Finns det en framtid för bränslepellets?: Utvärdering av ekonomi och arbetsinsats hos småhusägare

(1)

Examensarbete

Finns det en framtid för bränslepellets?

Utvärdering av ekonomi och arbetsinsats hos småhusägare Is there a future for fuel pellets?

Evaluation of finances and work performance of small-homeowners

Författare: Robert Eklund & Louise Videhult Handledare: Matti Flinkman

(2)

(3)

Sammanfattning

Klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar och en åtgärd för att minska utsläpp från fossilt bränsle är att gå över till biobränsle. Det är viktigt med bevarad miljö och att ändå kunna värma sitt boende med en förnyelsebar resurs till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra mer miljöpåverkande värmekällor. Pellets är en råvara från skogens restprodukter och tillverkas av såg- och kutterspån. Detta bränsle används i villor, flerbostadshus,

värmecentraler eller i fjärr- och kraftvärmeverk. Det uppskattas att ungefär 30 % av pelletsen eldas på villamarknaden. I motsats till fossila bränslen är pellets en produkt som ingår i jordens kretslopp och har därför inte samma påverkan på miljön som de fossila bränslena utan är istället en miljövänlig produkt.

Syftet med studien är att utvärdera bränslepellets, om det är konkurrenskraftigt gentemot andra värmekällor. Studien belyser ur både en ekonomisk synvinkel samt även ur vilken arbetsinsats som krävs och hur nöjd användaren är med sin värmekälla eller om denne kan tänka sig att byta uppvärmningssätt. Studien använde sig av en enkätundersökning för att göra en kvalitativ och kvantitativ undersökning där frågor formulerats med fasta- eller med öppna svarsalternativ.

Alla svarandens identiteter anonymiserades. Studien genomfördes genom en webbenkät som distribuerades via Facebook som länk där villaägare fick svara på frågor rörande sitt uppvärmningssystem. Enkäten var helt frivillig och respondenten kunde sluta svara på enkäten om denne inte ville

fortsätta. Enkätundersökningen inbringade totalt 726 svar under svarsperioden och var rikstäckande. Av dessa var 481 svar fullföljda och 245 svar

exkluderades. Spridningen av olika uppvärmningssätt i landet skilde sig åt i de olika landsdelarna och pelletsen hade högst andel i Götaland.

Analys av de inkomna svaren visade att årlig driftkostnad per kvadratmeter var sett till hela landet lägst vid användning av värmepumpsteknik följt av pellets och sist direktverkande el. Majoriteten av pelletsanvändare i hela landet lade ned 0–1 timme per vecka i arbetsinsats. De som använder pellets visade en andel nöjdhet där cirka 75 % var nöjda alternativt mycket nöjda när hänsyn tagits till arbetsinsats och ekonomi. Ytterst få användare kan tänka sig att byta till pellets men kan tänkas byta till andra värmekällor och då är det till värmepumpsteknik som är det absolut dominerande valet. Vid beräkning av totalkostnaden av installation och driftkostnad var pellets det billigare alternativet. Den nedlagda arbetstiden per vecka har inte värderats och omräknats till pengar eftersom detta är svårt att sätta ett värde då alla värderar sin tid olika.

Studien visar att pellets är ett kostnadseffektivt bränsle jämfört med andra

värmekällor. Den årliga driftkostnaden skiljer i nuläget ca 6,60 kronor per

kvadratmeter och år till fördel för värmepumpen jämfört med pelletspanna men

det räcker med en liten ökning av elpriset eller att man inför effektdebitering för

att pellets skulle bli mer kostnadseffektivt än värmepumpsteknik.

(4)

Summary

Climate change is one of the major challenges of our time, and one action is to reduce fossil fuel emissions is to switch to biofuels. It is important to preserve the environment and to be able to heat one’s accommodation with a renewable resource at a competitive price compared to other more environmentally affecting heat sources. Pellets are made from the forest's residual products and are manufactured from sawdust and cutter chips. This fuel is used in villas, apartment buildings, heating plants or in district and cogeneration plants. It is estimated that

approximately 30 % of the pellets are used in the residential market. Unlike fossil fuels, pellets are a product that is part of the earth's ecosystem functioning and therefore do not have the same impact on the environment as fossil fuels but are instead an environmentally friendly product.

The purpose of the study was to evaluate fuel pellets, if it is competitive with other heating sources, both from an economic point of view and from what work effort is required and how satisfied the user is with their heating source or whether they were interested in change their way of heating. The study used a survey to make a

qualitative and quantitative survey where questions are formulated with fixed and open answering options. All respondents’ identities were anonymous. The study was accomplished through a web survey distributed via Facebook as a link where

homeowners answered questions about their heating system. The questionnaire was completely voluntary, and the respondent could stop responding to the questionnaire if they did not want to continue. The survey provided a total of 726 responses during the response period and was nationwide. Of these, 481 responses were completed, and 245 responses were excluded. The distribution of different heating methods in the country differed in the different regions and as regards the pellets it had the highest proportion in Götaland.

Analysis of the responses received showed that on a national level the annual operating cost per square meter the lowest when using heat pump technology, followed by pellets and the last direct electricity. The majority of pellet users throughout the country spent 0-1 hours per week in work with pellets. Those using pellets showed a proportion of satisfaction where about 75 % were satisfied or very satisfied when considering work effort and finances. Very few users can think of switching to pellets, but they can switch to other heat sources and then it is to heat pump technology that is the absolute dominant choice. When calculating the total cost of installation and operating cost, it is seen that pellets are the cheapest alternative. The working hours per week have not been valued and converted into money as this is difficult to set a value on since everyone values their time

differently.

The study shows that pellets are a cost-efficient fuel compared to other heat sources.

The annual operating cost currently differs approximately SEK 6.60 per square meter

and per year in favor of the heat pump compared to the pellet boiler, but a small

increase in the electricity price or the introduction of power charging, pellets will be

more cost-effective than heat pump technology.

(5)

Abstract

Detta arbete utvärderar bränslepellets ekonomiskt och arbetsmässigt gentemot andra konkurrerande uppvärmningssätt vilket i främsta hand är värmepumps- tekniken. Resultatet av studien visade att bränslepellets inte gav samma nöjdhet som värmepumpstekniken, rent ekonomiskt så var det värmepumpsteknik som var det mest driftekonomiska alternativet. Elpriser och effektdebitering gör att bränsle pelletsen i framtiden förmodas bli ett fördelaktigt val av värmekälla.

Keywords: Fuel pellets, heat pump technology, future fuel, climate, greenhouse effect, power charging

Nyckelord: Bränslepellets, värmepumpsteknik, framtidsbränsle, klimat,

växthuseffekt, effektdebitering

(6)

Förord

Arbetet är resultatet av vårt examensarbete på Skogskandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Arbetet gjordes under vårterminen 2020 och omfattar 15 högskolepoäng. Vi valde att göra en studie om bränslepellets och dess möjliga framtid för att det är ett intressant ämne. Ett stort tack till de som tagit sig tid att svarat på och hjälpt till att dela enkäten vilket gjorde studien möjlig. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Matti Flinkman för bra vägledning genom arbetet.

Svinninge och Tanumshede maj 2020

Robert & Louise

(7)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ____________________ III Summary IV Abstract _ V Förord VI Innehållsförteckning VII 1. Introduktion_______________________ 9

1.1 Bakgrund _______________________ 9 1.1.2 Pellets 9 1.1.3 Miljöhänseende _ 11 1.1.4 Ekodesignkrav 12 1.1.5 Ventilation _____ 12 1.1.6 Ekonomi och arbetsinsats _ 13 1.2 Syfte och frågeställningar _ 14 1.2.2 Avgränsningar __ 14 1.2.3 Frågeställningar _ 15 2. Material och metoder __________________ 15

2.1 Metodik ___________________________ 15 2.1 Genomförande 16 2.2 Analys av enkätsvar _ 16 2.2.1 Årlig kostnad el och värmepumpsvärmda fastigheter 17 2.2.3 Årlig kostnad pelletsvärmda fastigheter 18 3. Resultat och analys ______________________ 18

3.1 Användning av värmekälla __________________ 18 3.2 Är pellets ett kostnadseffektivt bränsle jämfört med andra värmekällor för den enskilde pelletsanvändare? _ 20 3.3 Nedlagd arbetstid per vecka med pellets som värmekälla 20 3.4 Hur nöjda är deltagarna med sin befintliga anläggning 22 3.5 Byte av värmekälla 25 3.6 Pelletsförbrukning _________ 27 3.7 Investerings- och drift kostnad pellets och bergvärme _ 29 4. Diskussion och slutsatser _____________________________ 30

4.1 Diskussion _________________________ 30 4.1.1 Uppvärmningskostnad 31 4.1.2 Felkälla 31 4.1.3 Finns det någon framtid för bränslepellets? 32 4.2 Slutsats _ 33 5. Referenser _____________________ 34

8. Bilagor____________________________________________________ 37

(8)

Bilaga 2 __________________________________________________________ 39

Bilaga 3 __________________________________________________________ 41

(9)

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar, en kraftig åtgärd för att minska utsläpp från fossilt bränsle är att gå över till biobränsle. Flera av EU:s miljömål är att ställa om till fossilfritt både i transport, industri och hushållssektorn (Europeiska

kommissionen, 2020). Energiförbrukningen i Sverige per capita ligger bland de högsta i världen enligt organisationen World Bank Group (2014) så det finns mycket att åtgärda i de enskilda hushållen när det gäller energiförbrukning i vardagen. En stor del av elkonsumtionen hos husägaren går till uppvärmning av bostaden så här finns det möjlighet att sätta in åtgärder. Krav på energieffektivisering finns när det gäller

byggande av nya flerfamiljshus, dock finns inte dessa krav på byggen av enskilda villor, och de med befintliga värmekällor har inget krav på sig att byta värmekälla (Boverket, 2017).

Det är viktigt med bevarad miljö för kommande generationer och att då kunna värma sitt boende med en förnyelsebar resurs till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra mer miljöpåverkande värmekällor.

1.1.2 Pellets

Enligt Pelletsförbundet (2019a) är skogen i Sverige en stor resurs vad gäller

förnyelsebar energi. Pellets är en råvara från skogens restprodukter vilket kommer från

skogsindustrins sågverk och tillverkas av såg- och kutterspån. Denna råvara pressas

under ett högt tryck och bildar små runda stavar som består av träfibrer. Dessa stavar

innehar ett mycket högt energiinnehåll som kan flytta stora mängder energi från skogen

via industriell förädling till att användas vid uppvärmning. Detta bränsle används i

villor, flerbostadshus, värmecentraler eller i fjärr- och kraftvärmeverk. Under året 2019

användes 1 729 265 ton pellets, varav 546 038 ton förbrukades av villamarknaden

(tabell 1). Detta resulterar i att 31,5 % av pelletsen under året 2019 förbrukades av

villamarknaden. I småhus eldas pellets i antingen pelletspanna, som värmer vatten som

sedan cirkulerar ut till golvvärme eller radiatorer, alternativt eldas pellets i pelletskamin

vilken enbart värmer den omgivande luften. Det krävs dock professionellt underhåll av

pannan för att behålla ekonomi och hög kvalité på pelletsen för att uppnå optimal

förbränning (Thomson & Liddell 2015).

(10)

Tabell 1. Fördelning av pelletsmarknaden i ton 2015-2019 samt förändring mellan år 2018 och 2019 (Zetterlund 2020a).

Pelletsimporten överstiger pelletsexporten i Sverige och det finns ett importnetto vilket visar att det finns potential för den inhemska pelletsproduktionen att expandera (figur 1).

.

Figur 1. Export och import av pellets i ton mellan åren 1997–2018 (Pelletsförbundet 2020b).

Pelletsproduktion har ökat över tid, det senaste decenniet har produktionen stabiliserat

sig för villamarknaden (figur 2). Detta beror till stor del på att villaägare idag vid byte

av värmekälla förordar värmepumpsteknik vilket enkäten till denna studie påvisat.

(11)

Figur 2. Pelletsproduktionen i ton mellan åren 1997–2018 (Pelletsförbundet 2019).

1.1.3 Miljöhänseende

Det finns en utmaning i energianvändningen ur miljösynpunkt. Förbränning av fossila bränslen ökar växthuseffekten och påskyndar uppvärmning av jorden. I motsats till fossila bränslen är pellets en produkt som ingår i jordens kretslopp och har därför inte samma påverkan på miljön som de fossila bränslena. Pellets är istället en miljövänlig produkt, detta stöds av Stora Enso som även menar att tillverkningen av pellets är en integrerad del i sågverken för att undvika onödiga transporter samt utsläpp. Vilket bidrar till en ökad positiv miljöpåverkan. Ur miljöhänseende är pellets ett

konkurrenskraftigt alternativ då ca 2 ton pellets motsvarar ungefär lika mycket energi

som en kubikmeter olja (Stora Enso 2019). Jämförelse kan göras genom att se på

råmaterial, transport, tillverkning, leverans och slutanvändning för olika bränslens

utsläpp av växthusgaser. Höglunds (2015) livscykelanalys av olika värmekällor visar att

pellets har låg miljöpåverkan i jämförelse med värmepump, direktverkande el och

eldningsolja (figur 3). Resultaten anges som emissioner vid storskalig respektive

småskalig förbränning.

(12)

Figur 3. Produktionskedjan för ett bränsle under hela dess livscykel har mätts (Höglund, 2015).

1.1.4 Ekodesignkrav

Enligt Naturvårdsverket är småskalig användning av pellets och ved en stor källa till luftföroreningar här i Sverige och leder till att 1000 personer dör i förtid per år, största utsläppen finns i tätbebyggda områden där många hushåll eldar med ved eller pellets (Naturvårdsverket 2020). 2017 infördes lagkrav på energimärkning enligt beslut av EU och i januari 2020 införs det ekodesignkrav vilket går ut på att förbättra

miljöprestandan under en produkts livstid vad gäller t.ex. tillverkning kvalité, livslängd och funktion. När det gäller fastbränslepannor har det vid införandet 2020 ställts högre krav på både energieffektivitet och utsläpp, se bilaga 3. Kravet ligger på importörer och återförsäljare att se till att kraven uppfylls (Energimyndigheten, 2020a).

1.1.5 Ventilation

Hus uppförda före 1970-talet var ofta försedda med självdragsventilation, denna typ av

ventilation fungerar väl och bygger på temperaturväxlingar och en varm skorsten. För

dålig inomhusluft kan leda till nedsatt livskvalitet och sjukdomar som till exempel

allergier och astmatiska besvär, därav är det mycket viktigt att ventilationen fungerar

bra i en bostad.

(13)

I samband med byte av värmekälla från till exempel pelletspanna till värmepumpsteknik är det av största vikt att ventilationen kontrolleras. Den från pellets tidigare uppvärmda skorsten finns inte längre tillgänglig vilket kan medföra att principen om självdrag försämras. Lösningen på detta innebär vanligen komplettering med mekanisk ventilation och fläktsystem vilket således medför ytterligare en kostnad i samband med konverteringen av värmekälla (Energimyndigheten, 2011).

1.1.6 Ekonomi och arbetsinsats

Bränslepelletsen har fluktuerat mindre i pris än andra bränslen.

Energipriserna sett över tid ändras delvis på grund av ändrade skattesatser, även råvarupriser styr energikostnaden (figur 4).

Figur 4. Nominella energipriser, jämförelse mellan olika energibärare (Zetterlund 2020b).

Det är mot bakgrund av denna kostnadsbild som olika uppvärmningssystem är intressant att undersöka hur villaägare ställer sig till ekonomi och hantering av pelletsuppvärmning jämfört med andra energikällor. Vid en undersökning gjord hos pelletsanvändare i Norge så framgår att över 90 procent av de tillfrågade var nöjda med pelletsuppvärmning (Skjevrak & Sopha 2012).

Arbetsinsatsen vid eldning i pelletspanna är både underhåll av panna, tömning av aska,

sotning av skorsten, se till att alltid ha tillgång till bränsle vilket innebär att antingen

beställa eller att åka och köpa. Här finns tre varianter, bulk då en lastbil kommer och

fyller pellets i ett avsett utrymme i fastigheten därifrån matas pannan efter åtgång, eller

så alternativ två då kommer leverans av pall med 52 st16 kilos säckar med pellet som

(14)

sedan fylls på efter behov eller alternativ tre så åker pelletsbrukaren och köper pellets i 16 kilos förpackningar. Sista alternativet innebär att transporten också blir en kostnad vilket ingår vid hemkörning. Däremot så går den billigaste pelletsen att köpa i butik så frågan är hur ofta pelletseldaren behöver åka och köpa, med släp eller enstaka påsar med bil. Ska arbetstiden för transport och till och från samt tiden i butik vägas in så är det inte säkert att det lönar sig att åka och köpa den billigare varianten.

Ska pellets jämföras med andra värmekällor som är helt underhållsfria så får arbetstiden vägas in i ekonomin vilket är svårt att sätta ett pris på. Det måste vägas in hur mycket tid har den enskilde pelletseldaren, med vilken typ av fordon sker transporten, hur långt behöver pelletseldaren köra och hur ofta kör han eller hon. I en studie från Norge ansåg sig 80 % av pelletsanvändarna lägga ned mindre än 50 minuter i veckan och 17 % mellan 51–100 minuter. Om vi ser på våra grannländer så har utvecklingen i Norge och Finland gått mot minskat småskaligt bruk av pellets på grund av kvalitetsproblem.

Däremot så har Österrike ett väl utvecklat pelletsbruk på grund av generösa subventioner från staten. Osäkerheten för framtiden för bränslepellets påverkar

utveckling av pannor, brist på reservdelar och små leverantörer gör att ingen vågar satsa på detta som värmekälla om det varken finns stöd från stat eller stark marknad för småskalig användning (Skjevrak & Sopha 2012).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att utvärdera bränslepellets, om det är konkurrenskraftigt gentemot andra värmekällor både ur ekonomisk synvinkel samt även ur vilken

arbetsinsats som krävs och hur nöjd användaren är med sin värmekälla eller om denne kan tänka sig att byta uppvärmningssätt.

1.2.2 Avgränsningar

Enkäten riktade sig till villaägare inom Sverige som har någon typ av

uppvärmningssystem. Fokus för enkäten var pellets och dess huvudkonkurrent som är

värmepumpsteknik. En begränsning i studien var tiden som enkäten var tillgänglig för

allmänheten, detta för att hinna analysera all rådata.

(15)

1.2.3 Frågeställningar

Är pellets ett kostnadseffektivt bränsle jämfört med andra värmekällor för den enskilde pelletsbrukaren?

Hur upplever befintliga pelletseldare sin arbetsinsats samt ekonomi kring pellets som värmekälla?

Finns det någon framtid för bränslepellets?

2. Material och metoder

2.1 Metodik

Enkätundersökning används för att göra kvalitativ och kvantitativ undersökning där frågor kan formuleras med fasta svarsalternativ eller med öppna svarsalternativ.

Kvalitativa data samlas in med öppna svarsalternativ och kvantitativa med förbestämda svarsalternativ. Denna metod är bra att använda när det skall tas fram data från ett stort geografiskt område med många respondenter. Alla svar är anonyma, respondenterna får samma frågor och har tid att utföra undersökningen när det passar. Om enkäten är dåligt utformad finns risk för stort bortfall så det gäller att tänka igenom det som efterfrågas och att vara väl förberedd menar Ejlertsson (2005).

I denna datainsamling så har enkäten utformats genom att använda till viss del öppna och förbestämda svarsalternativ vilket ger både kvalitativa och kvantitativa data att analysera för att ge så goda förutsättningar så möjlighet att nå ett resultat till frågeställningarna i rapporten.

Studien genomfördes genom en anonym webbenkät som distribuerades via Facebook som länk där villaägare fick svara på frågor rörande sitt uppvärmningssystem. Valet av Facebook som distributionskanal gjordes på grund av dess omfattande medlemsantal och möjlighet till en stor spridning. Delningen fokuseras till större allmänna Facebook sidor där många villaägare finns representerade och även en spridning över Sverige eftersträvades. Enkäten var helt frivillig och respondenten kunde sluta svara på enkäten om denne inte ville fortsätta.

På grund av spridningen via sociala medier och anonymiteten så är inte möjligheten att

svara på vilken svarsfrekvens som studien har haft, inte heller i vilket forum som vi fått

flest svar.

(16)

2.1 Genomförande

Enkätmodell letades upp efter kontakt med flera olika statistikföretag som söktes upp via Google. Valet föll på webbenkät.se för den var kostnadsfri för en del studerande på utvalda universitet däribland Linnéuniversitetet. Dessutom fanns möjlighet att utforma frågor med både öppna och slutna svarsalternativ. Frågorna utformades för att få svar på frågeställningarna i rapporten såsom, vad den tillfrågade har för primär värmekälla, var i landet svarande finns, hur många kvadratmeter (m

²

) som värms upp, vad förbrukningen ligger på per år antingen i kilogram eller kilowattimmar (kWh), om den tillfrågade kan tänka sig att byta värmekälla och orsaken till valet av nuvarande värmekälla,

pelletsanvändare har fått svara på hur många timmar per vecka som går åt till att hålla anläggningen i drift och hur nöjd man är med den primära värmekällan som används (bilaga 2). Enkäten skickades till ett tiotal personer och till Pelletsförbundet för utvärdering av dess frågeställningar. Efter små justeringar började vi dela ut enkäten den 11 februari på utvalda sidor på Facebook där flertalet medlemmar antas vara husägare (bilaga 1). Under tiden som enkäten var öppen så söktes priser på pellets och el via sökmotorn Google. Energimyndigheten kontaktades via mail för att få svar på frågor om schablonavdrag för hushållsel.

Jämförelse gjordes även mellan pelletsanvändare som förbrukade mycket respektive lite pellets årsvis för att se om skillnad i nöjdhet och bytesvilja fanns mellan dessa grupper.

Förbruknings medelvärde enligt studien i landet låg på 5700 kilo per år. Till

småförbrukare räknades de som använde mindre än 4200 kilo per år och storförbrukare de som använde mer än 7000 kilo per år.

Ett räkneexempel mellan pelletspanna och bergvärmepump utfördes för att jämföra ekonomin i ett längre perspektiv, då även installationskostnad och drift beräknades i en nuvärdeskalkyl med kalkylränta 5 % under en 20 års period. Installationspriser söktes via Google där installations priser för dessa två värmekällor hittades på Vattenfall AB:s (Vattenfall 2020) respektive Miljövärmes hemsidor (Miljövärme 2020). Den rörliga driftkostnaden hämtades ur denna studies resultat och därefter gjordes jämförelsen.

2.2 Analys av enkätsvar

Frågorna var åtta till antalet varav fem har svarsalternativ som man kryssar i medan tre

frågor besvaras med siffror angående förbrukning. För att se enkäten i sin helhet (bilaga

2). När enkäten startades var målet 1000 svar och när enkäten stängdes 16 mars fanns

726 svar. Enkäten avslutades och all rådata från webenkät.se laddades ned i Excel

format. De som inte avslutat enkäten sållades bort och även de med flera olika

värmekällor för att kunna göra en rättvis jämförelse. De svar som inte verkade troliga

(17)

med tanke på åtgång av pellets i kilogram eller kilowattimmar per kvadratmeter sållades bort. Därefter delades svaren upp mellan Götaland, Svealand och Norrland, och de olika värmekällorna, detta genererade 12 olika Excel ark.

För el och värmepumpuppvärmda fastigheter användes ett schablonavdrag för hushållsel som uppgick till 5747 kWh enligt statistik från 2018 (Energimyndigheten 2020b). Ett kilowattimpris räknades ut genom att söka upp snittpris för 2019 vilket ledde till 1,347344 kronor per kWh rörlig avgift (Statistiska centralbyrån 2020, Energimarknadsinspektionen 2020).

Pelletsförbrukning i kilogram delas på antal kvadratmeter uppvärmd yta och ett pris per för kvadratmeter och år räknades ut. Sedan togs värmepump och förbrukade

kilowattimmar delades på kvadratmeter uppvärmd yta och ett pris per kvadratmeter räknades ut. För direktverkande el som primär värmekälla togs antal förbrukade kilowattimmar som divideras med antalet kvadratmeter och ett pris per kvadratmeter räknades ut. Denna procedur utfördes för var del av landet för att kunna jämföra de olika delarna av Sverige.

Vid analysen räknades alla fasta avgifter i elabonnemang bort eftersom man har dessa avgifter ändå oavsett värmekälla, detta för att kunna jämföra de olika energislagen ekonomiskt på ett rättvist sätt. Hänsyn har heller inte tagits till investeringskostnad av anläggning utan avser enbart befintliga anläggningar i drift. Därefter gjordes analys av data där nöjdheten av primär värmekälla, valet av värmekälla och viljan att byta värmekälla. Här fanns fasta svar att analysera så dessa gjordes om till diagram och tabeller för de olika landsdelarna.

När all fakta var analyserat så jämfördes de olika landsdelarnas medelvärden för att se om det fanns variationer i de olika resultaten dels om kostnad och om nöjdhet dels om valet av och om befintlig värmekälla, arbetsinsats av pellets och om svarande kunde tänka sig att byta värmekälla.

2.2.1 Årlig kostnad el och värmepumpsvärmda fastigheter Årkstm

²

= Årlig kostnad per m

²

Tfbe = Total förbrukning el i kWh Anfa = Antal fastigheter

Sc = Schablonavdrag för hushållsel (5747 kWh per år) Ty = Total uppvärmd yta samtliga med resp. värmekälla Ep = Elpris rörlig del (1,347344 kr/kWh)

Årkstm² = ((Tfbe / Anfa - Sc) / (Ty / Anfa)) x Ep

(18)

2.2.3 Årlig kostnad pelletsvärmda fastigheter Årkstm

²

= Årlig kostnad per m

²

Tfbp = Total förbrukning pellets i kilogram Anfa = Antal fastigheter

Ty = Total uppvärmd yta samtliga med resp. värmekälla Phsj = Pellets hämta själv pris (2,99 kronor/kilogram)

Årkstm² = ((Tfbp / Anfa) / (Ty / Anfa)) x Phsj

3. Resultat och analys

3.1 Användning av värmekälla

Enkätundersökningen har inbringat totalt 726 svar under svarsperioden. Av dessa var 481 svar fullföljda och 245 svar exkluderades på grund av icke fullständiga enkätsvar.

Av de analyserade 481 svaren fördelade sig ca 45 % på Götaland, ca 41 % på Svealand och resten ca 13 % på Norrland, se figur 6. Detta följer överraskande väl fördelningen av landets befolkning på dessa tre landsdelar. Med andra ord har svarsfrekvensen bland respondenter relativt sett varit lika stor; d.v.s. omkring 0,005 % av befolkningen i respektive landsdel har svarat på och fullföljt enkäten (SCB, 2019).

Figur 5. Procentuell fördelning av enkätdeltagarnas hemvist.

46%

41%

13%

Götaland Svealand Norrland

(19)

Bland dessa 481 svaren hade de flesta värmepumpsteknik (61,3 %) och det är majoriteten av värmekällorna. Sedan kommer pelletspanna (22,2 %) på andra plats, direktverkande el (13,9 %) på tredje plats och fjärde plats vedpanna (12,3 %). Övriga värmekällor som oljepanna (0,6 %), solcell (2,7 %), solfångare (1,9 %) och

fjärrvärme (5,6 %) är det relativt få som har. Fördelningen i antal hushåll med respektive värmekälla (figur 6-7).

Figur 6. Antal hushåll med respektive primär värmekälla i hela landet.

Spridningen av olika uppvärmningssätt i landet skilde sig åt i de olika landsdelarna och pelletsen hade högst andel i Götaland (figur 7).

Figur 7. Antal hushåll med respektive primär värmekälla per landsdel.

(20)

3.2 Är pellets ett kostnadseffektivt bränsle jämfört med andra värmekällor för den enskilde pelletsanvändare?

Enligt analysen av årlig kostnad per kvadratmeter visade det sig att den billigaste uppvärmningstekniken sett till hela landet är med värmepumpsteknik 78,63 kronor/kvadratmeter följt av pellets med 85,25 kronor per kvadratmeter och sist direktverkande el som enligt beräkningar hamnade på 119,85 kronor per kvadratmeter och år. Skillnader av den årliga kostnaden i landet förekommer (figur 8).

Figur 8. Kostnad i kronor per m² och år för olika värmekällor, pellets anges i självhämtningspris.

3.3 Nedlagd arbetstid per vecka med pellets som värmekälla

Majoriteten av pelletsanvändare i hela landet lade ned 0-1 timme per vecka (figur 9).

(21)

Figur 9. Nedlagd tid per vecka för den enskilde pelletsanvändaren i hela landet.

När de olika landsdelarna jämfördes gällande nedlagd arbetstid per vecka ligger de jämnt fördelat (figur 10).

Figur 10. Nedlagd tid per vecka för den enskilde pelletsanvändaren per landsdel.

2%4%

17%

77%

Mer än 4 timmar per vecka 3-4 timmar per vecka 1-2 timmar per vecka 0-1 timmar per vecka

(22)

3.4 Hur nöjda är deltagarna med sin befintliga anläggning

Pelletsanvändare visade en andel nöjdhet där cirka 75 % var nöjda alternativt mycket nöjda när hänsyn tagits till arbetsinsats och ekonomi (figur 11-12).

Figur 11. Nöjdheten hos pelletsanvändare över hela landet.

Fanns det någon skillnad beroende på var pelletseldaren bor och hur nöjd eldaren var, de visade sig att de som bor i Götaland har den största nöjdheten (figur 12).

Figur 12. Nöjdheten hos pelletsanvändare indelat per landsdel.

48%

27%

19%

6%

Mycket nöjd Nöjd Delvis nöjd Mindre nöjd

(23)

De som har värmepumpsteknik visar en nöjdhet där cirka 87 % är nöjda alternativt mycket nöjda när hänsyn tagits till arbetsinsats och ekonomi (figur 13-14).

Figur 13. Nöjdheten hos värmepumpsanvändarna över hela landet.

När hela landet jämfördes så visade det att norrlänningarna är något nöjdare än de som bor i Götaland (figur 14).

Figur 14. Nöjdheten hos värmepumpsanvändarna indelat per landsdel.

70%

17%

11% 1%1%

Mycket nöjd Nöjd Delvis nöjd Mindre nöjd Ingen åsikt

(24)

De som hade direktverkande el visar en nöjdhet där cirka 50 % är nöjda alternativt mycket nöjda när hänsyn tagits till arbetsinsats och ekonomi (figur 15-16).

Figur 15. Nöjdheten hos användarna av direktverkande el över hela landet.

Vid analys av nöjdhet visades direktverkande el var den värmekälla som visade mest missnöjsamhet och Norrland var landsdelen där andelen var störst (figur 16).

Figur 16. Nöjdheten hos användarna av direktverkande el indelat per landsdel.

27%

23%

33%

12%

5%

Mycket nöjd Nöjd Delvis nöjd Mindre nöjd Ingen åsikt

(25)

3.5 Byte av värmekälla

I undersökningen var det ytterst få användare som kunde tänka sig att byta till pellets som värmekälla. Däremot var värmepumpsteknik det dominerande valet vid ett eventuellt byte (figur 17-20).

Figur 17. Bytesviljan hos användare av direktverkande el.

Vid analysen av värmepumpsanvändarna så visade de att de flesta var nöjda i varje

landsdel och ville inte byta värmekälla (figur 18).

(26)

Figur 18. Bytesviljan hos användare av värmepumpsteknik.

Pelletsanvändarna som inte kunde tänka sig att byta till värmepump har störst del i Svealand (figur 19).

Figur 19. Bytesviljan hos användare av pellets.

(27)

Analys av vedeldarnas bytesvilja togs med för att kunna jämföra om det finns potential att byta värmekälla, i Norrland ville störst andel fortsätta att elda med ved (figur 20).

Figur 20. Bytesviljan hos användare av vedpanna.

3.6 Pelletsförbrukning

Jämförelse har gjorts mellan storförbrukare av pellets, de som använder mer än 7000 kilo per år och småförbrukare som använder mindre än 4200 kilo per år. Resultatet visar att 62

% av storförbrukare är nöjd eller mycket nöjda med sitt värmesystem och 81,5% av småförbrukarna är nöjda eller mycket nöjda så skillnaden ligger på 20,5% mellan dessa.

Arbetstiden mellan stor och småförbrukare skiljer sig; 0–1 timme 86,4 %, 1-2 timmar 13,6% hos småbrukaren medan 0-1 timme 80 % och 1-2 timmar 20 % hos storförbrukare.

Hos småförbrukaren så kan 41 % tänka sig att byta till värmepump och hos

storförbrukare så kan 55 % tänk sig att byta till värmepump i detta val skiljer sig dessa åt med 16 %. Övriga deltagare vill inte byta utom en småförbrukare som kunde tänka sig att byta till vedpanna. Valet av värmekälla hos pelletseldare nationellt sett beror till 12,1%

på miljömedvetet val, 47,3 % har valt på grund av ekonomi 40,5 % på grund av att

pannan fanns vid inflyttning. För medelförbrukning av pellets (figur 21).

(28)

Figur 21. Medelförbrukning pellets i hela landet är 5700 kilogram per år.

Det visade sig att medelförbrukning av pellets i en genomsnittsvilla per landsdel tenderar att öka svagt från söder till norr men skillnaden är inte statistiskt säkerställt (figur 22).

Figur 22. Pelletsförbrukning i en genomsnittsvilla kg/m² och år per landsdel inklusive 95 % konfidensintervall.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

Götaland Svealand Norrland

kilogram

(29)

3.7 Investerings- och drift kostnad pellets och bergvärme

Med hänsyn till hög installations- och inköpskostnad till jord och bergvärme så har pelletstekniken en fördel med lägre installationskostnader och det går snabbare att få tillbaka den investerade kostnaden.

I nedanstående exempel har den totala kostnaden jämförts över ett 20 årigt perspektiv med de två uppvärmningsteknikerna bergvärme och pelletspanna.

Värmepumpsuppvärmda villor i studien förbrukar i snitt över hela landet 58,36 kWh per m

²

och år. Vattenfall AB (2020) ger ett exempel på mellanstor villa på 135 m

²

över vilket företaget erbjuder komplett installation av bergvärmepump till en kostnad om 164 700 kr efter ROT avdrag. Företaget Miljövärme (2020) erbjuder komplett pelletspanna samt installation av denna till en kostnad om 90 647 kr efter ROT avdrag. Vid ett räkneexempel har författarna till denna studie utgått från Miljövärme samt Vattenfall AB:s erbjudande och lagt in förbrukningssiffror från enkäten för att få fram en total investeringskalkyl enligt exempel nedan.

Mellanvillans storlek 135 m

²

enligt Vattenfall AB.

Enligt denna studie är värmepumpsvärmda fastigheters genomsnittliga förbrukning 58,36 kWh per år och m

²

x 135 vilket ger 7878,6 kWh för mellanvillan.

Rörligt elpris enligt studiens beräkningar 1,347344 kr/kWh.

Årlig driftkostnad mellanvilla värmepump = 1,347344 x 7878,6= 10 615 kronor.

Årlig driftkostnad snittvillan enligt studien med pellets är 85,25 kr/m

²

och år. Årlig driftkostnad mellanvillan blir då 135 m

²

* 85,25 kr/m

²

och år vilket ger 11508,75 kronor.

I tabell 2 presenteras ett exempel på den totala kostnaden för inköp,

installation och drift vid bergvärme och pelletspanna.

(30)

Tabell 2. Jämförelse bergvärmepump & pelletspanna, kalkylränta 5 %.

Kostnader Bergvärme Pellets

Inköp och installation 164700 90647

Årlig driftkostnad 10615 11509

Nuvärdesummefaktor 5 %, 20

år 12,4622 12,4622

Nuvärdesberäknad

driftkostnad under 20 års tid 132286 143424

Total kostnad

nuvärdesberäknad (inköp

+drift) i kronor

296 986 234 071

4. Diskussion och slutsatser

4.1 Diskussion

Resultatet av studien visar att driftkostnaden är lägst vid användning av

värmepumpsteknik för att värma sin villa i dagsläget. Om man beräknar utifrån

anläggningens tekniska livslängd är det möjligt att resultatet blivit annorlunda om detta

tagits i beaktande. Det man kan se i enkäten är att Svealand sticker ut med värmepumps

uppvärmning som är dyrare i Svealand än i Norrland och Götaland. Svealand visar även

att värmepumpsteknik är dyrare än pelletsanvändning vilket är avvikande från de andra

landsdelarna. Detta kan tyckas märkligt men en tes är att den uppvärmda ytan bland

värmepumpsanvändare i Svealand är i genomsnitt 166 m

²

att jämföra mot Götalands

194 m

²

samt Norrlands 204,5 m

²

. Skillnaderna i uppvärmningsytan innebär att

uppvärmningskostnaden blir lägre per m

²

desto större yta som värms. Det blir därför

dyrare att värma en mindre yta per m

²

eftersom längden på vindexponerad yttervägg i

relation till ytan då ökar.

(31)

I enkäten till denna studie har värmepumpsteknik angivits som alternativ vid val av värmekälla för svaranden. Det är något av en generalisering då det begreppet egentligen innefattar exempelvis både bergvärme, jordvärme, luft-vatten, alla med olika

effektivitetstal. För att få ett mer exakt svar på driftkostnaden vid värmepumpsteknik så borde detta möjligen ha specificerats i enkäten. Samtidigt blir det mycket data att behandla och dessutom är studiens huvudsyfte att utröna pellets som bränsle ur olika aspekter.

Pellets är ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ för den enskilda pelletsbrukaren.

När undersökningen görs skiljer det cirka 6,60 kronor per m

²

till fördel för

värmepumpen. Förändringar i eldebitering påverkar dock inte pelletsbrukarens kostnad i lika stor utsträckning som vid användandet av andra värmekällor, vilket skulle jämna ut prisskillnaden till fördel för pellets. För fortsatt forskning vore det intressant att vidga undersökningsområdet till hela Norden och undersöka om grannländernas

förutsättningar skulle påverka kostnadseffektiviteten hos pellets samt de andra värmekällorna.

Förutom kostnadseffektiviteten undersöker studien även den uppskattade arbetsinsatsen.

Pelletsbrukarna uppskattar sin arbetsinsats till 0-1 timme i veckan och en majoritet är även nöjda eller mycket nöjda med sin värmekälla. Vissa pelletsanläggningar är dock mer självgående än andra och det skulle således ge en mindre arbetsinsats vilket denna studie inte tar hänsyn till. För fortsatt forskning vore det intressant att undersöka vilka pelletsanläggningar som kräver minst arbetsinsats.

4.1.1 Uppvärmningskostnad

Uppvärmningskostnaden för användare av direktverkande el i Norrland ligger på en lägre kostnad än Svealand. Återigen kan ovanstående tes appliceras även här då genomsnittsytan för uppvärmd del i Norrland är 151,5 m

²

jämfört med Svealands genomsnittliga yta på 116,5 m

²

. En annan förklaring till dessa siffror kan vara att det var endast tre husägare från Norrland med direktverkande el som primär värmekälla vilket ger en låg svarsfrekvens och svårt att dra några slutsatser utifrån svaren.

4.1.2 Felkälla

Vidare råder en potentiell felkälla vid respondenternas svar angående förbrukning av

respektive energibärare. För att i möjligaste mån förenkla enkäten så bad vi dem ange

bland annat totalförbrukning i kilowattimmar för att därefter använda oss av

(32)

schablonavdrag för hushållselen och på så vis komma fram till värmedelens förbrukning i kilowattimmar. Problemet är dock att det är svårt att med säkerhet kunna säga att inte någon försökte på egen hand ange enbart värmedelens förbrukning vilket skulle kunna ge sämre tillförlitlighet.

När vi då drar av schablonmässigt så blir ju resultatet felaktigt. Av denna anledning uteslöt vi även vedeldarens uppgivna förbrukning i vedvolym då vi ansåg att vi kommer få oerhört många olika uppskattningar av volymen i form av stjälpt, travat, fastmeter och så vidare.

En brist i enkäten kan vara att inte vattenburen el så kallad elpanna är med i

svarsalternativen. Elpanna hade troligtvis inte kunnat mäta sig mot värmepumpen vare sig i avseende på ekonomi eller popularitet.

Den nedlagda arbetstiden per vecka har inte värderats och omräknats till pengar eftersom detta är svårt att sätta ett värde då alla värderar sin tid olika. Däremot har frågan om hur nöjd man är med sin värmekälla tagit hänsyn till både ekonomi och arbetsinsats i sin frågeställning.

Facebook som tillvägagångsätt kan kritiseras då det automatiskt exkluderar potentiella deltagare i studien. På Facebook delades enkäten i intressegrupper för pellets, vilket ytterligare exkluderar potentiella deltagare. Alternativa samt kompletterande

tillvägagångsätt för att nå fler deltagare vore fördelaktigt för att få ett större urval. Ett alternativ distributionssätt för enkäten vore att skicka med den som bilaga i en

rikstäckande hus och hem tidning. Utifrån studiens begränsningar i tid och resurser ansågs Facebook vara det bästa tillvägagångssättet.

4.1.3 Finns det någon framtid för bränslepellets?

Vid uträkning av totalkostnaden av installation och driftkostnad ses att pellets är det billigare alternativet. I denna studie har inte investering och installationskostnaden tagits hänsyn till och detta kan ge ett missvisande resultat av kostnaden. Ses det enbart till driften är värmepumpsteknik billigast, helheten visar att resultatet blir ett annat. Detta bör has i åtanke om liknande studie skall göras då det har betydelse för resultatet.

I framtiden kommer även elen troligtvis att bygga på en effektdebitering som drabbar värmepumpstekniken negativt. Några kommuner som exempelvis Malungs kommun som redan startat med denna debitering, denna form av debitering kommer förmodligen att införas över hela landet enligt Roger Stenström (2020) som är energi och

klimatrådgivare i Tanums kommun. Effektdebitering bygger enligt Malungs elnät (2020) på att man betalar ett medelvärde på de fem högsta timvärdena per

kalendermånad, detta värde multipliceras med 110 kr vilket kan ge ett relativt högt

(33)

tillskott på elräkningen trots en annars låg energiförbrukning. Denna tillfälliga

effekttopp fås genom att värmepumpen använder en intern elpatron och ökar värmen i systemet tillfälligt, så kallad spetsvärme under kort tid, detta för att döda legionella bakterier.

Ekodesignkravet vilket skärper till egenskaperna på bland annat tillåtna utsläppsnivåer skulle kunna slå åt bägge håll för pelletspannans framtid, att sänka halten av

luftföroreningar inom tätbebyggda områden vilket ger en bättre vistelsemiljö för boenden i närområdet är svårt att argumentera emot. I vilken omfattning pelletspanna väljs bort på grund av dessa nya krav där rädsla att kraven kan komma att ytterligare skärpas och att individen riskerar stå med en anläggning som är olaglig att använda är svårt att sia om. Det skulle också kunna verka som ett incitament till fördel för

pelletspannan, speciellt då bland människor som anser sig vara miljömedvetna och vill göra en insats för miljön.

4.2 Slutsats

Studien visar att pellets är ett kostnadseffektivt bränsle jämfört med andra värmekällor.

Det skiljer i nuläget ca 6,60 kronor per m

²

och år till fördel för värmepumpen men det räcker med en liten ökning av elpriset eller att man inför effektdebitering för att pellets kommer att bli mer kostnadseffektivt än värmepumpsteknik.

Den enskilda pelletseldaren uppskattade arbetsinsats blev enligt svaren att 86,4 % lade ned 0–1 timme i veckan. Det visar sig även att 75 % av alla pelletseldare är nöjda eller mycket nöjda med sin värmekälla och om de skulle kunna tänka sig att byta värmekälla är det i så fall till värmepumpsteknik.

Om effektdebitering införs i större omfattning för att dämpa effekttopparna i landet så

har bränslepelletsen en bättre framtidsutsikt.

(34)

5. Referenser

Boverket (2017) Energikrav. Webbsida tillgänglig på

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera- energieffektivt/energikrav Hämtad [20-03-31]

Ejlertsson G.(2005) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund:

Studentlitteratur, 2005 ISBN 9789144131443

Energimarknadsinspektionen (2020) Statistik elnätsavgifter och elhandelspriser.

Webbsida hämtad [20-04-02] tillgänglig på

https://www.ei.se/sv/statistik/statistik-inom-omradet-el/Statistik-om-elnat/elnatsavgifter/

https://www.ei.se/sv/statistik/statistik-inom-omradet-el/Statistik-om-elhandel/historiska- jamforpriser-pa-elhandelsavtal/

Energimyndigheten (2011). Ventilera rätt. Broschyr hämtad [20-05-05] tillgänglig på]

https://energiradgivningen.se/system/tdf/ventilera_ratt.pdf?file=

Energimyndigheten (2020a) Fastbränslepannor. Hemsida hämtad [20-05-04] tillgänglig på www.energimyndigheten.se/energieffektivisering

Energimyndigheten (2020b) Energistatistik för småhus. Webbsida. Hämtad [20-04-07]

Tillgänglig på

https://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella- statistiken/statistikprodukter/energistatistik-for-smahus/

Europeiska kommissionen (2020) European green deal. webbsida.

https://ec.europa.eu hämtad [20-03-28]

Höglund, J., 2015. Växthusgasmissioner för svensk pelletsproduktion. IVL svenska miljöinstitutet. Stockholm

Malungs elnät (2020). Effektdebitering-så funkar det.

https://www.malungselnat.se/nattariffer/ Hämtad: 2020-04-29.

Miljövärme (2020). Installation pelletspanna.

https://www.miljovarme.se/webshop/varmepumpar/pelletsvarme/effecta-komplett-iii- 25kw-detail Hämtad: 2020-05-04.

Naturvårdsverket (2020). Påverkan på hälsa och miljö från vedeldning. Hemsida hämtad [20-05-05] www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-

luft/Luftfororeningar/Paverkan-fran-vedeldning/

(35)

Pelletsförbundet (2020a) varför pellets? hemsida tillgänglig på

http://pelletsforbundet.se/ Hämtad [20-05-05]

Pelletsförbundet (2020b), statistik

http://pelletsforbundet.se/statistik/ [hämtad 20-05-05].

Pelletsförbundet (2020c), statistik

http://pelletsforbundet.se/statistik/ [Använd 20-05-01 ].

SCB statistik (2019) Folkmängd i landskapen. Webbsida hämtad

[

2020-06-08

]

tillgänglig på https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och- diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den- 31-december-2018/

Statistiska centralbyrån (2020) Priser på el för hushållskunder. Webbsida hämtad [20- 04-29] tillgänglig på

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/prisutvecklingen-inom- energiomradet/energipriser-pa-naturgas-och-el/pong/tabell-och-

diagram/genomsnittspriser-per-halvar-2007/priser-pa-el-for-hushallskunder-2007/

Stenström, Roger. Energi och klimatrådgivare i Tanums kommun Muntlig konversation. 2020-04-29.

Stora Enso (2020) En förnybar framtid. Hemsida hämtad [20-04-05] tillgänglig på

https://storaensoskog.se/

Skjevrak, G. Sopha, B-M. (2012). Wood-Pellet Heating in Norway: Early Adopters’

Satisfaction and Problems That Have Been Experienced. Sustainability no 4, s.1089-

1103. Trondheim, Norge. ISSN 2071-1050

Thomsen, H. Liddell, C. (2016) The suitability of wood pellet heating for domestic

household: A review of literature. Renewable and sustainable energy reviews. volume

42, February 2015, Pages 1362-1369

Vattenfall AB (2020). Prisexempel för bergvärme.

https://www.vattenfall.se/varmepumpar/bergvarme/pris/ Hämtad: 2020-05-04.

World Bank Group (2014) Electric power consumption (kWh per capita) webbsida

hämtad [20-04-01] tillgänglig på

https://data.worldbank.org/indicator/EG.USE.ELEC.KH.PC

(36)

Zetterlund Fredrik (2020a) Energipriser mailkontakt [20-05-05] energiläget i siffror, energimyndigheten, Pelletsförbundet, Stockholm

Zetterlund Fredrik (2020b) Marknadsutveckling, mailkontakt [20-05-05]

Pelletsförbundet, Stockholm

(37)

8. Bilagor

Bilaga 1

Facebook grupper där enkäten delades var:

●

Alingsås kommun

●

Anslagstavlan Åkersberga

●

Bengtsfors anslagstavla

●

Dals-Eds anslagstavla

●

Det händer i Trollhättan

●

Ekerös anslagstavla

●

Ekerö kommun

●

e-on

●

Fjällbackas anslagstavla

●

Färgelandas anslagstavla

●

Grebbestads anslagstavla

●

Gävle kommun

●

Gävle stad

●

Halmstads kommun

●

Karlstads kommun

●

Melleruds anslagstavla

●

Nynäshamns kommun

●

Oskarshamns kommun

●

Pellets online

●

Samfällighetsföreningen Nybyggarna

●

Samfällighetsföreningen Rökmolnet

●

Samfällighetsföreningen Skogsbyn

●

Sveriges anslagstavla

●

Seskarö

●

Skogskandidatprogrammet 2017

●

Skogsliljans samfällighet

●

Tanums anslagstavla

●

Uddevalla anslagstavla

●

Uppsala kommun

●

Vallentuna kommun

●

Varmt hem/ Energihem tyck till här

●

Vi i villa

●

Vi som eldar med pellets!

●

Värmdö kommun

(38)

●

Värmepumpstekniker med eller utan gränser

●

Åmåls anslagstavla

(39)

Bilaga 2

Enkäten i sin helhet

(40)

(41)