd eller uppåt- eller nedåtvinklade (18). I en studie med Glos & Olsson (18) jämfördes två olika inställningar. De använde sig av en modell vid namn Dolomite Opal Futura HP 2000. Denna studie utfördes i samarbete med Dolomite AB, tillverkare av gång- och hygienartiklar för rörelsehindrade. Inställningarna som användes var en så kallad normalinställning med vågräta handtag inställda parallellt med personens gångriktning och höjden inställd efter handleden då den vilade längs sidan av brukarens kropp. Den andra handtagsinställningen kallades för Dolomite inställning, den hade 7° uppåtvinkling i vertikalplan och 5° mot brukaren från horisontalplanet och därefter en normal höjdinställning, det vill säga i höjd med handleden.
Studien var liten i skala då endast sju personer deltog. För att få en så representativ interventionsgrupp som möjligt deltog en grupp på över 70 år med två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Studien mätte PCI-värde Physiological Cost Index, detta är när hjärtfrekvensen i steady state vid ansträngning och i vila beräknas och därefter divideras skillnaden mellan dessa med gånghastigheten. Endast sex deltagares resultat kunde användas då en av de sju deltagarna bar en pacemaker. Tyvärr så går det inte att säkerställa studiens resultat statistiskt då det behövs minst tolv personer för detta enligt artikeln. Dock så pekar resultaten mot en positiv slutsats för rollatorn med Dolomite inställningarna. Genom att placera handtagen på sagda sätt, kan det ses en minskad flexion i höften som tar tillbaka kroppens tyngd mer över benen. Detta gör så att kraften minskar på handtagen vilket gör att kroppen åter kan använda ett mer naturligt gångmönster. De andra mätta faktorerna visar på att den individuella inställningen av Dolomite även ökade gånghastighet och stegfrekvens.
PCI-värdet gav också ett positivt resultat då värdet minskade till en följd av minskad ansträngning för kroppen.
Den andra studien som inkluderats är skriven av Jenny Gremark Simonsen (17). Syftet med denna studie var att se om det förelåg några signifikanta skillnader mellan rollatorerna Opal Futura (utvecklad av Dolomite AB) och Staffan (utvecklad av Ahlberg Leber) i handledernas vinklar vid förflyttning. Det som skiljde de två hjälpmedlen åt tydligast är de framåtvända handtagen på Opal Futura medan Staffan har den standardiserade modellen av handtag som är vända mot brukaren. Försökspersonerna som medverkade i studien var mellan 65 – 85 år och
dagliga användare av rollatorer. Hälften av deltagarna brukade Opal Futura till vardags och de resterande använde sig av Staffan till vardags. På grund av mätfel blev en kvinnas resultat exkluderat och resultatet beräknades på sju deltagare med en medelålder på 75,1 år och en medianålder på 77 år. Det har även beaktats vilken hand som är mer dominant hos försökspersonerna, en var vänsterhänt och övriga högerhänta. Det var två axlar som mättes, den transversala där handen utför palmar- och dorsalflexion och den sagitala där handen ulnar- och radialdevieras. En bana på tre varv med olika moment genomfördes. Den statistiska signifikansnivån sattes till P ≤ 0,05 med Wilcoxon signed rank test. Vad som kunde ses i studien var att båda handlederna kom att dorsalflekteras i genomsnitt 26-28°. Vad som skiljde rollatorerna åt var att Opal hade höger handled genomsnittligt något ulnardevierad 7- 13° och vänster radialdevierad 4°. De handrörelser som mättes vid handledsrörelser i gång med Staffan var liknande Opal med undantag för att vänster ulnardevierades lätt med 1°.
Signifikanta skillnader var funna vid 90:e percentilen som registrerade de högsta extensionsvinklarna mellan de två rollatorerna. Extensionsvinkeln för höger hand hos Opal Futura var högre än för Staffan medan ulnardeviationsvinkeln var högre vid förflyttning med Staffan. Med dessa resultat gick det inte att stödja någon av rollatorerna till att vara bättre med hänsyn till handlederna.
1.Perspektiv Problem och syfteMetod Resultat Diskussion anisk av ningar i oppen vid ranvändning ., & , H. ensarbete vid rs Tekniska la. 2000 Antalet äldre ökar och även rollatorbrukarna därför ökar även intresset av att utvärdera och förbättra de modeller som finns idag med bland annat hjälp av biomekaniska beräkningar.
Studien vill finna den inställning på rollatorn som gör att gången hos användaren blir så likt normalt rörelsemönster i överkroppen som möjligt.
Kontakt av deltagare till studien oklar. Sju personer deltog. Alla var >70 år. Alla utom en använder rollatorn för balanssvårigheter. Mätinstrument: PCI, gånganalys med kraftmätning på rollatorhandtagen. Analyserna utfördes interindividuellt. Dock så jämfördes gångmönstrets resultat inom gruppen för att se om förändringen var genomgående. Man beräknade moment som uppstod i axel- och armbågsleden. Datan analyserades med invers dynamik. Markörer, kraftplatta och trådtöjningsgivare analyserades vidare i Exel.
Bålens flexion minskar vid Dolomites handtagsinställning. Personen kommer närmare rollatorn. Momenten minskar något i armarna men ej nämnvärt. PCI sjönk i fyra av sex fall till en mer normal nivå. Steglängden och frekvens påverkar tillsammans till ökad gånghastighet i sex fall av sju med 0,05 m/s.
Då studien innehåller för få deltagare går den inte att generalisera. Studien har även reflekterat över vanan av den nya rollatorinställningen. Dolomiteinställningen ger mest normal gång. Den minskade bålflexionen förflyttar tillbaka tyngdpunkten en aning över benen så att en mer normal hållning uppnås då minskar den statiska belastningen i ryggen och kraften på handtagen minskar. Detta kan man se tack vare PCI, lett till en minskad ansträngning för kroppen. Det kan då antas att anspänningen i kroppen minskar. edsrörelser flyttning ollator. ark sen, J. ensarbete vid livsinstitutet meå rsitet. 2000
Hög repetetivt arbete och höga värden för dorsalflexion och radialdeviation ökar riskerna för handleds besvär. (Arvidsson, 1998, Stål 1999).
Syfte: föreligger det några signifikanta skillnader i handledsvinklarna under förflyttning med Opal Futura och Staffan. Vilka är handledernas genomsnittligga positioner vid gående med Opal och Staffan? Vilka är handledernas lägsta och högsta rörelseutslag vid gående med Opal och Staffan? Föreligger det några skillnader mellan handledernas positioner vid gående med Opal och Staffan och är dessa skillnader i så fall signifikanta?
8 regelbundna kvinnliga användare av rollatorer deltog. Dock uteslöts en deltagares mätvärde pga felmätning. Medelålder 75,1 år, medianålder 77 år. Sex högerhänta, en vänsterhänt. Anledning till bruk var ryggbesvär, yrsel, knäartros och andningsbesvär. Hälften använde Opal och hälften Staffan. Mätinstrument: Tvåaxlig elektrogoniometer och en datalogger (Penny & Giles Biometric, UK och Logger Technology, Sverige). Statistisk analys, Wilcoxon signed rank test. Signifikansnivå P ≤0,05.
Båda handlederna dorsalflekterades 26-28 grader. Opal: Höger var genomsnittligt något ulnardevierad 7-13 grader, vänster radialdevierad 4 grader. Stora skillnader interindividuellt Staffan: samma som Opal förutom vänster ulnardevierades lätt 1 grad. Signifikanta skillnader mellan rollatorerna var vid 90:e percentilen. Extensionsvinkel höger handled högre hos Opal, ulnardeviationsvinkel högre vid bruk av Staffan.
De signifikanta skillnader som framkom var biologiskt och funktionellt inte relevanta. Studien kan inte ge stöd åt någon av rollatorerna med tanke på vilken som skulle påverka handlederna så positivt som möjligt. Det var få deltagare och går inte att generalisera resultatet. En av svagheterna verkar vara att instrumentet inte är fullt utvärderat. Och att den ej mäter pro- och supination.
Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn?
1. Hur skulle rollatorn kunna utvecklas ytterliggare?
Alla tre intervjuade framhåller att snön försämrar framkomligheten då bromsarna och hjulen inte är anpassade för vinterklimat och är något som skulle behövas utvecklas. Dock så sätter kostnad för utveckling stopp för alltför mycket fritänkande utveckling anser försäljaren. Brukaren ser däremot gärna flexiblare handtag som en ytterliggare utvecklingsmöjlighet för rollatorn.
2. Finns det andra hjälpmedel som skulle kunna ersätta rollatorn?
Både brukaren och konsulenten ser sparken som en bra ersättare vintertid. Brukaren anser att det går lättare att ta emot sig med sparken än med rollatorn när balansen fallerar och att den har ett bättre handtag att skjuta hjälpmedlet framåt med. Även konsulenten ser fördelar med en spark då den ger en tryggare känsla. Handtagen sitter bredare och det finns inga hjul som kan rulla iväg med den.
3. Skulle priset på rollatorer kunna vara högre mot att de utvecklades ytterliggare?
Brukaren tycker att det är värt att betala lite mer för att få det man behöver. Konsulenten som står ganska nära i tankarna med brukaren, tycker att om det högre priset motsvarar produkten så kan en prisökning vara befogat. Säljaren som ser det från en annan synvinkel tycker inte att en prishöjning skulle vara accepterbart mot att rollatorerna utvecklades ytterliggare.
4. Pris vs kvalité – Är man beredd på att låta en lägre kvalité duga framför ett högre pris?
Säljaren anser att i kvalité så ligger det ett pris, men om ett företag erbjuder en rollator som kanske behöver rekonditioneras lite oftare än en högkvalités rollator, dock på ett väldigt enkelt sätt, så har man därigenom även vunnit lite. Hjälpmedelskonsulenten, som är inriktad på att rätt hjälpmedel ska hittas till varje brukare, har sett att modellen som passar ibland är den billigare varianten av ett hjälpmedel och ibland är den dyrare. Det viktiga är att patienten når sina mål och att det utförs en bra utvärdering för att det rätta hjälpmedlet ska hittas. Brukaren anser att ett högre pris är värt att betala för att få bra kvalité.
5. Hur påverkas kroppshållningen av rollatorn, kan handtagens placering spela någon roll?
Hjälpmedelskonsulenten anser att den normala rotationen av kroppen och armarna ska eftersträvas vid förflyttning med rollator. Att armarna är något inåtroterade istället för utåtroterade. Konsulenten berättar om hur rollatorn kan påverka hållningen allmänt genom att ge brukaren ett stöd så att det går att stå upprätt, något som brukaren egentligen inte längre har kraft till. Både konsulenten och försäljaren tycker att det är väldigt viktigt att rollatorn används på rätt sätt, annars kan den istället påverka hållningen, och brukaren negativt. Det är viktigt att förskrivaren till ett hjälpmedel är med vid inlärning av teknik för förflyttning med rollator. Det är också viktigt att en uppföljning utförs så att förskrivaren kan vara säker på att ett gott rörelsemönster för förflyttning med en rollator har lärts in. Brukaren själv har tänkt mer på att det ibland vid användning av rollator så kan det bli tungt att skjuta den framåt, och berättar att för att få den framåt behövs tyngden av kroppen läggas bakom hjälpmedlet. Detta görs genom att krumbukta ryggen för att få någon kraft att ta sig framåt med.
6. Skulle handtagen på rollatorn kunna ha andra placeringar?
När hjälpmedelskonsulenten funderar över frågan går tankarna över att konstruktionen av en standard rollator bör vara att eftersträva det normala gångmönstret så mycket som möjligt. Med dom tankarna så känns ett tvärgrepp lite främmande. Men å andra sidan att gå med en rollator blir något helt annat än att gå utan förflyttningshjälp. Det kan vara så att olika människor behöver olika stöd för att kunna stabilisera sig och att möjligheten finns till variation av olika inställningar kan aldrig vara fel. Detta tycker även de andra intervjuade också. Försäljaren har haft sina tankar på en slags körbygel men återigen så speglar pengarna sin betydelse vid utveckling av produkter. Brukaren anser att det borde underlätta för många om handtagen kunde vara mer ställbara och mer flexibla. Personen upplever själv att problemen uppstår då balansen fallerar och handtagen måste gripas runt.
Om styrkan i fingarna inte räcker till kan det bli en glidning på handtaget som kan resultera i en fallolycka.
De intervjuade var alla överens om att de problembelagda bromsarna, som är ett väl känt faktum bland förskrivare och brukare är ett av de främsta attribut som rollatorn behöver utveckla. Men även andra tankar kom igen lite då och då, så som att sparken är ett bättre hjälpmedel i vinterklimat. Därtill att möjligheten till variationer av handtagens placeringar bör finnas då olika människor behöver olika stöd. Både konsulenten och försäljaren ser också att det är av vikt att brukaren får in ett positivt gångmönster som underlättar för kroppen och minskar risken för skador.
Metoddiskussion
Denna studie påbörjades som en översiktsstudie men blev en kombination av litteratur och kvantitativ intervjustudie på grund av att tillräckligt dokumenterat vetenskapligt material saknades. Det är möjligt att fler antal artiklar som behandlade ämnet hade kunnat hittats om sökorden hade varit annorlunda eller andra databaser hade använts men de som har använts är de som förekommer oftast i sådana sammanhang. För att intervjun skulle haft ett högre värde skulle fler deltagare inkluderats men då de inkluderade var personer jag kommit i kontakt med via denna uppsats var det svårt att hitta fler då en tidsbegränsning förelåg. Studiens styrka är att den har behandlat området ur flera olika synvinklar till exempel brukarens, företags, hjälpmedelskonsulentens och det som finns dokumenterat.
Resultatdiskussion
Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollatorhandtag och hur påverkar detta stabilitet och styrka/hur påverkar detta brukarens överkropp?
Artiklarna som är inkluderade i uppsatsen har inte kunnat svara på frågan hur vinkling och vridning av rollatorhandtagen kan påverka stabilitet och styrka hos brukaren. Det var få funna artiklar i ett område som borde vara mer utbrett med tanke på att rollatorn är ett så frekvent använt hjälpmedel. Som tidigare upptagna studier skriver är vikten av att aktivera människor som är i behov av gånghjälpmedel hög. Genom att hålla personer aktiva, hålls de även på ett bättre humör. Att kunna förflytta sig själv höjer både självförtroendet och känslan av trygghet och det krävs även en minskad insats från samhälle och familj.
Muskulaturen runt om armbåge– och axellederna genomsyras av en komplex belastningssituation. I Glos & Olssons studie kunde de tyvärr inte beräkna om anspänningen i musklerna ökar eller minskar på grund av att en momentberäkning är för lite för att kunna säga något om detta. I studien mättes även deltagarnas PCI. Vid större anspänning i musklerna kommer värdet att bli högre vid en provtagning. Vad som visade sig här var att med den speciella inställningen av Dolomite så minskades PCI-värdet. Detta kan ses som att kroppen inte behövde anstränga sig lika mycket som vid en standardinställd rollator. Två faktorer som styrkte den minskade ansträngningen var att stegfrekvensen och gånghastigheten också förbättrades. Dock så är det en svaghet, som alltid när det gäller biomekanik att det
måste göras vissa fasta antaganden som då kommer att göra så att det sanna resultatet inte riktigt kommer fram.
Trots att mätinstrumenten som användes i Gremark Simonsens studie var noga testade sen innan framhåller studien att validiteten inte verkar vara fullt utvärderad. Då instrumentet inte mäter pro- och supination kan dessa rörelser påverka det som faktiskt mättes vilket kan leda till påverkan av resultatet. De skillnader som studien kom fram till var dock inte funktionellt eller biologiskt stora och dess relevans ifrågasätts därför.
Båda studierna använder sig av Opal Futura som en av de medverkande rollatormodellerna.
Resultatet av Gremark Simonsens studie kunde tyvärr inte stödja huruvida det möjligtvis skulle kunna vara bättre att ha den ena eller den andra handtagsinställningen. Kanske det hade kunnat bli större skillnader om samma ställbara rollatorhandtag som Glos & Olsson använde i sin studie hade använts i båda studierna. Även om de handtagen som nyttjades i Gremark Simonsens studie har en liten aning till uppåtvinkling så är det inget som framgår i studiens text. Kanske man hade kunnat se huruvida en förändring av rollatorns handtag till Dolomite inställningen skulle ha påverkat handleden till en ökad extensionsvinkel. Och på så sätt kunna se om det föreligger risker för att utsätta brukaren att använda ett handtag som är mer tvärställt. Även om evidensvärdet är lågt för båda artiklarna känns det som att de går att lita på i den riktning de pekar då bådas slutsatser är logiska.
Hade dock gärna sett något som härrörde tillbaka till huruvida en dominant hand kan påverka gången med rollator i diskussionen då informationen var medtagen i uppgifterna i Gremarks studie.
Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn?
Enligt de intevjuade verkar det som att först på prioriteringslistan för utveckling av rollatorerna verkar vara bromsarna i vinterklimat. Därefter verkar det som att ingen av deltagarna är främmande för att handtagen skulle kunna ha alternativa placeringar. Alla är införstådda att brukare har olika behov av en rollator. Det märks att försäljaren först och främst ser till kostnden vid en eventuell utveckling av rollatorn medan hjälpmedelskonsulenten och brukaren ser mer till att funktionaliteten av rollatorn bör passa brukaren.
Sammantaget
Det har visats sig att det är 3–4 gånger vanligare att kvinnor har nedsatt funktion i händerna än männen (16). Statistiska Centralbyrån har tidigare gjort en undersökning där man såg att
23 % av männen och 31 % av kvinnorna använde förflyttningshjälpmedel utomhus. Dessa siffror visade att kvinnor använde sig i högre grad av förflyttningshjälpmedel utomhus än männen (19). Man har även beräknat att var tredje kvinna som blir 80 år redan har haft en höftfraktur eller kommer någon gång att drabbas av det (20). Direkta kostnader för äldres fallolyckor beräknades uppgå till 4,7 miljarder kronor under 2001 (21). Är det möjligt att minska riskerna för fallolyckor med rollatorer genom att ändra handtaget på så sätt att brukaren kan lita mer på sina händer? Genom att greppstyrkan försvagas kan det vara möjligt att öka stabiliteten om brukaren kan använda hela handloven istället för att behöva knipa åt med hyothenar sidan av handen för att hålla sig uppe vid en eventuell falering av balansen?
Enligt en brukare som deltog i intervjun i denna uppsats kan det vara så. Dock så är greppet som används till rollatorn en variant av det så kallade kraftgreppet. Det som då måste betänkas är hur underarmarna och musklerna som påverkar skuldergördeln medverkar.
Med tanke på att gruppen 65 år och äldre kommer att utgöra ungefär 2,4 miljoner av Sveriges befolkning år 2040 bör vi förbereda oss både på samhällsnivå och på individnivå så mycket som möjligt så att fallolyckor förebyggs och att vi kan rikta vårdens insatser på sjukdomar istället för olyckor som sker på grund av inte tillräckligt utvecklade produkter.
Då de studier som är inkluderade i denna uppsats båda är examensarbeten kan det visa på att företagen i sig inte är villiga att lägga allt för mycket pengar på utveckling av och kunskap om ett hjälpmedel som redan är så populärt. Och som försäljaren uttryckte sig så var svaret om priset på en rollator skulle kunna var dyrare mot att den utvecklades, nej.
Det känns som en balansgång mellan riskerna för karpaltunnelsyndrom och dylikt och möjligheten att kunna lita på sitt gånghjälpmedel. Att ha ett tvärställt handtag kan öka extensionvinkeln i handleden när anspänningen minskas och därtill utsätta strukturer förutom muskeln för belastning. Då är frågan, används rollatorn så frekvent att sådana besvär skulle kunna utvecklas och skulle dorsalextensionen i handleden nå ett ytterläge? Det tror inte jag.
Konklusion
Vad finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollator och hur påverkar detta stabilitet och styrka?
Uppåtvinkling och en liten inåt vridning av handtagen kan förbättra både hållning, stegfrekvens och steglängd. Detta i sin tur leder till att kroppen behöver anstränga sig mindre och PCI-värdet sjunker. Det ska inte heller vara någon större skillnad på att använda rollatorerna Opal Futura eller Staffan med tanke på handledens vinkling. Det behöver utföras ytterliggare studier på förhållandet mellan rollator och brukare. Båda artiklarna som var inkluderade har lågt evidensvärde enligt författaren.
Vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter finns för rollatorn?
Många företag har redan en populär rollator och anser att det inte är värt att lägga ned allt för mycket pengar på utveckling av det som fungerar. Förbättring både på bromsarnas egenskaper i vinterlag och på handtagen behövs, så att dessa kan vara mer flexiblare vad gäller vinkling och vridning. För ytterliggare studier kan en behovsanalys utföras på alternativa lösningar för placering av rollatorhandtag.
Referenser:
1. Alkjær T, Larsen P K, Pedersen G, Nielsen L H, Simonsen E B. Biomechanical analysis of rollator walking. Published online Biomed Eng Online 2006 January 6.
2006; [uttagen 14 maj 2006]; 5 (2): [ungefär 5 skärmsidor]. Hämtat från:
http://www.biomedical-engineering-online.com/content/5/1/2
2. TheMedSupplyGuide –Your guide to Medical Supplies. Guide media, inc. 2004 [uttagen 10 maj 2006]. Hämtat från:
http://www.themedsupplyguide.com/walkers-rollators/
3. Estreen M. Rollatorns betydelse - för äldre med rörelsehinder. Hjälpmedelsinstitutet.
2005; [25 sid Pdf]. Hämtat från:
http://www.hi.se/global/pdf/2005/05347-pdf.pdf
4. Brandt Å, Iwarsson S, Ståhl, A. Satisfaction with rollators among community living users: a follow-up study. Disab and Rehab. 2003; 25 (7): 343–353.
5. Trionic, produktkatalog. ”Ibland går Walker på gatan som en vanlig...” [uttagen 16 maj 2006] Hämtat från:
http://www.trionic.se
6. Brundell S, Saxberger U-S. Äldrestatistik 2006, Äldres hälsa, funktionshinder, boende och hjälpmedel. Borås: Hjälpmedelsinstitutet Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB; 2006.
7. Delvert A. Utvärdering av brukarens uppfattning av sin rollator. C-uppsats, Linköpings universitet; 2004.
8. Jonsson B. Rörelseorganens funktionella anatomi och biomekanik. Umeå:
Arbetarskyddsstyrelsen;1984
9. Wressle E, Samuelsson K, med stöd från forskningsrådet i Sydöstra Sverige.
”Rollatorn, min bästa vän!” Brukares tillfredsställelse med rollatorn och dess
betydelse i dagligt liv. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet; 2006 [uttagen 1 dec 2006]
Hämtat från: http://www.hi.se/global/pdf/2006/06305-pdf.pdf
10. Liko AB. Active en rollator – många möjligheter [uttagen 12 maj 2006]. Hämtat från:
http://www.liko.se/sverige/
11. Hedman B. Gåkaren - ett förflyttningshjälpmedel i tiden. Examensarbete Civilingenjörsprogrammet, Luleå tekniska universitet. 2000 [uttagen 2 december 2006]. Hämtat från:
http://epubl.ltu.se/1402-1617/2000/023/
12. HIDA, hjälpmedel i databas. Hjälpmedelsinstitutet. [uttagen 2 december 2006].
Hämtat från: http80.80.24.87/r7x.asp?linkinfo=12&include=00000
13. Hjälpmedelsinstitutet (2006), Statistik från hörcentraler 2004. Hjälpmedelsinstitutet (2005), Statistik från syncentraler 2004. Hjälpmedelsinstitutet, Statistik från hjälpmedelscentraler2000, 2002, 2003. Genom Brundell S, Saxberger U-S, 2006 Äldrestatistik 2006, Äldres hälsa, funktionshinder, boende och hjälpmedel. Se referens nummer 6
14. Wressle E, Samuelsson K. User satisfaction with mobility assistive devices.
Scandinavian Journal Occup Ther 2004; 11: 143 – 150.
15. Jönsson L, Rollatorns betydelse för äldre kvinnor i ordinärt boende – en treårig studie. Hjälpmedelscentralen Karlskrona, Hjälpmedelsinstitutet; 2001;[uttagen 25 nov 2006]. Hämtat från: http://www.hi.se/shopping/ShowItem.aspx?id=449
16. Statistiska Centralbyrån (SCB), Ohälsa och sjukvård 1980-2000. 2002; [uttagen 5 december 2006]. Hämtat från:
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/1990I99/LE100SA0301_05.pdf
17. Gremark Simonsen J. Handledsrörelser vid förflyttning med rollator. Examensarbete arbetslivsinstitutet och Umeå universitet; 2000.
