Jenny Danielsson Johanna Larsson
Civilingenjör, Industriell ekonomi 2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Den aktuella rapporten är ett resultat av 20 veckors hårt arbete som är den avslutande delen av våra civilingenjörsstudier inom Industriell Ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har bestått av många långa dagar, kreativa diskussioner och stundtals också stor frustration.
Vi känner oss mycket stolta och nöjda över att ha sammanställt vårt examensarbete till denna rapport, men samtidigt lite vemodiga eftersom vår tid på LKAB uppe i Malmberget och Luleå tekniska universitet nu nått sitt slut.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Robert Johansson på fallföretaget.
Med hjälp av din gedigna kunskap och ditt engagemang har vi lyckats genomföra detta examensarbete på ett bättre sätt än vi någonsin vågat hoppas på. Vi vill även tacka vår handledare vid universitetet, Björn Samuelsson som inte bara bidragit med handledning och svarat på alla våra frågor, utan som även bistått oss med den Python-modell som varit viktig för arbetets resultat. Med hjälp av ditt stöd har vi kunnat komma fram till ett lyckat resultat.
Vi vill även rikta ett stort tack till samtliga personer som ställt upp på intervjuer eller som på annat sätt bidragit till studiens resultat.
Slutligen vill vi även tacka samtliga medarbetare vid strategiskt- och operativt inköp som vi fått chansen att lära känna under arbetets gång. Vi har känt oss mottagna med öppna armar och fått dela många skratt och roliga diskussioner med er.
Luleå, juni 2018.
_______________ _______________
Jenny Danielsson Johanna Larsson
%
Sammanfattning
På dagens allt mer konkurrensutsatta marknad har det blivit allt viktigare för företag att effektivisera hela sina försörjningskedjor. Detta eftersom det är dessa som tävlar mot varandra snarare än konkurrens mellan enskilda företag. För att dessa försörjningskedjor ska fungera på ett optimalt sätt är integrationen mellan de olika aktörerna av stor vikt. Här har därför lagerstyrningen en viktig roll. Lagerstyrningen syftar till att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt tillhandahålla nödvändiga material och komponenter som behövs i försörjningskedjans olika processer.
Den aktuella fallstudien har genomförts på LKAB i Malmberget vid avdelningen för strategiskt inköp. En av företagets stödprocesser är att förse anställda inom företaget med arbetskläder för att de ska kunna utföra sitt arbete, vilket i dagsläget inte fungerar optimalt.
Eftersom kläderna återanvänds gör det att det aktuella lagerstyrningsproblemet blir mer komplext. Vanliga problem som i dagsläget uppstår i flödet är att kläder inte finns tillgängliga då de behövs och att kläder tappas bort på olika platser i flödet. Dessa problem har gjort att det idag finns ett stort behov av kläder i företaget.
Syftet med studien var att komma fram till hur LKAB i Malmberget bör gå tillväga för att förbättra sitt interna flöde av arbetskläder. Målet var därmed att undersöka hur flödet borde vara utformat för att fungera på ett optimalt sätt, samt hur företaget ska kunna estimera ett optimalt antal plagg i flödet. Företaget vill kunna erbjuda en hög servicenivå gentemot de anställda, samtidigt som befintliga klädlager inom verksamheten utnyttjas så effektivt som möjligt.
Det arbetssätt som använts för att uppnå syftet med studien är i form av djupintervjuer, observationer och datainsamling för att få en bild av det rådande läget. Analys av nuläget har gjorts med hjälp av den utförda litteraturstudien samt benchmarking hos ett företag med ett liknande flöde. Med utgångspunkt från detta har en Python-modell använts för att visa på hur optimering av antalet plagg i flödet kan genomföras samtidigt som en vald servicenivå på 98 procent bibehålls.
Resultatet som erhölls från de aktuella beräkningarna visar på att antalet plagg i flödet skulle kunna reduceras med 45 procent jämfört med nuvarande läge. En total reducering motsvarande 2095 plagg kunde erhållas med hjälp av optimeringen, vilket visar på att företaget har för många plagg av fel typ i sitt flöde. Resultatet påvisar även vikten av att införa fler kontrollpunkter i det aktuella flödet för att kunna få en högre spårbarhet på plaggen, och därmed reducera och förebygga de problem som råder idag.
Abstract
At today's competitive market, it has become more important for companies to streamline their whole supply chains. This is because it is supply chains that compete against each other rather than individual companies. In order for these supply chains to work properly, the integration between the different actors within it, is of great importance. Therefore, inventory management has an important role. Inventory management is about providing the acquired amount of material, which is needed in different processes of the supply chain, while at the same time being cost effective.
The study has been performed at LKAB in Malmberget, at the department of strategic purchasing. One of the company’s support processes is to provide the employees with work wear, which is something that does not work optimally today. The clothes are being reused several times. This means that the current flow of clothes can be seen as circular, which make the problem more complex. Problems that appear today is that clothes are not available when needed and these clothes are lost somewhere in the circular process.
The purpose of this study was to determine how LKAB in Malmberget could proceed in order to improve the internal flow of work wear within the company. The study thereby aims to investigate how the process should be designed in order to function in an optimal way, and determine optimal levels of different garments. The company wants to be able to maintain a high service level for their employees, but at the same time using existing inventories in an effective way.
The way of work used to achieve the purpose of this study is mainly through interviews, observations and collection of data in order to get a clear picture of the current situation. An analysis of the situation was made using the literature review as well as benchmarking at a company with the same kind of process flow. With this as a basis a Python model was used in order to highlight the possibility to optimize the number of garments in the process, while still keeping a service level of 98 percent.
The results obtained from the calculations show that the number of garments can be reduced by 45 percent compared to current levels. A total reduction of 2095 garments was obtained from using the optimization model.The results also highlight the importance of introducing more checkpoints in order to be able to improve traceability of the clothes, thereby reducing the problems frequently occurring today.
Innehållsförteckning
1"Inledning"..."1%
1.1"Bakgrund"..."1% 1.2"Problemdiskussion"..."2% 1.3"Syfte"..."2% 1.4"Avgränsning"..."3% 1.5"Rapportens"disposition"..."4% 2"Teoretisk"referensram"..."6%
2.1"Försörjningskedjor"..."6% 2.2"Radio"frequency"identification"(RFID)"..."7%
2.2.1%Användningsområden%för%RFID%...%8%
2.3"Prognoser"..."9% 2.4"Operationsanalys"..."10% 2.5"Lagerstyrning"..."10% 2.5.1%Säkerhetslager%...%11%
2.5.2%Servicenivå%...%12%
2.6"Ordersystem"och"inspektion"av"lagerposition"..."13% 3"Metod"..."17% 3.1"Forskningssyfte"och"forskningsstrategi"..."17% 3.2"Urvalsgrupp"..."18% 3.3"Datainsamling"..."18% 3.4"Kredibilitet"..."19% 3.5"Beräkningar"..."20% 3.5.1%Beräkning%av%orderFuppFtill%nivå%...%20%
3.5.2%Simulering%av%tvättflödet%...%22%
3.5.3%Beräkning%av%totala%antalet%plagg%i%flödet%...%22%
3.5.4%Beräkning%av%säkerhetslager%...%23%
3.5.5%Beräkning%av%plaggstockens%värde%...%23%
4"Företagsbeskrivning"..."25% 5"Nulägesbeskrivning"..."27% 5.1"Flödet"av"arbetskläder"..."27% 5.1.1%Klädtyper%och%klädkollektion%...%28%
5.2"Skyddsförråd"..."28% 5.3"Automater"..."29% 5.4"Personmärkta"kläder"..."30% 5.4.1%Återvinsten%...%31%
5.5"Plagg"i"flödet"..."32% 5.5.1%Scanning%av%plagg%...%32%
5.5.2%Krediter%...%33%
5.5.3%Kassering%av%plagg%...%35% 6"Nulägesanalys"..."37%
6.1.1%Framförhållning,%komplexitet%och%kommunikation%i%flödet%...%37% 6.1.2%Kontroll,%manuell%hantering%och%bristkostnader%...%38% 6.2""Hur"kan"LKAB"estimera"ett"optimalt"antal"plagg"i"flödet"till"en"given"servicenivå?"."39% 6.2.1%Optimering%av%antalet%plagg%i%slingor%och%skyddsförråd%...%39% 6.2.2%Slå%samman%personliga%buffertar%till%buffertar%för%varje%avdelning%...%40% 6.3"Hur"ska"nödvändig"information"angående"arbetskläder"i"flödet"samlas"in"för"att"
bidra"till"en"högre"kontroll"av"flödet?"..."42% 7"Resultat"..."44%
7.1"Beräkning"av"orderZuppZtill"nivåer"..."44% 7.2"Simulering"av"tvättflödet"..."44% 7.3"Beräkning"av"totala"antalet"plagg"i"flödet"i"dagsläget"..."46% 7.4"Beräkning"av"säkerhetslager"..."48% 7.5"Jämförelse"mellan"nuläge"och"optimerat"läge"..."48% 7.6"Plaggstockens"värde"..."49% 7.7"Personmärkta"kläder"..."50% 7.8"Kontroll"av"flödet"..."51% 8"Slutsatser"och"rekommendationer"..."53%
8.1"Rekommendationer"..."53% 8.1.1%Automater%och%skyddsförråd%...%53% 8.1.2%Personmärkta%kläder%...%54% 8.1.3%Kontroll%av%flödet%...%54% 8.2"Övriga"rekommendationer"..."55% 9"Diskussion"..."57%
9.1"Diskussion"kring"studien"och"genomförandet"..."57% 9.2""Förslag"till"fortsatt"forskning"..."58% 10"Referenser"..."60%
Appendix"..."I%
Appendix"1."PythonZmodell"..."I% Appendix"2."Indata"till"PythonZmodell"..."VII% Appendix"3."OrderZuppZtillZnivåer"..."XIV% Appendix"4."Simulering"tillvägagångssätt"..."XVIII% Appendix%4.1%Simulering%av%artiklar%med%hög/låg%efterfrågan%...%XIX% Appendix%4.2%Simulering%för%byxa%standard%storlek%52%...%XX% Appendix"5."Säkerhetslager"..."XXI%
Tabellförteckning
Tabell"1.%En%övergripande%beskrivning%av%rapportens%disposition.%...%4%
Tabell"2.%Radiofrekvenser%och%dess%respektive%räckvidd.%...%7%
Tabell"3.%Olika%orderpolicys%och%dess%metodiker.%...%14%
Tabell"4.%Översikt%över%studiens%metodval.%...%17%
Tabell"5.%Data%över%automaternas%användning%under%2017.%...%29%
Tabell"6.%Antal%anställda%som%i%dagsläget%har%personmärkta%plagg.%...%30%
Tabell"7.%Genomsnittligt%antal%krediter%per%anställd%och%avdelning%för%de%personmärkta% kläderna.%...%34%
Tabell"8.%Antal%skrotade%plagg%per%månad%samt%genomsnittligt%antal%tvättar%för%skrotade% plagg.%...%35%
Tabell"9.%Summering%av%framräknade%orderFuppFtillFnivåer%för%samtliga%plagg%i% automater%och%skyddsförråd.%...%44%
Tabell"10.%Simulering%för%byxa%standard%storlek%50.%...%44%
Tabell"11."Antal%plagg%på%respektive%utlämningsställe.%...%46%
Tabell"12.%Procentuell%minskning%av%antalet%plagg%i%automaterna.%...%46%
Tabell"13.%Storleksförhållande%mellan%uttag%ur%automater%och%skyddsförråd.%...%47%
Tabell"14.%Minskning%av%antalet%plagg%i%skyddsförrådet.%...%47%
Tabell"15.%Jämförelsen%mellan%antalet%plagg%i%flödet%idag%och%antalet%som%behövs%enligt% optimeringen.%...%48%
Tabell"16."Jämförelse%mellan%nuläge%och%optimerat%läge.%...%48%
Tabell"17.%Det%totala%värdet%som%den%nuvarande%plaggstocken%motsvarar.%...%49%
Tabell"18.%Värdet%av%minskningen%för%automater%och%skyddsförråd.%...%49%
Figurförteckning Figur"1.%Genomsnittligt%antal%plagg%på%tvättsidan%av%flödet.%...%23%
Figur"2.%Gruvornas%placering%samt%utmarkerade%vägar%till%respektive%hamn.%Anpassad% från%LKAB%(2016).%...%25%
Figur"3.%LKAB%i%världen.%Anpassad%från%LKAB%(2016).%...%26%
Figur"4.%Relationen%mellan%de%olika%aktörerna%som%är%en%del%av% klädhanteringsprocessen.%...%27%
Figur"5.%Nuvarande%kontrollpunkter%längs%flödet.%...%33%
Figur"6.%Bild%på%kontrollpunkter%som%bör%finnas%i%det%framtida%läget.%...%52%
1 Inledning
I detta avsnitt presenteras bakgrunden och problembeskrivningen till det problem som studien syftar till att finna en lösning för. Detta konkretiseras sedan genom de forskningsfrågor som studien utgår ifrån och sedan presenteras de avgränsningar som gjorts för studien. Slutligen presenteras rapportens övergripande disposition.
1.1 Bakgrund
Den globala marknaden tillsammans med den allt snabbare tekniska utvecklingen ställer krav på dagens organisationer (Zhang, Vonderembse & Lim, 2003). Detta eftersom det idag snarare är hela försörjningskedjor som tävlar mot varandra än enskilda företag var för sig (Ledwoch, Yasarcan & Brintrup, 2018). Anledningen till denna utveckling är enligt Li, Ragu- Nathan, Ragu-Nathan och Rao (2005) att företag ska förbli konkurrenskraftiga och ha möjlighet att öka sin lönsamhet genom effektiviseringar som är möjliga vid integration av informations- och materialflöden mellan de olika aktörerna i kedjan.
Vidare menar Chroneér (2005) att en försörjningskedja är uppbyggd som ett nätverk av noder som exempelvis kan utgöras av olika företag eller olika enheter inom ett företag. Författaren förklarar vidare att varje nod har sin egen expertis eller resurs som behövs för att hela försörjningskedjan ska fungera, något som även bekräftas av Cao och Zhang (2011). Croxton, García-Dastugue, Lambert och Rogers (2001) pekar vidare på vikten att integrera de ingående processerna som de olika noderna utför, eftersom varje process ofta är beroende av en annan process. En viktig del för att en försörjningskedja ska kunna fungera är därför lagerstyrningen i de olika delarna av kedjan. Dels för att inte binda onödigt kapital, men också för att se till att ha material tillgängligt då det behövs i de olika processerna (Beamon, 1998).
Corson och Donohue (2006) poängterar vidare vikten av att använda mycket information för att styra sitt lager. Osäkerhet gällande exempelvis framtida behov kan nämligen leda till höga säkerhetslager och därmed ökade kostnader. Detta är något som även är i linje med vad Cachon och Fisher (2000) anser då de belyser det faktum att informationsdelning kan förbättra lagerstyrningen hos företag eftersom det leder till att ordrar kan processas på ett snabbare och kostnadseffektivare sätt. Författarna förklarar vidare att detta är viktigt för att uppnå en effektiv försörjningskedja.
1.2 Problemdiskussion
Ett företag som upplevt de utmaningar som otillräcklig informationsdelning kan leda till är Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Företaget är ett internationellt gruvföretag som bryter och förädlar järnmalm för den globala stålmarknaden (LKAB, u.å.a.). På LKAB i Malmberget finns det idag 1300 anställda som behöver tillgång till arbetskläder för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (Strategisk inköpare, personlig kommunikation, 16 januari 2018). Processen för arbetskläder kan ses som en stödprocess som behövs för att det dagliga arbetet ska kunna utföras på arbetsplatsen.
Det gör att flödet av arbetskläder är omfattande, men samtidigt är en det en kritisk aspekt att en sådan flödesprocess fungerar för att den övriga verksamheten ska kunna fungera som tänkt.
Förutom att styrningen av lagret ska ta hänsyn till flödet av arbetskläder som går ut till de anställda, så måste även flödet ta hänsyn till de inkommande arbetskläderna som de anställda lämnar in för tvätt, eftersom arbetskläderna återanvänds i längsta möjliga mån. Denna situation är något som Inderfurth och Van Der Laan (2001) beskriver som mer komplext eftersom hänsyn även måste tas till återlämning när det ska bestämmas hur mycket som ska beställas in på nytt.
Vidare utmaningar finns i att det här finns externa aktörer som ska samverka med LKAB vad gäller klädhanteringsprocessen. Till exempel finns en underleverantör för tillhandahållande av nya arbetskläder medan det finns en annan underleverantör som sköter tvätthanteringen.
Behovet av informationsdelning av exempelvis behov av arbetskläder är därför en viktig faktor. I dagsläget fungerar processen inte på ett optimalt sätt, vilket bland annat visar sig genom att kläder inte alltid finns tillgängliga då de behövs, att kläder tappas bort i flödet samt att det finns problem med utlämningen av kläder, då de ibland hamnar på fel ställe. Detta har resulterat i att det idag finns ett behov av ett stort antal kläder i flödet, vilket i sin tur resulterar i ett stort bundet kapital.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att komma fram till hur LKAB i Malmberget kan gå tillväga för att förbättra sitt interna flöde av arbetskläder. Det vill säga undersöka hur flödet borde vara utformat för att fungera på ett optimalt sätt, samt vad som är ett optimalt antal plagg i flödet.
Resultatet av studien är tänkt att ligga till grund för kommande förhandlingar gällande arbetskläder genom att visa på förslag för hur denna flödesprocess ska se ut för att fungera bättre. Mer specifikt är det forskningsfrågorna som presenteras nedan som studien har som utgångspunkt.
Hur kan LKAB förbättra sitt interna flöde av arbetskläder för att uppnå en hög servicenivå gentemot sina anställda?
Den mer övergripande frågeställningen besvaras genom insamling av tillgänglig teori inom ämnet samt flertalet intervjuer och studiebesök för att identifiera möjliga förbättringsområden.
Huvudfrågeställningen konkretiseras även av de mer specifika delfrågorna:
! Hur ser processen för hantering av arbetskläder ut idag?
Denna forskningsfråga kommer att besvaras genom en omfattande kartläggning av det nuvarande läget när det kommer till hanteringen av arbetskläder. Detta genom besök ute i olika delar av verksamheten och flertalet intervjuer med anställda i företaget som ansvarar för arbetskläderna på något sätt eller som använder dessa på en daglig basis.
! Hur kan LKAB estimera ett optimalt antal plagg i flödet till en given servicenivå?
Den andra forskningsfrågan kommer att besvaras genom att undersöka litteratur kring ämnet.
Detta för att hitta ett lämpligt tillvägagångssätt för att estimera ett optimalt antal plagg av respektive typ och storlek, för att kunna erbjuda en viss servicenivå.
! Hur ska nödvändig information angående arbetskläder i flödet samlas in för att bidra till en högre kontroll av flödet?
Den tredje forskningsfrågan besvaras utifrån de slutsatser som kunde dras ur jämförelsen mellan hur informationsdelningen angående flödet av arbetskläder ser ut idag med teori kring olika informationsdelningsmetoder samt benchmarking av hur andra företag jobbar för att hålla koll på sina flöden.
1.4 Avgränsning
Den aktuella studien berör endast LKABs verksamhet i Malmberget och hur klädhanteringen fungerar där. Det innebär att de data som beräkningar och nulägesbeskrivning utgår ifrån är data som kommer från verksamheten i Malmberget. Målet är dock att lösningen även ska kunna appliceras på LKABs övriga verksamheter i exempelvis Svappavaara och Kiruna.
Genom justeringar av ingående parametrar utefter rådande förhållanden på dessa platser kommer lösningen att kunna användas även där.
Studien begränsar sig vidare till att fokusera på optimeringen av antalet kläder i tvättflödet, det vill säga bestämma de kvantiteter som bör finnas i automater och skyddsförråd för att kunna tillgodose rådande kundbehov. Det innebär att aspekter såsom utvärdering av andra möjliga alternativ till de befintliga klädautomaterna eller den nuvarande klädstocken inte kommer att utvärderas. Detta på grund av att problemets omfattning anses vara för bred för att alla aspekter inom det ska kunna utvärderas grundligt.
Slutligen omfattar studien inte heller en eventuell implementering av givna förbättringsförslag. Förslagen samt några viktiga aspekter att ha i åtanke vid en eventuell implementering presenteras, men det är upp till fallföretaget att värdera de lösningar som arbetats fram och ansvara för eventuell implementering av dessa.
1.5 Rapportens disposition
Rapporten är disponerad på ett sätt som syftar till att säkerställa att läsaren får en klar bild av området som studeras och att problemet och den arbetsgång som efterföljts presenteras på ett logiskt sätt. I tabell 1 presenteras en mer djupgående beskrivning av rapportens olika delar.
Tabell"1."En"övergripande"beskrivning"av"rapportens"disposition."
Kapitel Beskrivning
Inledning I detta kapitel presenteras bakgrunden och problembeskrivningen för det problem som studien syftar till att besvara. Dessutom presenteras de frågeställningar som studien har som utgångspunkt samt de avgränsningar som utgör ramen för studiens omfattning.
Teoretisk referensram Den teoretiska referensram som studien utgått ifrån presenteras i detta kapitel. De lösningar och motiveringar som görs senare i rapporten har sin utgångspunkt i den information som finns i detta kapitel.
Metod I detta kapitel presenteras mer djupgående detaljer kring de arbetssätt som tillämpats under studiens gång. Detta inkluderar bland annat information gällande det urval som gjorts för intervjuer och tillvägagångssätt för övrig datainsamling.
Företagsbeskrivning I detta kapitel presenteras det företag på vilket studien har utförts. I avsnittet klargörs även vilken roll som den studerade processen har
för verksamheten i stort.
Nulägesbeskrivning Kapitlet presenterar en kartläggning av det nuvarande läget i företaget med avseende på klädhanteringen som är det valda fokusområdet.
Nulägesanalys I detta avsnitt förs en djupgående analys av det nuvarande läget i relation till vad som framkommit i teorin. Analysen görs med utgångspunkt från de forskningsfrågor som studien syftat till att besvara.
Resultat Avsnittet presenterar de beräkningar som gjorts för att komma fram till optimeringen av klädflödet samt en alternativ lösning som är tänkt att ersätta de personmärkta kläderna. Slutligen följer en implementeringsplan för företaget.
Slutsatser och rekommendationer
I detta avsnitt presenteras de slutsatser som kan dras av den genomförda studien samt några rekommendationer till
fallföretaget. Dessa rekommendationer anses viktiga att tänka på vid en eventuell implementering av de givna förbättringsförslagen.
Diskussion I detta avsnitt förs djupare diskussioner gällande arbetet som helhet samt de svårigheter och utmaningar som uppkommit under arbetets gång.
2 Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensram som lagt grund för studien. I denna inkluderas bland annat information om försörjningskedjor, prognoser och ordersystem, men även om optimeringsprocessen och olika RFID-lösningar som kan användas för att få bättre kontroll över flödet.
2.1 Försörjningskedjor
En försörjningskedja består i huvudsak av två olika typer av processer: huvudprocesser och stödjande processer. Huvudprocesserna skapar direkt värde för kunden, medan de stödjande processerna bistår huvudprocesserna med input och resurser (Krajewski et al., 2013). Hela konceptet med försörjningskedjor bygger enligt Arnold, Chapman och Clive (2014) på synen att leverantörer och tillverkare ska se varandra som partners, inte som motspelare.
Croxton et al. (2001) menar att alla komponenter i en försörjningskedja ofta är beroende av varandra. Det vill säga skulle en process inom kedjan fallera är det stor risk att följande processer blir negativt påverkade. Det blir därför enligt författarna viktigt att identifiera beroendet mellan de olika processerna för att kunna förebygga att problem sprids i försörjningskedjan. Vidare menar Shin, Collier och Wilson (2000) att styrningen av en försörjningskedja handlar om att hålla en integrerad syn på helheten, och därmed vad som behöver fungera för att kunna leverera produkter till de slutliga kunderna på ett effektivt sätt.
En del i detta är enligt Xu (2010) informationsdelning mellan de olika parterna i kedjan för att de olika parterna ska kunna planera sin verksamhet på ett effektivt sätt.
I många försörjningskedjor är det exempelvis bara orderdata som delas mellan de olika parterna i kedjan. Det vill säga information om tidigare beställningar mellan de olika parterna (Cachon & Fisher, 2000). Enligt Sarac, Absi och Dauzere-Pérés (2010) gör detta att det kan uppstå problem i form av att vissa aktörer skapar ett för stort lager av produkter medan andra aktörer skapar ett alldeles för litet lager så att det uppstår brister. Genom att dela viktig information mellan de olika aktörerna i försörjningskedjan kan de få tid att förbereda sig för förändringar och därmed kan en mer optimal mängd produkter hållas i hela kedjan vilket reducerar kostnader. Författarna förklarar även att informationsdelning kan hjälpa till att identifiera problem som uppstår i kedjan, så att de olika aktörerna kan hjälpas åt att hitta orsaken och därmed lösa problemen tillsammans.
2.2 Radio frequency identification (RFID)
Enligt Ngai, Cheng, Lai, Chai, Choi och Sin (2007) kan information erhållen från ett RFID- system delas mellan olika parter i en försörjningskedja för att bland annat erhålla högre servicenivåer gentemot kund. Tajima (2007) förklarar att RFID är en teknologi för automatisk identifiering av olika objekt, vilket sker genom att samla in data om olika objekt samt lagra denna utan mänsklig inblandning. Teknologin är helt trådlös och består i stort sett av två komponenter, taggar och läsare. Taggen består av ett mikrochip som lagrar information om det specifika objektet. Teknologin gör det därför möjligt att identifiera varje produkt som en unik enhet (Sarac et al., 2010). Detta eftersom minneskortet i chippet innehåller en elektronisk produktkod, unik för varje produkt. I taggen finns enligt Tajima (2007) också en antenn som kan föra över dessa data till en läsare, vilket sker via radiovågor.
Författaren förklarar vidare att läsaren i sin tur skickar ut radiosignaler för att framkalla att taggen för över de data som finns registrerade på mikrochippet. Läsaren konverterar sedan radiovågorna till digital data som förs in i ett datasystem. Läsaren hittar chippen genom att söka igenom ett visst område efter taggar som är inställda efter samma radiofrekvens som läsaren. Sarac et al. (2010) menar att användningen av radiovågor skapar möjligheten att kommunicera i realtid med flera objekt på samma gång inom ett visst område, vilket även styrks av Azuara, Tornos och Salazar (2011).
Tajima (2007) beskriver att alla RFID-system till stor del använder en av de vanliga radiofrekvenserna; lågfrekvens (LF), hög frekvens (HF), ultrahög frekvens (UHF), och mikrovåg (MF). Dessa frekvenser och dess respektive räckvidd finns presenterade i tabell 2 nedan.
Tabell"2."Radiofrekvenser"och"dess"respektive"räckvidd."
Radiofrekvens Räckvidd
Lågfrekvens (LF) < 0,5 meter
Hög frekvens (HF) 1 meter
Ultrahög frekvens (UHF) 3 meter
Mikrovåg (MF) 10 meter
Utöver de olika läsarna förklarar Tajima (2007) vidare att det finns två olika tagg-typer. Den ena är passiva taggar vilket innebär att de inte innehåller något batteri och således bara är aktiva då de kommer inom området för läsarens frekvens. Den andra typen är aktiva taggar vilket innebär att de innehåller ett batteri.
2.2.1 Användningsområden för RFID
Ett viktigt användningsområde för RFID-teknologin är enligt Hardgrave, Aloysius och Goyal (2008) i samband med lagerstyrning. Många företag har enligt författarna system med automatiska funktioner för beställning och påfyllnad, men för att dessa system ska fungera optimalt är det nödvändigt för företag att ha kännedom om sina faktiska lagernivåer. Sarac et al. (2010) förklarar att det är vanligt att informationen angående lager i företags informationssystem inte överensstämmer med det riktiga fysiska lagret, vilket också bekräftas av Tajima (2007). Viktiga processer som prognostisering, beställningar av varor och lagerpåfyllnad är dock beroende av ett aktuellt och uppdaterat lager (Xu, 2010).
Enligt Tajima (2007) kan ett RFID-system hjälpa till att samla in nödvändig information som behövs för att styra processer i försörjningskedjan, däribland lagerstyrning. Det kan exempelvis handla om information angående ankomst- och avgångstider från en viss plats, produktbeskrivningar eller vilken plats produkten tillhör. Genom att dela sådan information mellan de olika berörda parterna i försörjningskedjan är det möjligt att göra flödet av produkter mer visuellt. Författaren exemplifierar detta genom att visa på ett exempel där ett RFID-system använts för att följa uniformer från ett stort casino genom dess tvättprocess.
RFID-systemet gör det enklare att kartlägga flödet av kläder som återanvänds eftersom det blir lättare att se när kläderna är på väg tillbaka från tvätten igen. Hardgrave et al. (2008) ger även ett exempel som illustrerar hur produkter som stjäls eller på annat sätt försvinner i försörjningskedjan kan identifieras med hjälp av RFID-teknologi. Detta eftersom det synliggörs på vilken plats i kedjan som produkterna försvinner (Tajima, 2007).
Enligt Azuara et al. (2011) kan vanliga fel som uppstår vid manuell överföring av information undvikas med hjälp av användningen av RFID-teknologin, vilket också är något som bekräftas av Xu (2010) och Hardgrave et al. (2008). Hardgrave et al. (2008) exemplifierar detta genom att belysa hur användandet av RFID kan hjälpa till att reducera aktuella säkerhetslager. Eftersom RFID gör det möjligt att i realtid spåra produkterna i flödet gör det att säkerheten kring hur många produkter som finns i flödet och när dessa kommer in till lager blir högre. När produkterna rör sig i systemet passerar de en mängd RFID-läsare som samlar in data om produktens status och aktuella position. Det gör det möjligt att i realtid få uppdateringar om den aktuella lagerpositionen, det vill säga information om produkter som finns i lager just nu samt produkter som är på väg in till lagret (Hardgrave et al., 2008;
Bendavid, Boeck & Philippe, 2011; Bevilaqua, Ciarapica & Giacchetta, 2009). Azuara et al.
(2011) förklarar även vikten av att införa kontrollpunkter, likt de portaler som beskrivs av Hardgrave et al. (2008), på olika punkter i försörjningskedjan för att erhålla så tillförlitlig data som möjligt.
2.3 Prognoser
Arscher (1980) definierar prognoser som förmågan att kunna förutse händelser innan de inträffar. Vidare menar Moon, Mentzer och Thomas (2000) att en av de mest kritiska aspekterna inom en försörjningskedja är att planera och fatta beslut inför det rådande kundbehovet med hjälp av någon form av prognos. Enligt författarna är detta något som många organisationer missar på grund av bristande förståelse för vilka positiva effekter som kan erhållas av prognostisering. Ghiani, Laporte och Musmanno (2013) förklarar att prognoser kan användas för att förutse efterfrågan, vilket gör att det blir lättare att kunna planera sina aktiviteter optimalt för att tillgodose behovet hos kunden. Författarna pekar dock även på att ingen prognos kan antas helt säker eftersom denna mer eller mindre är baserad på hypoteser. Det blir därför viktigt att de historiska data som finns på efterfrågan under tidigare perioder måste visa någon sorts regelbundenhet.
Efterfrågan kan anta olika strukturer, exempelvis konstant, med trend, säsongsvarierad eller sporadisk (Axsäter, 2006; Krajewski et al., 2013; Karamustafa & Ulama, 2010). Det vill säga efterfrågan kan bero på slumpmässiga variationer som är relativt jämna över tid, systematiskt ökar eller minskar eller som är högre eller lägre vid vissa perioder. Axsäter (2006) förklarar att sporadisk efterfrågan är då en produkt efterfrågas mycket sällan av kunden, men i stora kvantiteter. Exempelvis om beställningar endast sker ett par gånger per år. Författaren förklarar vidare att det ofta är fördelaktigt att använda en så generell efterfrågemodell som möjligt, eftersom det innebär att det täcker in ett större spann av efterfrågetyper.
Faktorer som reor och kampanjer kan också påverka efterfrågan på en viss produkt (Axsäter, 2006; Ghiani et al., 2013). Detta måste enligt författarna tas i beaktning när prognoser ska upprättas. Varför det är viktigt att upprätta prognoser förklarar Axsäter (2006) beror på att det oftast finns en ledtid mellan tiden för order och tiden för leverans. Arnold et al. (2014) förklarar att kunder vill ha så kort ledtid som möjligt, vilket gör det viktigt för leverantören att upprätta en strategi för att åstadkomma detta. Vidare poängterar Axsäter (2006) att användningen av prognoser gör att behovet av resurser kan förutses för det kommande kundbehovet, vilket skapar en grund för att erhålla kortast möjliga ledtid och samtidigt planera för att ha optimal kvantitet i lager vid rätt tid.
2.4 Operationsanalys
För att kunna ta välgrundade beslut vad gäller exempelvis lagernivåer så är optimeringsläran ett alternativ. Denna syftar till att finna det bästa alternativet för ett beslut med hjälp av den tillämpade matematiken i form av upprättandet av matematiska modeller (Lundgren, Rönnqvist & Värbrand, 2013). Vidare beskrivs optimeringsläran av författarna som läran om att göra det bästa, eller att göra något så bra som möjligt. För att en optimeringsmodell ska kunna användas så måste något i problemformuleringen kunna varieras, det vill säga det måste gå att variera det som ska fattas beslut om, vilket blir problemets variabler. Det som begränsar vilka värden som variablerna kan anta kallas bivillkor.
Med hjälp av bivillkoren och variablerna kan en målfunktion formuleras, vilken maximeras eller minimeras beroende på problemtyp för att hitta optimala värden på variablerna. En förutsättning för att använda en optimeringsmodell är också att problemets mål och begränsningar kan beskrivas i kvantitativa mått i form av matematiska funktioner och relationer (Lundgren et al., 2013). Med hjälp av optimering kan enligt författarna en bästa teoretisk lösning av till exempel optimala lagernivåer erhållas, vilket kan vara till stor hjälp vid beslut om hur det bör fungera i praktiken.
2.5 Lagerstyrning
Enligt Arnold et al. (2014) skulle inget lager behövas om ett företags tillgång exakt mötte det rådande behovet på marknaden. Men detta kräver en förutsägbar och i stort sett konstant efterfrågan, vilket sällan är fallet i praktiken. Författarna förklarar att det är på grund av detta som lagerstyrning behövs. Lagret hjälper till att upprätthålla en given servicenivå gentemot kund, samtidigt som det kan effektivisera tillverkning genom att göra det möjligt att producera trots olika ledtider för moment i produktionskedjan (Arnold et al., 2014). Att styra sitt lager handlar enligt Michalski (2008) om att hålla lagret på en minimal nivå men samtidigt kunna tillgodose efterfrågan. Enligt författaren innebär det nämligen ökade kostnader att hålla produkter i lager eftersom kapital blir bundet. Detta är något som också styrks av Kull och Closs (2008), vilka dessutom menar att en ökning av lagernivåer för att minska antalet fel snarare kan öka antalet fel. Detta då även leverantörer ska hinna anpassa sig för en förändring. Vidare poängterar författarna att det är hur lagernivåer styrs som påverkar säkerheten att kunna tillgodose efterfrågan i rätt tid.!Det innebär alltså att företag istället för att lagra så mycket som möjligt bör sträva efter att rätt typ av produkter ska finnas tillgängliga i rätt tid och av rätt mängd. Men det finns mängder av aspekter att ta hänsyn till som kan göra lagerstyrningen mer komplicerad.
Shi, Zhang och Sha (2011) presenterar exempelvis begreppet Closed Loop Supply Chain (CLSC), som en försörjningskedja som inte bara har ett envägs-flöde ut mot slutkund utan även ett inflöde från slutkund tillbaka till produktion. Det vill säga flödet kan sägas vara cirkulärt då produkter återkommer till början av flödet då de passerat genom det, produkterna cirkulerar. Författarna menar därmed att det finns två sätt att tillfredsställa sina kunder:
antingen genom att tillverka nya produkter från nya råmaterial eller genom att återanvända återlämnade produkter för att tillverka nya. Däremot anses kvantiteten av de återlämnade produkterna vara osäker, vilket gör problemet komplext.
Toktay, Wein och Zenios (2000) förklarar exempelvis att processen där använda produkter återvinns, omtillverkas till nya produkter och används igen gör lagerstyrningen svårare. Detta eftersom det skapar ett återflöde av produkter till processen som är svårt att beräkna.
Inderfurth och Van Der Laan (2001) menar att eventuella återlämningar av produkter till försörjningskedjan måste tas hänsyn till. Detta inkluderar att anpassa modellen av inköp av material till att ta hänsyn till de återlämnade produkterna. Cachon och Fisher (2000) menar dock att detta är något som går att lösa med hjälp av informationsdelning inom försörjningskedjan. Detta poängterar även Croson och Donohue (2006). Författarna förklarar vidare att informationsdelningen även minskar bullwhip-effekten, vilket gör att medlemmar högre upp i försörjningskedjan bättre kan förbereda sig för fluktuationer i efterfrågan, vilket i sin tur leder till ett jämnare tillverkningsmönster och därmed en stabilare produktion. Detta har alltså positiva effekter även på lagerstyrningen.
2.5.1 Säkerhetslager
För att undvika problem med att tillgodose kundens efterfrågan kan företag ha ett säkerhetslager. Krajewski et al. (2013) förklarar att säkerhetslagret skyddar mot förändringar i efterfrågan, ledtid och utbudsförändringar och ser till att produkter fortfarande kan levereras när problem av denna typ uppkommer. Relph och Barrar (2003) menar att säkerhetslager är något som frekvent används vid planering av lager, men däremot tas mindre hänsyn till föråldrade produkter som blir över till följd av säkerhetslagret. Författarna hävdar att även mängden föråldrade produkter som utgått från företagets nuvarande sortiment är något som ska planeras likt säkerhetslagret eftersom det kan minska kostnaderna för bundet kapital.
Storleken på säkerhetslagret avgörs av den servicenivå som företaget lovat hålla gentemot kund (Relph & Barrar, 2003).
I händelse av ett driftstopp eller annan typ av problem som gör att förmågan att tillgodose kundens efterfrågan påverkas blir konsekvenserna betydligt mindre för företag som har säkerhetslager (Griffiths, 2007). Enligt Pal, Sana och Chaudhuri (2014) resulterar frekvent
förekommande haverier i att säkerhetslagret behöver ökas, något som även styrks av Gharbi, Kenné och Beit (2007). Dohi, Okamura och Osaki (2001) förklarar vidare att ökat antal haverier medför en ökad kostnad, vilket är ett resultat av att just säkerhetslagret behöver ökas.
Reparationstidens fördelning spelar alltså en viktig roll vid utformandet av säkerhetslager i en opålitlig tillverkningsmiljö. Enligt Axsäter (2006) kan säkerhetslagret räknas ut med hjälp av ekvationen
SS = k×σ′%% % % % % % (1)%
där,
SS = Säkerhetslager k = Sannolikhetsfaktor
𝜎′ = Standardavvikelsen under ledtiden.
2.5.2 Servicenivå
Enligt Krajewski et al. (2013) är servicenivån den önskade sannolikheten att inte få slut lager under någon ordercykel, det vill säga tiden från att en order beställs tills dess att den levererats till lagret. Detta innebär att om en servicenivå på 90 procent är vald så råder 90 procent sannolikhet att de produkter som finns i säkerhetslagret ska räcka under ledtiden.
Zhao, Xie och Zhang (2002) belyser det faktum att informationsdelning och koordinering av ordrar kan ha positiv inverkan på försörjningskedjan, både gällande kostnader och servicenivå. Författarna förklarar vidare att informationsdelningen kan generera mer väntevärdesriktiga prognoser, vilket förbättrar den övergripande lagerstyrningen och gör det möjligt att hålla en högre servicenivå gentemot kunden. Ghiani et al. (2013) förklarar att ett företags vinst är direkt kopplad till just servicenivån, eftersom en hög servicenivå i regel lockar kunder. Med detta förklarar författarna att dålig service gentemot kund är något som kan få kunder att välja en annan leverantör.
Axsäter (2006) förklarar att den servicenivå ett företag strävar efter att erbjuda sina kunder är något som kan fungera som en parameter för att styra sitt lager. Detta genom att se till att hålla en optimal nivå av produkter i lager för att tillgodose efterfrågan till en given servicenivå. Författaren delar upp begreppet servicenivå i tre olika typer av servicenivåer.
Den första är servicenivå 1, vilken innebär att sannolikheten att kunna tillgodose efterfrågan under ordercykeln söks. Servicenivå 1 är därmed motsvarigheten till det begrepp som bland annat Krajewski et al. (2013) presenterar som definitionen av servicenivå. Nästa typ är servicenivå 2 vilken motsvarar sannolikheten att kunna tillgodose efterfrågan omedelbart.
Slutligen motsvarar beteckningen servicenivå 3 andel av tiden med ett positivt lagersaldo.
2.6 Ordersystem och inspektion av lagerposition
För att kontrollera sitt lager krävs enligt Axsäter (2006) ett ordersystem som avgör hur mycket som ska beställas och när det ska beställas. Dessa beslut bör enligt författaren grunda sig i lagerstatus, efterfrågan och andra eventuella kostnadsfaktorer. Arnold et al. (2014) menar att det handlar om att kunna tillgodose efterfrågan av produkter och samtidigt reducera de kostnader som är inblandade. För att kunna styra lagret på bästa sätt är en grundläggande faktor enligt författarna att samtliga enheter i lager utefter kategori ska bli tilldelade unika artikelnummer. Utöver detta menar Axsäter (2006) att när antalet artiklar i ett system ska bestämmas är det inte tillräckligt att kolla hur många artiklar av respektive typ som finns i det fysiska lagret. Här måste det också tas hänsyn till artiklar som redan är beställda men inte inlevererade ännu. Detta betecknas lagerposition (IP). Akcan och Kokangul (2012) beskriver att det är viktigt att även ta hänsyn till orders som inte kunnat levereras, det vill säga restorders. Axsäter (2006) föreslår därmed följande samband:
IP = fysiskt lager + beställda men ej inlevererade artiklar – restorder (2)
För att kontrollera lagernivån är en metod att använda sig av periodisk inspektion, vilket innebär att inspektion av lagerpositionen görs med ett visst givet tidsintervall (Tagaras &
Vlachos, 2001). I denna metod förklarar författarna att beställning görs när lagerpositionen sjunkit under en viss nivå vid inspektion. Vid en periodisk inspektion är det enligt Axsäter (2006) vanligt att anta en konstant ledtid. En annan metod för lagerinspektion är enligt Tagaras och Vlachos (2001) kontinuerlig inspektion, vilket innebär att lagerpositionen inspekteras löpande. Vilken kvantitet som ska beställas vid inspektion beror enligt Axsäter (2006) av vilken order-policy som råder.
De två vanligaste typerna av order-policys är enligt författaren (R, Q)-policy och (s, S)-policy.
(S-1, S)-policyn är ytterligare en variant av (s, S)-policyn som är fördelaktig att använda när det finns ett behov av att samordna beställningar av olika produkter, vilket kan göras genom att sätta samma inspektionsintervall. En närmare beskrivning av dessa orderpolicys finns i tabell 3.
Tabell"3."Olika"orderpolicys"och"dess"metodiker."
ORDERPOLICY METODIK
(R, Q) Beställning av Q enheter görs när
lagerpositionen gått ner under
beställningspunkten R, vilket gör att flera batcher om Q enheter kan behöva beställas.
(s, S) När lagerpositionen sjunker under s enheter
görs en beställning så att lagerpositionen når nivån S.
(S-1, S) När lagerpositionen gått under nivån S läggs
en order så att lagerpositionen kommer upp till denna nivå igen, vilket innebär att endast en enhet kan ha försvunnit ur lagret för att en ny beställning ska göras.
För att beräkna order-upp-till-nivåer för stokastisk efterfrågan finns det olika metoder. Detta beroende på att efterfrågans struktur kan sägas anta olika statistiska fördelningar beroende på hur den ser ut (Axsäter, 2006; Babai, Jemai & Dallery, 2010; Teunter, Syntetos & Babai, 2008). Axsäter (2006) menar här att om efterfrågan är relativt låg bör en diskret fördelning antas, men om efterfrågan är relativt hög bör en kontinuerlig fördelning antas. Om efterfrågan kan antas tillhöra en diskret fördelning kommer det i de flesta fall handla om en sammansatt poisson där den sammansatta fördelningen i många fall kan vara av typen negativ binomial.
Om efterfrågan kan antas tillhöra en kontinuerlig fördelning är det oftast en normalfördelning som gäller. För att veta vilken av dessa fördelningar som ska användas presenterar Axsäter (2006) en praktisk tillämpning för val av fördelning;
(!´)!
!´ ≈1, välj poisson (3)
(!´)!
!´ >!1, välj negativ binomial (4)
(!´)!
!´ < 0,9, välj poisson (5)
!´> 20,! välj normalfördelning (6)
Utifrån rätt val av fördelning kan sedan order-upp-till-nivå räknas ut för en önskad servicenivå, genom att söka sannolikheten att det fysiska lagret är i ett visst tillstånd. Enligt författaren är det vanligt att använda sig av servicenivå 2. Detta innebär i praktiken att en order-upp-till-nivå testas tills dess att önskad servicenivå är uppfylld. För att få ett bra startvärde att utgå ifrån vid test av olika order-upp-till-nivåer kan servicenivå 1 först beräknas.
Värdet som erhålls via beräkningen av servicenivå 1 ger nämligen en bra uppskattning av order-upp-till-nivåns storlek och skiljer sig inte mycket från det optimala värdet enligt servicenivå 2. Ekvationen för servicenivå 1 är enligt följande:
!! = !! + ! ∙ !´ (7)
Där,
SS=säkerhetslager k= sannolikhetsfaktor
!´= standardavvikelse under ledtid
När beräkning är gjord för servicenivå 1 finns en bra uppskattning av storleken på servicenivå 2. Servicenivå 2 kan enligt Axsäter (2006) beräknas genom;
!! = 1 −!(!"´´)!!"!!(!"´)! (8)
Där,
!(!"´´) =!Förväntat antal restnoterade enheter från tidpunkten ! till t + ! +T
!(!"´) =! Förväntat antal restnoterade enheter från tidpunkten ! till t + T µ=Väntevärde under tiden t
T = tid mellan inspektioner L= ledtid
t= godtycklig tidpunkt
Denna ekvation söker därmed sannolikheten att inte kunna leverera direkt från lager från en godtycklig tidpunkt t under tiden T dividerat med förväntad efterfrågan under denna period.
Genom detta fås den del av efterfrågan som förväntas att inte kunna tillgodoses direkt från lagret. För att slutligen få fram vilken servicenivå detta motsvarar subtraheras ett med denna
kvot. !(!"´)!!samt !(!"´´)!!beror enligt författaren på hur mycket som finns i det fysiska lagret. Det fysiska lagret kan beskrivas enligt;
!"´´= IL(L+T) = IP(t) - D(T+L) (9)
!"´= IL(L) = IP(t) - D(L) (10)
Där,
IP = lagerpositionen från ekvation (2) vid tidpunkten t
D(T + L) = Stokastisk efterfrågan under ledtid plus tid mellan inspektioner D(L) = Stokastisk efterfrågan under ledtid.
%
3 Metod
I detta avsnitt följer en beskrivning av de metodval som bidragit till studiens karaktär och utformning. Detta inkluderar bland annat en beskrivning av forskningssyftets karaktär samt de tillvägagångssätt som applicerats för datainsamling och urval. Slutligen presenteras formler för samtliga beräkningar som gjorts för att komma fram till det slutliga resultatet.
För att kunna utföra ett genomtänkt arbete ses metoden som en viktig grund som säkerställer att reliabilitet och validitet uppnås. I tabell 4 nedan presenteras översiktligt samtliga metodval som utgör grunden för studien. I avsnitten som följer presenteras sedan en mer djupgående beskrivning av respektive metodval.
"
Tabell"4."Översikt"över"studiens"metodval."
METOD VAL
Forskningssyfte Explorativ Forskningsstrategi Fallstudie
Urvalsgrupp Personer med kunskap eller anknytning till klädhantering
Datainsamling Primär och sekundär
3.1 Forskningssyfte och forskningsstrategi
Studien som utförts har ett explorativt forskningssyfte, vilket innebär att teorin kring ämnet byggts upp genom undersökningar av verkligheten (David & Sutton, 2016). Eftersom ingen tidigare teori eller några förutsägelser över resultatet finns i befintlig litteratur är exploration det bästa alternativet för denna studie. Det innebär att processen för klädhantering på LKAB i Malmberget har undersökts med hjälp av intervjuer och jämförelser med andra liknande processer för att relevanta slutsatser slutligen ska kunna dras. Blandningen av kvantitativ och kvalitativ data som detta medför är också något som ses som karaktäristiskt för explorativ forskning.
Forskningsstrategin som valts för den aktuella studien är av typen fallstudie. Detta innebär att en mer djupgående studie av ett specifikt fall har genomförts, i detta fall klädhanteringen på LKAB. Enligt David och Sutton (2016) bygger en fallstudie ofta på en kombination av olika metoder såsom frågeformulär, intervjuer, observationer och analyser av olika dokument.
Detta är något som lagt grund för de metoder som använts i detta fall, eftersom strukturerade djupintervjuer, ostrukturerade intervjuer, observationer och analys och tolkning av olika dokument är något som präglat den aktuella studien.
3.2 Urvalsgrupp
Ett snöbollsurval gjordes vid valet av respondenter till de intervjuer som genomförts. Ett snöbollsurval är enligt David och Sutton (2016) ett bra alternativ i de fall då populationen kan anses dold, det vill säga att populationen är svår att definiera, och innebär att en respondent används för att vinna tillträde till andra respondenter för att kunna utveckla studien.
Populationen utifrån vilken urvalet gjordes baserades på samtliga personer på LKAB i Malmberget som har ingående kunskap eller anknytning till klädhanteringen. Ett snöbollsurval ansågs vara det bästa i detta fall eftersom den nödvändiga informationen som krävdes för att kontakta rätt personer inte fanns. Detta på grund av att ingen information om de anställda i företaget och dess kompetenser och kunskaper angående klädhanteringen fanns sedan innan. Genom rekommendationer från övriga anställda var det lättare att komma i kontakt med de personer som innehade den rätta kunskapen och som därmed ansågs bäst lämpade för studien.
3.3 Datainsamling
De data som lagt grund för studien erhölls av både primära och sekundära källor. Primärdata utgörs bland annat av intervjuer och observationer av exempelvis hur utlämning och hämtning av kläder går till. Denna typ av data beskrivs av David och Sutton (2016) som insamling av data specifikt för den rådande studiens syfte. De sekundära källorna utgörs främst av redan tillgängliga dokument och data inom ämnet rörande exempelvis tidigare inköp av arbetskläder, uttag av kläder och lagerstatus för olika plagg. Författarna beskriver sekundärdata som data vilken har samlats in i ett separat tidigare syfte.
Den sekundära datainsamlingen har främst fungerat som indata i de beräkningar som gjorts, detta eftersom studiens omfattning inte är tillräcklig för att det ska vara möjligt att göra en primär datainsamling och få ett tillförlitligt antal siffror. Risken är att om beräkningarna baserats på för få värden skulle inte heller dess resultat kunna ses som tillförlitligt eller som att det avspeglar den verkliga processen.
För att få bra grund i teoriavsnittet har även sökningar i databaserna Scopus och Google Scholar genomförts i syfte att hitta vetenskapliga källor för att använda som grund i arbetet.
Några av de sökord som använts är: Closed loop, forecasting, inventory management, supply chain, internal customers, safety stock, RFID traceability systems, reordering point with stochastic demand, reordering points. Fokus har varit att välja en mix av nya artiklar och artiklar med många citeringar, eftersom dessa ses som speciellt betydande för det rådande ämnet.
De djupintervjuer som genomförts som primär datainsamling har varit av halvstrukturerad karaktär, vilket inneburit att frågornas utformning och ordning varit förutbestämd.
Ostrukturerade frågor har även dessa förekommit när de svar som givits av respondenterna gett upphov till ytterligare frågor. Dessutom har analys genomförts efter varje intervju, vilket gjort det möjligt att revidera eller ta bort intervjufrågor. Frågorna som ställts har i stort sett bara gett upphov till öppna svar, vilket enligt David och Sutton (2016) ger större djup och personlig detaljrikedom. Även kortare intervjuer med ett fåtal strukturerade frågor har genomförts, för att erhålla en mer rättvis bild av hur klädhanteringen uppfattas av de anställda i företaget.
3.4 Kredibilitet
Enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2007) syftar begreppet kredibilitet till att säkerställa att studiefrågan besvaras på bästa sätt genom att bygga studien på en trovärdig grund. För att stärka studiens kredibilitet har förebyggande aktiviteter att utförts. Begreppet kredibilitet innehåller två komponenter, reliabilitet och validitet (Saunders et al., 2007). Reliabilitet är enligt David och Sutton (2016) ett mått över tid på i vilken utsträckning som de använda metoderna ger ett pålitligt resultat, medan validitet syftar till att undersöka huruvida det mätinstrument som används faktiskt undersöker och beskriver det som ska undersökas i studien.
Vad gäller studiens reliabilitet har undersökningen kring nuläget skett under lång tid. Detta för att säkerställa att samma svar erhålls vid olika tidpunkter, vilket David och Sutton (2016) förklarar som en viktig faktor för att uppnå en högre reliabilitet. Återkommande intervjuer har även genomförts med respondenterna för att styrka att samma svar fås vid olika tidpunkter samt att inga missförstånd skett. För att ytterligare stärka reliabiliteten har intervjuer blivit utspridda så att olika respondenter som kan tänkas ha olika syn och ser problemet från olika vinklar intervjuas. Detta för att erhålla en så bred bild av problemet som möjligt och därmed även en så detaljerad kartläggning som möjligt.
